Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: LasseDalom skrivet 20 nov-12 kl 09:28
-
Jag har själv levt nära skog på tre ställen. Vid kungliga huvudstaden, vid småstaden och på landet. Kanske skulle man kunna tro att nu när jag flyttat till landet så kom jag ut i skogen, men ack vad fel jag hade. Bäst med god skog fanns ju i Stockholmstrakten och utan tvivel sämst här ute på vichan där småskogägare äger det mesta. Här är ett typexempel på hur resonemangen om skogsägande sker här i trakten:
http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.5310185-karl-hedin-jag-blir-terroriserad- (http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.5310185-karl-hedin-jag-blir-terroriserad-)
-
Ser ju lite roligt ut i den där intervjun..
Men jag vet inte om 850 anställda är vad jag klassar som småskaligt.. Visst är det ett väldigt litet företag sett till de största giganterna men jag tycker nog inte att det är småskaligt i min vokabulär ändå.
-
Jodå Lasse Dalom, vi vet din inställning i ämnet, du uttrycker den ofta och gärna men att kalla Karl Hedin småskaligt blir bara dumt.
-
Jag har själv levt nära skog på tre ställen. Vid kungliga huvudstaden, vid småstaden och på landet. Kanske skulle man kunna tro att nu när jag flyttat till landet så kom jag ut i skogen, men ack vad fel jag hade. Bäst med god skog fanns ju i Stockholmstrakten och utan tvivel sämst här ute på vichan där småskogägare äger det mesta. Här är ett typexempel på hur resonemangen om skogsägande sker här i trakten:
[url]http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.5310185-karl-hedin-jag-blir-terroriserad-[/url] ([url]http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.5310185-karl-hedin-jag-blir-terroriserad-[/url])
Du har en poäng, det är faktiskt runt tätorterna man hittar den riktiga skogen som är självsådd och artrik. Kommer man ut på landet är det ju bara en massa planteringar där en enda art sparas och resten metodiskt utrotas med röjsåg. Tur det blev förbjudet med hormoslyr i alla fall.
-
Jodå Lasse Dalom, vi vet din inställning i ämnet, du uttrycker den ofta och gärna men att kalla Karl Hedin småskaligt blir bara dumt.
Han ser sig själv som småskalig och tycker sig företräda "de små hårt arbetande glesbygdsborna".
-
Karl Hedin känner sig också kränkt (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=145095.0).
Kan inte säga att jag tycker om granåkrar men det är ju helt vansinnigt att några humanister på Länsstyrelsen ensamma ska ta ansvar för framtiden vad gäller allt från huggande till byggande. Dom är ju knappast terrorister eller maffia, om möjligen smått odugliga.
-
Han ser sig själv som småskalig och tycker sig företräda "de små hårt arbetande glesbygdsborna".
Ja och moderaterna säger sig vara ett arbetareparti.. Bara för att man säger något blir det inte nödvändigtvis en sanning
-
Karl Hedin känner sig också kränkt ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=145095.0[/url]).
Kan inte säga att jag tycker om granåkrar men det är ju helt vansinnigt att några humanister på Länsstyrelsen ensamma ska ta ansvar för framtiden vad gäller allt från huggande till byggande. Dom är ju knappast terrorister eller maffia, om möjligen smått odugliga.
Det vansinniga är ju att vi låter människor och företag som sysslar med rovdrift och överexploatering styra. Inser du hur mycket av vår värld som går förlorat varje dag för att hålla uppe konsumtionssamhället. Det finns inte mycket skog kvar i Sverige idag. Vi bor i ett land med till synes oändliga plantager. Det är sorgligt och det är så onödigt. Alla som inte aktivt motverkar detta är skuld till det.
Jag känner mig tryggare om några humanister från länstyrelsen ansvarar för framtiden än de som vill tjäna pengar på allas våran omgivning.
-
Det finns inte mycket skog kvar i Sverige idag.
Det där är ju en myt som en del gillar att försöka sprida. Tyvärr helt felaktig.
Den svenska skogen var på väg att utrotas under 1800-talet tills man införde regler om återplantering vid sekelskiftet 18-1900.
Det finns idag 65% mer skog än det gjorde 1920, sett till förrådet av virke.
Man ska vara lite försiktig med att svänga sig mer formuleringar som att det är nåt fåtal som skor sig på den svenska skogen. Skogsindustrin är en av grunderna i det svenska välståndet, som i sin tur kan utnyttjas av de som inte har lust att jobba.
