Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Pyttesjö  (läst 4709 gånger)

amarantus

  • Gäst
Pyttesjö
« skrivet: 07 nov-07 kl 18:19 »
Vi har en "vi kallar den Näckrosdamm" mindre sjö kanske 25-30 m lång 10-15 m bred som aldrig är torrlagd.
Vi vet inte hur djup den är för att det är så sank mark runt om, så risk för drunkning föreligger... :P

Alltså till min fråga: Finns det ngt liv i en sådan? Finns inget in o utsläpp utan en sluten sjö (pyttesjö) el göl kanske :P

Skulle man kunna plantera in kräftor el ngn pyttefirre el så?
Har läst på lite ang kräftor och då hittat att man ska ansöka om det och lite sånt men går det för kräftor att leva i en sådan sluten miljö?

Ge mig gärna ngt annat förslag om den bör kalkas el dyl :)

Där blommar underbart vackra Näckrosor på sommaren så vacker är den iallafall! Den ligger högt uppe på ett berg mitt i vår skog!

leifhh

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #1 skrivet: 07 nov-07 kl 20:59 »
den går ju alltid att syresätta om man nu vill det... och då klarar sig fiskar bättre. hur kräftorna funkar vet jag ej.

Filip Skräplund

  • Inlägg: 4577
Re:Pyttesjö
« Svar #2 skrivet: 07 nov-07 kl 21:04 »
Vindsnurredriven pump kanske kan ge syresättning.
Har för mig att jag såg en sån idé för igenväxande gyttjesjöar för några år sen, dom vill ju gärna "kväva" på vintrarna
pga av dålig cirkulation.
Kan man inte fixa bra cirkulation är det närmast djurplågeri att slänga i fisk och kräftor i dyiga pölar.
"I never did give anybody hell. I just gave them the truth and they thought it was hell."  Harry S. Truman

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #3 skrivet: 08 nov-07 kl 09:05 »
Vindsnurredriven pump kanske kan ge syresättning.
Har för mig att jag såg en sån idé för igenväxande gyttjesjöar för några år sen, dom vill ju gärna "kväva" på vintrarna
pga av dålig cirkulation.
Kan man inte fixa bra cirkulation är det närmast djurplågeri att slänga i fisk och kräftor i dyiga pölar.

Jag kunde räkna ut att en kvävningsrisk förelog ;) vindsnurrepump lät ju som en bra ide då gölen ligger långt uppe i skogen men vet du hur man gör den el köper en sån?

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #4 skrivet: 08 nov-07 kl 09:08 »
den går ju alltid att syresätta om man nu vill det... och då klarar sig fiskar bättre. hur kräftorna funkar vet jag ej.

Läste ngt om att kräftor kunde leva under ganska syrefattiga förhållanden men hittar direkt inget konkret om det och jag vill ju inte bara testa dem inför en ev plågsam död isåfall :-\

Men hur syresätter man långt hemifrån tro? inte direkt med akvariumpump anar jag som inget kan ;)

gimskogen

  • Inlägg: 1477
    • gimskogen.se
Re:Pyttesjö
« Svar #5 skrivet: 08 nov-07 kl 09:23 »
tror inte alls att det måste vara syrefattigt i din pyttesjö..

nu är inte jag någon expert...
men tror att efter som den aldrig torkar ur så finns det nog en kallkälla i botten av sjön..

tänker bara på sanka vassvikar som ofta är rena barnkamrarna för småfiskar... ofta har de ju inget genom flöde alls i de vikar som jag känner till..

men de kryllar av liv...

är den igenväxt med mycket växter så kan man ju plantera in gräskarp...


här i hälsningland finns många små tjärnar... där man ofta planterar in ädel fisk...

Varför inte prova med gräskarp....

 :-\
Mjölkbonde i norra hälsingland, Rödkullor, Fjällkor. Några Roslagsfår och Svärdsjöfår samt våra Linderödsgrisar och Gotlandskaniner o 3 Isländskafårhundar

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #6 skrivet: 08 nov-07 kl 09:30 »
tror inte alls att det måste vara syrefattigt i din pyttesjö..

nu är inte jag någon expert...
men tror att efter som den aldrig torkar ur så finns det nog en kallkälla i botten av sjön..

tänker bara på sanka vassvikar som ofta är rena barnkamrarna för småfiskar... ofta har de ju inget genom flöde alls i de vikar som jag känner till..



men de kryllar av liv...

