E-ämnen i maten, vad ska man undvika?

[hånung]

Men så köp då hem en halv gris och gör själv!  Valet finns ju faktiskt.
Frys in och ta fram när du vill göra korv och röka.  Tvärtom funkar ju inget vidare tyvärr, om man vill vara utan tillsatser, även om rökt håller sig hyfsat.

Ja det är nog det enda raka för att slippa alla tillsatser å annan skit  å hällst ska man fö upp greseknoen skälv skälv.  Men det jävligaste tycker ja är att livsmedel industrin inte ger oss en val möjlighet av det färdig framställda utan pådyvlas massa konstig heter som inte vi vill ha eller ens bra för oss.

[christelle]

Man måste inte äta kött. Och att man skjutit eller fött upp grisen själv är inga garantier för att den är fri från diverse smittämnen - dock är det ju utan tillsatser

[hånung]

Man måste inte äta kött. Och att man skjutit eller fött upp grisen själv är inga garantier för att den är fri från diverse smittämnen - dock är det ju utan tillsatser

Nä så sant  att det inte är tillsatserna stoppar  man ju till skälv  Och i ärlighetens namn så är ja på vägg åt rätt mycket mindre kött nu mera.

[Qeruiem]

Ja om du bara menar numret så är det rätt . Fast nu värka det ju va en kugg fråga efter som du skrev  just mjölksyra  .  Ja tänker på sånna här E nummer typ i första hand E620 (glutaminsyra) och E621-E625

Men det är ju det som är lite min poäng. E-nummer är bara en internationalisering (eller, ja, europaisering), precis som att vi numera inte har MC-körkort, bilkörkort etc, vi har ett bilkörkort där bokstavskoder visar vad vi får köra; A, B, BE, C osv. E-numrena påverkar varken tillsatsernas förekomst eller farlighet, det gör det bara lättare för både producenter och konsumenter att hantera innehållsförteckningen.

Huruvida man kör med bokstavskombinationer på körkorten eller ej garanterar däremot inte att innehavaren är en kompetent förare (jag kan berätta att i Italien är de fan inte kloka, trots att deras körkort följer samma standard som våra  ) men det är bekvämt att man tex kan hyra en bil i valfritt land inom EU utan att behöva gå till polisen och hämta ut ett internationellt körkort innan man reser och det gör det definitivt enklare för en polis i Italien att förstå vad den där plastbiten betyder när alla fält är tydligt uppmärkta enligt gränsöverskridande regler.

Det är ju likadant med E-nummer; det är tyvärr inte ovanligt med produkter där det bara står "Färgämnen". Du vet dock inte vilka färgämnen och vissa färger är ju komplett ofarliga, tex E100 som kommer från gurkmeja och tex används i curry, medans andra är direkt vidriga, tex E104 som många är allergiska emot och därmed förbjudet i många länder (men inte Sverige!). Om du nu vet att du är allergisk mot E104 är det lätt för dig att undvika det om det står utskrivet, men står det bara "färgämne" så har du ju ingen aning om det är den "onda" E104 eller vanlig, harmlös gurkmeja och råkar man vara på semester och det står куркума har man ju, ärligt talat, inte en jädra aning vad som gäller!

Och tillsatser generellt sett är ju inte bara en dålig sak. En del av de tillsatser som har E-nummer har tex varit essentiella för att vi ska överleva här uppe i norden där naturen lägger ner för säsongen och det inte direkt går att gå ut till köksträdgården och hämta färska grönsaker till julbordet, hade vi inte kunnat konservera och lagra mat över vinterhalvåret hade vi inte blivit långvariga i Sverige. Eller ja, man kanske skulle kunna klara att överleva i Skåne, men sen blir det nog snabbt väldigt kärvt med överlevnaden allt eftersom växtzonerna blir allt kyligare.

Så att bara ondgöra sig mot tillsatser eller E-nummer (vilket dessutom är samma sak) blir lite onyanserat. Det är svårt att föra en vettig diskussion om just tillsatser i mat när det generaliseras så vilt så även om jag håller med om att det ofta finns onödigt mycket tillsatser i maten (speciellt halv- och helfabrikat) så vore det mycket intressantare att diskutera VILKA tillsatser som är onödiga och olämpliga (samt, förstås, vilka som är harmlösa eller tom nyttiga). Därav att jag nämnde E270 som visserligen är både en tillsats och ett E-nummer, men samtidigt är en nyttig och väldigt användbar tillsats som dessutom har används under väldigt lång tid, även långt innan det fanns en livsmedelsindustri att ondgöra sig över.

