Reklam om vår honung

[Hans Hultén]

Jag har några funderingar kring försäljning av honung.
Om jag har tolkat det rätt vad som skrivs om honung så finns det
en överproduktion i världen och även så i Sverige.

Senaste uppgiften jag har så ligger svensk konsumtion av honung på enbart 0,70/kg
per person och år.

Marknadsföring är dyrt mycket dyrt. Ska vi (som SBR vill) öka produktionen till det dubbla, alltså tillbaka till 80-talets nivå fordras det en massiv reklam för vår honung.

När såg vi reklam om honung senast på t.ex. idrottsanläggningar och gym?
Finns det någon bättre, nyttigare, billigare och naturligare sportdryck
än honung?

Honungsförädling AB (HF) har fått utstå kritik för sin flytande honung,
jag har inga direkta synpunkter på det men jag anser att det behövs nya produkter
för att vi ska kunna sälja vår honung till ett rimligt pris. Våra kostnader har ju
inte blivit lägre genom åren.

Varje vecka kommer reklam från diverse matvarukedjor, men jag har inte
sett något om honung. I dessa influensa tider som vi har och har haft under hösten och vintern vore reklam för honung perfekt, det finns ju inget bättre naturmedel än vår fina svenska honung.

Jag anser alltså att det behövs mer information till allmänheten om vår förnämliga produkt
som är det naturligaste som finns.
Hans

[Curt]

Om jag har tolkat det rätt vad som skrivs om honung så finns det
en överproduktion i världen och även så i Sverige.

Senaste uppgiften jag har så ligger svensk konsumtion av honung på enbart 0,70/kg
per person och år.

Att vi skulle ha en överproduktion av honung i Sverige stämmer nog inte. Anta att vi är 12000 biodlare med 6 samhällen och skördar 30 kg. Då får vi lite över 2000 ton. Det räcker till 0,2 kg per person. Importen är alltså stor. Norra Älvsborgs Biodlardistrikt försökte under flera år förmå Arla och andra mjölkförsäljare att skriva en text om bin och honung på mjölkpaketen. Det var inte intressant. Jag undrar varför, även kossorna är beroende av pollinering.

[Sten-Åke Lindell]

SBR och HF ser jag som samma organisation, med personal och annat hårt invävt i varandra även om LRF är delägare etc.
Men HF inporterar själv en hel del honung och alla nya sätt att marknadsföra typ Svenskt Sigill hakar upp sig på olika sätt då man inte kan ge mera kredit för insatsen, typ 1 :-/kg.
Sist jag kollade med deras representant var minst 100 odlare anslutna till Svenskt Sigill via HF/SBR.
Men än har jag inte sett röken till någon större marknadsföäring av Svenskproducerat.
KRAV måste också ändra sina regler så att det även omfattar transporter, det skall inte få vara ekologiskt bättre att importera honung från andra sidan jordklotet.
Då skulle efterfrågan öka för lokalproducerat.
SMAK arbetar också konstigt och bidrar inte heller mycket till lokalt producerad honung.
Alla dessa organisationer KRAV, SMAK, Svenskt Sigill u-name-it lever på certifieringspengar och står rätt långt ifrån småodlarmna som har den bästa honungen i alla avseenden.
De gynnar dessutom de som har stor volym (rapshonungen) som kanske är raka motsatsen till den kvalitet som konsumenten egentligen efterfrågar.

SORTHONUNG måste ut i butikerna och Svensken måste fatta att det finns mera än en mångfaldigad kristalliserad honungsburk med vit rapshonung.

[Abigail]

När det gäller svensk honung kan man nog säga att det finns en överproduktion/för liten efterfrågan. Annars hade den ju inte varit så billig.

Hur många kan ta ut en timpeng på sitt jobb som motsvarar en lägsta lön i den sämst betalda branchen? Det kan nog bara de största odlarna som rationaliserat hårdast.

Nog borde det vara något för LRF att göra reklam för, kanske det är bönder och trädgårdsägare som har allra mest att tjäna på att det finns bin.

