ved

[TW]

För att metersveden går att bygga höga glesa travar av. Sådana travar där vinden blåser rakt igenom. Om man skall bygga på höjden med kortved blir traven flerdubbel och tät och då blir fukten kvar i mitten. Mellan två parallella travar lämnar vi minst en meter tomt så att luften kan cirkulera.

Plasten är 1,5 meter bred så den täcker bara ovanpå och ligger direkt på veden.

[anders50]

För att metersveden går att bygga höga glesa travar av. Sådana travar där vinden blåser rakt igenom. Om man skall bygga på höjden med kortved blir traven flerdubbel och tät och då blir fukten kvar i mitten. Mellan två parallella travar lämnar vi minst en meter tomt så att luften kan cirkulera.

Plasten är 1,5 meter bred så den täcker bara ovanpå och ligger direkt på veden.

Hur höga travar gör du?  Såg nu att du travar 1,8 m högt. Men det går också lätt att göra med kortved.

[JFOT]

Är det inte ganska många onödiga moment att först kapa 1 m för att stapla och sedan kapa och klyva när veden torkat och blivit hårdare? När jag gjort ved i lite större volymer (för året runt uppvärmning av ett hus) så har vi staplat direkt på pall med tak eller direkt i en luftig vedbod. Veden lyfts så få gånger som möjligt och även om just det systemet också kan förbättras så ser jag inte fördelen med att lägga till flera moment varav minst två lyft av veden.

[kurt]

Är det inte ganska många onödiga moment att först kapa 1 m för att stapla och sedan kapa och klyva när veden torkat och blivit hårdare? När jag gjort ved i lite större volymer (för året runt uppvärmning av ett hus) så har vi staplat direkt på pall med tak eller direkt i en luftig vedbod. Veden lyfts så få gånger som möjligt och även om just det systemet också kan förbättras så ser jag inte fördelen med att lägga till flera moment varav minst två lyft av veden.

Om man klyver 1m veden färdigt, och speciellt om man klyver för hand, så reducerar det ju klyvandet väsentligt, och det fungerar mycket bra om veden inte är för grov och är lättkluven. Och naturligtvis är det ju allra bäst om man har en vedpanna som man direkt kan elda med 1m ved.

[Glänta]

Är det yxa du menar när du klyver en-meterslängder "för hand"?

Är det lättast att kapa virke när det är färskt, men lättast att klyva när det är torrt?

[dilog]

Hej!

Ved lagrad i "ej uppvärmda" lokaler (vedskjul, eller ute mm) innehåller ca 18% fukt. Det som tar tid att torka är det vatten som cellerna innehåller, det går fortare ju mer veden är delad och utsätts för ventilation.

Om man vill testa vad man har för fukthalt, gör man så här

Ta en träbit med eller utan bark, väg den så noga man kan, helst i gram.

Torka den, tex i ugnen på 75 grader i minst ett dygn (luckan på glänt) eller i micron på låg effekt tills den nästan kolar.

Väg biten igen, ta skillnaden mellan fuktig och torr vikt och dela med den torra vikten, du får nu fuktkvoten.

EX
Fuktig vikt 120 gram
Torr vikt 100 gram
120- 100=20/100 detta ger 0,2 dvs 20% fukthalt

mvh/ Bosse

Eller köper man sig en fuktmätare för några hundralappar

[kurt]

Är det yxa du menar när du klyver en-meterslängder "för hand"?

Är det lättast att kapa virke när det är färskt, men lättast att klyva när det är torrt?

"För hand" är naturligtvis med klyvyxa, klyva är alltid lättare när veden är färsk, medan det inte har så stor betydelse när det gäller kapningen. Genom att klyva 1m ved, så minskar man ju klyvarbetet avsevärt, och det här var traditionellt sett ett mycket vanligt sätt att ta hand om ved. Vanligen lät man 1m veden ligga kvar och torka i skogen, då var den sedan också lättare att transportera hem än om man hade kapat den i kortare bitar.

[Huggorm]

Det beror ju på vad man har för ved också. Jag skulle inte vilja försöka klyva 40-50cm grov gran i 1m-längd 

[JFOT]

Om man klyver 1m veden färdigt, och speciellt om man klyver för hand, så reducerar det ju klyvandet väsentligt, och det fungerar mycket bra om veden inte är för grov och är lättkluven. Och naturligtvis är det ju allra bäst om man har en vedpanna som man direkt kan elda med 1m ved.