På sätt och vis påminner mig debatten om tillsatser i mat väldigt mycket om den så kallade "kärnkraftsdebatten" (vilket deprimerande ofta mest verar handla om skrämselpropaganda och ryktesspridning), men det är ett ämne för en annan tråd misstänker jag.

[Qeruiem]

Det där köper ja inte då det inte finns någon pålägg att köpa utan tillsatser i alla möjliga former . Men vis kan kan hålla med dig i viss vadet gäller när man lagar eget från grunden .

Det finns ost som bara innehåller "naturliga" råvaror, dvs mjölk, löpe och lite till. Jag brukar medvetet välja de ostar som är "basic", dvs bara vanlig, jämrans ost. Köttpålägg är värre, men då kan du som sagt alltid tex köpa ett stycke rått kött och salta eller röka själv.

Nåt jag faktiskt funderat på lite även för egen del. Efter flytten kommer vi ha rätt nära till ett lokalt slakteri med väldigt trevliga priser och med lite mer yta och lagringsmöjligheter än man har i en vanlig villa så kan man ju faktiskt testa att köpa en skinka och salta på egen hand.

Jordkällare är en sån där sak jag nog borde fixa rätt snabbt med. Finns inte idag på gården, det känns dumt. Fast det är en annan tråd.

[hånung]

Men det är ju det som är lite min poäng. E-nummer är bara en internationalisering (eller, ja, europaisering), precis som att vi numera inte har MC-körkort, bilkörkort etc, vi har ett bilkörkort där bokstavskoder visar vad vi får köra; A, B, BE, C osv. E-numrena påverkar varken tillsatsernas förekomst eller farlighet, det gör det bara lättare för både producenter och konsumenter att hantera innehållsförteckningen.

Huruvida man kör med bokstavskombinationer på körkorten eller ej garanterar däremot inte att innehavaren är en kompetent förare (jag kan berätta att i Italien är de fan inte kloka, trots att deras körkort följer samma standard som våra  ) men det är bekvämt att man tex kan hyra en bil i valfritt land inom EU utan att behöva gå till polisen och hämta ut ett internationellt körkort innan man reser och det gör det definitivt enklare för en polis i Italien att förstå vad den där plastbiten betyder när alla fält är tydligt uppmärkta enligt gränsöverskridande regler.

Det är ju likadant med E-nummer; det är tyvärr inte ovanligt med produkter där det bara står "Färgämnen". Du vet dock inte vilka färgämnen och vissa färger är ju komplett ofarliga, tex E100 som kommer från gurkmeja och tex används i curry, medans andra är direkt vidriga, tex E104 som många är allergiska emot och därmed förbjudet i många länder (men inte Sverige!). Om du nu vet att du är allergisk mot E104 är det lätt för dig att undvika det om det står utskrivet, men står det bara "färgämne" så har du ju ingen aning om det är den "onda" E104 eller vanlig, harmlös gurkmeja och råkar man vara på semester och det står куркума har man ju, ärligt talat, inte en jädra aning vad som gäller!

Och tillsatser generellt sett är ju inte bara en dålig sak. En del av de tillsatser som har E-nummer har tex varit essentiella för att vi ska överleva här uppe i norden där naturen lägger ner för säsongen och det inte direkt går att gå ut till köksträdgården och hämta färska grönsaker till julbordet, hade vi inte kunnat konservera och lagra mat över vinterhalvåret hade vi inte blivit långvariga i Sverige. Eller ja, man kanske skulle kunna klara att överleva i Skåne, men sen blir det nog snabbt väldigt kärvt med överlevnaden allt eftersom växtzonerna blir allt kyligare.

Så att bara ondgöra sig mot tillsatser eller E-nummer (vilket dessutom är samma sak) blir lite onyanserat. Det är svårt att föra en vettig diskussion om just tillsatser i mat när det generaliseras så vilt så även om jag håller med om att det ofta finns onödigt mycket tillsatser i maten (speciellt halv- och helfabrikat) så vore det mycket intressantare att diskutera VILKA tillsatser som är onödiga och olämpliga (samt, förstås, vilka som är harmlösa eller tom nyttiga). Därav att jag nämnde E270 som visserligen är både en tillsats och ett E-nummer, men samtidigt är en nyttig och väldigt användbar tillsats som dessutom har används under väldigt lång tid, även långt innan det fanns en livsmedelsindustri att ondgöra sig över.

