JAK

[Suresh]

Men, en vanlig bank är ju för de små, för som Gångtrött säger, ingen jävel har råd att låna i jak. För det mesta. Jag hade inte råd med vanlig bank heller, så då kunde jag lika bra ta jak.

Och ärligt talat, jag skiter i framtiden, jag försöker rädda sista halvan av mitt eget liv.

Spara i JAK har alla råd med

[Georgisten]

Bättre lösningar än den vi har just nu har redan testats. Tyvärr ville bankerna ha makten att skapa pengar och ta ränta för dessa pengar och tog den.

Om penningmängdens betydelse (svenska): http://standelion.wordpress.com/richard-werner/
Hur pengaskapandet funkar: http://www.webofdebt.com/articles/dollar-deception.php
Hur det har och kan se ut igen (USA, ej räntefri lösning): http://webofdebt.wordpress.com/monetary-proposal/
Solidarsystemet (räntefritt, basinkomst): http://solidar.lir.be/Systemet

Tidigare tråd om räntefri ekonomi: http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=27363.0

Margret Kennedy beskriver i sin bok bl a hur ett räntefritt samhälle frodades under högmedeltiden i Europa. Läs gärna hennes bok gratis här: http://www.margritkennedy.de/pdf/BUE_SWE_Pengar.pdf

[K.A.J]

Du har skrivit att räntesystemen bidrar till jordens undergång. Och Landshypotek tar ränta på sina lån, så..ja, det har du sagt.

Det är säker gott och väl att tänka stort och fantisera om en underbar värld. Tyvärr fungerar det inte riktigt lika enkelt i verkligheten. Den ekonomin som du och en del till förespråkar är den som verkligen kommer att gynna de som redan har det gott ställt, och de som vinner på Lotto.

Detta helt enkelt beroende på att utan tillgång till kapital så kan inga företag startas, inga jobb skapas. I förlängningen innebär det att staten inte heller får in några pengar och kan således inte försörja alla de som önskar ligga på sofflocket och mysa. För dom återstår då att leva på bark och rötter.

Medan då de som har pengar inte ser någon som helst anledning att låna ut dom eftersom de inte får nåt betalt för det, utan de fortsätter att vältra sig i lyx och rysk kaviar.

Är det den uppdelningen i världen du längtar efter, Kaj?

I min värld är det naturligt att man får betalt för att man tillhandahåller kapital så att andra kan göra det dom är bäst på, starta företag, skapa jobb och därmed en jämlikare värld där de flesta får mat på bordet.
En del kommer att få mer mat och en del mindre, ja, det är ofrånkomligt, för det är så människan fungerar. Men jag ser hellre det än att en stor massa människor ska leva på svältgränsen och ruinens brant på grund av brist på jobb.

Du förspråkar ett idylliskt system som är jättetrevligt, men det kommer aldrig att fungera på människan, det är mot dennas natur. Det stora flertalet männsikor behöver nån form av drivkraft och mål för att må bra. I mitt fall är det att driva företag, något som vore omöjligt om inte kapital kan tillhandahållas.

Jag tycker det finns så många exempel på system som försökt arbeta mot människan natur och misslyckats med detta, så det skulle inte behöva ifrågasättas. Vad har vi kvar? Är det ett land i världen som fortfarande tror på iden att låsa in människor bakom stängsel och bevaka dom med militär för att de inte ska rymma ur ett system som dom uppenbarligen inte själva förstår , hur fint det är.?

Vem som lever i en drömvärld kan diskuteras, men Du har uppenbarligen inte satt Dej in i hur ekonomiska system fungerar. Du har inte läst eller förståt vad Margrit Kennedy skriver. Du känner inte till hur försöket i Wörgl i Österrike och ön Guernsey i Engelska kanalen fungerade och vilka krafter som satte punkt för det! I min ungdom hade jag komunistiska vänner som naivt påstod att alla som hade det bra profiterade på andra! Men så enkelt är det inte. Jag brukade dra en liknelse för dem: att vi hade två familjer som hamnade på en öde ö. Den ena familjen byggde ett hus odlade jorden och hade det bra. Den andra brydde sej inte om något utan försökte hitta lite ätbart i naturen och övernattade i någon grotta eller dyligt. Kan man då påstå att den första familjen profiterade på den andra? Nej naturligtvis inte! Men det hade väldigt svårt för att gå in, är folk bundna av något sekteriskt tankesystem har de väldigt svårt för att tänka i nya banor.

