ekonomiskt oberoende

[javill]

Folk frågar mig ibland (rent hypotetiskt antar jag) vad jag skulle ta för lammkött ifall jag sålde. När jag svarar (självklart lika hypotetiskt) 35:-/kg, svarar dom. "Guuud så dyrt!"

Konstigt egentligen, så billigt går det ju knappast att få tag på bra svenskt kött i butik. Har i och för sig sett svenska kycklingvingar för 19,90:-/kg men, det är ju mest ben. Lammkött som sålts här för 50:-/kg har haft strykande åtgång.

[javill]

Kan man inte sälja lammen i gårdsbutik som färdigstyckade???

Jo, det tror jag säkert men, då tror jag att det gäller att komma upp rejält i volym för att det ska vara lönt.

[Rubinen]

Jag bor i Uppsala o här utanför har vi en helt underbar gårdsbutik med eget slakteri (kolla på Åby Gårdsbutik)
Där säljer de Lammkött för Hel 57 kr/kg Halv 60/kg Lammenväger 16-25 kg

[Prins Tuvstarr]

Hej

Läste nyss på en hemsida www.enklareliv.com  om hur man
kan minska sin tid till ekonomiskt oberoende genom att dra fördel av pensionssystemet och att leva enkelt.

Har någon följt detta råd eller har ett alternativt?

Trött på lönearbete
 

(Det är synd att denna tråd har kommit att handla om får.)

Högre inkomster ger oftast enbart högre utgifter. Pensionssystem ändras och jag tror inte att det bli till det bättre.

Ett alternativ är att ändra sina konsumtionsvanor och boende. Samhället kräver att vi alla ska konsumera mera för att tillväxten ska öka. Överkonsumtionen beror på överproduktion som i sin tur går tillbaka på överarbete. Men den ökande konsumtionen leder bara till att mer energi och naturresurser måste användas och därmed ökas belastningen på miljön.
Ett par steg tillbaka i en nerförsbacke är snarare ett lyft både för miljön och människan.

Tid är en bristvara för många i samhället idag. Om man minskar sitt beroende av inkomster behöver man inte arbeta heltid vilket ger ökad frihet. Att leva enkelt behöver inte betyda att leva torftigt. Att vara frihetssträvare behöver inte betyda bakåtsträvare.

Ekonomiskt oberoende är nog omöjligt för de flesta av oss men vi kan i alla fall minska på beroendet av pengar.

[AntiUrban]

Samhället kräver att vi alla ska konsumera mera för att tillväxten ska öka.

Folk går med på det frivilligt. Folk väljer sina egna politiker, mäniskor vill ha det såhär. Om man inte vil jobba mkt så är det inte ngt krav.

[nettan]

Hej

Läste nyss på en hemsida www.enklareliv.com  om hur man
kan minska sin tid till ekonomiskt oberoende genom att dra fördel av pensionssystemet och att leva enkelt.

Har någon följt detta råd eller har ett alternativt?

Trött på lönearbete
 

hej!
leva enkelt,ja man behöver inte så mycket PRYLAR!!
och sedan dessa FASTA avgifter överallt, jag blir TOKIG!!!

[nettan]

En normal sjukpension ligger idag på 7500kr efter skatt som lägst. Jag känner många som har det så. Jag har det lite bättre men inte mkt. Att kalla 16000kr i månaden lite är bortskämt/korkat/overkligt!

hej!
ja, verkligen!! 16000kr i månaden är MYCKET!! den som har så MYCKET ska verkligen inte KLAGA!!
JAG har ungfär som du 7500-8000kr UT efter skatt.
jag har aktivitetsstöd (vet ej om det räknas som sjukpension längre???) nån som vet om det räknas som sjukpension/pension??

[nettan]

Jag har idag gett upp och köpt en torkvinda. Hr bott 25 år i hus men vägrat torkvinda då den är det fulaste jag vet i en villaträdgård. Nu sparar jag på energi men ryser varje gång jag går ut i trädgården!

varför inte sätta upp en lina mellan 2 träd eller 2 husväggar då?

[skruvmejsel]

Hej Hartvig!

Först tack för länken, det var bra läsning tyckte jag, som går i liknande tankar som författaren.

Du frågade om någon har följt detta råd att leva enkelt eller har ett alternativ.
Jag vet inte om Du har läst några inlägg av mig där jag har försökt att utveckla mina tankar kring temat.