På sätt och vis påminner mig debatten om tillsatser i mat väldigt mycket om den så kallade "kärnkraftsdebatten" (vilket deprimerande ofta mest verar handla om skrämselpropaganda och ryktesspridning), men det är ett ämne för en annan tråd misstänker jag.

Jo även ja har har härjat i kring i värden med skräck bladad för tjusning på MC . Men det är ju det där allt som  är chanser fram kallande ja stör mig på i första hand eller kan va allergiframkallande är det nödvändigt att ha sådant ?

[Qeruiem]

Men det jävligaste tycker ja är att livsmedel industrin inte ger oss en val möjlighet av det färdig framställda utan pådyvlas massa konstig heter som inte vi vill ha eller ens bra för oss.

Livsmedelsindustrin säljer det folk vill ha. Krav bildades -85 som ett resultat av en ökad insikt bland allt fler att kemijordbruket inte var specillt nyttigt för vare sig människor eller natur (som om där finns en skillnad). Innan dess var det rätt jobbigt att köpa annat än "vanlig jämrans mat", typ. Utbudet av Krav-märkta produkter verkar fortfarande öka och prisskillnaden gentemot "vanlig" mat verkar fortfarande minska. Det hade inte hänt om inte i alla fall en del konsumenter medvetet premierade Krav-märkta varor.

Köper folk mat med mycket tillsatser kommer industrin erbjuda mat med mycket tillsatser. Börjar folk kräva få tillsatser kommer industrin anpassa sig. Simple as that. Vill du ha valmöjligheter, kräv det. Vägra handla mat med tillsatser (eller mer rimligt: bojkotta mat med de dåliga tillsatserna, alla tillsatser är trots allt inte dåliga) och premiera de märken som medvetet väljer bra och säkra ingredienser.

Till viss del är det ett konsumentansvar; som konsument har du makt att påverka marknaden men om du inte använder dig av den makten så lämnar du walk-over till att låta andra ta besluten, antingen industrin eller andra kunder.

Det är därför jag ofta tittar på just innehållsförteckningarna och har en hyfsad koll på vilka ämnen jag har bedömt är säkra och vilka jag aktivt försöker undvika. Dels för att premiera de producenter som "gör rätt" (så de fortsätter finnas kvar, både som producenter men även i affärernas sortiment) men även för att slippa få i mig ämnen som potentiellt kan skada mig. Jag tycker det är värt att lägga ner tiden på att ha den kollen så jag kan göra medvetna val när jag handlar.

[Fru Jansson]

Det låter som om halva alternativgänget äter färdigmat från findus eller enbart processade livsmedel ??

Hur kommer du fram till den slutsatsen i en diskussion om att undvika tillsatser i maten? Skulle man inte hellre tro att du enbart äter Findus processade livsmedel, eftersom du hela tiden så hårdnackat går i försvar för tillsatserna?

Det jag tycker är tragiskt är hur du väljer att argumentera för tillsatsernas förträfflighet, och ifrågasätta alternativa konserveringsmetoder. Det jag hävdat är att det finns bra sätt att ta vara på mat, som inte kräver tillsats av konserveringsmedel. Jag har inte hävdat att alla tillsatser är av ondo. Det jag hävdar är att alldeles för mycket av den mat som säljs innehåller onödigt mycket tillsatser. Och onödigt mycket tillsatser är för mig ett tecken på att produkten i sig inte håller tillräckligt hög kvalitet.

[hånung]

Livsmedelsindustrin säljer det folk vill ha. Krav bildades -85 som ett resultat av en ökad insikt bland allt fler att kemijordbruket inte var specillt nyttigt för vare sig människor eller natur (som om där finns en skillnad). Innan dess var det rätt jobbigt att köpa annat än "vanlig jämrans mat", typ. Utbudet av Krav-märkta produkter verkar fortfarande öka och prisskillnaden gentemot "vanlig" mat verkar fortfarande minska. Det hade inte hänt om inte i alla fall en del konsumenter medvetet premierade Krav-märkta varor.