Ett annat tanke experiment som visar vilken omöjlig "ekvation" räntesystemet är: Någon har räknat ut att om man satte in en krona vid vår tideräknings början så skulle den med det "exponetiella" ränta på ränta systemet i dag vara värd mer än ett jordklot i massivt guld och så mycket värden finns det inte på jorden! Därför kommer det med mattematisk nödvändighet krascher med jämna mellanrum. Frekvensen på dessa påverkas av hur hög räntan är, ju högre ränta desto oftare kommer krascherna. Med ett annat system kunde man undvikit dessa för många människor ruinerande och skrämande kattastrofer där folk får gå från hus och grund.

Titta sidan om skygglapparna och sätt Dej in i andra tankegångar en de smalspåriga vanliga etablerade.

Har inte tid mer med detta Du har Din uppfattning och jag min, vems som är mest välunderbyggd får framtiden utvisa.

Mvh K.A.J

[trädman]

Tänker i lite större sammanhang än vad Du gör. Allt som driver människor att bara tänka på ekonomisk vinstmaximering för stunden och inte vad det kostar i miljö, ubrända och sjuka människor i längden!

Du må tycka dig tänka större än mig. Vinstmaximering kan mycket väl innebära hälsomaximering, "gott liv" maximering eller "miljö" maximering. Vad man värdesätter väljer man själv. Pengar är ett sätt att försöka hitta en "minsta gemensamma nämnare" för att i någon mån göra det möjligt att väga olika alternativ emot varandra

[trädman]

Har inte den saken redan diskuterats och t o m utretts i trådarna under alternativ ekonomi?

Nej, det har  inte förklarats på något hållbart sätt. Däremot diskuterats flitigt. Men det är inte samma sak

Det egendomliga med det mantra som du och andra ständigt upprepar att man genom att låna berikar någon i "toppen" är att det tycks stämma så dåligt med mina egna erfarenheter och iaktagelser. Jag lånar för att det är lönsamt för mig och min verksamhet. Om någon annan, dvs de som lånar ut pengar till mig, också tjänar på det så är det helt ok för mig. Då är vi minst två som vunnit något. Skulle jag inte lånat hade jag inte haft någon verksamhet och varit i en mycket sämre ekonomisk situation och utlånaren hade inte heller tjänat något.

Och än en gång. Jag har inget emot JAK.  Jag har dock mycket svårt att se några ekonomiska fördelar för den som vill köpa och driva exempelvis jordbruksanknutna verksamheter. För vår del har JAK aldrig varit något möjligt alternativ och är det inte i dag heller, inte pga ideologi utan pga reglerna och begränsningarna.

[trädman]

...
Ett annat tanke experiment som visar vilken omöjlig "ekvation" räntesystemet är: Någon har räknat ut att om man satte in en krona vid vår tideräknings början så skulle den med det "exponetiella" ränta på ränta systemet i dag vara värd mer än ett jordklot i massivt guld och så mycket värden finns det inte på jorden!

...

Mvh K.A.J

1% ränta i 2009 år blir ca 480 miljoner kr (om jag räknat någorlunda rätt) Det får man inte ett jordklot i guld för.

Om man bara ser till värdet av stamved så avkastar skog i Sverige 3-5%, dvs har du 1000 m3 med lämplig åldersstruktur så kan du uthålligt avverka 30-50 m3 per år.

[Suresh]

Nej, det har  inte förklarats på något hållbart sätt. Däremot diskuterats flitigt. Men det är inte samma sak

Det egendomliga med det mantra som du och andra ständigt upprepar att man genom att låna berikar någon i "toppen" är att det tycks stämma så dåligt med mina egna erfarenheter och iaktagelser.

Det är svårt att tro att jmorden är rund när man står och stirrar på horisonten. et stämmer inte med de egna erfarenhterna.

