Genbanksfår, vilken ras skall man välja?

[Rosten]

Vi har 2 hektar betesmark.
Det finns inga träd på marken men står träd i dikena runt marken så lite skugga finns det.
Marken har en väldigt bra tillväxt på gräs, klöver mm.
Så djuren får inte vara lämpade för ett liv på magert bete.

Fåren skall passa nybörjare.
Så jag vill att dom klarar lammning mm på ett bra sätt.
Vara snälla och lugna och funka bra ihop med oss på gården.

Vi har nu läst flera olika böcker mm så nu är vi  förvirrade fast på en högre nivå.

Vad sjutton skall man välja?

Vi bor utanför Örebro man kan åka rätt långt för rätt ras.

[Birgit]

Antar att det är mer "åker bete" ni har? De äldre raserna är mer lämpade för naturbeten och kraftiga beten kan de ibland må dåligt av (ätstörningar, diarré). Klöver (röd) är inte lämpligt som får foder utom i mycket små mängder. Dessutom ser jag tydligt på mina, gutefår och roslagsfår, att de undviker både röd- och vitklöver om de inte tvingas äta det. Det har väldigt låg prioritet.

Upplever också att mina får vill ha stor variation i vad de äter. De vill gärna äta sly också och mer örter och annat än rent gräs. På rena åkerbeten tröttnar de väldigt fort och vill byta. Framförallt gutarna.

[Rosten]

jo det är åkerbete, gammal hästhage som stått ett par år. all mark runt omkring oss är åkermark. Sly finns inte alls.

[Charlotte]

 Mina Åsenfår har gått på diverse marker utan problem med magarna, även om det optimala är naturbete om man ska hålla djuren "ursprungligt". Rödklöver är bäst att undvika under betäckning och dräktighet även om det inte är mina fårs absoluta favoritföda annars heller.
  Kanske kunde Ryafår vara något? Lite mer "förädlad" lantras men ändå med bidrag for hotad ras och väldigt värd att bevara?
Lite större lamm och en ull som går att sälja till spinneri/karderi? För Finullsfår gäller ju samma sak, men dom är ju så fruktsamma så att det ofta kan bli flasklamm och många lamm/tacka kräver ju ännu mera passning vid lamningen.
 Åsenfåren har förresten klarat lamningar bra och håller sig ganska snällt i hagen, bara det finns mat Men så är det väl med dom flesta fårraserna. Små och behändga är dom också, har en varierande ull som passar bra till hantverk.
 Hur som helst, Hoppas att ni hittar Rätt får för er och tycker att det är lika roligt med får som jag gör
                                     Mvh
                                  Charlotte

[Birgit]

Rödklöver kan leda till sterilitet + att det också kan ge våmmstörningar, framfall och lammningsförlamning.

De mer framavlade raserna kan ha lite bättre tålighet med denna typ av foder. Men frågan är hur mycket rödklöver det är om markerna de inte brukats på ett par år och dessförinnan varit hästbete? Det kanske inte är något att fästa sig vid? För som Charlotte skrev, så ligger det dessutom långt ner på matsedeln

De flesta lantraser har lätta lammningar. Finullen har det också, problemet med dem är att de under "goda" förutsättningar producerar många lamm. Ju fler lamm som trängs desto större risk för problem födslar. Däremot går det ganska enkelt att styra dem mot två lamm med planering av foder och betäckningstidpunkt. Många lamm ger ju också ökad risk för flasklamm.

[Henriksson]

Satsa på finullsfår så gör det inte så mycket om det går dåligt.!

De andra allmoge fåren är så få att mistag står rasen dyrt.!

När du sedan känner dig säker kan du byta ras till en av de små allmoge raserna.!

[Charlotte]

Satsa på finullsfår så gör det inte så mycket om det går dåligt.!

De andra allmoge fåren är så få att mistag står rasen dyrt.!

När du sedan känner dig säker kan du byta ras till en av de små allmoge raserna.!

Fast risken att "det går dåligt" med Finullsfår är större...
Dom kräver pga sin fruktsamhet en kraftigare utfodring och mer passning.
  Jag hade aldrig i mitt liv ägt ett får när jag köpte Åsenfår, vad är det som ska gå så dåligt att rasen skulle bli mer hotad för att en nybörjare startar med allmogefår?
Blir det problem skaffar man väl hjälp?
 För att trygga de hotade raserna är många små besättningar viktiga ur sjukdomssynpunkt tex.
 För mig finns det bara en nackdel med allmogefåren, det blir för små lamm eftersom jag vill sälja till slakteri, skulle jag ha får "bara" för självförsörjning skulle jag förmodligen ha Åsenfår igen.
                                Mvh
                           Charlotte

[Birgit]

Ja, finullsfår är väl inte lösningen direkt. De är inte helt lätta att hantera som nybörjare. Då är rya lättare. Men allmogefåren är bra och friska djur. Däremot ska de inte ha för kraftiga beten. Som jag skrev tidigare kanske det inte är så stora problem med marken om den stått utan åtgärd? Tar man det försiktigt och är uppmärksam kan man nog komma förbi problemen.
Kolla vad som växer där nu och har inga djur betat än i år borde väl gräset slås? För får gillar inte långt gräs. Flera av allmogeraserna är ganska betryggande i antal också, som värmlandsfår (tror de är fler än rya) och åsen.