Köper folk mat med mycket tillsatser kommer industrin erbjuda mat med mycket tillsatser. Börjar folk kräva få tillsatser kommer industrin anpassa sig. Simple as that. Vill du ha valmöjligheter, kräv det. Vägra handla mat med tillsatser (eller mer rimligt: bojkotta mat med de dåliga tillsatserna, alla tillsatser är trots allt inte dåliga) och premiera de märken som medvetet väljer bra och säkra ingredienser.

Till viss del är det ett konsumentansvar; som konsument har du makt att påverka marknaden men om du inte använder dig av den makten så lämnar du walk-over till att låta andra ta besluten, antingen industrin eller andra kunder.

Det är därför jag ofta tittar på just innehållsförteckningarna och har en hyfsad koll på vilka ämnen jag har bedömt är säkra och vilka jag aktivt försöker undvika. Dels för att premiera de producenter som "gör rätt" (så de fortsätter finnas kvar, både som producenter men även i affärernas sortiment) men även för att slippa få i mig ämnen som potentiellt kan skada mig. Jag tycker det är värt att lägga ner tiden på att ha den kollen så jag kan göra medvetna val när jag handlar.

Livsmedelsindustrin säljer det folk vill ha. Krav bildades -85 som ett resultat av en ökad insikt bland allt fler att kemijordbruket inte var specillt nyttigt för vare sig människor eller natur (som om där finns en skillnad). Innan dess var det rätt jobbigt att köpa annat än "vanlig jämrans mat", typ. Utbudet av Krav-märkta produkter verkar fortfarande öka och prisskillnaden gentemot "vanlig" mat verkar fortfarande minska. Det hade inte hänt om inte i alla fall en del konsumenter medvetet premierade Krav-märkta varor.

Köper folk mat med mycket tillsatser kommer industrin erbjuda mat med mycket tillsatser. Börjar folk kräva få tillsatser kommer industrin anpassa sig. Simple as that. Vill du ha valmöjligheter, kräv det. Vägra handla mat med tillsatser (eller mer rimligt: bojkotta mat med de dåliga tillsatserna, alla tillsatser är trots allt inte dåliga) och premiera de märken som medvetet väljer bra och säkra ingredienser.

Till viss del är det ett konsumentansvar; som konsument har du makt att påverka marknaden men om du inte använder dig av den makten så lämnar du walk-over till att låta andra ta besluten, antingen industrin eller andra kunder.

Det är därför jag ofta tittar på just innehållsförteckningarna och har en hyfsad koll på vilka ämnen jag har bedömt är säkra och vilka jag aktivt försöker undvika. Dels för att premiera de producenter som "gör rätt" (så de fortsätter finnas kvar, både som producenter men även i affärernas sortiment) men även för att slippa få i mig ämnen som potentiellt kan skada mig. Jag tycker det är värt att lägga ner tiden på att ha den kollen så jag kan göra medvetna val när jag handlar.

Men hur ska ja som lekman kunna ha koll på alla tillsatser  . När det inte ens går att läsa med glasögon och ha en skans att kunna välja?  .Tycker det låter som du lastar över ansvaret på en enskilde hela tiden .

[Skogsvilde]

Men hur ska ja som lekman kunna ha koll på alla tillsatser  . När det inte ens går att läsa med glasögon och ha en skans att kunna välja  .Tycker det låter som du lastar över ansvaret på en enskilde hela tiden .

Lagen säger inte hur stor texten skall vara. Det kanske den borde göra.   
Och ansvaret ligger hos den enskilde, har alltid gjort och kommer göra det.
Trots allt så är det konsumentkollektivet som har den största makten.
Kan detta kollektiv samlas och enas om en agenda så är det ganska lätt att få fram olika lösningar som fungerar. 
men det kommer att kosta en massa blod svett och tårar.

[Qeruiem]

Jo även ja har har härjat i kring i värden med skräck bladad för tjusning på MC . Men det är ju det där allt som  är chanser fram kallande ja stör mig på i första hand eller kan va allergiframkallande är det nödvändigt att ha sådant ?

Problemet är att man vet inte alltid vad som är cancerframkallande eller inte. Eller snarare, man vet efter ett tag...