MEn en procent här och där på alla pengatransaktikoner i världen ser saka men säkert till att suga ner all världens valuta i en och samma tratt.

Kapitalackumulationen är oundviklig, liksom en kosmiska värmedöden

[Existens?]

Titta sidan om skygglapparna och sätt Dej in i andra tankegångar en de smalspåriga vanliga etablerade.

Har inte tid mer med detta Du har Din uppfattning och jag min, vems som är mest välunderbyggd får framtiden utvisa.

Mvh K.A.J

Nej, du har rätt Kaj, jag har inte heller tid med det här tramset längre. Du ser med dina skygglappar och jag med mina, konstigare än så är det inte.
Nej, jag läser ytterst sällan länkar som postas här, det intresserar mig inte speciellt vad nån gammal tysk tant har för åsikter. Jag redovisar MINA åsikter och tycker det är bra mycket mer intressant att diskutera med folk som har en EGEN åsikt och inte bara hänvisar till andras. Jag har inget behov av att få andras åsikter tryckta i halsen, mitt liv har gett mig en egen uppfattning. Och för mig är det helt naturligt att se pengar som ett arbetsredskap som man betalar hyra för när man använder det. Utan drivkrafter för nån att låna ut pengar kommer hela systemet att stanna.
Jag kan se ett problem i att, om det nu är så, skapas pengar ur luft  och lånas ut mot ränta. Men, återigen, ingen har lyckats på ett trovärdigt sätt redovisa att det är så. Och med trovärdigt menar jag att analysera räkenskaper och årsredovisningar från t.ex banker, inte att citera nån gammal gubbe som menar att det är så.

Du nämner försöket med egen valuta i Wörgl i början på 30-talet.
Nå, jag gör väl ett undantag här och saxar in en redovisning av försöket.  Källa:  
http://jak.aventus.nu/download/Uppsatser/varfor_rantefri_ekonomi.pdf

I den Tyrolska staden Wörgl, som hade 4 200 invånare, infördes 1932 pengar med
värdeminskning med hänvisning till Gesells bok.41 Anledningen till penningreformen
var det valutapolitiska kaos som Österrike befann sig i efter den stora privatbanken
Credit-Anstalts konkurs i maj 1931. Staden gav ut egna sedlar som hade formen av
arbetskvitton och deras värde var 32 000 schilling som var likvärdiga med samma
belopp i den vanliga österrikiska valutan. Detta ingick, tillsammans med en stor
satsning på offentliga projekt, i ett program för att minska arbetslösheten.
Användaravgiften uppgick till 1 % i månaden, och måste betalas av den som vid
månadens slut satt inne med pengar, mot ett märke på sedelns baksida. Avgiften ledde
till att varje person som hade erhållit pengar i betalning, så fort som möjligt åter satte
sprätt på dem innan man utnyttjade sina vanliga pengar. Invånarna i Wörgl betalade till
och med sina skatter i förtid för att undvika avgiftskostnaderna. Inom ett år hade de 32
000 arbetskvittona varit i omlopp 463 gånger och hade på så sätt möjliggjort försäljning
av varor och tjänster till ett värde av (32 000 * 463) 14 816 000 schilling.
Den av stadsförvaltningen upptagna avgiften uppgick till (12 % * 32 000) 3 840
schilling, som användes för offentliga ändamål. Arbetslösheten i Wörgl minskade med
25 % inom loppet av ett år.
Österrikes riksbank förbjöd en fortsatt användning av dessa lokala pengar när mer än
170 kommuner i Österrike intresserade sig för modellen, pga. att detta system hotade
monopolet.

Den här redovisningen är gjord av studenter som är anhängare av en räntefri ekonomi, och man kan lätt konstatera att även dom arbetar med sina skygglappar på.
Man nämner t.ex att arbetslösheten sjunker under ett år med 25% och funderar inte mer på det utan ser det som en naturlig följd av valutaexperimentet. Hur vet man det ?  Vi har ett land i kaos efter depressionen, en storbank har kursat och man inför ett valutaexperiment SAMTIDIGT som man gör stora satsningar på det offentliga. Var i detta kan man utläsa att det var just valutaexperimentet som gjorde att arbetslösheten sjönk dramatiskt?
Och dessutom så har man ju faktiskt en ränta i systemet, men man kallar den användaravgift. 1 % i månaden låter ju inte mycket...nä, men det är 12% om året.