Den så omhuldade bilindustrin är i sammanhanget en spott i havet.
-
Utan att veta säkert så antar jag att Karl Hedins produkter har någon form av miljöcertifiering. FSC eller PEFC. Särskilt med tanke på att det fanns med skrivningar om miljöhänsyn mm i företagets policydokument. Omkring 80 procent av den svenska skogen var certifierad så 2004.
Med en certifiering kan man ta lite mer betalt för skogen och avsättningsmöjligheterna ökar. Fast om jag förstått rätt så avverkar, förädlar, och säljer de till konsument inom egna företaget. Då bryr de sig kanske inte?
Rimligtvis har Karl Hedin AB diskvalifierat sig i och med de uttalanden som gjorts. Tycker jag iaf...
Sedan är det nog fel att kalla Karin Hedin AB för småskaligt. Finns det någon större privatägd liknande verksamhet i Sverige?
-
Det finns idag 65% mer skog än det gjorde 1920, sett till förrådet av virke.
Fast jag är inte helt enig i att "förråd av virke" och "skog" är exakt samma sak.. Inte för min del i alla fall.
Trädplantager eller "skogsåkrar" är nog en mer rättvis benämning för ganska många hektar..
-
Fast jag är inte helt enig i att "förråd av virke" och "skog" är exakt samma sak.. Inte för min del i alla fall.
Trädplantager eller "skogsåkrar" är nog en mer rättvis benämning för ganska många hektar..
Det är riktigt, och det var därför jag var noga med att lägga till det.
Men,, Jag tror det är en synvilla som vi upplever just nu. Mycket skog planterades som sagt i början av 1900, den avverkades omkring 1970-80 och planterades igen, och är det vi nu upplever som 'plantager' Om dom finge stå lika länge som skog gjorde förr, så skulle det också bli det vi tycker är 'fin' skog. Omkring 2040 alltså.
Då har det gallrats, träd har ramlat, löv har slagit upp och skogen kommer att ha en annan karaktär.
Problemet är möjligen att mycket skog avverkas vid 50 år, och då kan jag hålla med om att det blir en plantagekaraktär.
Men jag är alldeles övertygad om att det vi idag ser som 'gammelskog' också var en plantering 1920.
-
Det är riktigt, och det var därför jag var noga med att lägga till det.
Men,, Jag tror det är en synvilla som vi upplever just nu. Mycket skog planterades som sagt i början av 1900, den avverkades omkring 1970-80 och planterades igen, och är det vi nu upplever som 'plantager' Om dom finge stå lika länge som skog gjorde förr, så skulle det också bli det vi tycker är 'fin' skog. Omkring 2040 alltså.
Då har det gallrats, träd har ramlat, löv har slagit upp och skogen kommer att ha en annan karaktär.
Problemet är möjligen att mycket skog avverkas vid 50 år, och då kan jag hålla med om att det blir en plantagekaraktär.
Men jag är alldeles övertygad om att det vi idag ser som 'gammelskog' också var en plantering 1920.
Visst är det så. Men vad är vi inne på nu med trakthyggesbruket? Kanske 1:a vändan på vissa håll, 2:a eller maximalt 3:e i bättre "produktionsområden". Artrikedomen toppar ju i slutet av trakthyggesbrukets cykel, men de topparna lär bli lägre och lägre för varje vända då växter och djur för varje gång minskar lite i antal.
Därtill kommer ju tallproblemet, tror föryngringen av tall låg på c:a 5% nu, om jag inte missminner mig, mot de 20-25% som det borde vara. Och tallen ersätts ju med gran då..
-
Artrikedomen toppar ju i slutet av trakthyggesbrukets cykel, men de topparna lär bli lägre och lägre för varje vända då växter och djur för varje gång minskar lite i antal.
Varför skulle topparna bli lägre? Jag skulle kunna tänka mig tvärt om faktiskt, eftersom större andel av skogen lämnas orörd nu än för 100 år sedan när vi plockade ut så mycket ved som det bara gick (till exempel) och kalhögg Halland på kuppen. Mina rågrannar är två gamla systrar (80+?) som är lite "old-school" och eldar med ved. De samlar upp varenda jämrans pinne och avbruten gren, och jag kan tänka mig att det inte var helt ovanligt förr när vedbristen var stor. Idag uppmanar myndigheterna oss att inte gå och vedhugga i de kvarlämnade hänsynen! Det storskaliga skogsbruket lämnar större ytor orörda än det småskaliga skogsbruket.
