Dv kochintupp... Liten men tuff! =O

[Linkoso]

Jag tror jag fått helt fel uppfattning om dv kochintuppar! Hade en tvärrandig för många många år sedan men honom mins jag knappt något av eftersom jag var så liten...

Nu i sommar så skaffade jag ägg från renrasiga dv kochin och det blev en tupp och en höna... Båda är jättegoa och rara, särskilt tuppen.
Däremot så är han inte lika rar mot katterna, jisses! 

Vi har alltid haft tuppar som stått på vakt men vill ogärna närma sig främmande djur... Men lilla Wall-e blott 14 veckor gammal jagar kattkrakarna!  Han är den tuppigaste tuffaste lilla tupp jag någonsin sett. 

Idag när jag gjorde rent deras inhägnad (de bor ihop med sin fosterpappa Jerry i en egen inhägnad) så gör jag som alltid att jag släpper ut dem och de får kuta runt och undersöka saker i den stooooooooora världen!
Jag skrattar för mig själv när jag ser lilla Wall-e sprätter runt med sina korta ben... Han ser ju för rolig ut! 
Plötsligt ser jag våran en av våra katter kommer smygandes... (den sabla fågelätaren!) "Aj då" tänkte jag... Bäst jag flyttar på de små...
Jag går fram för att plocka bort de små svarta fjäderbollarna men... Vad nu?

Jag ser hur Wall-e står med halsen utsträckt högt i luften... Han närmar sig katten... Sakta i sidled samtidigt som han sänker huvudet en aning. Han börjar sedan resa upp sin krage... Han står nu ca en meter ifrån det enorma (han är enorm!) dregglande rovdjuret och ser honom rakt in i ögonen. Plötsligt så drar han ned vingarna i backen och som en kanonkula far han fram och flyger på den chockade kattkraken... Katten springer iväg och Wall-e sätter efter med sin knubbiga lilla kropp och jagar katten i säkert 15 meter! Han skuttar sedan malligt tillbaka till sin styvpappa och sin blivande fru, sprätter med fötterna så gruset far och ger ifrån sig ett dovt litet galande. 

Trodde inte att dv kochin var sådär tuffa?  De ser ju inte direkt kaxiga ut.  Men men, inte bedöma efter utseendet. 

I alla fall så känner jag mig väldigt stolt över min lilla tupp.  Innan så var denna katt inte rädd för någonting (han har något fel i huvudet, allvarligt)... Nu är han rädd för något...  (han satt och åt ur sin skål senare samma dygn... Så ser man den lilla tuppskallen sticka in huvudet i stalldörren och katten försvann ut i skogen på en gång.  )

[Cecilia i Hillsjöstrand]

Haha, vilket krut det var i Wall-E!! Hoppas mina dvärgkochintuppar blir sådär kaxiga de med, de har ju tre katter och afjtas med om de vill

[Linkoso]

Hihi. 

Men är era katter lika blodtörstiga? 

[Cecilia i Hillsjöstrand]

Men är era katter lika blodtörstiga? 

Om jag säger såhär... vi har väldigt få björktrastar kvar efter årets säsong.  Aska har tagit fullvuxna sådana, och hon har även kommit hemsläpandes med en skata. Cozby i sin tur, har släpat hem en stor otäck sork på 2 dm en gång.

...men jag hoppas att dvärgkochinsarna ska vara läskiga nog för att katterna inte ska vilja rå på dem 

[Linkoso]

Ojsan... Ursch då.  Ja, då får vi hålla tummarna för att de små tuppisarna är ena riktiga beskyddare.  Ser ut att bli en sådan utav min i alla fall.   

Föressten, katten som blev jagad hade några veckor innan suttit och passat på våra fullvuxna islandshöns!  (och dem är ju inte allt för små) Han har bara döda i skallen verkar det som! Han försöker till och med ha ihjäl en av våra andra katter som faktiskt bodde hos oss först sedan liten kisseunge!  (den här har vi tagit hand om efter att matten dog... Han har haft vingelsjuka elelr vad det heter, troligen därör han blev cocobang i skallen efter att han repat sig) ... Och våran gamla undulat vill han också äta upp! Rev ned hela buren en gång med den stackars pippin skrikandes i! Nu får han inte komma in i huset längre. 

[Cecilia i Hillsjöstrand]

Ojsan... Ursch då.  Ja, då får vi hålla tummarna för att de små tuppisarna är ena riktiga beskyddare.  Ser ut att bli en sådan utav min i alla fall.  

Min ena katt tycker hönsen redan är läskiga... den andra är lite väl intresserad av dem, medan den tredje mest är lite nyfiken. Jag kommer ha Hönsen instängda dagtid (med nät över hönsgården), så då får väl katterna studera hönsen på säkert avstånd. Hönsen kommer bara få gå ute lösa när jag är hemma - och kan ha uppsikt över dem.

[Linkoso]

Okej. 

Ja, vi själva har våra i en hönsgård med den stora flocken i medan en mindre grupp får gå lösa lite då och då på helger och när man är hemma och kan hålla koll på dem.

