Ska man svälta sin djur eller göda ihjäl dem på spannmål. Förslag på tavla att lägga det på?

[Cauldron]

Visst kommer de flesta att hamna i storproduktion, för problemet är att möjligheterna att leva på ett naturligt lantbruk har sopats under mattan av bulkvaror. Något vi alla är skyldiga till, men få verkar intresserade av problemet och blundar hellre?

Varför tror du att de blundar? Varför skulle det inte kunna vara så att det är något som accepteras, ses som positivt? Bulk är ju billigt.

[Sussilo]

Bulk är billigare, ja. Men djuren får betala priset med ohälsa, är det inte just det Birgit säger?

[Existens?]

Bulk är billigare, ja. Men djuren får betala priset med ohälsa, är det inte just det Birgit säger?

Det är det Birgit påstår, för att vara korrekt.

Jordbruksstatistik är offentliga uppgifter och kan återfinnas bl.a hos Jordbruksverket. Publiceras även regelbundet i Lantbrukspressen. Så sök själv, det är du som inte tror mig.

Nej, eftersom det är du som säger att sojaimporten ökar hela tiden, så bör du verifiera ditt påstående, det hör till normal hyfs. Annars utgår jag från att du gripit även det ur luften.
Jag är nämligen inte alls övertygad om att det är på det viset. Det finns bland annat helt soja-fria slaktsvinsfoder ( Lantmännens origo 522 ) , och det är inte i första hand för djuren skull utan för att det som stoppas in i form av protein, kommer även ut i bakänden i form av kväve, så för att minska övergödningen av t.ex östersjön, så använder man nu mer lågproteinfoder. Detta var inget man ens reflekterade över på 70-talet. Det verkar som att du i mångt och mycket tror att jordbruket lever kvar på 70-80 talet då det var maximal produktion som gällde utan större hänsyn till vare sig djur eller natur. Så är det inte längre.

Ok ha väll fel därom vilka som äger Scan men  ja tror ju inte på att Scan inte importerar  utan så fort det är packat så är det Svenskt  och det kan vi inte kontrollera.

Du blandar ihop det med Arla, som är bl.a danskt.

[Birgit]

Ja, men Existens, det är nästan så du håller med? Övergödning av Östersjön och djur och människor.

Senaste är vaccin för att kor ska prutta mindre Men för att korna inte ska explodera, så söks nu en "microb"/"bakterie" som kan ta om hand problemet i kons mage! Det är väl att felsöka i fel ända
Gräsätare har det funnits på jorden i större antal än idag, ändå har jorden kunnat hantera det. Naturliga betesmarker kanske? eller ska vi skjuta av elefanterna också?

[Existens?]

Som jag sa, det handlade om jordbruket på 70-talet. Vi har gått ifrån det där extrema nu, men det har du inte förstått.
Jag försvarar inte det extrema, jag försvarar dagens svenska jordbruk.

För övrigt ser jag att du nogsamt undviker att kommentera utvecklingen av sojaanvändningen. jag ser det som ett tecken på att du enbart gav uttryck för en egenhändig fundering, en känsla av att det var så.

Jag känner inte till nåt om prutt-vaccin, så det kan jag inte uttala mig om, men en spontan tanke är ju att det handlar om att få ner utsläppen av metangas. Något som ju nån har fått för sig är ett stort problem, i synnerhet i jämförelse med biltrafiken.

[Charlotte]

Som jag sa, det handlade om jordbruket på 70-talet. Vi har gått ifrån det där extrema nu, men det har du inte förstått.
Jag försvarar inte det extrema, jag försvarar dagens svenska jordbruk.

Kan bara instämma, det är dags att uppdatera sig på hur jordbrukarna jobbar idag innan man dundrar på för mycket.
Bara i den här tråden ser man flera missuppfattningar om vad man "hört" om hur svenskt kött produceras, tex ang antibiotikaanvändningen....
Skrivs sånt tillräckligt många gånger och gapas tillräckligt högt om så blir det till slut "sanningar"...
 För övrigt undrar jag på vilka skolor man lär ut idag att bulkproduktion är det enda rätta?
Tvärtom tycker jag det mesta går ut på att nischsa sig och skapa unika produkter av god kvalité, och hur viktig god djurhälsa och miljöhänsyn är i produktionen.
Men det kanske är något unikt för just dom kurser och utbildningar jag gått?