(avser södra sverige)
-
Varför skulle topparna bli lägre? Jag skulle kunna tänka mig tvärt om faktiskt, eftersom större andel av skogen lämnas orörd nu än för 100 år sedan när vi plockade ut så mycket ved som det bara gick (till exempel) och kalhögg Halland på kuppen. Mina rågrannar är två gamla systrar (80+?) som är lite "old-school" och eldar med ved. De samlar upp varenda jämrans pinne och avbruten gren, och jag kan tänka mig att det inte var helt ovanligt förr när vedbristen var stor. Idag uppmanar myndigheterna oss att inte gå och vedhugga i de kvarlämnade hänsynen! Det storskaliga skogsbruket lämnar större ytor orörda än det småskaliga skogsbruket.
(avser södra sverige)
Idag blir det rovdrift i precis hela sverige, för var det mer centrerat kring ved och kolkrävande verksamheter såsom masugnar, trankokerier mm. Hushållens brännved tror jag inte hann skada så mycket.
Jag har gått en hel del i skogen runt min hemby i södra lappland, där finns ingen gammelskog, allt är avverkat under de senaste hundra åren eller så. Och just tar man dessutom ut slutavverkningar i klenare skog än förr, så nu är nog snudd på hälften av byns skogar unga planteringar. Allt detta ger ju en tämligen enahanda biotop.
Däremot jagar jag på ett relativt fjällnära område, Kalvtjärnarna (http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/dorotea-kommun/kalvtjarnarna/Pages/default.aspx), där det finns en hel del gammelskog. Det är blandat med gran och olika lövträd och enstaka furor, där finns träd från årsskott till urgamla, en del ahar fallit och ligger som lågor i de gläntor som skapas. Där finns dessutom en mångfald i markvegetationen som man inte hittar i produktionsskog.
-
Idag blir det rovdrift i precis hela sverige, för var det mer centrerat kring ved och kolkrävande verksamheter såsom masugnar, trankokerier mm. Hushållens brännved tror jag inte hann skada så mycket.
För 150 år sedan så var 75% av vedbehovet hushållsved (byggnation, stängsling, elda kamin). Vi hade ett utbrett skogsbete och någon naturvård existerade inte. Runt 1900-talets början kom då toppen på hur stor andel av tillväxten som avverkades, och sedan dess fick vi regler och lagar om hur skogen skulel skötas. På 60-talet kom så naturvåden igång, och vi har sedan dess fått nyckelbiotoper och hänsynsytor som tidigare var helt okända. Men högg så när huset som möjligt, vilket i södra sverige fick till följd att ljunghedarna bredde ut sig på tex västkusten. Oavsett antal rödlistade arter. Samma inställning som gör att gamla bönder går och hugger ut hänsynsträden och plockar upp död ved. Eller ja, nu är det väl så att de felsta av den typen fallit bort. Men jag tycke det ger en fin indikation på hur man hanterade skogen för 100 år sedan i det småskaliga skogsbruket. Som en produktionsyta.
Idag finns det mycket mer undantagna ytor för skogsbruk än det fanns för 100-150 år sedan. Lägg därtill att ett storskaligare skogsbruk gör att små och otillgängliga områdeniten lönar sig, medan det inte var några problem med häst och yxa att ta alla stora träd oacsett var de stod.
Så rubriken är inte så missvisande. Ju större markinnehav.
-
När man jämför med hur mycket skog det fanns förr och nu och kvaliteten på den så är det väl synd att jämföra med 1800-talet och början på 1900-talet. Järnproduktionen slukade otroliga mängder ved. Då fanns det inte mycket skydd för skogen och industralismens början är väl känd för sitt tämligen skoningslösa sätt att dra fram på med våran omgiving och människor även fast vi inte har lärt oss så mycket sedan dess. Behovet av kol var så stort så skogarna renskrapades på kvistar och grenar, man försökte till och med kola vass då man inte fann ved. Men även om bruket var skoningslöst så var de som redan sagts koncentrerade till vissa områden så arter som är beroende av riktig skog fortfarande hade en tillflykt.