[Rosten]

 För mig finns det bara en nackdel med allmogefåren, det blir för små lamm eftersom jag vill sälja till slakteri, skulle jag ha får "bara" för självförsörjning skulle jag förmodligen ha Åsenfår igen.
Mvh  Charlotte

Vi har inga planer på att börja sälja får till slakt. Så det gör inget om lammen blir små.
Utan räknar bara att ha för egen del. (och kanske någon släkting)

Samt att sälja lamm om någon vill starta upp en genbank.

[Henriksson]

                       Antal får
DalaPäls-får      263
Gestrike-får       249
Helsinge-får      388
Roslags-får        589
Svärdsjö-får      168
Värmlands-får 1834
Åsen-får          1167
Klövsjö-får        106

Finullstackor
År 2007 var drygt 2700  med i Elitlamm Avel och de födde 2,39 lamm per tacka och hade 1,78 uppfödda med total lammvikt/tacka på 57,9 kg.

År 2007 var 530 Ryatackor med i Elitlamm Avel och de födde 2,13 lamm per tacka och hade 1,88 uppfödda med total lammvikt/tacka på 54,8 kg.

År 2007 var knappt 240 Gutetackor med i Elitlamm Avel och de födde 1,67 lamm per tacka och hade 1,16 uppfödda med total lammvikt/tacka på 28,0 kg.

Målet med att hålla en ras med under 500 st avelsdjur i bör vara att sälja avelsdjur.!
Ska man äta upp lammen bör man hellre satsa på en ras som har minst 1000 st djur.!
Genbanks bidrag finns för ovan stående djur raser.

[Charlotte]

Men det blir för det mesta en del bagglamm över att äta i slutänden.
 Jag tror mest på ett bevarande av gamla husdjursraser där man tar till vara på vad djuren producerar...
Mvh Charlotte

[Mmmm]

Målet med att hålla en ras med under 500 st avelsdjur i bör vara att sälja avelsdjur.!
Ska man äta upp lammen bör man hellre satsa på en ras som har minst 1000 st djur.!

Feltänk.

Du lär få bagglamm att äta även i en ras som består av typ 200 djur (här jämför jag med allmogegetterna som finns i ungefär sådant antal. Redan där är det omöjligt att placera ut alla bockar i avel). Tror du att du ska kunna sälja vartenda djur till liv och inte är beredd att stoppa ett enda i frysen så är det dessutom risk att du gör skada för rasen genom att tro att de måste spridas bara för att de är utrotningshotade. Ett visst urval måste man göra - dåligt fungerande djur oavsett kön gör t ex bäst nytta i frysen.

En annan sak är att marknaden är liten - om en enveten person lyckas sälja alla sina lamm till liv blir det antagligen färre lamm som går ut från andra besättningar vilket i det långa loppet ger en snedvriden spridning av djurmaterialet och risk att tappa genetisk variation i raserna.

[Ronny]

Vi har 2 hektar betesmark.
Det finns inga träd på marken men står träd i dikena runt marken så lite skugga finns det.
Marken har en väldigt bra tillväxt på gräs, klöver mm.
Så djuren får inte vara lämpade för ett liv på magert bete.

Som mångårig lantrasbevarare kan jag bara säga att just den typ av kraftigt monotont gräsbete är det sämsta tänkbara till de lantrasfår som är anpassade till magrare och mer varierande marker. Finull och rya räknar jag inte riktigt hit, så det är möjligt att det skulle vara bäst med dom. Mitt råd måste doch bli vanliga köttfårskorsningar tex klassikern finull x texel eller som jag en gång hade finull x dalasau, innan jag gick över till gutefår som passar bättre på mina stenrika marker i norra Skåne. Visst är det bra med fler lanrasbevarare, men jag vill vara helt ärlig mot dig och ge dig ett råd som jag rent spontant känner kan vara rätt för dig.  

[Henriksson]

Du lär få bagglamm att äta även i en ras som består av typ 200 djur (här jämför jag med allmogegetterna som finns i ungefär sådant antal. Redan där är det omöjligt att placera ut alla bockar i avel). Tror du att du ska kunna sälja vartenda djur till liv och inte är beredd att stoppa ett enda i frysen så är det dessutom risk att du gör skada för rasen genom att tro att de måste spridas bara för att de är utrotningshotade. Ett visst urval måste man göra - dåligt fungerande djur, djur med för "vanlig" härstamning och liknande gör bäst nytta i frysen.