Anledningar till att vi helst inte vill ha hönsen helt frigående på tomten:

1: 50 höns på våran lilla tomt funkar nog inte så bra?  (den stora flocken)
2: Hundpensionat... Det finns alltid en risk att en hund skulle slinka iväg och den kanske tycker om att tugga på höns?
3: En väg alldelles bredvid där bilarna kör med rasande fart! (rädd för att min 2 åriga lillebror ska springa ut också! .. Det är en grusväg och ändå kör de i 70!)

Haha, kommer ihåg när vi skulle rengöra hela hönshuset en gång när vi bodde kvar i vårat gamla hus (som jag saknar och rä uppväxt i... Med sin stoooora tomt, mycket bättre hönshus... Mycket mer plats för våran familj... Grannes fel att vi flyttade.  ).
I alla fall så släppte vi ut hela högen då... (hade dock lite mindre höns då men ändå mycket..) Efter att vi städat ett tag
så gick vi in en stund... Mamma gick upp till sovrummet och ropar på mig att komma upp.
Jag springer upp och tittar ut genom fönstret och ja, vilken syn.  Hela gräsmattan rörde sig! Förutom höns så hade ankorna bestämt sig för att komma upp ur dammen och vanka omkring med sina 2 kullar också... Ojoj. 

[tuva-li]

Mycket bra tupp-krut i Wall-E 

Min Plymouth Rock-tupp Everest har sedan barnsben tuktat katterna så pass bra att de numera aldrig går i närheten av hönsen. Mycket bra tycker jag, eftersom både fjäderfä och katter springer lösa tillsammans här om dagarna. Behöver aldrig vara orolig.

...fast jag blev lite orolig när Everest började mucka med hästarna. Spärra upp fjädrar och sprätta. En hov i huvudet på honom så är det ju över, menar jag. Men när han sprätte runt och försökte knuffa bort dem (hönsgården gränsar till hästhagen) så gick det ena stoet fram och skulle putta till honom, säga åt honom att slappna av lite. Och när hon tog ner mulen och skulle putta till, så passade Everest på att ge henne ett hiskeligt hack i mulen. Han såg belåtet på när hon hoppade till av hacket och skuttade iväg. Och då sträckte han på sig och spatserade stolt tillbaka till sina hönor. Hmm...   

[Cecilia i Hillsjöstrand]

...fast jag blev lite orolig när Everest började mucka med hästarna. Spärra upp fjädrar och sprätta. En hov i huvudet på honom så är det ju över, menar jag. Men när han sprätte runt och försökte knuffa bort dem (hönsgården gränsar till hästhagen) så gick det ena stoet fram och skulle putta till honom, säga åt honom att slappna av lite. Och när hon tog ner mulen och skulle putta till, så passade Everest på att ge henne ett hiskeligt hack i mulen. Han såg belåtet på när hon hoppade till av hacket och skuttade iväg. Och då sträckte han på sig och spatserade stolt tillbaka till sina hönor. Hmm...  

Hahahahh! Vilken tuffing! Hoppas att våra dvärgkochins inte har riktigt samma attityd, kan bli jobbigt om de börjar mucka gräl med hästarna...

[Rosten]

Jag gjorde en bytesaffär och fick bland annat 2 stora kochintuppar. För er som inte har sett kochintuppar i verkligheten så kan jag berätta att dom är verkligen jättestora.
Våran hankatt har alltid varit intresserade av hönsen men vi har alldrig kunnat bevisa att han har tagit någon. (det kan också ha varit räv)
Så när jag fick se att han kom smygande ner mot ladugården så släppte jag ut båda tupparna.
Katten fick jätteögon och sedan vände han och flydde för glatta livet. Fast att tupparna inte ens tittat åt honom.

[Spättan]

Min Dvärgkochintupp är också väldigt kaxig. Han muckar alltid med hunden när vi är vid hönshuset. Blåser upp sig och börjar stampa i backen, men samtidigt är han den lugnaste och mest tama av alla 14 i hönshuset. Jag kan klappa honom när de är ute och ta upp honom och låta barnen klappa och så. Lite roligt med fullt fräs samtidigt som han är snäll.

[Linkoso]

Ja! 

Och de ser ju för kul ut när de moppsar upp sig! Hm... Minisumos! 

[AnetteK]

Jag har en dv kochintupp som skulle varit sällskap åt en annan tupp, men den tuppen övergav stackars Fabian till förmån för den andra flocken. Så jag skaffade en fru till Fabian häromdagen så han inte skulle vara så ensam. De har sitt hus precis där katterna går in och ut från pannrummet och när den ena katten upptäckte hönan så skulle hon studeras noggrant som nykomling. Hon blev lite orolig och började "prata" med Fabian. Han kom fram och ställde sej mellan hönan och katten och pratade en massa och hönan svarade. Jag antar att han sa till hönan att det inte var något farligt, för tuppen gick ut igen och hönan passerade nära katten. Skulle varit väldigt intressant att veta vad de sa till varandra

[Linkoso]

Haha! 
Kan se det framför mig.