[Tännlappen]

Bra uppdelning av tidigare tråd  . Kollade runt lite på foderstater,verkade som en Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage. Sedan hittade jag en studie med Hästar där man bara gav grovfoder,kanske Birgit har rätt ändå  . Här är länken till studien,hoppas funkar: http://op.se/lanet/krokom/1.4003021-varldsunik-studie-pa-wangen-hastarna-far-leva-bara-pa-ho  . Redigerar lite,ska peta in en länk till vad en Kossa äter,tänkte först jag skrivit fel angående mängd kraftfoder men den ofantliga mängden verkar stämma. Kan ju även lägga till att det gröna ensilageslabbet verkar vara fel kost. Vet en bonde som sa att man var tvungen att ge stråfoder också om man gav slabbefoder. http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383

[Fritjoff]

Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage.

Vad menas med slabbet av ensilage? Kanske är någon lokal benämning på något som jag inte förstår?

Vet en bonde som sa att man var tvungen att ge stråfoder också om man gav slabbefoder. http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383

Slabbefoder är alltså då ensilage? Måste man ge stråfoder om man ger ensilage menar du? *förvirrad*

[Tännlappen]

Ensilage är ett finhackat gräs som jäser i plastbalar,slabbigt. Hösilage är ett torrare foder inte lika blött ser ut som hö ungefär doftar lite syrligt,behövs inget tillskott så att säga,pressas också i plastbalar. Det förstnämnda slabbigare kräver väl då  torrare grovfoder så tarmarna får jobba ordentligt vad jag förstått. 

[Grimla]

Kollade runt lite på foderstater,verkade som en Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage.

En Mjölkko som mjölkar 20 liter om dagen
äter typ 11 kg ts ensilage + 4kg spannmål+1kg soja=5kg
En 40 liters ko
äter typ 10 kg ts ensilage + 8kg spannmål+4 kg soja/rapsk=12kg

obs att det är kg/ts vi använder inte kg/ensilage..
(11kg ts är ungefär 22kg eller mer ensilage att mumsa i sig..)

[Tännlappen]

Hittade en sida om ensilage,verkar som det kritiska är strålängden så man inte hackat för smått.

http://www.ensilagenytt.se/ensilage_som_foder.htm

[Tännlappen]

En Mjölkko som mjölkar 20 liter om dagen
äter typ 11 kg ts ensilage + 4kg spannmål+1kg soja=5kg
En 40 liters ko
äter typ 10 kg ts ensilage + 8kg spannmål+4 kg soja/rapsk=12kg

obs att det är kg/ts vi använder inte kg/ensilage..
(11kg ts är ungefär 22kg eller mer ensilage att mumsa i sig..)

Då platsar den inte riktigt som en Milko-Kossa . Men mycket spannmål du räknar upp ändå. 

[Grimla]

Tja det är svensk mjölks utfodringsuträkning i alla fall
Men har du sämre ensilage än normat, så behövs ju mera spannmål än i exemplet.

Och jo en ko som mjölkar 40 liter behöver ju "lite" käk också.

[Mångsysslare]

Bara lite klargörande om ensilaget: Ensilage är ensilerat gräs, som finns i olika TS (torrsubstans- man räknar ut vikten på gräset om det varit 100% torrt). Hösilage är bara en benämning på torrare ensilage, det blöta "slabbet" är blötare ensilage. Ska man ge 10 kg ts får man alltså ge mer av det blötare ensilaget. Kan fö rekommendera länken ovan om www.ensilagenytt.se

[Cauldron]

Bulk är billigare, ja. Men djuren får betala priset med ohälsa, är det inte just det Birgit säger?

Fast det var detta jag tänkte på........

I naturbetesmarker finns en artrikedom som vida överträffar åkerbeten, även om dessa producerar lägre kvantitet, men djuren får i sig mer nyttiga vitaminer o mineraler, samt fettsyror än vid åkerbete. Även detta har SLU bl.a undersökt.

.....som väljs bort för ett lägre pris.

[Charlotte]

Är inte Galopp kvar på tråden?
Jag är ganska övertygad om att hästarna på Wången får ensilage med hög ts, det var i alla fall vad dom åt i förra försöket med enbart grovfoder till tävlande travhästar.
Det är för svårt att få ett tillräckligt näringsrikt hö för att täcka de höga behoven.
Men jag kan såklart inte svära på det.
Anledningen att man skriver hö i artikeln kan ju vara att ingen ovetande ska få för sig att hästarna får leva på slabbefoder, utan de får mat av högsta kvalite'

[Existens?]