Huruvida det finns mer träd idag än förrut är tämligen ointressant. En Granplantage är just en plantage och ingen skog. En Skog är ett ekosystem en samverkan mellan många olika arter. I en granplantage med en handfukk arter sker det inte mycket samverkan i. Dessutom så planteras det skog på gamla ängar vilket ytterligare bidrar till att arter förlorar sin livsmiljö och att Sverige blir ett fattigare land.
-
Först ska jag säga att jag inte har några gigantiska kunskaper om hur skogsindustrin går till, men mina funderingar ser ut som såhär:
Jag håller med föregående talare!. problemet som jag ser det är att pengar går före precis allt! lite OT men ändå: om man pratar om välfärdssamhälle så funderar jag på vad välfärd egentligen är...idag så känns det som om det handlar om inte bara att man ska ha mat på bordet utan att man ska ha så mycket mer! man ska ha prylar! annars är det synd om en...(jag kan bara se tillbaka när jag fick min första mobiltelefon när jag gick på högstadiet. det är inte speciellt många år sedan, och idag springer 7-åriga ungar runt med en IPHONE! - skulle de ha samma mobil som jag hade, som fyller sitt syfte - jo att ringa på den - så skulle de bli totalt utmobbade!) ribban för välfärd ligger kanske lite väl högt kan jag tänka...eller snarare att den kanske är felfokuserad i samhället i stort...konsumtionssamhället. dagens samhälle och teknik ser ju inte lika dan ut idag som för hundra år sedan så det kanske blir lite fel att jämföra rakt över...(en tanke bara)
det jag stör mig på i intervjun är att han påpekar att "det bryr sig ingen vanlig människa om" och det är kanske just det som är problemet. ingen bryr sig, ingen vet! vad får vi lära oss i skolan idag? jo, tjäna pengar...och ingen vill ta reda på olika arters samverkan och uppgift - så länge vi inte tjänar pengar på det! det är skitbra med monokulturer ekonomiskt sett men sen då? ska vi stå här om 100 år och säga "aj fan, det var inte så bra..."- ungefär som med vattenkraftverken som totalt stängde/stänger av vattenvägar för fisk.
en annan fundering...det här med virkeskvalité? är den lika bra nu som då när virket fick växa som det ville, och man tog ned specifika träd för specifika ändamål och resten fick stå? hur mycket virke går i spill idag? sedan det här med virkestorkar...hur bra är det egentligen? är det inte så idag med virkesindustrin att den är så automatiserad att man inte tar tillvara på vart träds bästa egenskaper, virket tokas för snabbt och tappat kvalité och slår sig. och sedan är det det här med pappersförbrukningen...
är det inte så generellt att konsumtionen är för hög och att vi hamnat i någonform av otakt med den verkliga tillväxten. Går inte allt för fort och på så vis tappar kvalité så att vi i slutändan måste köpa nytt fortare...men då kan man ju tryckimpregnera...eller? Det låter som att det passar finfint in i konsumtionssamhällets grundprincip. -ju mer vi omsätter desto rikare blir vi...jo, men någon stans måste det ju ta slut...
en annan aspekt på det hela...hur mår vattendragen av allt dethär? vad händer i o med utdikningarna? både inom jordbruket och skogsbruket så dikar man ur, och har inga strandzoner så vitt jag vet. hur påverkar det vattenkvaliten och djurlivet där? eller är det kanske bara den odlade laxen som går att äta?
skulle tipsa er om att ta en kik på:
The Extraordinary Nature of Water - Based on the theories of Viktor Schauberger (http://www.youtube.com/watch?v=YuVirgl8HYU#)
Vi kanske får ta och lära oss leva mer på jordens premisser, när allt kommer omkring så är ju den det enda kapital vi har.
Precis den attityd som karl Hedin har i intervjun är nog tyvärr ganska allmän. det är synd att de som faktist sätter ned foten och ber alla tänka en gång till - det är de som är bovarna - jo för att det är bakåtsträvare och vill hejda konsumtionssamhällets framfart.
Jag är ingen expert på ämnet, men...
-
Eftersom vi har planterat och sått skog i några hundra år, så finns det ingen anledning att försöka skapa nya namn för det.
Det har alltid kallats skog, och det passar ju bra att vi fortsätter att kalal de områden som i lagtexten benämns skog för just skog.