är den igenväxt med mycket växter så kan man ju plantera in gräskarp...


här i hälsningland finns många små tjärnar... där man ofta planterar in ädel fisk...

Varför inte prova med gräskarp....

 :-\

Tacka så mycket för ditt svar! Ja vi har också funderat över att den aldrig sinar som de andra tjärnen gör ibland...

För att få in o utflöde krävs det väl att vatten måste till och ingen sjö finns i närheten, och lägger man ner ett rör för utlopp så kanske vattnet rör sig vidare ::) bara?

Ska googla lite på Gräskarp ;)

Filip Skräplund

  • Inlägg: 4577
Re:Pyttesjö
« Svar #7 skrivet: 08 nov-07 kl 09:32 »
Kallkälla på ett berg?
Varför inte nöja sig med dammen som den är, utan fisk?
Det brukar alltid bli andra arter som blir lidande när människor plockar in nya.
"I never did give anybody hell. I just gave them the truth and they thought it was hell."  Harry S. Truman

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #8 skrivet: 08 nov-07 kl 09:46 »
Kallkälla på ett berg?
Varför inte nöja sig med dammen som den är, utan fisk?
Det brukar alltid bli andra arter som blir lidande när människor plockar in nya.

Nä inget berg utan den ligger högt upp i en sänka där det är skog runt om men nog är det kallkälla alltid....

Varför ska jag nöja mig om nu det går att vara alternativ 8) kan ju bli ett matföråd... ;)
Skämt o sido första tanken är att få ett bra vatten i tanke på surt vatten! och sen om det går att plantera in ngt så är det väl goda möjligheter för gölen och oss. Igenväxtligheten dämpas och vi kanske bli mätta och glada ;)
Om inte annat för min livskvalitet skull...

Körven

  • Inlägg: 1199
    • Värmland
Re:Pyttesjö
« Svar #9 skrivet: 08 nov-07 kl 10:06 »

´Du kan stoppa i Rudor dom klarar sig garanterat,har en dam som är 5x2 m och ca 1 m djup där har dom överlevt.Men dom klarade sig  inte  när hundarna badade med sitt fästinghalsband,det tog död på allt levande i dammen.

                          Körven
Agent i underlättelsetjänsten.
Lurar aldrig den fattige eller förför gammla kärringar.

Rosten

  • Inlägg: 4857
    • Närke
Re:Pyttesjö
« Svar #10 skrivet: 08 nov-07 kl 11:04 »
Håller med Körven.
Rudor finns naturligt i våra vatten i hela Sverige.
Dom överlever det mesta. Även om det bottenfryser i pölen.
Dom anpassar sig också storleksmässigt efter förhållandena.
« Senast ändrad: 08 nov-07 kl 11:05 av Rosten »

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #11 skrivet: 08 nov-07 kl 11:38 »
Aha Rudor :) Tackar...vad andas de med om det bottenfryser? borrar de sig ner som gräskarpar och går i ide de med?

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #12 skrivet: 08 nov-07 kl 16:08 »
Börja med att släppa i mört.
Överlever dom är det inget fel på vattnet.

Mört är en bra indikator på om något är fel på vattenkvalitén.

Det var ju ett himla bra tips! Får gå och fiska mig en Mört då :D

Rosten

  • Inlägg: 4857
    • Närke
Re:Pyttesjö
« Svar #13 skrivet: 08 nov-07 kl 23:28 »
Aha Rudor :) Tackar...vad andas de med om det bottenfryser? borrar de sig ner som gräskarpar och går i ide de med?
Rudorna fryser fast i isen eller gräver ner sig i dyn. Beroende på hur botten ser ut. Sedan omvandlar dom fett till alkohol som sedan späder ut blodet vilket gör att dom inte fryser ihjäl.
Jag har läst om folk som stoppat ner en ruda i en hink. Stoppat ner hinken i en frysbox. Plockat fram hinken efter några dagar och låtit isen tina. Rudan har då börjat simma igen.

