vad händer om min bank går i konkurs?

[Suresh]

En riktig riskkapitalist tar inte ränta, den jobbar ungefär som en muslimsk bank.
Du gör jobbet och står för ideer, en del pengar, och riskkapitalisten skjuter pengar till som delägare i projektet för att kunna realisera det.  Normalt behövs inga direkta säkerheter eller borgen.

De kan givetvis tjäna stora pengar på en lyckad satsning.
Oftast är det en innovation som ska kommerialiseras.

Kan man få företaget till börsen, kan det klirra riktigt i kassan.
Riskkapitalister är sällan långsiktiga ägare, de gör sin "exit" när de finner det lämpligt, och säljer sin andel.

Banker äger vanligen inte företag, även om olika bankssfärer finns, så är det industrikapitalister bakom, storägandet i såväl bank som företagen i "sfären".

Så är det. Riskkapitalisten är muslimens kusin.

Banker får inte direktäga företag, däremot kan de göra sig delaktiga i företagsfinansiering via investmentbanker.

Banker får däremot låna ut pengar till företagare via företagskrediter. Detta är ofördelaktigt för banken, genom att utlåningen vanligtvis saknar annan säkerhet än en företaginstäckning, vilken inte kan räknas in i kapitaltäckningsgraden. Detta tar banken bra betalt för, vilket gör banklånet till en dyr och osäker finansieringsform för företagaren, särskilt i företagets startskede.

[trädman]

Instämmer.

För företagen är riskkapitalister att föredra och för fastighetsägarna hypoteksinstitut.

Jag har uteslutande (med undantag för CSN) lånat pengar av hypoteksinstitut. Jag har dock mycket svårt att se att det skulle vara någon grundläggande skillnad mellan ett hypoteksinstitut och en bank. Båda förmedlar kapital mellan de som har överskott och de som har underskott. I hypoteksinstitutsfallet består "de som har överskott" ofta av pensionsfonder och liknande som köper institutens obligationer. Hypoteksinstitut har heller inte bara "egna" pengar utan har vanligen <10% eget kapital. Deras roll i sammhället kan liknas vid en "kapitaldetaljist", dvs låna in kapital i stora portioner från olika fonder, försäkringsbolag etc och låna ut detta vidare i småportioner till villor, hyreshus jordbruksfastigheter etc.

Ett Alternativ är att själv låna direkt av de som har kapitalöverskott. Det lär finnas tjänster på nätet för det på indiviuell bas, men jag har ännu inte bekantat mig med dessa.

[trädman]

Påstående 1: Ja, detta är ett faktum på allmängiltig nivå. Banker lånar ut mer pengar än de själva äger och tar ränta på bluffsumman. Likväl avkrävs säkerhet av låntagaren för att denne ska få pengarna som inte existerar inskrivna på sitt konto. Fallerar betalningen får banken säkerheten för ett lån där blott 8% var bankens egna pengar (till privatperson).  Det är det som är allmän praxis för bankverksamhet i dagens samhälle.

Banken lånar ut pengar som till 92% är någon annans och till 8% sina egna. Betalar inte låntagaren tar banken sin säkerhet för att ändå kunna fullfölja sitt åtagande gentemot de som står för de 92% samt för att undvika att tära på det egna kapitalet (de 8%-en). Så långt är det inte en fråga om räntans vara eller icke vara, utan om möjligheterna att låna ut mot säkerhet´. Vari ligger felet eller bluffmakeriet?

Banken tar ränta både på sina egna 8% och de 92% som någon annan står för. Någon annan vill ha ränta på sina tillskjutna pengar. Eftersom inlåningsräntan normalt är högre än utlåningsräntan så får banken högre ränta på sin del av kapitalet. Det samma gäller vilket företag som helst som delvis finansierar sin verksamhet med lån. Överstiger avkastningen räntan så blir avkastningen på ägarnas kapitalandel större. Hävstången kan också verka åt andra hållet så att agarnas kapital går åt för att banken ska gå skadeslös ur äventyret, ungefär som när man trampar på en kratta...