[Georgisten]

Men om 170 andra kommuner efter att ha observerat experimentet ville göra samma sak torde det väl finnas någon form av nytta med dessa lokala pengar right? Dessa kommuner satsade säkert på sin offentliga sektor men fann ÄNDÅ att Wörgls alternativvaluta var något som de också behövde! Sen upptäckte riksbanken att dess makt över penningmängden var hotad och därför förbjöd den vidare tryckning av dessa sedlar trots att de bevisligen var till nytta för folket. Men vem fan bryr sig om folket!?

Kalifornien har förövrigt tryckt en del egna pengar för att klara sig undan konkurs. Privatbankerna bojkottar dessa sedlar eftersom de istället vill att delstaten ska låna sig ur krisen dvs. bli skuldslavar för oöverskådlig tid till bankernas ägare.

[Existens?]

Kalifornien har förövrigt tryckt en del egna pengar för att klara sig undan konkurs. Privatbankerna bojkottar dessa sedlar eftersom de istället vill att delstaten ska låna sig ur krisen dvs. bli skuldslavar för oöverskådlig tid till bankernas ägare.

Det där får du gärna utveckla lite. Att en delstat trycker upp egna pengar går ju stick i stäv med det du brukar predika om att inte pengar ska skapas ur luft. Det är ju som om sverige hux flux skulle trycka upp 1000 miljarder och betala in hela sin skuld.
Nu förstår jag inte hur du tänkte.

[K.A.J]

Ja det blir lätt pajkastning när åsikterna går isär.

Nej, jag läser ytterst sällan länkar som postas här, det intresserar mig inte speciellt vad nån gammal tysk tant har för åsikter. Jag redovisar MINA åsikter och tycker det är bra mycket mer intressant att diskutera med folk som har en EGEN åsikt och inte bara hänvisar till andras.

Men vi kan väl i alla fall vara överens om att det där med egna åsikter är en schimär. Var hade vi stått om vi inte hade lärt oss av tidigare generationer? Vi hade varit vildar. Vi lever alla på ärvda kunskaper att slå sej för bröstet och påstå att man har egna åsikter är nog en aning förmätet. Någonstans har man fått dem ifrån. Hade vi inte fått språket från våra förfäder kunde vi inte haft mycket till åsikter. Vi som lantbrukare har väl gått på någon slags lantbruksskola och lärt oss om foderstater, kalkyler av olika slag mm. Hade tagit lite lång tid om vi skulle lärt oss allt själva!

[Existens?]

Ja det blir lätt pajkastning när åsikterna går isär. Men vi kan väl i alla fall vara överens om att det där med egna åsikter är en schimär. Var hade vi stått om vi inte hade lärt oss av tidigare generationer? Vi hade varit vildar. Vi lever alla på ärvda kunskaper att slå sej för bröstet och påstå att man har egna åsikter är nog en aning förmätet. Någonstans har man fått dem ifrån. Hade vi inte fått språket från våra förfäder kunde vi inte haft mycket till åsikter. Vi som lantbrukare har väl gått på någon slags lantbruksskola och lärt oss om foderstater, kalkyler av olika slag mm. Hade tagit lite lång tid om vi skulle lärt oss allt själva!

Jag kan hålla med dig till viss del, arv, utbildningar och sådant lägger ju såklart en grund, men jag tycker att man därifrån sen bildar sig en egen uppfattning. Även om jag lärde mig en foderstat i lantbruksskolan för 25 år sedan, så reviderar jag ju den senare efter egna uppfattningar och erfarenheter. Så förmodar jag att det är även för dig.
Jag tycker bara det går till överdrift vid allt postande av länkar till olika debattörer, för det är ju oftast just det det är.
Dom har inte sanningen, inte du eller jag heller. Den visar sig om 300 år.

[Georgisten]

Det där får du gärna utveckla lite. Att en delstat trycker upp egna pengar går ju stick i stäv med det du brukar predika om att inte pengar ska skapas ur luft. Det är ju som om sverige hux flux skulle trycka upp 1000 miljarder och betala in hela sin skuld.
Nu förstår jag inte hur du tänkte.

