oj...länge sen man tänkte på detta...vad marxism betyder...
ja jag tror att det folk idag tänker på som marxism är ideologin marxism faktiskt....
Marx ville väl att samhällsklasserna skulle upplösas? alltså skillnaderna mellan dessa...eller?
men var han socialist eller kommunist?
minnet är dåligt och jag har nog inte läst om detta sen gymnasiet!!!
intressant ämne på en tråd måste jag säga...ska bli spännande få veta lite nu 
Låt oss då fastställa taxologin:
Socialister kallas alla som samhälleligt vill omfördela konsumtionsmedlen och styra produktionsapparaten på något annat sätt än de marknadsekonomiska och kapitalistiska krafterna av sig själva lyckas åstadkomma.
Kommunister kallas särskilt de som (i hög utsträckning) vill avskaffa det privata ägandet av produktionsmedel och sätta dessa under en klasslös samhällelig kontroll.
Alla kommunister är socialister, men alla socialister är inte kommunister.
Karl Marx skrev år 1848 det kommunistiska manifestet och måste därför sägas ha varit kommunist. Ordet kommunist har en förhistoria som sträcker sig tillbaka ända till den tidiga kristendomen, så Marx var inte dess förste men störste förespråkare. Men var han också socialist? Och var alla socialister marxister? Låt oss följa historiens trådar en stund:
Den
första arbetareinternationalen som bildades år 1864 i efterdyningarna av
1848 års socialistiska revolutioner kom att domineras av två större grupper,
marxisterna samlade bakom
Karl Marx och
Friedrich Engels samt
anarkisterna samlade bakom
Pierre-Joseph Proudhon och
Mikhail Bakunin. Utöver dessa grupperingar fanns även en rad mindre varav Wikipedia räknar upp Mutualisterna, Blanquisterna, De engelska Oweniterna, de Italienska republicanerna osv,
Den stora stridsfrågan mellan dessa grupper emellan kan sammanfattas i en enda fras: Frågan om
Karl Marx överhöghet. Kritiken mot Karl Marx berörde två plan, dels hans teoretiska dogmer mot vilka Pierre-Joseph Proudhon var den störste opponenten, men också hans krav på auktoritärt styre av själva internationalen med sig själv i ledningen och här var det främst Bakunin som höll i stridsyxan.
Nåväl, internationalen splittrades i två olika organisationer 1872, varav anarkisterna (de frihetliga socialisterna) utgjorde den ena och marxisterna (de auktoritära socialisterna) den andre.
Karl Marx international lades ner 1876 medan anarkisternas ombildade international fortlever än idag, om än förtvinad.
I det kommunistiska manifestet hade Karl Marx gått hårt åt de socialistiska riktningar som förespråkade
reformism, men efter internationalens fall och
Pariskommunens misslyckande år 1871 samlade sig en rad ortodoxa marxister i de socialdemokratiska partier som såg revolutionen som omöjlig och istället förespråkade gradvisa demokratiska förändringar. Socialdemokraterna tog därefter till sig Karl Marx ekonomiska teori, men försköt de politiska idéer som omfattade väpnad revolution och upprättandet av en proletär diktatur som ett övergångsstadium innan kommunismens slutliga genomförande.
Anarkisterna å sin sida kom att bejaka idéerna om det klasslösa samhället och den väpnad revolutionen, men kom att avfärda Marx förställning och den kommunistiska staten som en övergångsfas mellan kapitalismen och det kommunistiska samhället.
Vad gäller Marx ekonomiska teorier intar anarkisterna en vacklande hållning där de använder sig av vissa begrepp, men frånsäger sig andra. I sann anarkistisk hållning kan sägas att det inte finns någon enhetlig syn på Karl MArx arbeten inom de frihetligt socialistiska leden.