[Sten-Åke Lindell]

Men fokus har varit att ge stöd i olika omfatting till storodlarna som producerar mer och mer rapshonung till allt lägre pris, ett pris som även slår över på bättre honung.

[Sten-Åke Lindell]

Var det inte det jag försökte säga i förra tråden , med blev fult påhoppad och allmänt illa behandlad för det jag försökte säga ? 

Jag har skummat igenom inläggen och förstår inte, där pratades det mera om "ärlig honung" baserat på hur en etikett såg ut etc.

Men vad bra att vi tycker lika dant trots allt.

Stor kampamj om honungs nyttighet i stället för socker vore på plats.

[Hans Hultén]

SORTHONUNG måste ut i butikerna och Svensken måste fatta att det finns mera än en mångfaldigad kristalliserad honungsburk med vit rapshonung.

Tack för alla svar på mitt inlägg.

Jag tror det här med sorthonung är ganska svårt, här kommer ett exempel.
Jag är bekant med en yrkesbiodlare som ställde upp samhällen i hallonodling
och som hoppades att få fin hallonhonung. Före försäljningen
gjordes en pollenanalys och trots att bina fanns mitt i hallonblommorna
så visade analysen att bina istället hade funnit bättre platser att hämta sin
nektar.
Hans

[Jojje]

Apropå SBR, var det inte så att den monopolaktiga Danisco har gått in som delägare, jag har för mig att jag hört detta.

[poze]

Samtidigt upplever jag ett stort sug efter lokalproducerad honung de senaste 2 åren. Att få butikerna att exponera sina svenska honungsburkar är ju en sak, som kanske gör så att det fångar någon i honungsträsket.

Det är ju på arbetsplatser, marknader, hemförsäljningen osv där man hittar nya kunder där vi små biodlare kan få ut våran honung med marginal ändå vettiga priser. 700 kg har jag sålt iår på 700 gramsburk, större delen har jag inte ens satt på en etikett, pris på 60:-/ burk. Värmland.

Stått på en enda marknad annars har det varit via bekanta och släkt. (flyttade hit förra året så det är inte någon tradition att köpa av mig)

problemet med att rikta sig mot nya grupper, mot massan, är att man måste konkurera och ta plats i ett enormt överflöd av intryck, information, påprackning osv osv.. Det är dom som är intresserade och redan äter honung som man når ut till med info om tex sorthonung, de blir ingen ny nettokonsument.
Man kanske kan kränga sin honung lite dyrare med snygga förpackningar och en historia kring den, men enligt mitt tycke så är detta "gårdsbutiksyndromet" med ett utbud riktad till en klass av folk som köper, det blir en exklusiv sällanvara, snygg burk att sätta fram på thébordet.

På enskild biodlarnivå kan man då få ut mer honung tex via dessa 2 metoder.
- Vanlig svensk (sosse?:)honungsburk man sätter ut lådor på arbetsplatser, marknader (antingen stå själv eller ställe en låda på någon annans bord), butiker och affärer i närheten, restauranger. svårt att tänka mig att denna honungsmarknad är mättad på långa vägar.

-Snyggburksförsäljning eventuellt sorthonung el dyl. marknader och affärer. man får ut mer pengar men säljer inte mer honung.

vad är man ute efter ? att sprida honung som en ersättning och bättre alternativ till socker och/eller tjäna så mycket pengar som möjligt på honungen. Jag tycker i alla fall att man skall koncentrera marknadsföringen utanför storköpens väggar, biodlarna skall sälja direkt till kund eller via högst en mellanhand, eventuellt överskott kan man sälja till annan mindre biodlare som har brist.

[Sten-Åke Lindell]

Personligen har jag uppfattningen att biodlingen i stort (de stora organisationerna) inte vill ha den konkurrens som finns idag och som kommer att öka i framtiden med flera odlare.
Jag märkte det så fort jag önskade offerter på stort material att det var segt att få till ett konkurrenskraftigt pris, till slut gick det bra ändå.
Störst motstånd mot intresset för ökad biodling kände jag på ett annat forum där man i princip inte fick delta alls.
Jag ser det som protektionistiskt och att man inte vill ha mera odlare och andra som ökar sina bioodlingar och därmed ökade skördar.