Se tex på Asbest. När det kom var det ett fantastiskt material! Billigt, tåligt, brandsäkert, enkelt att bygga med. Alla eternitbeklädda hus blev ju som de blev för att det var billigt och enkelt för vanligt folk att köpa och spika dit själv och med en "oändlig" livslängd var det ju ett perfekt material att klä in hus!

Att skiten satte sig i lungorna och att folk skulle börja dö på löpande band några decennier senare hade man ju inte en aning om. Hur skulle man kunna veta det? Det där med partiklar i lungorna och deras effekt är ju en förhållandevis ny kunskap, sånt skit hade ju aldrig varit nåt problem tidigare.

Samma sak med den kära Foppatofflan och andra plastprodukter; plast var ju framtiden på 60-talet! Bästa skiten. Man gjorde möbler, spänntak, lister, matburkar och ungefär allting i plast, plasten skulle ersätta alla andra material eftersom det var billigare och enklare att producera än traditionella material!

Det där att plaster utvecklar giftiga gaser när det brinner som kan orsaka blodproppar och att många mjukplaster (tex Foppatofflorna btw) släpper ifrån sig hormonstörande ämnen vilket man börjat inse påverkar fertilitet negativt, kan öka risken för cancer och, tror man åtminstone, kan vara en bidragande orsak till tidigare pubertet är nåt man kommit på mycket senare.

Samtidigt; både asbest och plaster HAR förbättrat samhället och även om vi inte använder asbest längre så använder vi fortfarande material med liknande egenskaper och även om vi slutat använda vissa av de värre plasterna så är plaster fortfarande ett väldigt viktigt material i modern teknik.

Det är likadant med tillsatser. Många tillsatser har varit väldigt viktiga för att tex få en bra hållbarhet för att garantera tillgång på näringsriktig mat hela året, andra har gjort det möjligt att erbjuda halvfabrikat för det moderna hushållet där det inte riktigt längre funkar att en person (kvinnan traditionellt sett) ägnar en stor del av dagen åt långkok etc. Rätt många tillsatser är inte heller nåt problem, eller ett ganska litet problem, men sånt vet man ju inte riktigt innan de använts ett tag.

Det är tex först på senare tid som tex E250 blivit omdebatterat, men vi har använt det i sisådär 100 år. För 100 år sen hade man ju inte ens full koll på vad cancer var mer än att de som fick skiten oftast kolade efter några månader. Farfar gick bort när min farsa var tonåring, kräfta. Inte en chans. Idag hade han troligen kunnat botas, men så vet vi också mycket mer både om vad som orsakar cancer och har olika metoder att bota cancer.

Du behöver ju inte gå så långt tillbaka i hostorien heller för att både DDT och kvicksilver var vanligt förekommande, idag är DDT totalförbjudet och till och med en gammal hederlig febertermometer hanteras som om den vore ett massförstörelsevapen som ska lämnas in för säker destruering.

Så varför måste vi ha cancerogena ämnen i vår närmiljö? För att vi inte vet bättre. För att vi försöker att inte ha det men det är en enorm uppgift att spåra upp precis allting som är farligt. För att man inte bara kan avgöra om ett ämne är farligt eller ej genom att sitta och titta på det i ett labb utan det, tyvärr, ofta är så att ett materials eller ämnes farlighet inte riktigt framgår förräns man börjar använda det i full skala.

Eller jo, vissa ämnen vet man direkt om det är farligt eller ej. Det lär inte kräva speciellt mycket testning för att avgöra att tex nitroglycerin är potentiellt skitfarligt, men det låter man ju inte riktigt vem som helst lattja runt med hur som helst heller.

[hånung]

Problemet är att man vet inte alltid vad som är cancerframkallande eller inte. Eller snarare, man vet efter ett tag...

Se tex på Asbest. När det kom var det ett fantastiskt material! Billigt, tåligt, brandsäkert, enkelt att bygga med. Alla eternitbeklädda hus blev ju som de blev för att det var billigt och enkelt för vanligt folk att köpa och spika dit själv och med en "oändlig" livslängd var det ju ett perfekt material att klä in hus!

Att skiten satte sig i lungorna och att folk skulle börja dö på löpande band några decennier senare hade man ju inte en aning om. Hur skulle man kunna veta det? Det där med partiklar i lungorna och deras effekt är ju en förhållandevis ny kunskap, sånt skit hade ju aldrig varit nåt problem tidigare.