Hur som, så inser jag att jag egentligen alltid har levt under mina tillgångar, även när de va i allra minsta laget, tom under existensminimum under en tid hade jag alltid en slant över innan nästa peng kom.
Och jag lever fortfarande långt under mina tillgångar. Jag behöver ca 4000 kr i månaden av min inkomst som just nu är ca 23000 kr efter skatt. För dessa pengar jobbar jag som överstyrman på en tankbåt, ca 80 timmar i veckan, många gånger med allt för lite sömn (som i natt med 2 gånger 2 timmar bara).
Jag är skuldfri (i alla fall ekonomiskt sett) för huset var liten, men med stor trädgård för odling, låg dessutom i utkanten så vi var utan bil i över sju år, inga nya möbler köptes, köket renoverades först för några år sedan när det gammla inte bara bokstavligen föll i bitar.

Kan bara håller med om att det första man skall försöker är om man har lånat pengar för t.ex. hus (inte för lyxvaror, då är man redan ute på djupt vatten!) att bli skuldfritt fortast möjligt.
Ända sättet är för en vanlig arbetstagare eller liten egenföretagare att skära ner på alla onödiga utgifter. Så radikalt som möjligt.
Sedan, när man har minimerat eller helst återbetalat sina skulder, då skall man helt enkelt fortsätta med samma stil och lägger undan pengarna: det heter SPARA!
Ända sammanfattningen hur man kan spara: jo högre risk, jo högre möjlighet att öka avkastningen eller blir av med slanten. Och vice versa.
Efter skuldfriheten ökade kontoställningen påtagligt utan större inkomst (vi hade bara en inkomst då, för jag läste till sjökapten, klarade mig utan studieskulder! Och enbart med studiebidrag och en liten insats av det egna kapitalet. Men dagens rätt åt jag bara tre eller fyra gånger under fyra år.

Det märkliga är att man inte nödvändigtvis måste avstår från semester eller dylikt om man väljer med förstånd och efter kassan. Att vandra t.ex. genom naturen i hembygden, tälta eller så behöver inte kosta multum, och semestern börjar ändå redan runt husknuten.

För egen del har detta levnadsätt aldrig känts fattigt på något vis, lite tur med mina investeringar och att kunna motstå girigheten när börsens träd verkade växa till himlen för några år sedan, ett arv efter min far som jag inte har rört än utan låtit föränta sig, men framförallt en livsföring som är väldigt blysam gör, att jag nu står inför valet att kunna hoppa av ekorrehjulet eftersom jag är ekonomiskt oberoende med 50 år.
Och enbart vetskapen om denna möjlighet gör att jag känner mig som en fri man som kan ta sina egna beslut, enbart detta är redan värt insatsen.

Man måste inte vara ett räknegeni, det räcker redan långt med plus och minus, kan man dessuton något om ränta, så är saken klart.
Men räkna måste man!!

Kap Horn

som är den enda vikingen här ombord, för deras farkoster bemannades av enbart fria män.

plus och minsu räcker långt!
jag skriver VARJE DAG ner vad dagen har kostat mig.
jag för dagbok varje dag och det kan se ut såhär:

datum:?
mat:?
matkostad (dvs om man har fått komplettera med något)
kostad övrigt: (resor,snacks,dricka)
övrig mysfaktor:??(te och bok insvept i en filt.)

[louise]

jag vill också hoppa av! Nu! Sitter i halvt upplösningstillstånd över hur jag ska lösa min ekonomi. Jag har inget jobb att hoppa av direkt, börjar ge upp min karriär med korta vikariat här och där. Men att bli företagare på heltid.. mot trygga a-kassan.. Fast den varar ju inte i evighet heller.. Beslut beslut! Å mitt i detta måste jag jobba, jo, just nu har jag nåt sorts jobb med alldeles för stort ansvar och jag orkar inte. Nån som kan peppa lite mitt i kaoset och de stora besluten?

[skruvmejsel]

jag vill också hoppa av! Nu! Sitter i halvt upplösningstillstånd över hur jag ska lösa min ekonomi. Jag har inget jobb att hoppa av direkt, börjar ge upp min karriär med korta vikariat här och där. Men att bli företagare på heltid.. mot trygga a-kassan.. Fast den varar ju inte i evighet heller.. Beslut beslut! Å mitt i detta måste jag jobba, jo, just nu har jag nåt sorts jobb med alldeles för stort ansvar och jag orkar inte. Nån som kan peppa lite mitt i kaoset och de stora besluten?

vad menar du med att lösa din ekonomi? vadär det som känns tungt??

[kobbe]

jag vill också hoppa av! Nu!