Ja, men om stater skapar pengar är det lite skillnad eftersom tanken med en stat är att den ska representera folket. Om en privat bank skapar pengar ur luft och sen dessutom kräver mer pengar tillbaka än den lånar ut är det bedrägeri. Lagenligt bedrägeri men ändock bedrägeri. En stat står iaf. under demokratisk kontroll (iaf i den bästa av världar). Att ha ett banksystem av det slag vi har idag kan jämföras med att ha privatstyrda domstolar (upphovsindustrins våta dröm typ). Ett enkelt system döljs i krångliga ekonomifacktermer vilket undanhåller folket från insyn och förståelse.

Så huxfluxenkelt kan det faktiskt vara... iaf enligt mina "läromästare". Jag skapar inga egna åsikter utan att ha läst vad andra redan tagit reda på! Allt Kalifornien behöver göra är att starta en Bank of California... ge ut alla pengar som krävs och fixa eländet de sitter i. Så länge pengarna sätts i cirkulation genom investering i varor och tjänster så uppstår ingen inflation. Pengar skapar nämligen efterfrågan och marknaden kommer då att möta den. Men pengarna får inte gå till värdelösa aktiviteter som spekulation osv. då går det åt skogen.

***
 Many authorities have attested that banks simply create the money they lend on their books. Congressman Jerry Voorhis, writing in 1973, explained it like this:

“[F]or every $1 or $1.50 which people, or the government, deposit in a bank, the banking system can create out of thin air and by the stroke of a pen some $10 of checkbook money or demand deposits. It can lend all that $10 into circulation at interest just so long as it has the $1 or a little more in reserve to back it up.”

President Obama himself has acknowledged this “multiplier effect.” In a speech at Georgetown University on April 14, 2009, he said:

“[A]lthough there are a lot of Americans who understandably think that government money would be better spent going directly to families and businesses instead of banks; where’s our bailout?,’ they ask, the truth is that a dollar of capital in a bank can actually result in eight or ten dollars of loans to families and businesses, a multiplier effect that can ultimately lead to a faster pace of economic growth.”

If private banks can leverage deposits into multiple amounts of “credit” on their books, a state-owned bank could do the same thing, and return the profits to the public purse. One State already does this. North Dakota boasts the only state-owned bank in the nation. It is also one of only two states (along with Montana) that are currently able to meet their budgets. The Bank of North Dakota was established by the legislature in 1919 to free farmers and small businessmen from the clutches of out-of-state bankers and railroad men. By law, the State must deposit all its funds in the bank, and the State guarantees its deposits. The bank’s surplus profits are returned to the State’s coffers. The bank operates as a bankers’ bank, partnering with private banks to lend money to farmers, real estate developers, schools and small businesses. It makes 1% loans to startup farms, has a thriving student loan business, and purchases municipal bonds from public institutions.

North Dakota is not suffering from unemployment or feeling the pinch of the economic downturn. Rather, it sports the largest surplus it has ever had. If this isolated farming State can escape Wall Street’s credit crisis (Sverige?), the world’s eighth largest economy can do it too!

Hela artikeln finns här: http://www.webofdebt.com/articles/sunshine_state.php

[Georgisten]

Jag kan hålla med dig till viss del, arv, utbildningar och sådant lägger ju såklart en grund, men jag tycker att man därifrån sen bildar sig en egen uppfattning. Även om jag lärde mig en foderstat i lantbruksskolan för 25 år sedan, så reviderar jag ju den senare efter egna uppfattningar och erfarenheter. Så förmodar jag att det är även för dig.
Jag tycker bara det går till överdrift vid allt postande av länkar till olika debattörer, för det är ju oftast just det det är.
Dom har inte sanningen, inte du eller jag heller. Den visar sig om 300 år.