Bra uppdelning av tidigare tråd  . Kollade runt lite på foderstater,verkade som en Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage. Sedan hittade jag en studie med Hästar där man bara gav grovfoder,kanske Birgit har rätt ändå  . Här är länken till studien,hoppas funkar: http://op.se/lanet/krokom/1.4003021-varldsunik-studie-pa-wangen-hastarna-far-leva-bara-pa-ho  . Redigerar lite,ska peta in en länk till vad en Kossa äter,tänkte först jag skrivit fel angående mängd kraftfoder men den ofantliga mängden verkar stämma. Kan ju även lägga till att det gröna ensilageslabbet verkar vara fel kost. Vet en bonde som sa att man var tvungen att ge stråfoder också om man gav slabbefoder. http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383

Jaha, och?
Kor får spannmål, ja. Det är väl ingen som ifrågasatt?
Det är när det påstås att dom blir sjuka av det, som vi protesterar.

Att kor behöver blandad längd på fodret är ingen nyhet. Det vet varenda lantbrukselev. Det är på grund av deras konstruktion av magar. Ett enbart smått foder åker igenom för fort utan att bearbetas i våmmen. Och ett smått foder kan ju även vara fint betesgräs, t.ex.

[Galopp]

Hästarna på Wången får hösilage. Ensilage skulle bli för blött och då skulle inte hästarna hinna äta en tillräcklig mängd. Däremot så är ensilage det hästarna föredrar om de får välja själv.
Och här kommer vi tillbaka till kossarna. Kon på milko ska få i sig 22kg grovfoder som ska idisslas och brytas ner av mikroberna i tarmen. Det tar tid  vilket är orsaken till att man ger kraftfoder. Kraftfoder tas upp snabbare och ligger inte kvar länge i vommen. Dessa kossor som vi talar om har ett enormt behov av energi och protein.

Eftersom vissa här har bristande kunskaper vad gäller kons utfodring lägger jag in det här från ett ex jobb:
För att utfodra en ko bör en foderstat beräknas så att den erhåller rätt mängd ts samt att alla
näringsämnena som behövs uppfyller mjölkons näringsbehov. Under laktationen bör minst 35
procent av ts komma från grovfodret. Om inte 35 procent ts kommer från grovfodret finns det
risk att kon får vomstörningar (Lärn-Nilsson, 2006, 536). En faktor som spelar in angående
andelen procent av grovfodret är kvalitén på fodret. En god kvalité på vallfoder kan innehålla
bland annat en MJ grad mellan 10,5 – 11,5 MJ/kg ts (Bergsten et al, 1997, 11).
 
När energimetoden används för att beräkna foderbehovet för en mjölkko måste hänsyn tas till
främst 3 viktiga komponenter i foderinnehållet. Dessa komponenter är 2 behov som kon har
och en begränsning. Behoven är omsättbar energi i MJ per kg ts och AAT (aminosyror
absorberande i tunntarmen) i g per kg ts. Begränsningen är proteinbalans i vommen (PBV)
och bör inte överstiga 300g eller understiga 0g per kg ts i foderstaten. När foderstaten
beräknas enligt energimetoden är MJ, AAT och PBV viktiga för att få rätt balans. En bra
foderstat ska inte innehålla mer MJ och AAT än vad en ko har som behov. Två exempel på
när foderstaten balanseras fel är att energibehovet inte uppnås eller att foderstaten innehåller
för lite energi i förhållande till behovet. Om en ko utfodras med för lite energi i foderstaten
kan den börja mjölka på hullet för att fortsätta producera mjölk. Om en ko får för mycket
energi lägger den på sig vikt och det kan innebära problem i ett senar skede. Oavsett om kon
får för mycket eller för lite energi genom foderstaten så påverkas ekonomin negativt. När kon
får mer foder än den behöver är utbytet per kg mjölk mindre. Om foderstaten är för liten i
förhållande till vad kon producerar går mjölkproducenten miste om möjlig mjölkavkastning.

