I valet och kvalet ang. jakt

[kolaren]

(Tog bort mitt tidigare inlägg pga risken för "påhopp".)

Meddela gärna hur den långkokta räven smakade.  

Tråkigt, det där med påhopp, hoppas jag inte är en riskfaktor där?

Räv smakar räv. Morfar påpekade, oftare ju äldre han blev, att man faktiskt åt räv under kriget, dessutom tyckte han anrättningen var en nyttig erfarenhet för bortskämda ungar...
Så nära oätligt man kan komma. Gäller även stekt ruda och barkbröd

[Margit]

Det får inte bli för "bra" heller, skulle absolut sakna räven, bara stammen kunde hållas på en jämn nivå så skulle man anpassa sig, bättre nät, mer koll... Att få räkna med att bjuda på en höna eller två är väl acceptabelt.

Och grävlingen skulle jag aldrig vilja vara utan, deras gryt här hemma är nog lika gammalt som mitt hus, och de var här före mig... Däremot ser jag gärna att de inte blir fler...

I "att låta naturen ha sin gång" tycker jag ingår att inte skjuta mer än man äter, och äta upp allt man skjuter, men primitiv som jag är har jag ändå svårt att låta ett tillfälle att ta en konkurrent av daga gå mig förbi  

Det dumma är att räven nöjer sig inte förrän hönshuset är tomt...

[Neiklot]

Tråkigt, det där med påhopp, hoppas jag inte är en riskfaktor där?

Räv smakar räv. Morfar påpekade, oftare ju äldre han blev, att man faktiskt åt räv under kriget, dessutom tyckte han anrättningen var en nyttig erfarenhet för bortskämda ungar...
Så nära oätligt man kan komma. Gäller även stekt ruda och barkbröd

Nej då, ingen här inne alls.
Men det finns ju andra nötter.. såkallade "friseglare" ..  

Ruda har jag ätit, och det är okej, om man kryddar bra.

[Sar]

Jag var så tagen av hela situationen, kunde inte röra mig.
Grät, var nästan lite, ja lite förtvivlad, samtidigt på något vis stolt över att jag klarat det.
Jag fick vänta en stund innan jag "vågade" mig fram...

Tack för att du delar med dig av din upplevelse! Det känns sannerligen "stort" att fälla ett djur när man inte är van vid situationen.

Och det är inget som säger att du MÅSTE skjuta, när du är det ute med bössan, och ser "Prinsen" komma.
Det är ALLTID DU som bestämmer detta, aldrig någon annan!

Det känns väldigt trösterikt. Jag har varit rädd för att komma med i ett jagktlag där man känner grupptryck att skjuta i varje situation. Men jag kommer att vara så noggrann jag kan och använda mitt eget omdöme (det är ju jag som ska kunna leva med mig själv efteråt). Jag känner dock en ökat lust mot jakt efter varje träff vi har och då jag börjar förstå viltvårdens värden.

Jag vet flera som gått ut jägarexamen med toppresultat, och inte jagar.
Men utbildningen ger så mycket annat också.

Jag tycker den har varit suverän hittills. Vårt stora problem är dock att vi kör två avsnitt per gång så det är tufft att hinna med alla instuderingsfrågor på den tid vi har till vårt förfogande.

/Neiklot, som diggar Sar!

 

Åh, tack , dito

[sunken]

Angående första viltet:

Jag glömmer aldrig när jag fällde min första älg. Jag uppsiktsjagade med min morbror och när älgen låg där och vi skulle gå fram ville benen knappt bära, hela jag skakade av nervositet och spänning som lämnade kroppen.

Det är en av dessa känslotillstånd som måste upplevas,det går inte att förklara. Man känner en sån tacksamhet över att man bor i ett land med så rik och tillgänglig natur.

//

[leifhh]

Det får inte bli för "bra" heller, skulle absolut sakna räven, bara stammen kunde hållas på en jämn nivå så skulle man anpassa sig, bättre nät, mer koll... Att få räkna med att bjuda på en höna eller två är väl acceptabelt.

Kan jag hålla med om. Jag gör vad jag kann för att hålla räven borta från min gårds omedelbara närhet (skyddsjaktens 200 m är en utgångspunkt att ta fasta på). Men sedan vill jag inte ha mina hönor instängda utan helt frigående och då förstår jag ju att jag tappar en och annan höna. I någon mån kan man styra det genom val av hönsras, dvs gå på varskare raser....