Jag hoppade av för snart fem år sen, när jag sa upp mej från mitt fasta och välbetalda jobb och flyttade från lägenheten i Malmö. Köpte ett gammalt hus i glesbygden (=billigt, tyst och avskilt) och började försörja mej som egen företagare. Det var jättejobbigt och svårt att få ihop pengar i början men samtidigt härligt att vara fri. Det kändes rätt okej att dra ner på alla onödiga utgifter, och då menar jag ALLA utgifter för det jag fick i stället var tid, möjligheter och nån slags inre frid efter att ha följd min innersta önskan. Det går men det är tufft i början! Nu, efter snart fem år, är vi helt självförsörjande på ved, kött och till hälften på grönsaker, vilket betyder mycket låga månadskostnader. Det mest spännande av allt är att det hela tiden dyker upp nya möjligheter till försörjning och att det är så jäkla spännande!

[Kap Horn]

Hej Lollo!

Det är inte lätt alla gånger. Fråga någon som vet.
Det kanske verkar konstigt för dig, att just jag skall svara, eller också inte.
Du vet redan en del om min situation. Men även om jag sitter i en annan ekonomisk sits än du, så betyder det inte det minsta att den skall vara ”bekvämare”.
Även jag undrar om jag vill fortsätta som jag gör nu. Förvisso öppnar pengarna vissa möjligheter, men … det är just det som är problemet…. jag kan inte riktigt lägger fingrarna på vad det är som händer.
Det sitter i huvudet i alla fall hos mig.
Jag skulle kunna leva i torpet på en självförsörjande niveau, som de flesta enbart kan drömma om för en peng, som skulle ligga på 2000 kr i månaden. Om inte än mindre. Jag är förvisso gift, har ett hus i en liten stad, men det står min fru för i så fall. De sista 15 åren har vi ändå varit halva tiden särbo, så det skulle bara kännas som en förlängning av rådande tillstånd. Så där sitter inte knuten. Och inte heller är min fru emot vad jag nu kan tänkas hitta på.

Hos mig är det snarare en fråga om att välja en ny väg i tillvaron.
Jag har möjligheten att ta ut tre månader inarbetat ledighet, och det har jag begärt.
Få jag det, så skjuter jag frågan vad jag vill enbart framför mig, men har samtidigt möjligheten att testa mera livet i skogen, där jag kommer att vara ensam största delen av tiden.
Får jag inte det, så kommer jag att säga upp mig som det ser ut inom mig.
Jobbet klara jag av, men det är dryga 6 veckor med mycket osunda arbetstider och mycket litet sömn.
Ansvaret känns helt klart tungt ibland, men det har jag bl.a. betalt för.
Frågan kvarstår: vad vill jag göra? Med 50 inbär det att om jag hoppar av, så blir det än svårare att komma tillbaka om jag ens vill.
Så du ser, de stora besluten som påverka livet är aldrig lätta. Så det är du inte ensam om.
Jag satt och tittade en stund på det svarta havet framför bogen och tänkte ungefär så är.

Där sitter Lollo och vet kanske vad hon vill men inte om hon kan, medan jag sitter här och ved vad jag kan, men inte vad jag vill.  Det var då i resultat ingen skillnad.

Lollo, inte kan jag ge dig ett råd, jag kan det inte ens för egen del, men kanske kan det kännas mindre ensamt i dina funderingar.

[javill]

Jag vet inte heller om jag kan peppa Lollo. Har själv nyligen hoppat av mitt fasta jobb. Passade på i samband med uppsägningar på mitt gamla jobb. Jag satsar ju på får då och så förhoppningsvis kan jag hyra ut ett par hästboxar och hästbete. Än så länge har jag lön från mitt gamla jobb men, den försvinner snart och jag känner att jag kommer inte att få in några pengar på fåren förrän tidigast i höst någon gång. Lammen är inte ens födda ännu.   Hjälp vad länge till och fram tills dess så kostar allt känns det som. Ja lite pengar kommer i och för sig in i sommar för sommarbete men, det är inte mycket att hänga i julgran och sen så ska det skördas hö och det kostar ju massor.   Men, om jag så ska äta grus så ska det funka. Jag vill inte tillbaka till 8-5 snurren igen. Den får mig bara att må dåligt. Jag kan dock tänka mig att hoppa på något vikariat eller tillfälligt jobb när det inte är lamning eller höskörd. På så vis borde jag kunna dra in någon krona i alla fall. Jag älskar det jag gör nu och det vill jag verkligen fortsätta med. Jag är lycklig varje morgon jag vaknar.   Precis som det ska vara.

[AnnaPanna]

Lollo & KapHorn
Jag kan inte heller råda er. Tror att varje person har sina förutsättningar och möjligheter att ta hänsyn till vid sådana här beslut.

