Reklam om vår honung

[quintus]

Om du vill ha mycket sötma utan någon smak så passar nog rapshonung dina smaklökar bra.

Rapshonung är det värsta vita tråkiga helvete jag vet. Jag (och hela familjen) inte tyckte om ren maskroshonung heller - för vass i smaken och skrapig i halsen. Fick spädas ur 50/50 med raps. Sak samma med "skogshonung" (en grådaskig historia). Fick blandas ut den med. I mitt tycke är ljunghonungen ingen höjdare heller (i längden). Favoriten var en svart flytande honung från ädelgran. Smak, doft, konsistens (rann på fingrarna från mackan). Nummer två är akacia honung. Nummer tre är lindhonung.

[quintus]

Ganska konstigt eftersom hallonnektar har högst koncentration socker/sötma.

Det var kanske nåt´ som bina hittade på själva. Jag gjorde slut på utslungade ramar och fick använda vaxmellanväggar. Och det konstiga var att jungfruvaxet och all vax i ramarna inte var vitaktig. Gulare färg har jag aldrig sett. Vid närmare koll på marken fanns det småsmå växter med gula blommor med 5 kronblad med ca 8 mm diameter (ingen aning vad de heter). Det var kanske boven i dramaten.
Det är samma sak med lindhonung. En batch kan skilja sig ganska avsevärt från en annan beroende på andelar av lushonung från lind (och finns de, då finns de i massor - jag menar löss) och nektarhonung från lind. Prova själv. När linden slutar att blomma så skatta inte alla kupor och lät några stå oskattade kvar. Då kommer bina att fortsätta samla bara lusandelen och du märker själv skillnaden (under förutsättning att det är lindlusår).

[Skytten]

Bethonung är något man bör se upp med, förekommer tyvärr i viss omfattning, ibland som inblandning, enligt recept här:
http://www.uni-regensburg.de/Fakultaeten/nat_Fak_IV/Organische_Chemie/Didaktik/Keusch/D-art_honey-e.htm

[Abigail]

Jag håller med dig om rapshonung. Jag har smakat riktigt mörk honung från gran, den var nog för stark för min smak. Ljunghonung är min favorit, kanske för att det är den honungen jag är uppvuxen med. Lindhonung har jag aldrig smakat, men hoppas få göra det i år eftersom jag har flera jättelindar hos mig. Vilken tur att vi tycker olika. Det finns nog mycket att vinna på att upplysa människor om skillnaden mellan olika sorthonung (inte smaksatt honung!).

Tänk om det gick att få människorna att förstå skillnaden mellan olika sorters honung. Man kanske skulle starta honungsprovarkvällar liknande vinprovar-wiskeyprovar- ölprovar- chokladprovar- ostprovarkvällar.  .

Jag tänker öl och ölkorv, ost och kex mm. Vad är rätt tillbehör till honung? Jordgubbar förstås, vad finns det mer?

[ieenilorac]

Havregrynsgröt med honung, det är min favoritfrukost. Men platsar kanske inte på gourmetkväll  .

Annars är väl grovt surdegsbröd med honung himmelskt, precis som fruktsallad med lite honung och gärna kardemumma.

[Abigail]

Jag tycker ju havregrynsgröt är något alldeles vedervärdigt men pinar i mig det ändå ibland när jag är som sämst i magen. Jag har aldrig prövat med honung men tack för tipset, det tänker jag göra nu. Tycker absolut att havregrynsgröt kan platsa på en gourmetkväll. Det finns ju många som tycker om den, och det är ju bra mat utan massa konstiga tillsatser.

Kom på att jag brukar ta pressad lime med en tesked honung i på morgonen. Fann det tipset då jag sökte efter något som kan hjälpa mig då jag misstänkte att gallan/levern inte skötte sitt jobb pga annan bakomliggande sjukdom. Testa pressad lime med honung i. Där snackar vi gourmetsmak!

[Hans Hultén]

Rapshonung är det värsta vita tråkiga helvete jag vet. Jag (och hela familjen) inte tyckte om ren maskroshonung heller - för vass i smaken och skrapig i halsen. Fick spädas ur 50/50 med raps. Sak samma med "skogshonung" (en grådaskig historia). Fick blandas ut den med. I mitt tycke är ljunghonungen ingen höjdare heller (i längden). Favoriten var en svart flytande honung från ädelgran. Smak, doft, konsistens (rann på fingrarna från mackan). Nummer två är akacia honung. Nummer tre är lindhonung.

Vilken tur att inte alla har samma smak. Jag föredrar ljunghonungen att äta men inte att slunga.
Hans

[quintus]

Apropå vad bina kan hitta på.