Jag missade att den var kluven men det blir fortfarande många extra moment jämfört med att kapa och klyva 50 eller 30 cm direkt.

[TW]

Metersved är lätthanterlig och travarna står stadigt. Förr klöv vi för hand men numera kör vi med klyvare på traktorn och klyver metersveden mitt i tu. Upp till 60 cm i diameter går bra att klyva i meterslängder. Grövre ved än så har vi aldrig haft. Riktigt tjuriga eller kärnbundna klabbar som inte går att klyva i meters längd brukar vi kapa till kortved och sedan klyva men det handlar om en eller två klabbar per traktorlass.

[anders50]

Metersved är lätthanterlig och travarna står stadigt. Förr klöv vi för hand men numera kör vi med klyvare på traktorn och klyver metersveden mitt i tu. Upp till 60 cm i diameter går bra att klyva i meterslängder. Grövre ved än så har vi aldrig haft. Riktigt tjuriga eller kärnbundna klabbar som inte går att klyva i meters längd brukar vi kapa till kortved och sedan klyva men det handlar om en eller två klabbar per traktorlass.

Så du klyver först meterveden bara mitt itu och travar upp. Sen när den torkat så kapar du den på mitten och klyver ner till lämplig grovlek på klamparna? Eller bara kapar du och eldar med upp till 60X30 grova klampar?
Vilken panna har du?

[TW]

Vi kapar metersklabbarna i tre delar och finklyver de grövsta klabbarna med yxa på huggkubbe. Pannan är en Termax kombipanna från 1993.

Jag har bara svårt att tänka mig hur man skulle lösa det rent praktiskt med kortvedstravar. De står inte upprätt av sig själva i synnerhet inte då tjälen skjuter. Väldigt långa och skrymmande skulle de bli på vedbacken också.........

[anders50]

Det är väl inte svårt att trava kortved?  Och du behöver väl inte trava en enkel trave, flera meter hög? En lång pinne mellan och i travarna här och där som stöd så rasar de aldrig. På platsen för din trave på bilden får du ju lätt plats med två travar där din nuvarande är, och sedan en till bredvid.

Så här travar jag min ved, kluven för 2-3 veckor sedan. Den här veden (9 m3t) fick inte plats under taket, så jag staplade upp den bredvid så länge. Den är torr i höst och antingen lägger jag tak över eller också försöker jag hitta nån plats inomhus.

 Kul att se och läsa hur andra gör! 

[sɹǝpuɐ]

Precis som anders50 säger så går det utmärkt att stapla kortved, om man ser till att ha mer än en stapel intill varandra. En luftspalt emellan staplarna och sedan binda samman staplarna med ris lite här och där, så både står det stadigt och torkar snabbt.

Jag har en Orlan panna som tar 50 cm ved och kapar och klyver och kastar in under tak utan att stapla, men med luftspalt under och bakom. 4-klyver grova bitar. Pannrummet är i ett fristående uthus vägg i vägg med vedboden. Vedboden är ett plåttak öppet på tre sidor. Det blir en del förluster med kulverten, men det funkar rätt bra. Omöjligt att få självcirkulation i huset, tyvärr.

Till kakelugnarna och köksspisen tar jag utvald björk och kapar i kortare bitar och finklyver och kastar i andra änden av vedboden. Ett par kubik staplar jag prydligt inne i pannrummet sedan, att använda för "fineldning" eller för att tända upp. Vintertid förvarar jag vedklyven i pannrummet, så jag kan enkelt finklyva för att tända, vid behov. Pannan verkar brinna bäst med grov ved, bara det är en bra glödbädd.

 I samband med att jag eldar brukar jag ta in mycket ved antingen i pannrummet eller in i huset, så att det får torka lite till där, några dagar, innan jag eldar. Jag har förberett en lucka i väggen för att kunna kasta in ved direkt från vedboden in i pannrummet, men ännu inte tagit upp hålet. Då måste jag flytta min arbrtsbänk och slipstation för motorsågskedjor. Blir nog att jag fortsätter att köra in ved med skottkärra. Går att köra rakt in i pannrummet.