Bästa sättet kanske skulle varit att SBR som organisation (ekonomisk kraft) skulle ta fram en låda och en ram i plast och sälja skitbilligt inom SBR medlemmar.
Då skulle biodlingen blomma och allt annat också ge sig. Många ser nog materialet (priserna) som hämmande vid en expansion, för det kostar en del slantar.

Marknadsföring kostar också pengar, stora slantar. Och småföretagarens största problem är nog marknadsföringen. Den borde SBR öka och bidra med i mycket större omfattning.
Nu ser vi SBR pengar och medlemmar åka landet runt och arrangera många stora kurser som handlar allt annat än småskalig biodling.
Det är kurser i lönsam binäring, biavel etc som kanske skulle arrangeras inom SBR med en anpassning till mindre verksamheter.
Den typiske SBR medlemmen är en liten biodlare med få kupor, med ett intresse för expansion, med den klart bästa kvaliteten på honungen.
 
EU pengarna går till svensk biodling men den där svenska biodlingen är kanske inte helt SBR anpassad utan mera anpassad till företagandet (andra organisationen).
Vill man lyfta svensk biodling skall man kanske träffa mera rätt med EU bidragen.

[Sten-Åke Lindell]

Tack för alla svar på mitt inlägg.

Jag tror det här med sorthonung är ganska svårt, här kommer ett exempel.
Jag är bekant med en yrkesbiodlare som ställde upp samhällen i hallonodling
och som hoppades att få fin hallonhonung. Före försäljningen
gjordes en pollenanalys och trots att bina fanns mitt i hallonblommorna
så visade analysen att bina istället hade funnit bättre platser att hämta sin
nektar.
Hans

Jag satsade på Lind första gången, rensade kuporna och satte ut för Lind och fick ordentligt med otrolig Lindhonung. Den procentuella andelen lindhonung går säkert inte att beräkna men man kan uppskatta den som relativt hög. Eftersom bina är nektartrogna så blir det ofta en hög koncentration av huvuddraget.
Kunde jag första gången jag försökte så kan jag meddela att det var inte så märkvärdigt alls.

Man skall bara hålla koll på dragen och skatta och organisera kupan med tomma ramar vid rätt tillfällen.
Jag tror sorthonung kan bli en jättegrej när konsumenten hittat sin favortsmak.

Rapshonung har jag bara använt till kistallisering & ympförsök med framgång. Det gick skitbra.
Därför undrar man hur honungen i butikerna kan vara så melerade och dåligt rörda, skithonung enligt mitt tycke och sämsta tänkbara reklam för Svenskproducerad honung.
Alla vet vilken honung jag skrev om tidigare med världens hallå!

[Hans Hultén]

Personligen har jag uppfattningen att biodlingen i stort (de stora organisationerna) inte vill ha den konkurrens som finns idag och som kommer att öka i framtiden med flera odlare.
Jag märkte det så fort jag önskade offerter på stort material att det var segt att få till ett konkurrenskraftigt pris, till slut gick det bra ändå.
Störst motstånd mot intresset för ökad biodling kände jag på ett annat forum där man i princip inte fick delta alls.
Jag ser det som protektionistiskt och att man inte vill ha mera odlare och andra som ökar sina bioodlingar och därmed ökade skördar.

Bästa sättet kanske skulle varit att SBR som organisation (ekonomisk kraft) skulle ta fram en låda och en ram i plast och sälja skitbilligt inom SBR medlemmar.
Då skulle biodlingen blomma och allt annat också ge sig. Många ser nog materialet (priserna) som hämmande vid en expansion, för det kostar en del slantar.