Vi beslutade oss förra året, att vi skulle säga upp oss, båda två, och starta vårt nya liv på landet. Inte en sekund har vi ångrat det beslutet, även om vi inte vet var pengarna ska komma ifrån, och vi har inte heller flyttat än... men om två månader så.... Vi hoppas dock att glasmästeriet som Roger dragit igång ska generara några tusenlappar i månaden till mat och bensin. Men oavsett om det går runt eller inte, så tror jag det löser sig!

Man måste tro på och stå fast vid sitt beslut för att lyckas och för att vara glad, förväntansfull och stolt över sitt beslut.
Oavsett vad ni beslutar, så önskar jag er lycka till!
/A

[louise]

Ååhh vad arg jag är!

Kommer precis från kommunens nyföretagarträff som bara gick ut på att massa dyra konsultfirmor och banker skulle göra pengar på oss arbetslösa småföretagare!

Jag säger bara, vaar var JAK-banken, Ekobanken, EU-upplysningen och regionens landsbygdsutvecklare? Och Sparbanken var så klart där, men deras stiftelse som Leifh nämnde, som delar ut pengar helt gratis, tror ni att de kom dit? Nixipixi. Å det där jävla Almi är nåt sorts ockerbgubbar, jag hade inte fattat att deras ränta var långt högre än bankernas. Fyfan. Alla hade kritstrecksrandiga kostymer och blankputsade svarta skor.

Almi la huvudet på sned och log bedrövat åt min affärsidé. Och svarade på frågor jag inte ens hade ställt så det tog en halvtimme att få ur dem det jag ville.  De frågade vad min revisor sa om planerna, vad min jurist sa om planerna. Vilken jävla enskilda firma har sånt efter ett halvår? De rörde sig i en helt annan värld än min. De fattade inte att jag tycker det är ett helt härligt liv att hyra ut 7/8 delar av mitt hus till andra och att jag gärna bor borta i min hörna på 15 kvm.

Grr! Funderar på att mejla den där kommunsnubben som samordnat allt.

[leinad]

Lollo>> Till viss del är det inte så konstigt att du bemöts med skeptism. Din affärsidé som jag tolkat den är att ha en liten gård, med lite olika djur, främst för självförsörjning samt att hyra ut boende. Andra som gör liknande saker finanserar investeringar som behövs själva eller via deras vanliga bank (belånar huset/gården).

Många av dessa institutioner ser nog inte ditt företagande som något riktigt företagande utan som någon hobby, som eventuellt kan inbringa lite inkomster. Själv gör jag nog det också... Känns inte som något företagande (med behov av investeringsstöd att renovera/inreda vinden för att hyra ut den. De som beviljar sådana stöd/bidrag ser nog på det som om du försöker få bidrag för att inredda/renovera ditt hem. Även om det inte är din tanke...

Jag tror du får försöka satsa på att ha ett lönearbete (75-100%)under en lång tid framöver, främst för att få in pengar till renoveringar och investeringar. Sen när du har en gård i topptrim med alla nödvändiga redskap så kanske det är läge att sluta arbeta eller minska ner till 25-50%.

Du får ursäkta om jag verkar vara negativ, det är inte menat så och jag hoppas du förstår det.


P.s. Uppdatera din blogg oftare!

[louise]

Ja affärsidén tål att stötas å blötas många gånger om, det håller jag helt med om. Men jag var mest arg över träffen. Högervriden så det skriker. Så begränsad värld, så okreativt. Jag har varit engagerad i "social ekonomi" tidigare och där är folk finurliga och smarta och snälla.

Men om vi ändå ska gå in på min idé så säger Eu-folket att de mycket väl kan betala 30 procent, trots att det är mitt privata hus som renoveras.

Å vad är enklast? Ut och jaga ett jobb som ger pengar i storlek med A-kassa eller att börja göra inkomster på gården? Jag har inte ett lönearbete idag, kanske kan räkna med att jobba 3 månader om året, fast då är lönen rätt schysst. Jobba häcken av mig i vården eller som städerska, det som står till buds här ute, skulle täcka mina löpande utgifter, men inte räcka till renovering. I förhållande till arbetsinsatsen är B&B riktigt lönsamt, men det ger förstås bara inkomst under kort tid på året.

[Ulric Eriksson]

Jobba tre månader om året till bra lön och reda sig själv nio låter inte så tokigt, tycker jag.

[louise]

Jo visst hade det varit bra! Men jag "reder mig" inte de andra nio, det är därför jag brainstormar idéer till hur gården ska generera pengar.