Jag tog en höst en promenix mot ån över en grässlätt med en biodlarkollega. I bottenvegetationen vimlade det av bin och vi undrade - vad gör de där, det är ju inget som blommar här. När vi gick ner på knäna och tittade noga efter fann vi växter som finns på bild som var 2,5 cm höga. Man knappt såg de. Har ingen aning vad det är.

[Sten-Åke Lindell]

Det liknar Rödplister men jag skall kolla vidare.

[poze]

Rödplister ser det ut att vara

edit vår gode Lindell hade svarat före.

[quintus]

Tänk om det gick att få människorna att förstå skillnaden mellan olika sorters honung. Man kanske skulle starta honungsprovarkvällar liknande vinprovar-wiskeyprovar- ölprovar- chokladprovar- ostprovarkvällar.  .

Det är upp till biodlare. Går man på en marknad, finns det enstaka bord med burkar med samma slags honung och kanske lite handrullade vaxljus. Skulle konsumenterna fått en chans att se "artrikedom", skulle de erbjudas flera prylar då var situationen en annan. Finns de någon som har sett ett marknadsstånd eller gårdsbutik som liknar bilderna? Konsumenter måste lockas och utbildas. Vem lockar burkar med rapshonung?

[quintus]

Rödplister ser det ut att vara

Är den 2-2,5 cm hög? Jag har för mig att det måste vara nåt annat. Kan det inte vara bonsaiplister?

[Curt]

Marknadsföring är dyrt mycket dyrt. Ska vi (som SBR vill) öka produktionen till det dubbla, alltså tillbaka till 80-talets nivå fordras det en massiv reklam för vår honung.

Vi skall inte underskatta värdet av ett varumärke som SBR-etiketten. Det är faktiskt 91 år gammalt och känns igen av väldigt många människor. Det kan kanske vara roligt att ha egna fantasifoster på honungsburkarna, men jag tror inte att dessa säljer bättre än "slingan". För övrigt så finns det en hel del PR-material att tillgå hos SBR, både vad det gäller nyttighet och ekonomi.

[ersam]

Finns det någon sida som visar SBR-etiketten - hur den sett ut genom åren? Har nån idé om att den ser annorlunda ut i nått gammalt reklamblad från 1940-talet som jag hajade till och tyckte att "den skulle man använda".

[ersam]

Årets marknadsföringsmaterial (alltså 1943):

[Skytten]

Ja den etikett som finns förknippas med svensk honung, som man vanligen vill betala mer för.
Så jag tror det skulle lätt bli förväxling om man ändrade etiketten eller t.o.m. burken.

Jag vill minnas att etiketten, liksom locket har ändrats lite över åren.

[esten]

Sist jag var på affären såg jag Havtornshonung !

[wictor]

Jag har upplevt precis det motsatta som Curt säger angående SBR-etiketten.
En hel del upplever den som gammal och mossig - och så vet ju kunden knappast varifrån honungen kommer.
När jag står på marknader och säljer min egen honung upplevs det som positivt av kunderna att jag har profilerat min egen honung med tydlig angivelse om varifrån den kommer med egen etikett, tydligt angiven ursprungsort och allt annat som behövs. Ja, en reklambyrå har hjälpt mig med etiketten, det kan behövas proffs till sånt.

Samma sak märker jag på närbelägen MAXI-butik, där en lokal biodlare säljer sin egen honung under egen etikett som tydligt talar om lokal-odlat, det omsätts betydligt fler av hans burkar än den alldeles bredvid stående SBR-burken. Bra för honom.

Jag tycker att SBR borde profilera sig MYCKET TYDLIGARE om nu deras honung skall nå de försäljningsframgångar som jag hoppas att de har.
Vad sägs om TV-reklam, mycket tydligare skyltning i butik, annonser i mat-tidningar, medverkan i de allehanda matlagningsprogram som nu förekommer i varenda kanal etc. (Dessa tips från min sida är helt gratis...!!!)

Sedan har ju Honungsförädlingen till sin hjälp en reklambyrå som inte ens har en fungerande hemsida, och de säljer inte alls sin honung själv utan det gör en helt fristående säljorganisation som heter Valora Trade Sweden, denna säljfirma verkar knappast lägga många minuters arbete på att få en säljande exponering i butikerna - trots att det ju just är detta som Honungsförädlingen betalar dem för att göra. Undra på att det kan upplevas lite mossigt...

[Skytten]

Biodlarens namn brukar väl finnas på etiketten?

[Sten-Åke Lindell]

Hur skall en konsument veta vilken honung som de skall köpa för att gynna svensk biodling när burkarna ser ut så här.

Bara någon av burkarna är från Svenska biodlare, allt annat är import. HF's logga och SBR's logga är förvirrande lika. HF kan fortsätta att importera och sälja så mycket importhonung den vill och hålla priset på en förutbestämd nivå samtidigt som konsumenten tror att den köper svensk honung.