Samma sak med den kära Foppatofflan och andra plastprodukter; plast var ju framtiden på 60-talet! Bästa skiten. Man gjorde möbler, spänntak, lister, matburkar och ungefär allting i plast, plasten skulle ersätta alla andra material eftersom det var billigare och enklare att producera än traditionella material!

Det där att plaster utvecklar giftiga gaser när det brinner som kan orsaka blodproppar och att många mjukplaster (tex Foppatofflorna btw) släpper ifrån sig hormonstörande ämnen vilket man börjat inse påverkar fertilitet negativt, kan öka risken för cancer och, tror man åtminstone, kan vara en bidragande orsak till tidigare pubertet är nåt man kommit på mycket senare.

Samtidigt; både asbest och plaster HAR förbättrat samhället och även om vi inte använder asbest längre så använder vi fortfarande material med liknande egenskaper och även om vi slutat använda vissa av de värre plasterna så är plaster fortfarande ett väldigt viktigt material i modern teknik.

Det är likadant med tillsatser. Många tillsatser har varit väldigt viktiga för att tex få en bra hållbarhet för att garantera tillgång på näringsriktig mat hela året, andra har gjort det möjligt att erbjuda halvfabrikat för det moderna hushållet där det inte riktigt längre funkar att en person (kvinnan traditionellt sett) ägnar en stor del av dagen åt långkok etc. Rätt många tillsatser är inte heller nåt problem, eller ett ganska litet problem, men sånt vet man ju inte riktigt innan de använts ett tag.

Det är tex först på senare tid som tex E250 blivit omdebatterat, men vi har använt det i sisådär 100 år. För 100 år sen hade man ju inte ens full koll på vad cancer var mer än att de som fick skiten oftast kolade efter några månader. Farfar gick bort när min farsa var tonåring, kräfta. Inte en chans. Idag hade han troligen kunnat botas, men så vet vi också mycket mer både om vad som orsakar cancer och har olika metoder att bota cancer.

Du behöver ju inte gå så långt tillbaka i hostorien heller för att både DDT och kvicksilver var vanligt förekommande, idag är DDT totalförbjudet och till och med en gammal hederlig febertermometer hanteras som om den vore ett massförstörelsevapen som ska lämnas in för säker destruering.

Så varför måste vi ha cancerogena ämnen i vår närmiljö? För att vi inte vet bättre. För att vi försöker att inte ha det men det är en enorm uppgift att spåra upp precis allting som är farligt. För att man inte bara kan avgöra om ett ämne är farligt eller ej genom att sitta och titta på det i ett labb utan det, tyvärr, ofta är så att ett materials eller ämnes farlighet inte riktigt framgår förräns man börjar använda det i full skala.

Eller jo, vissa ämnen vet man direkt om det är farligt eller ej. Det lär inte kräva speciellt mycket testning för att avgöra att tex nitroglycerin är potentiellt skitfarligt, men det låter man ju inte riktigt vem som helst lattja runt med hur som helst heller.

Det där köper ja inte för redan på 30 tett så visste man rökning var farlig  men man l tillåter fortfarande  försäljning  samma är det nog med E nummer  är ja rädd.

[Existens]

Hur kommer du fram till den slutsatsen i en diskussion om att undvika tillsatser i maten? Skulle man inte hellre tro att du enbart äter Findus processade livsmedel, eftersom du hela tiden så hårdnackat går i försvar för tillsatserna?

Det jag tycker är tragiskt är hur du väljer att argumentera för tillsatsernas förträfflighet, och ifrågasätta alternativa konserveringsmetoder. Det jag hävdat är att det finns bra sätt att ta vara på mat, som inte kräver tillsats av konserveringsmedel. Jag har inte hävdat att alla tillsatser är av ondo. Det jag hävdar är att alldeles för mycket av den mat som säljs innehåller onödigt mycket tillsatser. Och onödigt mycket tillsatser är för mig ett tecken på att produkten i sig inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Eftersom det förs en diskussion som med sån emfas ondgör sig över tillsatser, så kan man ju inte annat än tro att det måste vara ett problem för de som deltar i diskussionen? Och för de som lagar mycket mat från grunden själva, så är ju tillsatserna inget problem..därav min fundering.