Marknadsföring kostar också pengar, stora slantar. Och småföretagarens största problem är nog marknadsföringen. Den borde SBR öka och bidra med i mycket större omfattning.
Nu ser vi SBR pengar och medlemmar åka landet runt och arrangera många stora kurser som handlar allt annat än småskalig biodling.
Det är kurser i lönsam binäring, biavel etc som kanske skulle arrangeras inom SBR med en anpassning till mindre verksamheter.
Den typiske SBR medlemmen är en liten biodlare med få kupor, med ett intresse för expansion, med den klart bästa kvaliteten på honungen.
 
EU pengarna går till svensk biodling men den där svenska biodlingen är kanske inte helt SBR anpassad utan mera anpassad till företagandet (andra organisationen).
Vill man lyfta svensk biodling skall man kanske träffa mera rätt med EU bidragen.

Toppenbra skrivet Sten-Åke har inte kunnat gjort det bättre själv.
Hans

[ptakaplay]

Hf s svenska honung var slut på hyllorna i mars föra året
 i Motala Vadstena så det måste varit slut i hela sverige.
fick vi lite mer betalt  så skulle dom ha honung att sälja hela året ,det kan inte vara någon bra affärside för en honungsförmedling att inte ha någon svensk honung att sälja.

[Michailov]

Bästa sättet kanske skulle varit att SBR som organisation (ekonomisk kraft) skulle ta fram en låda och en ram i plast och sälja skitbilligt inom SBR medlemmar.
Då skulle biodlingen blomma och allt annat också ge sig. Många ser nog materialet (priserna) som hämmande vid en expansion, för det kostar en del slantar.

Marknadsföring kostar också pengar, stora slantar. Och småföretagarens största problem är nog marknadsföringen. Den borde SBR öka och bidra med i mycket större omfattning.
Nu ser vi SBR pengar och medlemmar åka landet runt och arrangera många stora kurser som handlar allt annat än småskalig biodling.

Klockrent Sten-Åke! Då hade SBR blivit något riktigt intressant.

/Michailov

[Hans Hultén]

Man skall bara hålla koll på dragen och skatta och organisera kupan med tomma ramar vid rätt tillfällen.
Jag tror sorthonung kan bli en jättegrej när konsumenten hittat sin favortsmak.

Om jag skulle producera sorthonung t.e.x. hallonhonung hur många procent hallon måste honungen innehålla för att inte bli anklagad för falsk marknadsföring?
Hans

[Abigail]

Minst hälften efter vad jag har hört. Jag blir säkert snart rättad om det skulle vara fel.

[quintus]

Minst hälften efter vad jag har hört. Jag blir säkert snart rättad om det skulle vara fel.

Hur bevisar man det?
Jag haft en gång två kupor på försök mitt i skogen på ett kallhygge med hektarvis med hallon. Tyckte inte om resultatet. Man fick dosera nästan dubbelt för att åstadkomma samma sötma i teet.

[Abigail]

Fast då pratar du sötma, inte smak. Om du vill ha mycket sötma utan någon smak så passar nog rapshonung dina smaklökar bra. Det kanske finns andra människor som uppskattar hallonhonungen mer än vad du gör. Då är det ju en fördel för dig att kunna marknadsföra den delen av din honung som honung från hallonnektar.

[Sten-Åke Lindell]

Om jag skulle producera sorthonung t.e.x. hallonhonung hur många procent hallon måste honungen innehålla för att inte bli anklagad för falsk marknadsföring?
Hans

För att få klassas som "Sorthonung" skall mera än hälften vara den honung man avser.
Har man i stort sett ren Lindhonung kan man blanda i 40% raps och sälja klabbet som sorthonung enligt det som går att läsa.

Men jag har bara använt honungen som den är och det har uppskattats, eftersmaken känns tydligt då och inte alls vid blandning.

[Sten-Åke Lindell]

Hur bevisar man det?
Jag haft en gång två kupor på försök mitt i skogen på ett kallhygge med hektarvis med hallon. Tyckte inte om resultatet. Man fick dosera nästan dubbelt för att åstadkomma samma sötma i teet.

Ganska konstigt eftersom hallonnektar har högst koncentration socker/sötma.