Påstående 2: Inte för de rika men övriga medborgare bär kostnaderna för de rikas ökande välstånd. Går att beskriva ur flera synvinklar men räntan brukar ju vara ett vanligt exempel. Lån debiteras hög ränta men insättningar låg. Låntagarens inbetalning av ränta omvandlas till ökat välstånd i räntekonton i banken. Ju mer pengar på kontot ju högre vinst från räntan. Ju rikare du är desto mer tjänar du på att folket arbetar för ränta och sätter sina hus, företag etc. på spel. Runt 30-50% av varupriserna i samhället är ränta (på ränta). En direkt rikemansskatt om man så vill som gör det svårt för många att köpa de varor och tjänster de behöver. Det är alltså inte bara låntagarna själva som drabbas negativt av dagens räntesystem. Konsumenterna betalar mer till banker när de handlar än de gör i moms! Sen tillkommer det faktum att penningmängden i samhället alltid understiger den totala skuldsättningen... det finns alltså aldrig tillräckligt med pengar för att betala tillbaka det som bankerna totalt kräver. Detta framtvingar en konstant ökande skuldsättning för att få fram pengar till räntan och vid tidpunkter då skuldsättningen avstannar kommer gäldenärer att gå bankrutt. Oavsett hur väl de skött sina finanser. En vardaglig konkurrens skapas alltså där människor görs till medtävlare om en knapphändig resurs. 3 råttor slåss om 2 ostbitar.

Självklart leder detta ok på samhället till mindre önskvärda symtom. Exemplen är många men några är skövling av miljön för att vinna kortsiktig vinst, belönande av egoism, sämre kvalitet på varor (en vara som snabbt går sönder skapar underlag till att sälja en ny), masskonsumtion, ökande samhällsklyftor, kriminalitet, skuldsatta stater (skatt förvandlas till räntebetalningar), långa arbetstider, ökad stress pga. behov av ständigt ökad arbetseffektivitet, utsugning av tredje världen (strukturellt betingad global fattigdom), val av sämre teknik i förmån för modernare pga. förtjänstpotentialen (typ fossila bränslen kontra förnyelsebara eller tillsatser istället för riktig mat), osv.

Banker tjänar pengar på folkets arbete utan att själva tillföra något meningsfullt till samhället. Snarare agerar de som en hämsko för samhällets verkliga utvecklingspotential och för människors individuella frihet. En parasit om man så vill som extraherar värden ur realekonomin på ett ohållbart sätt och därmed håller den, och vi som lever i den, i träldom.

Det hade kunnat sett annorlunda ut.

Om du ser dig som en träl så gör gärna det. Bankers funktion är generellt att balansera överskott och underskott av betalningsmedel, vilket är en angelägen sammhällsuppgift. Det gäller oavsett om man tar ut ränta eller inte. Oavsett räntan kommer transaktionerna att kosta något. Hur låntagaren och långivaren ska dela på kostnaden kan man ha olika syn på. JAK tar betalt av låntagaren, även om de inte tar ut ränta i vanlig mening.

[Skytten]

Hypoteksinstitut skiljer sig inte i princip inte från banker, men de lånar inte upp lika mycket kortsiktigt. De brukar ta sin upplåning ungefär i de terminer de lånar ut.
De är dessutom specialister på sitt område.  De lånar sällan ut utan mycket hög säkerhet för lånet.
Detta gör att hypoteksintetut kan göra sina affärer med mycket lägre kostnader.
Riskbedömningen ligger i säkerheten (även om man tar så pass sociala hänsyn så man funderar på om det är möjligt för låntagaren att fixa sitt projekt).

Stor skillnad i risk och vad man lånar till, därav kan lånekostnaden hållas nere mot andra sorters lån.

I tider av turbulens på t.ex. aktiemarknader dras kapital till obligationer, och långsiktigt sparande har inte visat att räntebärande papper måste vara sämre.
Man kan visa upp "klipp" men "smällarna" glöms ofta i aktievärlden.

