Värmebetraktelse

[Rosten]

En aspekt som inte berörts i den här frågan är vad man gör av värmen man producerat med ved eller pellets! Ska man elda en dragig gammal sommarstuga med ved contra elda ett välisolerat hus med pellets så håller inte miljöaspecten tätt.

Ännu bättre blir det om man använder en oljepanna. Som är det bästa alternativet.

[Skytten]

Hur jämför man olika uppvärmingssystem?
Man kan ta ex. pellets och jämföra med ved, mena att det är farliga utsläpp med vedeldningen, och speciellt då i en äldre panna eller braskamin, medan då pellets alltid har perfekt  användning, och skötsel. 

Felaktigt handhavande är möjligt med alla system. Hur mycket olja har t.ex inte läckt ut i dåligt skötta anläggningar?.

Många lägger pengar på ganska sofistikerade system, som väl har den fördelen att de är bekväma att sköta, men inte säkert det bästa, det är något som framtiden får utvisa.

Att elda i en spis i köket, med ved, och kunskapen om hur man eldar finns, är ett tryggt och bra värmesystem.

Vanligen är energiförbrukningen totalt i sådana hus relativt låg.

Ved kan man troligen skaffa även om samhället utsätts för kriser värre än de vi varit vana vid de sista sextio åren.

Under förra världskriget, skulle många inte kunna klara de kalla vintrarna om inte vi hade decentraliserad uppvärmning och det gick att använda ved nästan överallt.

Veden är det bränsle som är svårast att monopolisera och  externa krafter skaffa sig makt över.

Priset på träbriketter, pellets, kan genomgå kostnadsstegringar (och har redan gjort), eftersom mer och mer sk "sågafall" blir värd att ta betalt för, och blir bristvara. Sågavfall finns mer när ekonomin går på högvarv i ett köp och slängsamhälle, eller det är lätt att importera.

En braskamin värmer även när andra energislag fallerar, som t.ex. elsystemen.

Vilket system man än har för att värma sitt hus, är det strategiskt viktigt att det finns uppvärmning  som fungerar, kanske som extrautrustning, som man har möjlighet att använda i éxtraordinära lägen.

Det finns dessutom ett direkt samband mellan kapital och driftskostnader, samhällsförändringar och miljö.

På sextiotalet fick man bidrag för att installera olja och lämna koks och ved, därför att man ville ha ut alla vuxna i förvärsarbete  och utbildnig.

Under oljekrisen på 70-talet, kom kärnkraftsboomen, och då skulle man utrusta nya  hus med elvärme.

Senar utveckling har gått ut på att minska oljeanvändning och el för uppvärmning, där prisinstrumentet styrt.

Värmepumpar och biobränsle, margienellt även sol har blivet det som nu  blir vanligare, fjärrvärme byggs ut.

Många va dessa system är fortfarande mycket sårbara för andra samhällsförändringar, de tål inte att det krisar.

Elen slår ut ett värmesystem så snart den inte kan levereras, oavsett om det endast behövs el för styrsystemen. Processade biobränsle kan skjuta prismässigt i höjden, eller i värsta fall inte vara ens tillgängliga.

Veden är i ett skogrikt land det mest robusta energisystemet, det gäller att handskas med dess risker, som inte bara är utsäpp pga felaktig skötsel, det är även en förhöjd risk för eldsvåda.

Vedeldade utrustningar har funnits (mer eller mindre) och fungerat genom hela den tid, vi bytt mellan uppvärmningssätt de sista 60 åren.  Det har skett stora förändringar ungefär vart tjugonde år.

Ett exempel på hur samhällssystemet kan snabbt sättas ur spel var stormen Gudrun, den som hade braskamin/vedspis, klarade åtminstone uppvärmningen, även om man kunde drabbas obarmhärtligt på andra sätt.

[pappi747]

Nej det som glöms bort i alla sammanhang där energi diskuteras är just förbrukningen i sig.. Vi verkar se det som en självklarhet att bo på stora ytor i Sverige och dessutom har vi en väldigt stor andel ensamhushåll. Det blir mängder av energi till kråkorna..
Själv bor jag på 70m2 och förbrukar tack vare det rimligt lite energi men om här bodde 2 personer till så hade vi kunnat ha riktigt gott samvete!
Det finns väldigt ont om bra små hus i Sverige. Så fort huset är under 100m2 är det ett uselt isolerat fritidshus. Mängder av dessa bebos idag åretrunt fast dom inte alls är byggda för det. Speciellt runt storstäderna.
När jag byggde mitt hus stod jag fast vid att det skulle betraktas av byggnadsnämnden som en åretrunt-bostad vilket dom hade svårt att få in i sina huvuden (mycket märkligt), pga storleken. Trots det så stod det "fritidshus" som taxeringskod när pappren om fastighets-taxering dök upp... man bli matt..