Hämtat från: http://stud.epsilon.slu.se/1364/1/nygren_r_100614.pdf

Vill bara återgå till vikten att se till näringsbehovet och att skapa en foderstat utifrån det. Magra kor, ja de är avlade att producera otroliga mänger mjölk som grovfodergivan inte har möjlighet att täcka. Grunden för en mjölkkos foderstat är grovfoder Att ge enbart grovfoder till dessa djur är korkat liksom det här med att "rätta till finullen" givetvis anpassar de sig mindre givor och producerar mindre eftersom de går in i "svåra år" men då har man verkligen skaffat sig fel djur. Antingen vill man ha högproducerande djur för att kunna försörja sig och sin familj och då väljer man djur som har selekterats för mjölkproduktion och/eller tillväxt eller så har man hobby och har "normala" djur. Man köper väl ingen Ferrari för att köra terräng med, eller 

Att tro att man gör djuren en tjänst bara för att man anpassar dem efter sina egna normer är tragiskt. Och det faktum att man gör det genomtänkt gör det ett brott emot djurskyddslagen. Att människor brister i förståelse för att djur är avlade till olika saker är tragiskt men vanligt. Det birgit talar om är att ändra avelsarbetet. Alltså man har avlat på vissa egenskaper under många år och så kommer någon och ser djuren, Åh vilka söta djur! och så tar man hem dem, nej jag vill inte hålla djuren på det sätt de är anpassade för, jag gör som jag vill=alltså förändra avelsmålet. Vad är poängen annat än att ändra avelsmålet.
Det går nog att göra om en schäfer till en tax också men det tar tid och vill man ha en tax, skaffa en tax!

[Charlotte]

Ändrade i mitt inlägg till ensilage med högt ts eftersom det är vad hösilage är
Hösilage är väl från början ett "hittepånamn" för att hästägarna skulle börja våga ge ensilage
Kommer aldrig att glömma hur mycket skäll jag fick när jag gav mina hästar ensilage för en himla massa år sedan, det var ju helt enkelt Livsfarligt!!!
Mvh
Charlotte

[Birgit]

Att idag bedriva mjölkproduktion i en större anläggning följer vissa regler, som man får riktad information och rekommendation om. På 80-90-talet var det Alfa-Laval och Svensk Mjölk som skötte informationen. Man provmjölkade var månad och skickade in prover på var ko tillsammans med listor på mjölkad mängd.
Därefter fick man listor på fodergivor som man matade in i sin dator (vi hade lösdrift med kraftfoderstationer) och korna gick själva och hämtade sitt kraftfoder med hjälp av personliga transpondrar.
Eftersom grovfodergivan var begränsad var de högmjölkande korna alltså tvingade att konsumera sin mängd kraftfoder för att bli mätta. Det fanns åtskilliga kor som inte pallade, de blev anorektiker och slogs ut. Oftast de allra bästa vad gäller mjölkmängden.
Dagens kor producerar ännu mer. Man kan fråga sig hur de mår? Läste för några år sedan i en lantbrukstidning (kan ha varit Svensk Mjölk) att utslagning av kor var ett problem. Genomsnittsåldern för slakt på mjölkkor låg på 5 år. Då har de kalvat två - tre ggr. Borde alltså vara den bästa åldern?
Man kan ju fråga sig hur vi skulle må om vi tvingades äta mat som gav oss konstanta magproblem och diarré?
Existens, det är mängden kraftfoder vi har ifrågasatt. Eftersom jag själv bedrivet "modern" mjölkproduktion så vet jag hur den fungerar och hur korna mår. Man försöker hela tiden tangera gränsen för vad de pallar för att få ut lite mer mjölk. Utslagningen är hård och djuren mår inget vidare. Detta med djurskydd och veterinärers goda minne. Samtidigt som denna mjölk är av sämre kvalité än den från djur som till största delen lever på grovfoder. Det är bevisat genom flera rapporter jag länkat om i flera trådar tidigare. Att kvalitén blir sämre innebär också att kon bär på de sämre förutsättningarna. Det finns i hennes kropp och hon överför detta till kalven, som blir känslig och ofta får antibiotika redan i späd ålder.
Visst kan kor få problem med magen vid betessläpp, men det är övergående och det skadar inte kon på sikt. Höga kraftfodergivor stör balansen i våmmen med allvarliga problem som följd.

Angående vaccinationer mot metangas, så stod det om det i Jordbruksaktuellt (har jag för mig). Lyftes fram som ett stort framsteg Man undrar hur många kor som ska explodera innan de finner en lämplig balans på motåtgärden
Man måste hänga med i pressen Existens för att få veta allt nytt under solen

(Har inte hittat importlänken om sojaproteinet än, men lägger in den så fort jag finner den. Allt för Existens önskan )