Under de sista 40 åren har dock även hypoteksinstitut börjat belåna upp äldre fastigheter, när marknadsvärdet ökat, det var man försiktigare med förr, då man såg som sin uppgift att förse nybyggnation och egna hem med kapital. Inte sällan var det  i kooperativ miljö som de fanns.

Skillnaden mellan bank och hypotek har delvis suddats ut, liksom mellan bankvärlden och försäkring.   Många försäkringsbolag var oxå kooperativa(eller ömsesidiga).

Hypotek är närmast en teknisk term idag, kapitalet kommer inte enbart från utgivna obligationer.  En koppling mellan hypotek och pensionssystem är en bra tanke.
Du lånar till en bostad, betalar tillbaka under din yrkesverksamma tid, och bygger upp en peng i ditt boende. 

[Skytten]

Till trädsman!

Jo  det är lixom komplserat.
Du lånar några mille till ett hus, banken sätter in slantarna på ditt konto, och du betalar firman som stod för entrepenaden. De har fått betalt, och du är skyldig.

Nu stoppar inte mottagaren av pengarna dem i madrassen (för då pajar systemet, som händer ibland vid "bankrush" och orsakar statens räddande ingripande), utan de sätter in slantarna på banken, som givetvis kan låna ut dem igen.

Teoretiskt stämmer det att det funkar, men det behövs en väldigt lite tuva för att stjälpa lasset.

Kapitalförstöring, överhettning mm kan få detta system att krackelera.

Det är inte som om jag lånade en hundring till grannen, och han inte betalar tillbaka, för jag vore ju dum om jag tog det på checkräkningens minussida - men det är det banker gör.

[Suresh]

Till trädsman!

Jo  det är lixom komplserat.
Du lånar några mille till ett hus, banken sätter in slantarna på ditt konto, och du betalar firman som stod för entrepenaden. De har fått betalt, och du är skyldig.

Nu stoppar inte mottagaren av pengarna dem i madrassen (för då pajar systemet, som händer ibland vid "bankrush" och orsakar statens räddande ingripande), utan de sätter in slantarna på banken, som givetvis kan låna ut dem igen.

Teoretiskt stämmer det att det funkar, men det behövs en väldigt lite tuva för att stjälpa lasset.

Kapitalförstöring, överhettning mm kan få detta system att krackelera.

Det är inte som om jag lånade en hundring till grannen, och han inte betalar tillbaka, för jag vore ju dum om jag tog det på checkräkningens minussida - men det är det banker gör.

Skytten har fattat - nästa man till rakning.

[Suresh]

Jag har uteslutande (med undantag för CSN) lånat pengar av hypoteksinstitut. Jag har dock mycket svårt att se att det skulle vara någon grundläggande skillnad mellan ett hypoteksinstitut och en bank. Båda förmedlar kapital mellan de som har överskott och de som har underskott.

Som Skytten tidigare varit inne på - skillnaden är att Hypoteksinstitutet inte lånar ut pengar i egentlig mening, utan förmedlar kapital direkt från en investerare till en lånare. Det går till så att investeraren köper en 5-årig obligation eller annan bunden värdehandling, varpå hypoteksinrättningen lånar ut köpesumman till en fastighetsägare mot ett pantbrev. På detta sätt skapas inget nytt kapital , utom sparobligationen i sig, vilken inte ingår i M3 tillsammans med med de fritt transfererbara kontanterna.

 

[Georgisten]

Banken lånar ut pengar som till 92% är någon annans och till 8% sina egna. Betalar inte låntagaren tar banken sin säkerhet för att ändå kunna fullfölja sitt åtagande gentemot de som står för de 92% samt för att undvika att tära på det egna kapitalet (de 8%-en). Så långt är det inte en fråga om räntans vara eller icke vara, utan om möjligheterna att låna ut mot säkerhet´. Vari ligger felet eller bluffmakeriet?