[Gengaskokaren]

Oj vad ni varit igång medan jag varit i pannrummet 
Nu lite färska bilder.

Först en bild på panna med pelletsbrännare, en Nibe PB10 med skruv. Förrådet klarar c:a 600-700 liter pellets vilket är en halv pall. Räcker ungefär en månad när det är nollgradigt ute.


Sedan rördragningen för att få till laddningen av ackumulatortanken. Någon dag när mitt estetiska sinne vaknar till liv igen så skall jag snygga till isolering och kabeldragning men just nu funkar det och det räcker för stunden.
Pannans originalshunt står max öppen och en ny shunt med motor (Termostyrning CBJ) sitter till vänster om den blå pumpen. Den gröna pumpen i kombination med den svarta mojängen strax ovanför (Laddomat 10) är för att ladda tanken med hett vatten. På dörrkarmens ovansida sitter en ytterligare styrning (Laddomat 630.2) för att hålla koll på när pannan skall startas och stoppas.


Sedan en bild på ackumulatortanken. Solvärmen är inte påbörjad ännu så där är inget att visa. Det kommer vart det lider. I morgon börjar jag jobbet igen efter julledigheten så dom privata projekten får vänta lite.

[Gengaskokaren]

Som synes är det fortfarande en gammal kombipanna från 1980 som jag eldar pellets i. Min tanke är dock att byta den på sikt till en vedpanna som jag kommer att montera pelletsbrännaren på. En Nibe 1000 är vad jag tänkt. Då kan jag välja om jag vill elda ved eller pellets. Detta är förberett i rördragningen jag gjort. Dessutom är skorstenen byggd för vedeldning.

Huset är på 90m² plus oinredd källare och vi är 3 personer som bor i det.

[andtol]

Jag funderar på en kökspanna med acctankar och solfångare.

Ungefär så här:



(plockad från http://www.lohberger.se/)

Idag har jag direktverkande el med en vedeldad kamin och en liten vedspis. Bort med vedspisen och in med en kökspanna i stället och acctankar i källaren.

[pappi747]

Ovanstående tycker jag själv är det optimala systemet! Du tar tillvara strålningsvärme från pannan, står inte och värmer ett pannrum i onödan och undviker kulvert-förluster. Har byggt enligt denna princip men kör vattenmantlad kamin istf kökspanna, mest pga planlösningen och så gillar jag att kunna se brasan, mysfaktorn ni vet...

[Skytten]

Hade inte föregående ägare rivit skorstenen, hade jag definitivt haft en kökspanna.
Att återställa skorstenen är inte så lätt som huset nu ser ut. Det fanns oxå ett relativt nytt pannrum i uthuset, så det får vara som det är i alla fall så länge som nuvarande anläggning fungerar.

[pappi747]

Jo man får väl oftast ta seden dit man kommer såattsäga.. men trösta dig med att du slipper ha färgburkar under sängen! ...ibland är ett pannrum rätt bra ändå...

[Skytten]

Ja jag har brist på uthusutrymme, så halva bostadsytan är liksom verkstad i allafall. Sotaren gillar inte färgburkar i pannrummet.

[pappi747]

Det är mycket som inte sotaren gillar... under tiden jag byggde mitt hus såg det ut som en bomb mest överallt. Hade ett litet skrymsle jag sov i men i övrigt... herregud. Bara man lever för att uppfylla sin dröm så kan man bo hursomhelst...

[Gengaskokaren]

Å nu har solfångarprojektet vaknat till liv. Kollektorer å rör å solstyrning å så fyllning av systemet men det läcker ju!!
Köpte flexibelt rör i rostfritt, Armaflex heter det. Jävla skit !!!
Å så är ju inte leveransen komplett, jag blir så trött.
Tacka vet jag kopparrör med skärringskopplingar. Det blir tätt.

När jag slutat att sura skall jag lägga upp några bilder. Sen måste jag ringa nissen som sålt rören å få leveransen komplett.

[Gengaskokaren]

Till slut fick jag ordning på kopplingarna. 
Nu har det funkat problemfritt i drygt en månad. Även en mulen dag ger varmvatten c:a 60°C i tanken till kvällen. Tanken är på 750 liter. En solig dag blir det c:a 95°C. Efter ett par dagar med regn så behöver jag stötta med elpatronen. Det har hänt 3 ggr på denna månad. Duschen tar mindre värme än jag trott. Det är läckaget genom tankisoleringen som är värst så ackutanken skall isoleras bättre.

En bild på vacuumrören på taket.


Takgenomföringen är en specialpanna som jag plastade. Den är trädd över en annan specialare som är inlirkad under takpappen. Allt för att få det tätt. Vittingetegel har inga färdiga genomföringar. Att den blev vit beror på att vit gelcoat blev över när jag fixade båten. Sen har jag virat en massa varv med vulktejp.