Men ok, vi går över till lite praktik.

Du odlar jordgubbar och får ett överskott som du vill kunna sälja senare under säsongen, och kommer fram till att kräm och sylt borde vara en bra ide ( du letar ju försörjningsideer ).
Hur tillreder du den nu för att den ska sälja bra, Dvs se bra ut, smaka bra och ha en viss hållbarhet.. ?

Men hur ska ja som lekman kunna ha koll på alla tillsatser  . När det inte ens går att läsa med glasögon och ha en skans att kunna välja?  .Tycker det låter som du lastar över ansvaret på en enskilde hela tiden .

Men vem annars ska ha ansvaret för vad man äter?

Lagen säger inte hur stor texten skall vara. Det kanske den borde göra.   
Och ansvaret ligger hos den enskilde, har alltid gjort och kommer göra det.
 

Tack vare det förhatliga EU så kommer nu en sån lag.
Men standardiseringar är ju inte bra har vi fått lära oss i den här tråden, så då kanske det hellre borde få vara som det är, att producenterna gör som dom vill.

[hånung]

Ansvaret  bör väl tillverkaren ha i första hand så att vi inte får i oss massa chanser framkallande ämnen och lika så allergiframkallande ämne hur många av oss är kemister och liknade ? Existens du låter ansvaret gå över på den enskilde  hela tiden vilket ja anser vara jävligt synskt  då det finns gott om synskadade  mm.

[Skogsvilde]

Eftersom det förs en diskussion som med sån emfas ondgör sig över tillsatser, så kan man ju inte annat än tro att det måste vara ett problem för de som deltar i diskussionen? Och för de som lagar mycket mat från grunden själva, så är ju tillsatserna inget problem..därav min fundering.

Men ok, vi går över till lite praktik.

Du odlar jordgubbar och får ett överskott som du vill kunna sälja senare under säsongen, och kommer fram till att kräm och sylt borde vara en bra ide ( du letar ju försörjningsideer ).
Hur tillreder du den nu för att den ska sälja bra, Dvs se bra ut, smaka bra och ha en viss hållbarhet.. ?


Men vem annars ska ha ansvaret för vad man äter?


Tack vare det förhatliga EU så kommer nu en sån lag.
Men standardiseringar är ju inte bra har vi fått lära oss i den här tråden, så då kanske det hellre borde få vara som det är, att producenterna gör som dom vill.

Tillsatserna är ett problem.    Ett jätteproblem.    Vem vet hur mycket av dessa som förbränns i kroppen? Hur mycket spolas ut, bryts dom ner? halveringstider,
Grillköttet som är så fint att grilla innehåller tillsatser som gör det enkelt att grilla och ser aptitligare ut. Potatisar som man rullar i mull för att dom skall se aptitligare ut trots att dom växer i sandjord.
Nä det fuskas och tas enorma genvägar i matindustrin. Det bästa är nog att producera sin egen mat.

Sedär...  EU kan ställa bra krav och få dom genomförda oxå.    Så stackars halvblinda har en chans att se va där står.

[Existens]

En parentes bara...:

'Mullrullningen' av potatis har man dock slutat med.

Det gjordes en kort period i slutet av 90-talet när man nyss hade börjat tvätta potatis, och konsumenterna tyckte det såg onaturligt ut, så man tvättade dom och lät dom sen rulla genom ren torvmull.
Det var dyrt, omständligt och onödigt, så det försvann snart. Numera säljs ju den mesta potatisen bara tvättad.

[Edgar]

Ansvaret  bör väl tillverkaren ha i första hand så att vi inte får i oss massa chanser framkallande ämnen och lika så allergiframkallande ämne hur många av oss är kemister och liknade ?

Javisst, deras ansvar är väl att följa lagar, förordningar och andra myndighetskrav i första hand. Däri ingår naturligtvis att inte använda andra tillsatser än sådana som är godkända av lagstiftarna.

Sedan är det ju så att man vill sälja sina produkter, och för det måste tillverkaren ju ha information om vad kunderna vill ha för något. I dag är det kunderna som styr vad som tillverkas. Och det som styr de flesta kunderna är plånbokens tjocklek.

Ingen seriös tillverkare tillsätter medvetet allergena eller cancerogena ämnen. De förbjuds undan för undan när man enas om att vetenskapliga bevis är tillräckliga för förbud.