So far so good. Men sen då? Vart tar pengarna som lånas ut vägen? Jo, till ett nytt insättningskonto. Titta... mer pengar att låna ut! Nu kan banken lägga undan 8% igen och låna ut 92kr igen av denna lite mindre summan. Men var tar den summan vägen då? Ah... ett nytt insättningskonto! Ännu mer pengar att låna ut! Ja, och sådär fortsätter det tills betydligt mer pengar än vad som existerar i systemet ligger ute som skulder i samhället mot ränta. I bankens balansräkning ser allt dock prima ut. Att pengarna flyttas mellan bankerna gör inte så mycket i det här sammanhanget, ähum... eller gör en jädra massa vilket Milton Friedman påpekar i första minuten av den här lilla "dutubefilmen":

Milton Friedman explains role of gold in Great Depression.

Detta är den klassiska varianten av FRB, beskriven i "Modern money mechanics" utgiven av Federal Reserve, tidigt 1900-tal.  I dagens Sverige ser det dock betydligt enklare ut:

Om kapitaltäckningen är tillräckligt stor (bankens egen, detta handlar inte om insättningskonton) skriver banken helt sonika in lånebeloppet i kolumnen utlåning, och samma belopp i kolumnen inlåning. Klart.
Banken kan alltså vid utlåningen registrera även ökad inlåning, eftersom det nya lånebeloppet omedelbart sätts in på låntagarens inlåningskonto. Inlåning och utlåning har ökat lika mycket och exakt samtidigt. och den nya utlåningen har därmed skapat sin egen täckning. Skapandet har skett utan någon som helst inblandning av någon annan insättares pengar. Sedan flyttas fodringen till andra insättares konton allteftersom pengarna används av låntagaren. De flesta pengar vi använder i samhället är alltså skuldkvitton till banker i elektroniskt format. Resultatet är dock detsamma som i den klassiska talserien. En jädra massa nya kreditpengar skapas genom ett trolleritrick i bokföringen. Något som Modern Money Mechanics mycket noggrant pekar ut... liksom Milton Friedman i filmen ovan.

Börjar bedrägeriet att skönjas?

Banken tar ränta både på sina egna 8% och de 92% som någon annan står för. Någon annan vill ha ränta på sina tillskjutna pengar. Eftersom inlåningsräntan normalt är högre än utlåningsräntan så får banken högre ränta på sin del av kapitalet. Det samma gäller vilket företag som helst som delvis finansierar sin verksamhet med lån. Överstiger avkastningen räntan så blir avkastningen på ägarnas kapitalandel större. Hävstången kan också verka åt andra hållet så att agarnas kapital går åt för att banken ska gå skadeslös ur äventyret, ungefär som när man trampar på en kratta...

Häri ligger missuppfattningen. Jag har redan beskrivit ovanför men Anders Borg gör det så himla enkelt att det är dumt att inte låta honom komma till tals och sammanfatta det hela:

"Regeringen lägger fram ett stödpaket för bankerna på 50 miljarder kronor. - Vi erbjuder bankerna 50 miljarder kronor, det betyder att bankerna i sin tur kan låna ut i storleksordningen 500-600 miljarder kronor, säger Anders Borg." / http://www.dn.se/ekonomi/bankpaket-pa-50-miljarder-1.792942

Varifrån kom alla de hundratals miljarderna ur statens 50 miljarder? Uppkom de ur tomma intet? Javisst.

Om du ser dig som en träl så gör gärna det. Bankers funktion är generellt att balansera överskott och underskott av betalningsmedel, vilket är en angelägen sammhällsuppgift. Det gäller oavsett om man tar ut ränta eller inte. Oavsett räntan kommer transaktionerna att kosta något. Hur låntagaren och långivaren ska dela på kostnaden kan man ha olika syn på. JAK tar betalt av låntagaren, även om de inte tar ut ränta i vanlig mening.