[Skogsvilde]

Jag funderade relativt mycket på hur jag skulle lösa det med färskveden jag fick sisst.
såga det i 30 cm bitar eller 90 cm bitar. det blev det senare då jag kände att själva klyvjobbet skulle bli lättare och gå snabbare per 30 cm bit i slutändan. Jag klyver så att man förhoppningsvis slipper klyva med yxan.
Och nu e det inte speciellt lätt att klyva 4+.50 cm stam med kil men allteftersom jag lär mig att läsa trädet så går det lätt. 
Och misstänker jag att det kommer att krångla så lägger jag ett klyvsnitt med motorsågen så går det som en dans.

[Rosten]

Jag funderade relativt mycket på hur jag skulle lösa det med färskveden jag fick sisst.
såga det i 30 cm bitar eller 90 cm bitar. det blev det senare då jag kände att själva klyvjobbet skulle bli lättare och gå snabbare per 30 cm bit i slutändan. Jag klyver så att man förhoppningsvis slipper klyva med yxan.
Och nu e det inte speciellt lätt att klyva 4+.50 cm stam med kil men allteftersom jag lär mig att läsa trädet så går det lätt. 
Och misstänker jag att det kommer att krångla så lägger jag ett klyvsnitt med motorsågen så går det som en dans.

Problemet med att kapa på 90-100 cm är att kroppen tar stryk när man lyfter upp dom för klyvning.
Därför kapar jag kortare. Då blir kroppem mindre öm.

[Huggorm]

Ja, det är tillräckligt jobbigt att lyfta 30cm långa bitar med diameter på 50cm. Själv klyver jag ju med yxa, så jag måste kapa korta bitar på en gång

[Skogsvilde]

Problemet med att kapa på 90-100 cm är att kroppen tar stryk när man lyfter upp dom för klyvning.
Därför kapar jag kortare. Då blir kroppem mindre öm.

Du har rätt  men jag ställer bara upp klabben och delar den där den står. Evt baxar jag den mot resten av veden för att få stöd om det e vingligt.
Första kilen slår jag i på kortsidan och sedan jobbar jag mig neråt. Jag funderar på att evt bygga ett klyvbord där man välter upp klabben för att underlätta klyvningen längre ner. Vi får se vad som blir av det.

[hayproducer]

Hej!

Ved lagrad i "ej uppvärmda" lokaler (vedskjul, eller ute mm) innehåller ca 18% fukt. Det som tar tid att torka är det vatten som cellerna innehåller, det går fortare ju mer veden är delad och utsätts för ventilation.

Om man vill testa vad man har för fukthalt, gör man så här

Ta en träbit med eller utan bark, väg den så noga man kan, helst i gram.

Torka den, tex i ugnen på 75 grader i minst ett dygn (luckan på glänt) eller i micron på låg effekt tills den nästan kolar.

Väg biten igen, ta skillnaden mellan fuktig och torr vikt och dela med den torra vikten, du får nu fuktkvoten.

EX
Fuktig vikt 120 gram
Torr vikt 100 gram
120- 100=20/100 detta ger 0,2 dvs 20% fukthalt

mvh/ Bosse

Det finns en "standard" för bestämning utav ts halt den säger 105 grader i 24 timmar för de flesta material.

Jag tror att din träpinne hade en ts halt på 83,3 % innan du kolade ihjäl  ;Dhonom
Eller omvänt en vattenhalt på 16,7 % (16,66)

120 - 100 =20/120 * 100 = 16,7 % = vattenhalt
eller omvänt
100/120* 100 = 83,3 % = ts hall

Ett tipps för de som skördar torrhö är att väga upp 50 gram hö i en (sönderklippt) i en plastburk glass ask det får plats 50 gram utan att bli överfull.

Värm i micro i flera omgångar tänk på att fukten kan stanna kvar i botten på burken kör därför provet några extra ggr.

om startvikten är 50gram och vikten vid provets slut är 40 gram så är vattenhalten i höet 20%
50g - 40g =10g *2 =20 %

provet brukar ta mindre än 30minuter att utföra

[jsax]

Eller köper man sig en fuktmätare för några hundralappar

Köpa har bred röv..