Jag "lånade" en del från Wikipedia. Här kan du läsa lite om en överlevare av sällan skådad slag.

Rudan har en exceptionell överlevnadsförmåga och kan övervintra i bottenfrusna gölar genom att den tillbringar vintermånaderna i dvala i icke fruset bottenslam. Förmågan kan delvis förklaras genom att rudan vid anoxiska förhållanden producerar alkohol som har antifrysegenskaper vilket förhindrar vävnaderna från att frysa sönder. Förmågan förklarar också historier om rudor som fångats av sportfiskare och glömts i en plastpåse i garaget, för att långt senare upptäckas och befinnas vara levande. Den har också exceptionell förmåga att överleva i syrefattigt vatten eftersom den, till skillnad från de flesta andra fiskar som tar syre löst i vatten och andas med gälar, även kan andas luft. Man kan se fiskar, både frilevande och fångade fiskar som förvaras i kar, som kan ha munnen öppen i vattenytan och troligtvis andas de då luft.
« Senast ändrad: 08 nov-07 kl 23:38 av Rosten »

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #14 skrivet: 09 nov-07 kl 11:47 »
Rudorna fryser fast i isen eller gräver ner sig i dyn. Beroende på hur botten ser ut. Sedan omvandlar dom fett till alkohol som sedan späder ut blodet vilket gör att dom inte fryser ihjäl.
Jag har läst om folk som stoppat ner en ruda i en hink. Stoppat ner hinken i en frysbox. Plockat fram hinken efter några dagar och låtit isen tina. Rudan har då börjat simma igen.

Jag "lånade" en del från Wikipedia. Här kan du läsa lite om en överlevare av sällan skådad slag.

Rudan har en exceptionell överlevnadsförmåga och kan övervintra i bottenfrusna gölar genom att den tillbringar vintermånaderna i dvala i icke fruset bottenslam. Förmågan kan delvis förklaras genom att rudan vid anoxiska förhållanden producerar alkohol som har antifrysegenskaper vilket förhindrar vävnaderna från att frysa sönder. Förmågan förklarar också historier om rudor som fångats av sportfiskare och glömts i en plastpåse i garaget, för att långt senare upptäckas och befinnas vara levande. Den har också exceptionell förmåga att överleva i syrefattigt vatten eftersom den, till skillnad från de flesta andra fiskar som tar syre löst i vatten och andas med gälar, även kan andas luft. Man kan se fiskar, både frilevande och fångade fiskar som förvaras i kar, som kan ha munnen öppen i vattenytan och troligtvis andas de då luft.

Jösses, otroligt vilken lite överlevare.....

Ska nog slänga i ett par Rudor och följa deras liv i Näckrosdammen,göl,sjö eller vad det kan kallas.... ;)

Hur får man tag i Rudor tror du?

Rosten

  • Inlägg: 4857
    • Närke
Re:Pyttesjö
« Svar #15 skrivet: 10 nov-07 kl 21:32 »
Jösses, otroligt vilken lite överlevare.....

Ska nog slänga i ett par Rudor och följa deras liv i Näckrosdammen,göl,sjö eller vad det kan kallas.... ;)

Hur får man tag i Rudor tror du?
Dom får man fiska upp. ;)
Sök i din närhet om det inte finns någon skogssjö med rudor i. Gamla bönder brukar ha koll på sånt.

Vattendoktorn fd

  • Inlägg: 664
  • Vatten o Avlopp, på godkännt sätt
Re:Pyttesjö
« Svar #16 skrivet: 10 nov-07 kl 22:41 »
Jösses, otroligt vilken lite överlevare.....

Ska nog slänga i ett par Rudor och följa deras liv i Näckrosdammen,göl,sjö eller vad det kan kallas.... ;)

Hur får man tag i Rudor tror du?

Håller med Rosten, ut och fiska med håv i bäckar där man vet att det finns rudor, det går även bra med Sutare, de är dock lite mer svårfångade.