Bankers uppgift är att skapa kredit och låna ut den mot ränta. Det är det de sysslar med. När de 500-600 miljarderna som Anders Borg pratade om betalats tillbaka har de sugit välstånd ur realekonomin, skapat livslångt slit för enskilda människor, tvingat fram nya lån för att få fram pengarna som ska betala räntan osv. Resultatet blir en skuldsättning som aldrig kan upphöra utan stor åverkan på samhället, precis som Milton Friedman beskriver i filmen. Kriser som kan framkallas och sannolikt framkallas med flit.

Så mycket bättre för oss alla det hade varit om Anders Borg haft makten (eller ja, Riksdagen iaf.) att skapa de där 500-600 miljarderna själv till att SPENDERA ut i producerande verksamheter (anlita tjänster för samhällets räkning av företag, t ex byggandet av biogasanläggningar, vindkraft, sjukhus, järnvägar etc.) inom realekonomin istället. Men han valde att skänka skattemedel för att berika redan rika bankirer som skapade pengarna själva i form av kredit för egen vinning. Pengar som dessutom sannolikt i stor mängd flödat ut i inflationsdrivande verksamhet (varukonsumtion och spekulation) istället för på ett balanserat sätt som staten hade kunnat ordna. Anders är hyvens mot de sina han.

[Suresh]

Ja, och sådär fortsätter det tills betydligt mer pengar än vad som existerar i systemet ligger ute som skulder i samhället mot ränta.

En oklar formulering. Byt ut "systemet" mot "form av kontanter" eller "M0".

Intressant Friedman-video. Vi kanske kan förlåta honom för Chile snart.

Och givetvis är det staten som skall skapa valutan och inte bankerna. Det är helt enkelt en förbannad slapphet att så sker, vilket kostar skattebetalarna miljarder årligen. 

[trädman]

Till trädsman!

Jo  det är lixom komplserat.
Du lånar några mille till ett hus, banken sätter in slantarna på ditt konto, och du betalar firman som stod för entrepenaden. De har fått betalt, och du är skyldig.

Nu stoppar inte mottagaren av pengarna dem i madrassen (för då pajar systemet, som händer ibland vid "bankrush" och orsakar statens räddande ingripande), utan de sätter in slantarna på banken, som givetvis kan låna ut dem igen.

Teoretiskt stämmer det att det funkar, men det behövs en väldigt lite tuva för att stjälpa lasset.

Kapitalförstöring, överhettning mm kan få detta system att krackelera.

Det är inte som om jag lånade en hundring till grannen, och han inte betalar tillbaka, för jag vore ju dum om jag tog det på checkräkningens minussida - men det är det banker gör.

Jo jag är medveten om det är lite "lixom komplserat"

[trädman]

Som Skytten tidigare varit inne på - skillnaden är att Hypoteksinstitutet inte lånar ut pengar i egentlig mening, utan förmedlar kapital direkt från en investerare till en lånare. Det går till så att investeraren köper en 5-årig obligation eller annan bunden värdehandling, varpå hypoteksinrättningen lånar ut köpesumman till en fastighetsägare mot ett pantbrev. På detta sätt skapas inget nytt kapital , utom sparobligationen i sig, vilken inte ingår i M3 tillsammans med med de fritt transfererbara kontanterna.

Obligationen är det väl fritt fram att handla med den också? Att den sen inte ingår i penningmändmåttet M3 är väl närmast en teknikalitet. Lite förenklat så lånar banken ut kortsiktiga medel baserad på kortsiktig inlåning och hypoteket långsiktiga medel baserat på långsiktig inlåning (obligationer). Principen är ändå den samma. Vare sig banken eller hypoteket har någon särskilt stor andel eget kapital.

I verkligheten lånar hypoteken ofta in med andra bindningstider än de lånar ut, eftersom det är populärt med rörlig ränta, och "förvandlar" den långa upplåningen med hjälp av ränteswappar eller något annat fiffigt instrument.