Ingen livsmedelsproducent kan ju bedöma detta "bättre" än de som studerar ämnena vetenskapligt, deras fokus ligger på annat.

Däremot kan en vaken livsmedelsproducent känna av att folk är misstänksamma mot vissa tillsatser, och undvika dem.

[hånung]

Javisst, deras ansvar är väl att följa lagar, förordningar och andra myndighetskrav i första hand. Däri ingår naturligtvis att inte använda andra tillsatser än sådana som är godkända av lagstiftarna.

Sedan är det ju så att man vill sälja sina produkter, och för det måste tillverkaren ju ha information om vad kunderna vill ha för något. I dag är det kunderna som styr vad som tillverkas. Och det som styr de flesta kunderna är plånbokens tjocklek.

Ingen seriös tillverkare tillsätter medvetet allergena eller cancerogena ämnen. De förbjuds undan för undan när man enas om att vetenskapliga bevis är tillräckliga för förbud. Men knappast för dom drabbade .Men det tycker knappast dom drabbade .

Ingen livsmedelsproducent kan ju bedöma detta "bättre" än de som studerar ämnena vetenskapligt, deras fokus ligger på annat.

Däremot kan en vaken livsmedelsproducent känna av att folk är misstänksamma mot vissa tillsatser, och undvika dem.

Ja du det där köper ja bara inte rakt av  då livsmedelsverket tillåter saken som kan va chanser framkallande  som kanske upp väger enligt dom riskerna . Men har någon kolla upp om det ens går va det kan kosta samhället i vård . men vis alltid det där för och i mot . Det måste väl ändå gå med dagens teknik att kunna tillgodose både industrin och den enskilda människans väl och ve fullt ut ? Men tyvärr så är det bara kapitalet som räknas i första hand och inte den enskilda människan .

[Skogsvilde]

En parentes bara...:

'Mullrullningen' av potatis har man dock slutat med.

Det gjordes en kort period i slutet av 90-talet när man nyss hade börjat tvätta potatis, och konsumenterna tyckte det såg onaturligt ut, så man tvättade dom och lät dom sen rulla genom ren torvmull.
Det var dyrt, omständligt och onödigt, så det försvann snart. Numera säljs ju den mesta potatisen bara tvättad.

Skitsnack....           
Det var inte längesedan jag så mullad potatis.

[Fru Jansson]

Eftersom det förs en diskussion som med sån emfas ondgör sig över tillsatser, så kan man ju inte annat än tro att det måste vara ett problem för de som deltar i diskussionen? Och för de som lagar mycket mat från grunden själva, så är ju tillsatserna inget problem..därav min fundering.

Jag tror att det är ytterst få, även på detta forum, som lagar sin mat så pass strån grunden att de inte behöver se upp med tillsatser (ja, de som är intresserade av att undvika dem). Jag vill påstå att jag lagar en hel del från grunden. Åtminstone köper jag väldigt sällan något halvfabrikat. Det betyder dock inte att jag inte köper mat. Jag är inne på min första "riktiga"odlingssösong, så det att slippa matbutiker ligger långt in i en avlägsen framtid...

Och lurad eller ej. Allt som oftast stå jag och läser innehållsförteckning på det jag handlar. Och tyvärr är det vad som krävs, om man vill undvika onödiga tillsatser. För är det inte lite underligt att coops krossade tomater innehåller krossade tomater och surhetsreglerande medel (citronsyra), medan icas endast innehåller krossade tomater? Eller att icas kokosmjölk innehåller både förtjockningsmedel och emulgeringsmedel, och knappt smakar kokos? Men det är klart. Man kan ju låta bli att läsa, och fortsätta tro att krossade tomater är samma, oavsett i vilken butik man köper dem...

Sen är varornas kvalitet inte enbart beroende av antalet tillsatser. Köp en påse vanligt vetemjöl, och en påse stenmalet vetemjöl och stoppa ner handen och känn efter. Eller råsocker jämfört med raffinerat socker (där är det ultimata testet att servera en godsak till någon med hyfsat hög sockerkänslighet, och notera skillnaden. Min gosse klarar hemkokt kola på råsocker med betydligt mindre humörsvängningar än dito hemkokt kola på vanligt vitt socker).