[Skytten]

All ved eller för den delen allt som kan bli bränsle bryts ner elller eldas upp i panna eller i naturlig eld. Kretslopp med kortare tid än olja och kol. Olja och kol deponerades från biologiskt material, och då gav luften syre.

korta kretslpopp påverkar inte vår miljö på samma sätt som snabb och plötsligt återförande av milliontals år av kolfällor, som genom dess existens har frambringat den värld vi känner.

Höga Co2 halter och lägre syrehalt kan livet klara, men inte det liv som nu är för handen.

[mr. burns]

Snyggt jobbat "Kokarn".
Ska bli kul o höra hur det artar sig om några veckor/månader.
Jag har samma panna fast en annan pelletsbrännare o har planer på att sätta en solpanel på min södervägg så snart tiden o ekonomin tillåter. Jag skall ta en noggran titt på din ritning nån dag o jämföra med egna ideer.
Hur ser dina väggar ut? är det tegel-hålrum-betong? eller är de isolerade på något sätt?
Jag har ett tegelhus som är tegel-hålrum-betong, som jag funderar på om det går att isolera mera. Danskarna fyller hålrummet med typ frigolitkulor, men jag vet inte om det är bra.

[Gengaskokaren]

Nu har det varit redit varmt några dagar och pumpenheten med sin "hjärna" suger ned värmen tills det blir 95°C i tanken någon gång vid kl16 på eftermiddagen. Efter det så kör den bara någon slags överhettningskyddspumpning, alltså den går en liten stund då och då.
Första dagen hade jag snubblat på tangenterna för inställningen och dessutom satt systemtryck för nära säkerhetsventilens 6bar så glykolvattnet flödade över golvet. Nu har jag sänkt systemtrycket till strax över 4bar, då blir det 3bar på taket och kokpunkten är då vid c:a 150°C för propylenglykolen som jag har i systemet.

Grunden är bara hålsten med puts på båda sidor. Här är en stor värmeläcka. Tegelväggarna däremot är utifrån: tegel-luftspalt-liggande ½" bräder-tjärpapp-3" reglar med glasullsisolering emellan-stående ½ bräder-tretexskiva. På vinden är det underifrån: takskiva-diffusionsplast i vissa rum-råspont- 15cm kutterspån-30cm mineralull-vindpapp.
Allt av 1961 års standard utom mineralullen på vinden och 3-glas isolerrutor som sitter på alla fönster utom källarfönsterna. Ytterdörren är också bytt. Tidigare var det dubbla dörrar och ingen av dom var något vidare isolerad.

[Henriksson]

Duschen tar mindre värme än jag trott. Det är läckaget genom tankisoleringen som är värst så ackutanken skall isoleras bättre.

Vist är det trevligt att  de kallar 5-10 cm isolering på Acc.en en isoleradtank medans huset minst bör ha 50 cm. 

Vid högre temp. skillnad bör tjockleken på isoleringen öka. 

[mr. burns]

Grunden är bara hålsten med puts på båda sidor. Här är en stor värmeläcka. Tegelväggarna däremot är utifrån: tegel-luftspalt-liggande ½" bräder-tjärpapp-3" reglar med glasullsisolering emellan-stående ½ bräder-tretexskiva. På vinden är det underifrån: takskiva-diffusionsplast i vissa rum-råspont- 15cm kutterspån-30cm mineralull-vindpapp.
Allt av 1961 års standard utom mineralullen på vinden och 3-glas isolerrutor som sitter på alla fönster utom källarfönsterna. Ytterdörren är också bytt. Tidigare var det dubbla dörrar och ingen av dom var något vidare isolerad.

Själv tänkte jag nog försöka lägga isodrän runt grunden i samband med dränering till vinter, om jag får någon bra offert på detta.

Du verkar ha ordentligt isolera väggar men hur är det med fukt i väggarna, har du haft problem med det?

[K.A.J]

Vad det gäller soltankar har jag kommit fram till att det bästa är att har två tankar som man kan växla mellan. Man kör då tank 1 med hög temperatur vid bra solinstrålning, tank två vid lägre (morgon och kväll samt vid mulet väder), med ett bra reglersystem kan detta välja att växla tankar optimalt. T ex när T1 har maxtemp slår det över till T2. Eftersträvansvärt är ju att hålla så låg temp som möjligt på solfångarna för att inte returstrålningen skall bli för stor. Vid över 75 C  blir verkningsgraden väldigt dålig och då tass inte morgon och kvällsol + mulet tillvara.

Lite synpunkter efter tre års experimenterande och iaktagelser.

[Gengaskokaren]

Det låter vettigt. Mitt problem är att jag inte får plats med en tank till  utan större ombyggnader och vinsten, inbillar jag mig, kan inte betala ombyggnaden.