[Suresh]

Obligationen är det väl fritt fram att handla med den också? Att den sen inte ingår i penningmändmåttet M3 är väl närmast en teknikalitet. Lite förenklat så lånar banken ut kortsiktiga medel baserad på kortsiktig inlåning och hypoteket långsiktiga medel baserat på långsiktig inlåning (obligationer). Principen är ändå den samma. Vare sig banken eller hypoteket har någon särskilt stor andel eget kapital.

Du kan skapa valuta genom att skriva "Jag är skyldig dig 100 kr" på en lapp och byta den mot en hundralapp med en kompis. Om din kompis kan handla med den skuldsedeln i vanliga affärer är den legal tender. Om nu har möjlighet att skriva ut en näst intill obegränsad mängd sådana skuldsedlar är du en bank. Om pappa kommer och hjälper dig så fort något går fel är han finansminister.

Men om den skuldsedel du skrivit ut inte är legal tender, utan enbart giltig i en mindre kompiskrets tillhör den inte MO eller M3, utan högre ordningar av penningmängden. Skillnaden mellan penningmängderna är varken mer eller mindre "teknikaliteter" än skillnaden mellan ärtrör och bazookas.

I verkligheten lånar hypoteken ofta in med andra bindningstider än de lånar ut, eftersom det är populärt med rörlig ränta, och "förvandlar" den långa upplåningen med hjälp av ränteswappar eller något annat fiffigt instrument.

De kan säkert hålla på och trixa och man får lägga ner en stor del av sin dag för att lära sig alla olika instrument som finns och vilken funktion de har.

Men huvudregeln är att staten garanterar värdet i M3. En privat sparobligation, ränteswap, derivat, option, blankning osv kan knytas till en annan utställare än staten och då får denna ta den finansiella risken. Systemfelet är att det är banken som producerar merparten av M3 , medan det är staten som får ansvara för den. Vill du betala underhåll för andras ungar?

[Georgisten]

En oklar formulering. Byt ut "systemet" mot "form av kontanter" eller "M0".

Intressant Friedman-video. Vi kanske kan förlåta honom för Chile snart.

Och givetvis är det staten som skall skapa valutan och inte bankerna. Det är helt enkelt en förbannad slapphet att så sker, vilket kostar skattebetalarna miljarder årligen.

Ok, ja, det kanske är lämpligare.

Milton hade sina ljusa sidor ibland faktiskt. Liksom Keynes även om denne får sig en, sannolikt förtjänad, känga i filmen.

Aja, i väntan på att staten ska få ändan ur vagnen kan man ju alltid skapa pengarna på egen hand lokalt!

[Existens?]

Aja, i väntan på att staten ska få ändan ur vagnen kan man ju alltid skapa pengarna på egen hand lokalt!

Det är ju det man gör..varje dag

[Georgisten]

Det är ju det man gör..varje dag

Absolut! Och eftersom det funkar så bra är det väl lika bra att utveckla det vidare!?

[trädman]

...
Systemfelet är att det är banken som producerar merparten av M3 , medan det är staten som får ansvara för den. Vill du betala underhåll för andras ungar?

Eftersom bidragsförskott är tämligen vanligt och kappast alltid återbetalas av den ansvarige föräldern så gör väl de flesta av oss det i någon mån.

Medan ni avskaffar räntan och genomför den ekonomiska revolutionen så fortsätter jag att vara nöjd med att avkastningen på de för lånade pengar inköpta produktionsmedlen är hittills varit väsentligt större än räntekostnaderna.

Om sedan mina räntebetalningar gynnar någon tant i  Djursholm, svenska staten som stor ägare í Nordea eller någon amerikansk pensionsfond är mig tämligen egalt. Skulle jag väntat med att låna pengar tills ni är färdiga med ert förändringsarbete så får jag sannolikt vänta längre tid än jag kommer att överleva.

Att vissa är frustrerade över bostadsmarknaden och dess funktion är knappast bara ett resultat av hur M3 "skapas".