Well, men det är vad vetenskap är. Ett konstant gnabbel utifrån olika teorier och analyser av studier. Vetenskap är inte sanningen utan ett sökande av sanningen. Dagens absoluta sanning kan vara förpassat till mythyllan imorgon! För att visa att man inte bara tar en åsikt ut ur tomma luften är det vettigt att backa upp sina påståenden med referenser. Annars finns det ingen möjlighet att verifiera att någon inte bara hittar på vad den säger. Speciellt på alternativ.nu där "alternativa grejer" diskuteras är det viktigt att redovisa varför man har den åsikt man har eftersom de rådande samhällsparadigmen inte nödvändigtvis omfamnar de alternativa idéerna... kanske t o m lär ut deras motsats!

[Suresh]

Det där får du gärna utveckla lite. Att en delstat trycker upp egna pengar går ju stick i stäv med det du brukar predika om att inte pengar ska skapas ur luft. Det är ju som om sverige hux flux skulle trycka upp 1000 miljarder och betala in hela sin skuld.
Nu förstår jag inte hur du tänkte.

Då tar vi det igen:

Att staten skapar nya pengar och sprider ut dessa i det ekonomiska kretsloppet genom offentliga investeringar är bra, eftersom staten är garant för valutans värde. Valutan bygger på ett gemensamt ekonomiskt ansvarstagande och överskottskapital kan återkallas genom skatter eller avgifter för att använda de gemensamma investeringarna.

Att enskilda banker skapar fiat money genom att låta privatpersoner skulsätta sig är dåligt, eftersom staten fortfarande står som garant för valutan, medan säkerheten ligger i individens återbetalningsförmåga, samtidigt som varken inividen eller staten, utan bankerna håvar in vinsterna på processen.

Alltså - lär ut radikal monetarism i grundskolan en gång för alla så att kommande generationer tänkare skall slippa ägna hela sina vuxna liv åt att förklara för jämnåriga lycksökare hur den räntegrundade FRB-ekonomin fungerar.

[Georgisten]

Ja, jag är fortfarande lite intresserad av lite mer konkreta exempel på hur vi som lånar i vanlig bank så dramatiskt bidrar till världens undergång.  Att lite ränta kan göra en sån ofantlig skillnad.......

Hittade en bra text från SALOS som jag plankar rakt av (har gemensamma bekanta med skribenten så han får väl leta reda på mig och läsa lusen av mig IRL om han misstycker ):

"Tänk dig att du plockar ut en grupp på elva människor ur samhället. Tio av dessa är företagare som själv eller tillsammans med andra arbetar med att framställa diverse produkter, var och en specialiserad inom sitt område. Den elfte sysslar med att låna ut pengar till de andra.

Utlånaren tar tio procent i ränta för de pengar han lånar ut. Alla företagare lånar två miljoner var för att täcka sina kostnader, inköp av råvaror och halvfabrikat och löner till eventuella anställda samt sina privata levnadskostnader under ett år. Hela lånebeloppet används då till inköp på marknaden, som i princip består av alla andra företag och personer och institutioner, inklusive den skattefinansierade sektorn. Marknaden tillförs då ett belopp på 20 miljoner kr.

För att täcka sina kostnader, räntorna inräknade, måste var och en av företagarna sälja produkter för minst 2,2 miljoner kr. Om vi antar att utlånaren köper varor och tjänster samt betalar skatter för sammanlagt 500 000 kr, som då tillförs marknaden, så kan marknaden som helhet köpa varor och tjänster av den aktuella gruppen företagare för 20,5 miljoner kr.

Men eftersom varje företagare måste sälja för 2,2 miljoner så behöver de tillsammans sälja för 22 miljoner kr. Någon eller några av företagarna kommer därför inte att kunna sälja för tillräckligt stor summa om inte marknaden i övrigt ökar på sin låneskuld med 1,5 miljoner kr. Åtminstone ett av företagen eller företagarna i tiogruppen tvingas då gå i konkurs eller, om långivaren går med på det, låna ytterligare 1,5 miljoner kr.
 
Den som tvingas gå i konkurs måste avskeda eventuella anställda och blir av med den eventuella säkerhet som ställts för lånet.  Detta upprepas år efter år och allt fler hamnar utanför, eftersom alla andra grupper i samhället är utsatta för samma ekonomiska princip. Det är utlånarna, som redan har mer pengar än de behöver, som tvingar fram en växande skuldsättning så snart de inte köper varor och tjänster samt betalar skatt för hela sin ränteinkomst.

Därför är det mycket viktigt att tänka nytt – vi måste övergå till en räntefri ekonomi. Då får vi ett mycket bättre samhälle för de flesta människor, det nuvarande systemet gynnar endast några få procent av befolkningen."

/Per Almgren

[jenses]

Hittade en bra text från SALOS som jag plankar rakt av (har gemensamma bekanta med skribenten så han får väl leta reda på mig och läsa lusen av mig IRL om han misstycker ):

"Tänk dig att du plockar ut en grupp på elva människor ur samhället. Tio av dessa är företagare som själv eller tillsammans med andra arbetar med att framställa diverse produkter, var och en specialiserad inom sitt område. Den elfte sysslar med att låna ut pengar till de andra.

Utlånaren tar tio procent i ränta för de pengar han lånar ut. Alla företagare lånar två miljoner var för att täcka sina kostnader, inköp av råvaror och halvfabrikat och löner till eventuella anställda samt sina privata levnadskostnader under ett år. Hela lånebeloppet används då till inköp på marknaden, som i princip består av alla andra företag och personer och institutioner, inklusive den skattefinansierade sektorn. Marknaden tillförs då ett belopp på 20 miljoner kr.

För att täcka sina kostnader, räntorna inräknade, måste var och en av företagarna sälja produkter för minst 2,2 miljoner kr. Om vi antar att utlånaren köper varor och tjänster samt betalar skatter för sammanlagt 500 000 kr, som då tillförs marknaden, så kan marknaden som helhet köpa varor och tjänster av den aktuella gruppen företagare för 20,5 miljoner kr.

Men eftersom varje företagare måste sälja för 2,2 miljoner så behöver de tillsammans sälja för 22 miljoner kr. Någon eller några av företagarna kommer därför inte att kunna sälja för tillräckligt stor summa om inte marknaden i övrigt ökar på sin låneskuld med 1,5 miljoner kr. Åtminstone ett av företagen eller företagarna i tiogruppen tvingas då gå i konkurs eller, om långivaren går med på det, låna ytterligare 1,5 miljoner kr.
 
Den som tvingas gå i konkurs måste avskeda eventuella anställda och blir av med den eventuella säkerhet som ställts för lånet.  Detta upprepas år efter år och allt fler hamnar utanför, eftersom alla andra grupper i samhället är utsatta för samma ekonomiska princip. Det är utlånarna, som redan har mer pengar än de behöver, som tvingar fram en växande skuldsättning så snart de inte köper varor och tjänster samt betalar skatt för hela sin ränteinkomst.

Därför är det mycket viktigt att tänka nytt – vi måste övergå till en räntefri ekonomi. Då får vi ett mycket bättre samhälle för de flesta människor, det nuvarande systemet gynnar endast några få procent av befolkningen."

/Per Almgren

Men samma teoretiska problem uppstår när företagaren lånar sina pengar av JAK banken,
bara att räntorna heter då avgifter och insatser...

[K.A.J]

Jensens, Du har tydligen fortfarande inte förståt skillnaden mellan avgifter och det exponentiellt verkande RÄNTA PÅ RÄNTA-systemet?

[jenses]

Du har tydligen fortfarande inte förståt skillnaden mellan avgifter och det exponentiellt verkande RÄNTA PÅ RÄNTA-systemet?

För företagaren som behöver låna pengar är det skitsamma hur procent heter h*n får betala tillbaka till långivaren utöver den lånade summan...
Men nu diskuterar vi här ju inte ekonomin i det riktiga livet, utan schysta teorier teologier, visst Kain och Varförsådyster, eller?  

[Suresh]

Men samma teoretiska problem uppstår när företagaren lånar sina pengar av JAK banken,
bara att räntorna heter då avgifter och insatser...

Inte riktigt, eftersom JAK-banken inte ackumulerar eget kapital utöver det som krävs för driften och inte ger ut någon ägarutelning eller sparränta. ALLA de låneavgifter som krävs in konsumeras ut i kretsloppet igen. Därmed uteblir den kapitalbrist som räntebankerna förorsakar.