I "att låta naturen ha sin gång" tycker jag ingår att inte skjuta mer än man äter, och äta upp allt man skjuter, men primitiv som jag är har jag ändå svårt att låta ett tillfälle att ta en konkurrent av daga gå mig förbi  

Jag tycker att det man skjuter på något sätt skall komma till användning. Om inte som människoföda så kan man ju ta tillvara på skinnen eller använda kråkfågel mm i fällor eller för hundträning.

[Neiklot]

Jag tycker att det man skjuter på något sätt skall komma till användning. Om inte som människoföda så kan man ju ta tillvara på skinnen eller använda kråkfågel mm i fällor eller för hundträning.

Håller med fullständigt!

Är bekant med en "gubbe", och dom jagar rätt mycket räv och grävling.
Och - dom bara skjuter och slänger!

Jag blir tvärförbannad varenda gång jag pratar om detta, med dom.
Har även erbjudit mig att ta hand om djuren (skinnen).
Men det går dom inte med på..

*suck*

[Neiklot]

Åh, tack , dito

 

[Filip Skräplund]

Håller med fullständigt!

Är bekant med en "gubbe", och dom jagar rätt mycket räv och grävling.
Och - dom bara skjuter och slänger!

Jag blir tvärförbannad varenda gång jag pratar om detta, med dom.
Har även erbjudit mig att ta hand om djuren (skinnen).
Men det går dom inte med på..

*suck*

Jag har jägarexamen och några bössor, men dom står bara och beckar ihop.
Till stor del beror det på att jag inte är på riktigt samma våglängd som många jägare.
Det är alltför vanligt att dom är lite trigger-happy och knäpper djur bara för att tillfället dyker upp, och att dom vill ha så mycket skjuta som möjligt för pengarna.
T ex en gammal jägare som jag i övrigt kom hyfsat bra överens med...jag är lite fågelintresserad så därför nämnde jag nån gång att det var kul att storlommen börjat häcka i sjön.
Nä då tyckte han att den störde om nätterna så den borde tas bort.
Likadant med hägern. Den tog för mycket fisk så den skulle bort.
Jag tror inte han gjorde just det men det visar på synsättet.
Lodjursungar har fått tas omhand för att man tjuvjagat lo, som konkurrerat om rådjuren osv.
Sen verkar det som att en del måste försöka bevisa sin manlighet genom att jaga, lite stenåldersstuk liksom.
Det räcker väl med att jaga höns.
Förresten skulle jag inte kunna koncentrera mej hela dagar på trista pass, och när jag satt och dagdrömde som värst så kom väl älgfan förbi, och sen fick man skit för det.
Nä jakten får vänta för mej tills det blir mad max-situation.

[Margit]

Jag har jägarexamen och några bössor, men dom står bara och beckar ihop.
Till stor del beror det på att jag inte är på riktigt samma våglängd som många jägare.
Det är alltför vanligt att dom är lite trigger-happy och knäpper djur bara för att tillfället dyker upp, och att dom vill ha så mycket skjuta som möjligt för pengarna.
T ex en gammal jägare som jag i övrigt kom hyfsat bra överens med...jag är lite fågelintresserad så därför nämnde jag nån gång att det var kul att storlommen börjat häcka i sjön.
Nä då tyckte han att den störde om nätterna så den borde tas bort.
Likadant med hägern. Den tog för mycket fisk så den skulle bort.
Jag tror inte han gjorde just det men det visar på synsättet.
Lodjursungar har fått tas omhand för att man tjuvjagat lo, som konkurrerat om rådjuren osv.
Sen verkar det som att en del måste försöka bevisa sin manlighet genom att jaga, lite stenåldersstuk liksom.

Fast det där är personbundet...inget du kan applicera på jägarkåren i stort!

[Rosten]

Jag har varit rädd för att komma med i ett jagktlag där man känner grupptryck att skjuta i varje situation. Men jag kommer att vara så noggrann jag kan och använda mitt eget omdöme (det är ju jag som ska kunna leva med mig själv efteråt).

Vid jakt i jaktlag så placeras man på olika pass. Då är det bara du och djuret som är där. Ingen ser om du skjuter eller avstår. Ibland så kan man hamna på ett hygge där man ser varandra med kikare. Men det är inget att bry sig om. Bara att förklara att man inte tyckte det var lämpligt att skjuta. (man kan alltid skylla på att det var grenar och buskar i vägen) Det är första gången som man tycker att det känns fel att säga ifrån. Sedan går det lättare.
Efter ett tag så vet alla i  jaktlaget att man kanske avstår från skott. Men när man skjuter så ligger det också ett djur där. Dom som har fobi på att alltid skjuta brukar också skapa en del onödiga eftersök som inte brukar vara så populära.