[Georgisten]

Räntan behöver nödvändigtvis inte avskaffas helt. Men det ska vara staten som får vinsten på pengarna. Inte privata bankirer. I samma veva kan inkomstskatten avskaffas. I USA hade de ingen inkomstskatt på 170år efter frigörelsen från England. Vore trevligt i Sverige med I´d say. Staten får det den behöver genom att trycka pengar samt räntan på lånen till medborgare och företag.

Det finns dessutom en "quick fix" på problemet som de prövat i USA sedan 1919 i North Dakota och som nu hamnat på mångtaliga politikers agenda i flera delstater: En offentligt ägd bank. Use the system to beat the system. Detta system gör att delstaterna får in rejält med pengar samtidigt som företag och banker i regionen får förmånliga lån som går till ändamål som gynnar delstaten. 2009, mitt i finanskrisen, hade North Dakota sitt största budgetöverskott någonsin och en arbetslöshet på ringa 4%.

En sådan lösning behöver man kanske inte vänta lika länge på! Bara lokalpolitikerna fick tummen ur. En sådan bank går knappast omkull dessutom (apropå trådens topic).

Problemet med bristen på räntepengar i samhället kvarstår dock även med detta system. Slutligen måste staten sluta låna och börja trycka skuldfria pengar till att spendera in i cirkulation om skuldberget ska kunna minskas.

***

Intressant är att Milton Friedman i filmen ovan understryker det som Richard A Werner säger i Mammons Furstar. Centralbanker håller medvetet kvar länder i recession för att uppnå egna mål.  Friedman visar även med tydlighet varför en guldmyntfot inte är ett skydd för mot deflation. FRB uppstod via utgivning av guldkvitton så mot inflation skyddar det inte heller.

[trädman]

Vi har ett helstatligt hypoteksinstitut (SBAB) som även erbjuder vissa banktjänster. Det finns också en till betydande del statligt ägd "fullsortimentsbank" Nordea, ett antal stiftelseägda fristående sparbanker, minst ett hypoteksinstitut som drivs som ekonomisk förening (Landshypotek), samt JAK mfl.

För den som i varje fall i första ledet inte vill "göda" bakens aktieägare finns det ändå ganska gott om alternativ, även utan ränta

[Georgisten]

Vi har ett helstatligt hypoteksinstitut (SBAB) som även erbjuder vissa banktjänster. Det finns också en till betydande del statligt ägd "fullsortimentsbank" Nordea, ett antal stiftelseägda fristående sparbanker, minst ett hypoteksinstitut som drivs som ekonomisk förening (Landshypotek), samt JAK mfl.

För den som i varje fall i första ledet inte vill "göda" bakens aktieägare finns det ändå ganska gott om alternativ, även utan ränta

Jo, men Nordea är inte interagerad i Statens affärer på samma sätt som Bank of North Dakota. Alla skattemedel och andra medel måste enligt lag deponeras i banken där. Vid lånegivning pumpas pengarna upp med FRB, som en vanlig bank, och ges ut i verksamheter som gynnar delstaten.

Delstaten har sin egen kreditmaskin helt enkelt. Den kan ge fördelaktiga lån till medborgare och företag (vilket även ökar skatteintäkterna), stödja lokala banker (som en minicentralbank) och samtidigt göra stora räntevinster.

[Existens?]

Jo, men Nordea är inte interagerad i Statens affärer på samma sätt som Bank of North Dakota. Alla skattemedel och andra medel måste enligt lag deponeras i banken där. Vid lånegivning pumpas pengarna upp med FRB, som en vanlig bank, och ges ut i verksamheter som gynnar delstaten.

Delstaten har sin egen kreditmaskin helt enkelt. Den kan ge fördelaktiga lån till medborgare och företag (vilket även ökar skatteintäkterna), stödja lokala banker (som en minicentralbank) och samtidigt göra stora räntevinster.

Jag förstår ändå inte hur dom kan hålla inflationen i schack. Det där du just beskrev är ju klassiska ingredienser för att skapa en hyperinflation.