Feltänk.

Vi bör bryta med traditionen med mång gifte för utrotnings hotade raser.
För att få maximal gen spridning minsta möjliga inavel bör var bagge ha så få tackor som möjligt.
Tvärt imot vid produktion som verkar för att minska den genetiska spridningen innom flocken.
Optimalt ur bevarande är en tacka per bagge.  

Vi bör verka för så många baggar som möjligt kommer i avel.
Att skaffa ny bagge till tacklammen var år.
Det är inte fel att äta lamm men de bör få betäcka(s) först.
Också får går att äta men det verkar gå många förbi.

[Mmmm]

Optimalt ur bevarande är en tacka per bagge.  

Jo, det är väl en vacker tanke. Men så var det det där med kartan och verkligheten....  

[Birgit]

Ja du Henriksson, du är väl inne på gruppbetäckning antar jag? Det är säkert jättebra ur många synvinklar, men det blir svårt med utrotningshotad-bidrag där! Du måste ha bevisat faderskap i så fall! Metoden är säkert den bästa för då tillåts både tackor och baggar ha åsikter om sina partners + att en bagge inte hinner med alla samtidigt om många brunstar på en gång.
Får inte ihop din uppställning över antal får/ras Gutarna är ett antal tusen, runt 6 tror jag och av dem är nog 2 - 3000 anslutna till kontrollen. Tappade du en nolla?

I princip håller jag med dig Ronny om beten osv. Men det är många "bevarare" både på alternativ och utanför som håller sin hotade raser på rena åkerbeten + att de har högproduktivt foder till dem inklusive kraftfoder, vilket är minst lika fel och dessutom förstör fettsyrorna, vilket gräset inte gör
Tycker själv att det borde ställas hårdare krav både i bevarandeföreningar och hos kontrollorgan på hur djuren hålls för att vara bidragsberättigade.

[Henriksson]

Får inte ihop din uppställning över antal får/ras Gutarna är ett antal tusen, runt 6 tror jag och av dem är nog 2 - 3000 anslutna till kontrollen. Tappade du en nolla?

http://www.faravelsforbundet.com/index.php/fakta/raser/farraser/194-gutefar

Ja du Henriksson, du är väl inne på gruppbetäckning antar jag? Det är säkert jättebra ur många synvinklar, men det blir svårt med utrotningshotad-bidrag där! Du måste ha bevisat faderskap i så fall! Metoden är säkert den bästa för då tillåts både tackor och baggar ha åsikter om sina partners + att en bagge inte hinner med alla samtidigt om många brunstar på en gång.

Det som gäller allmoge är "I de besättningar där gruppbetäckning används anges som far åt respktive lamm det årets baggrupp. Baggruppens sammanstättning skall vara känd och det ska gå enkelt att härleda vilka individer som har ingått."
Sid 5:8
http://www.allmogefar.se/avelsplan_antagen%202007-11.pdf

Det jag var ute efter var att följa avelsplanen, att så många baggar som nöjligt ska användas i avel.
Att säja till köpare att det bör vara få tackor per bagge ser jag som en god strategi för att nå detta mål.

[Charlotte]

Fast man kan ju undra hur högproduktiv en gammal hästhage är?
På mitt naturbete finns det även några bitar med vanliga vallar, den ena har inte brutits på många år, där börjar olika örter vandra in som fåren gillar.           Mvh Charlotte

[Birgit]

Ja, det var lite det jag menade Charlotte. Den var ju inte använd som åker på många år.

Henriksson http://www.elitlamm.com/Information/tabid/850/language/sv-SE/Default.aspx här står 3302 tackor 2008 och 4907 lamm av gute!
Det andra såg ju mer ut som en historisk länk

[Rosten]

Fast man kan ju undra hur högproduktiv en gammal hästhage är?
På mitt naturbete finns det även några bitar med vanliga vallar, den ena har inte brutits på många år, där börjar olika örter vandra in som fåren gillar.           Mvh Charlotte

Hur vet man som nybörjare om man har för "fett" bete?
En person som var här och tittade på lite andra saker sa att det skulle bli perfekt hö.
Men jag är inte säker på hur kunnig den personen var.

Hagen har använts som bete i minst 20 år innan vi flyttade hit. (hästhage)
Den var hårt nerbetad när vi flyttade hit.

Vi har nu bott här 3 sommrar och inte gjort något med hagen.
Tanken är nu att slå ner allt som växer i den och sen släppa in får där.
Så jag vill gärna ha någon lantras.
Men om det är olämpligt med det som växer på den så väljer jag hellre någon anna typ av får som klarar betet bättre.