Leif

amarantus

  • Gäst
Re:Pyttesjö
« Svar #17 skrivet: 11 nov-07 kl 14:28 »
Tack för era svar! Ska försöka att fånga några då ;) det blir inte så lätt kanske men får försöka....

fishyerik

  • Inlägg: 995
    • Uppland
SV: Pyttesjö
« Svar #18 skrivet: 03 feb-08 kl 15:17 »
Hoppas att jag inte bryter mot någon etikett genom att ta upp en gammal tråd, men dammen lär väl inte försvunnit.

Att marken kring dammen är sank och att det finns näckrosor antyder att dammen är gammal, relativt eutrof och det finns risk att det är surt vatten. Varje förändring av dammen förändrar den relativa balansen mellan de arter som finns där, jag vet till exempel inte om kalkning skulle gynna eller missgynna näckrosorna, men helt opåverkade skulle de inte vara, även om det inte är säkert att man kan se skillnaden.

Vad som normalt händer med en damm som i princip bara får och inte avger näring är att den med tiden växer igen helt och en lång tid bara är sumpmark vilket är perfekt om man vill odla stickmyggor. Hur fort det går från damm till sumpmark varierar väldigt mycket, från några år till hundratals år.

Vill man motverka eller till och med reversera igenväxningen ska man föra ut näring/biomassa ur dammen, och det roligaste sättet att göra det på är att "skörda" något som man har nytta av, det kan vara fiskar, kräftor eller till och med växter.

Innan du gör nånting med dammen som kan ha bestående effekt som att tillsätta en ny art tycker jag att du ska planera ordentligt och sammanställa lite fakta om dammen. Till exempel vad det är för pH, hur varm den blir på sommaren, hur djup den är osv. Ruda är bland det minst lämpliga att stoppa i om du vill ha nytta av dammen.

Om vattnet är rätt surt, dammen är ordentligt djup och det aldrig blir varmare än 20 grader kan ett par dussin av någon trevlig ädelfisk vara det bästa alternativet.

Om förutsättningarna är (eller går att ordna så att de blir) Neutralt till basiskt vatten, som kommer upp i runt 20 grader en relativt lång period varje år och stenbotten så ska du kunna ha kräftor, självklart då inte pestbärande signalkräftor.

Wikipediatexten om ruda ska man ta med en nypa salt, till exempel kan de inte tillgodogöra sig syret direkt ur luften bättre än andra fiskar, vad de gör när de står och "kippar luft" är att de tar in det allra översta syrerika vattenlagret, vilket även tusentals andra fiskarter gör om vattnet får dåligt med syre.

Om ruda skulle trivas i dammen kan man "producera" en massa relativt "värdelösa" rudor, och till och med i en så liten damm är det svårt att bli av med rudorna helt och hållet. Vanlig guldfisk, anses av vetenskapen vara en domesticerad form av ruda (ungefär som hund är domesticerad varg). Guldfisk är ungefär lika härdig som ruda, men den har ett ekonomiskt värde, dessutom är de lättare att se än rudor. Om man har rudor och guldfiskar i samma damm korsar de sig och avkomman i första generation blir alla lika smutsfärgade och värdelösa som rudor. Enda nackdelen med guldfisk jämfört med ruda är att dess färg gör den till ett lättare byte för till exempel fåglar, normalt sett påverkar det dock inte guldfiskpopulationen märkbart i en sådan damm.

Oavsett vilken art som kan föröka sig som man tillsätter till en damm är det lämpligt att hålla populationen kontrollerad, jag kan inte komma på något riktigt vettigt användningsområde för några hundra rudor om året, men jag har inga svårigheter att hitta användning för de 5 till 50 kronor per styck (beroende på storlek) man lätt får ut för guldfiskar.

Det kan finnas regler och lagar som förbjuder inplanterandet av nya arter och kalkning utan tillstånd, jag vet inte vad som gäller för så små dammar på egen mark.
Kött är delar av djur!

Oftast gott och alltid näringsrikt!


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

445 gäster, 2 användare (1 dolda)
Buckets150

* Forum

* Om tidningen Åter



- Åter är en tidsskrift som är tidlös. Ett 5 år gammalt nummer är lika användbart nu som när den kom ut.
Jag har haft väldigt mycket nytta och har fortfarande av tidningen.
/Per

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser