Hur kan det vara miljövänligare vegan?

[christelle]

Nu är det ju så att flera här propagerar för är en återgång till 1800-talsjordbruk. Jag kan inte se de väldiga visionerna i det. Det har testats, det fungerade inte då, och det fungerar inte nu.

Jag har under hela min jordbrukskarriär ägnat mig åt att försöka göra på nya sätt, bättre kompromisser mellan lönsamhet och djurvälfärd. Det får man aldrig några stöd för, all samlad expertis säger att det är omöjligt, och i många fall visar det sig också vara orealistiskt, ofta på grund av att folk i gemen helt enkelt inte är intresserade.
Ska man sen söka stöd från stat och länsstyrelse , och banker, då ska man bygga konventionella lagårdar, likadana som de som byggts i 40 år.

En svår balansgång med nya sätt att hålla djur, mer frigående och mer inriktat på djuren, tror jag är framtiden. Inte att försöka omvända världen till vegetarianer.
Balansgången består i att försöka få det lönsamt. Hatet mot bidragen som går till lantbruket är redan tillräckligt stort, att hålla en olönsam produktion under armarna med bidrag, är ingen hållbar väg. Vilket ju exempelvis nu görs med den ekologiska odlingen.

Jag tycker det vore bättre att ge ekologisk odling rejält stöd ist för till konventionell odling med gifter och konstgödsel. Samma med djurhållning stöd till mångfald, naturliga levnadsförhållanden för djuren, inga läkemedel behövs till friska djur, inget tillväxande foder (hur gammal är en broiler vid slakt?).

[Existens?]

Hade inte folk under tidigare epoker gott om mat jämfört med idag? Jag har hört siffror på att de bara behövde  arbeta något dussintal veckor per år för sitt  födoansamlande. Resten av tiden byggde de tempel och katedraler.

Då var det nog inte så mycket tid över, för så värst många tempel har vi ju inte här.

Jag tror du har en grovt romantiserad bild av livet på landet på 1800-talet.

[Existens?]

Vad får den ekologiska odlingen för särskilda bidrag?

Skulle jag maximera bidragen här, och hålla djur , skulle jag kunna få ihop över 6000 kr/ha i stöd för ekologisk odling och djurhållning. 4000 per hektar för enbart odlingen, och då är ca 2000 kr för den ekologiska delen. I andra regioner blir det ännu mer.

[christelle]

Hade inte folk under tidigare epoker gott om mat jämfört med idag? Jag har hört siffror på att de bara behövde  arbeta något dussintal veckor per år för sitt  födoansamlande. Resten av tiden byggde de tempel och katedraler.

Det beror nog på vartnånstans folk bodde. I Sverige utvandrade nog runt en miljon människor till Amerikas Förenta stater i s mband med missväxt och svält runt mitten 1800- början 1900. Dom siffrorna du hörde om - vart fanns de människorna?

[ChristinaR]

Hade inte folk under tidigare epoker gott om mat jämfört med idag? Jag har hört siffror på att de bara behövde  arbeta något dussintal veckor per år för sitt  födoansamlande. Resten av tiden byggde de tempel och katedraler.

Varierar givetvis våldsamt i tid och rum. Men ser vi till europeisk medeltid, till exempel, så var periodvis nästan en tredjedel av årets dagar helgondagar. Alla helgondagar firades inte lika intensivt, men många av dem innehöll mässbesök, vila från arbetet och säkerligen en och annan bägare med öl. Man hade alltså ganska många avbrott i arbetet.

Åas var arbetsdagarna styrda av ljuset och sommartid rejält långa. Åttatimmarsdag mitt i skörden var liksom inte att tänka på... Så det är svårt att jämföra årsarbetstider.

Ett mått på hur mycket mat man hade är ju att titta på skelett, de säger en hel del om folks näringsstatus. Från nyare tid har vi också uppgifter om unga mäns kroppslängd, från soldatmönstringarna.  Där är jag ingen expert, men den allmänna bilden är att järnålderns och medeltidens människor åt bra, särskilt på landsbygden. Folk i städerna åt kanske ganska hyfsat de med, men de var sjukare och kortare. Tätare bebyggelse, fler infektioner och sånt.

Kroppslängden sjunker sedan fram till mitten av 1800-talet och stiger sedan snabbt igen. 1600-1700-talen var en tid präglad av krig, missväxt (lilla istiden), pestepidemier och allsköns elände. Det tar sig dock så småningom med fredsperioder, vaccinationer mot smittkoppor, nyodlingar och den nya grödan potatis (nu bortser vi från Irland, där potatisen blev en katastrof...).

Summa summarum: det är svårt att beräkna hur folk åt. En del skelettfynd tyder på att vi kanske åt som allra bäst under jägarstenålder, men fynden är få. Skelettfynd från kyrkogårdar, där vi kan få en uppfattning om de sociala relationerna mellan den gravlagda, visar också på mycket stora sociala skillnader. Stormännen och -kvinnorna var rent bokstavligen längre och friskare!

[Suresh]

Då var det nog inte så mycket tid över, för så värst många tempel har vi ju inte här.

Jag tror du har en grovt romantiserad bild av livet på landet på 1800-talet.

1800-talet var rätt fördärvat. 1400-talet var mysigare.

[Suresh]

Sen tror jag att vi norrbottningar hade det bättre än sörlänningarna, vi som inte hade någon överklass att försörja.

[ChristinaR]

1800-talet var rätt fördärvat. 1400-talet var mysigare.

Då hade också en massa människor dött av pesten. Det fanns gott om plats och gott om mark för dem som överlevde. Sen kom en rejäl högkonjunktur under 1500-talet, innan de stora europeiska krigen härjade på 1600-talet.

Dock var 1500-talets högkonjunktur inte lika rolig för dem som bodde t.ex. i Bolivia eller Mexico.   

Talar man om mat och jordbruk "förr" så måste man precisera sig både i tid och rum. Annars blir det tämligen meningslöst att diskutera. 1800-talets jordbruk var mycket olika i de feodala slättområdena i Skåne och Sörmland, på småbruken i Sjuhärad (som ibland mest var ett alibi för knallehandeln), på en skogsgård i Värmland eller ett nybygge i Norrbotten!

[Ulric Eriksson]

Om man väljer att mäta miljövänlighet i energieffektivitet, så lär det svenska jordbruket ha haft sin största nettoproduktion (dvs energi ut minus energi in) på 50-talet. Idag är nettot negativt, det går åt mer energi än man får ut.

[ChristinaR]

Om man väljer att mäta miljövänlighet i energieffektivitet, så lär det svenska jordbruket ha haft sin största nettoproduktion (dvs energi ut minus energi in) på 50-talet. Idag är nettot negativt, det går åt mer energi än man får ut.

Källa?

Tillägg: det snurrar runt siffror idag som säger att det behövs 10 kcal energi för att producera 1 kcal mat. Det mesta av inputen kommer då från fossila bränslen. Men jag vet inte var denna siffra ursprungligen kommer ifrån. Det borde ju vara stora skillnader mellan olika slags matpruduktion.

[Suresh]

Lite siffror för  att få en bild av köttproduktionens relativa betydelse år 1915:

 Branch                   Antal hantverkare + anställda

Mjölnare                   5302
Bagare                     7232
Sockerbagare           1417
Bryggare                  c:a 700 (hålslag i underlaget)
Slaktare                   4 700 (hålslag i underlaget) 
Charkuterister         548

Den låga andelen charkuterister tolkar jag som att merparten av köttproduktionen gick till självhushåll och gårdsförsäljning. Antalet bagare och mjölnare var mer än tredubbelt så stort som antalet slaktare. Hur ser det ut idag? Andelen sockerbagare och konditorister torde vara högre.

[Ulric Eriksson]

Källa?

Troligen, men jag hittar den inte. Det retar mig och jag hoppas återkomma i frågan.

[ChristinaR]

Troligen, men jag hittar den inte. Det retar mig och jag hoppas återkomma i frågan.

Gör det! Det är en intressant uppgift!

[Suresh]

Talar man om mat och jordbruk "förr" så måste man precisera sig både i tid och rum. Annars blir det tämligen meningslöst att diskutera.

Just slutet av 1800-talet var en guldålder i vår privata familjejordbrukshistoria, beroende på klokt entreprenörsskap och ökade avsättningsmöjligheter pga framdragningen av norra stambanan.

Som detalj kan berättas att överskottet från familjejordbruket senare bl.a. investerades i byggnation av 4 biografer i Boden stad (jag har kvar räkenskapsböckerna), samt anläggandet av en    konstträdgård med häcklabyrint och gångar kantsatta med stora trumpetsnäckor.

[ChristinaR]

Just slutet av 1800-talet var en guldålder i vår privata familjejordbrukshistoria, beroende på klokt entreprenörsskap och ökade avsättningsmöjligheter pga framdragningen av norra stambanan.

Jag läste (i Det svenska jordbrukets historia) att aldrig har så många varit sysselsatta i jordbruket som kring 1870. Sedan ökar andelen industrianställda och mekaniseringen av jordbruket tar vid.

Men man får inte glömma att många av dem var statare och torpare, allt var inte gulliga familjejordbruk  Det fanns en baksida med socialt elände långt in i 1930-talet!

[Suresh]

Men man får inte glömma att många av dem var statare och torpare, allt var inte gulliga familjejordbruk  Det fanns en baksida med socialt elände långt in i 1930-talet!

Vi hade inte sån skit i Svartbjörnsbyn. Storbönder och småbönder höll vi oss med, samt en och annan backstugesittare bland rallarna i Björkelund, varav en blev Nobelpristagare. 

MEn nu har vi rört oss en bit från veganismen

[christelle]

Vi hade inte sån skit i Svartbjörnsbyn. Storbönder och småbönder höll vi oss med, samt en och annan backstugesittare bland rallarna i Björkelund, varav en blev Nobelpristagare. 

MEn nu har vi rört oss en bit från veganismen

Tala för dig själv  Tycker för övrigt att vi nog snart kommer fram till att det är bättre miljömässigt....

[ChristinaR]

Vi hade inte sån skit i Svartbjörnsbyn. Storbönder och småbönder höll vi oss med, samt en och annan backstugesittare bland rallarna i Björkelund, varav en blev Nobelpristagare. 

MEn nu har vi rört oss en bit från veganismen

Jo. Men vi är kvar på det uthålliga jordbruket.

Och tänker man sig en övergång till ett fossilbränslefritt jordbruk så får man nog tänka lite kring var energin ska komma ifrån. Många fler händer i jordbruket är en lösning, men vi vill inte ha tillbaka statar- och dagsverkarsystemet.

[Suresh]

Indexerade siffror över den animaliska och vegetabiliska produktionen per  invånare i Sverige 1871 - 1955

5-årsperiod         Vegetabilisk produktion            Animalisk produktion

1871                    100                                           100
1881                    117                                           113   
---
1911                    138                                           194
1921                    130                                            ---
1926                    140                                           216
1931                    145                                            ---
1936                    143                                           165
1941                    123                                           151
1946                    126                                           166
1951                    121                                           163   

[ChristinaR]

Tala för dig själv  Tycker för övrigt att vi nog snart kommer fram till att det är bättre miljömässigt....

Inte helt säkert. Måttliga mängder djur som omvandlar obrukbar mark till mjölk (och gödsel, och kött för den som så vill)  får nog klassas som hyfsat miljövänligt.