Så det bästa man kan gör är att träna mycket skytte och avstå från att skjuta på djur som rör sig. Själv så tränar jag med luftgevär. Enkelt, smidigt och billigt. Jag har aldrig heller skjutit på ett djur i rörelse. En gång har jag skjutit på ett djur som flyttade sig precis i skottögonblicket. Det är det enda dåliga skott som jag avlossat. Jag var helt knäckt efteråt. Tillbringade ett antal timmar på skjutbanan innan jag jagade nästa gång. Turligt nog så hittade jag djuret utan att behöva hämta hund.

[larsw]

Efter ett tag så vet alla i  jaktlaget att man kanske avstår från skott. Men när man skjuter så ligger det också ett djur där. Dom som har fobi på att alltid skjuta brukar också skapa en del onödiga eftersök som inte brukar vara så populära.

Om man avstår från att skjuta så kan man bli populär av flera anledningar:

1) Kvoten på antalet djur (iaf på älgjakt) blir inte fylld av dig, dvs mer djur till övriga

2) Du orsakar inga eftersök om du är försiktig

3) Djur som inte du skjuter går ju vidare till någon annan. Ungefär som 1) fast gäller ju djur som inte är kvot på.

[Rosten]

Om man avstår från att skjuta så kan man bli populär av flera anledningar:

1) Kvoten på antalet djur (iaf på älgjakt) blir inte fylld av dig, dvs mer djur till övriga

2) Du orsakar inga eftersök om du är försiktig

3) Djur som inte du skjuter går ju vidare till någon annan. Ungefär som 1) fast gäller ju djur som inte är kvot på.

Exakt.
Själv så föredrar jag att jaga själv. Men ibland så bjuder jag med kompisar och dom skjuter hellre en gång för lite än en gång för mycket. Annars så blir dom inte medbjudna. Dom mesta av dom är också tävlingsskyttar eller har stort intresse av skytteträning.

[Magda]

Hur går det, är kursen klar snart? Skjutövningarna börjar väl till våren, eller?

Jag tycker absolut du ska börja jaga om du känner för det. Då får du sedan skapa dig en egen uppfattning om det. Men jag själv var med om min första älgjakt i höstas och det var en fantastisk upplevelse. Till det hör ju att jag hade turen att få lämpliga djur till mitt pass två gånger på två dagar. Jag fick skjuta en älg både min första och min andra dag som älgjägare. Sånt ger blodad tand.

Syftet med jakten är för mig att skörda av överskottet i naturen. Jag jagar för köttets skull i första hand. Och vilket kött. Det är så roligt att gå ner til frysen och hämta upp kött jag själv fört hem från skogen. Friska fria djur som levt precis det liv som varit ämnat för dem, tills jag kom i vägen med min bössa. Ren nöjesjakt (liksom rent nöjesfiske) ger jag inte mycket för. Det ska finnas ett syfte i det man gör.

Angående jaktlag och jaktkamrater så är det ju som det är med folk mest, dom är olika. Man kan ha tur och man kan ha otur. Mycket beror också på en själv. Med gott självförtroende i grunden och äkta ödmjukhet inför situationen och andras kunskaper går det oftast bra.

Jag var den första kvinnan som någonsinn jagat älg i min hemby, inte bara i mitt lag utan i hela byns historia. Innan jakten fick jag höra (av yngre killar) att jag nog ändå skulle ta upp stickningen på passet å missa älgarna. Men det fick stå för dem. De äldre männen kände sig inte hotade och var bara positiva och glada när jag sköt halva lagets kvot. Men nog finns det de som har synpunkter på både det ena och det andra.  Men för mig är jakten en sån fin källa till mat, kunskap och rekreation så jag fortsätter.

[Sar]

Till nästa gång kommer vi att gå igenom drevjakt efter hjort och sjöfågeljakt efter änder. Sedan är det 5 gånger kvar innan teoriprovet. Spännande!
Vi har ju ett stort skifte nere i dina trakter som vi låter byns jaktlag använda fritt men där kommer jag att anmäla mitt intresse.
Jag känner mig dock fortfarande väldigt osäker angående vapenhanteringen så där behövs det mycket träning.
Vad kul att det gått så bra för dig i jaktlaget!
Jag börjar mer och mer se fram emot jakten (åtminstone teoretiskt ) men jag ska ta chansen att följa med så många jag bara kan uppbringa för att även se den praktiska sidan med detta.