För var skulle annars skogsvårdslagen gälla?
Men om vi är överens i att det tas mer hänsyn och fler ytor är helt opåverkade av människr numera, så varför skulle "topparna" med arter bli lägre för varje gång?
-
Men om vi är överens i att det tas mer hänsyn och fler ytor är helt opåverkade av människr numera, så varför skulle "topparna" med arter bli lägre för varje gång?
Iaf ett exempel från Skogsstyrelsen broschyr "Kunskapssammanställning och bedömningsgrunder för hyggesfritt skogsbruk".
"Ett exempel på detta är den högt skattade mykorrhizasvampen goliatmusseron, som
huvudsakligen växer i tallskogar på sandiga marker med lång skoglig kontinuitet i norra
Sverige. Den är hittills aldrig påträffad på kalavverkad mark."
Gissningsvis lär det finnas fler än den med likartade problem..
-
Det här påståendet kanske vi skulle fundera lite över.
Men om vi är överens i att det tas mer hänsyn och fler ytor är helt opåverkade av människr numera,
Det SÄGS så av makthavare, potentater, ja styresmän av alla de sorter.
Borde man inte ta med i resonemanget till vilken grad människan påverkar stora sammanhängande ytor? Ett uttag av utvalda trän som förr påverkar väl inte som när man går fram som med en skördetröska?
Om jag läst rätt förekom nästan inte gran i S. Sverige för 150 år sen. Då var det fur, löv och mycket större yta som inte var beskogad.
Detta har ökat försurningen, då barrträn ökar den och lövträn minskar den.
-
Jag vidhåller att det som ser ut som plantager idag, kommer att uppfattas som 'riktig skog' om 30-40 år. Då kommer även luckor ha bildats där löv slår upp.
Jag vet inte hur statistiken är räknad när man säger att det är för lite tall som nyplanteras.. Är verkligen fröträden medräknade då? För planterar gör man ju inte så mycket på grund av älgen, men fröträd står det ju överallt, och åtminstone häromkring är tall nästan dominerande i ungskogen.
Det är ju lätt att säga att det konsumeras för mycket telefoner.. Men det är också rätt stora krav på att de som är sjuka eller av andra anledningar inte kan jobba , ska ha bra ersättningar. För att inte tala om vanlig ålderspension, som helst ska vara lika hög som vanlig lön man haft.
Hörde häromdan att det har bildats grupper som vill sätta stopp för mer gruvor i Sverige.
Kan nån förklara för mig vad vi ska syssla med i Sverige för att få ihop all kosing som går åt i det som vi uppfattar som basal välfärd ?. Alltså inte det som går ut på att konsumera nya telefoner.
Vi ska inte utnyttja skogen, för det finns några som vill bo i gammelskogar.
Vi ska inte utnyttja tillgångar i marken, för det blir för stora ingrepp i naturen.
Vi kan inte sätta upp vindkraftverk för att tillverka ren el, för det skymmer utsikten för folk i sommarstugor.
Vi kan inte tillverka bilar, båtar, dammsugare eller hushållsmaskiner, för där är våra löner så höga så det går inte att konkurrera.
Kan NÅN förklara vad vi ska göra, och hur det är tänkt att det ska gå ihop?
-
Jag vidhåller att det som ser ut som plantager idag, kommer att uppfattas som 'riktig skog' om 30-40 år. Då kommer även luckor ha bildats där löv slår upp.
Jag vet inte hur statistiken är räknad när man säger att det är för lite tall som nyplanteras.. Är verkligen fröträden medräknade då? För planterar gör man ju inte så mycket på grund av älgen, men fröträd står det ju överallt, och åtminstone häromkring är tall nästan dominerande i ungskogen.
Det är ju lätt att säga att det konsumeras för mycket telefoner.. Men det är också rätt stora krav på att de som är sjuka eller av andra anledningar inte kan jobba , ska ha bra ersättningar. För att inte tala om vanlig ålderspension, som helst ska vara lika hög som vanlig lön man haft.
Hörde häromdan att det har bildats grupper som vill sätta stopp för mer gruvor i Sverige.
Kan nån förklara för mig vad vi ska syssla med i Sverige för att få ihop all kosing som går åt i det som vi uppfattar som basal välfärd ?. Alltså inte det som går ut på att konsumera nya telefoner.
Vi ska inte utnyttja skogen, för det finns några som vill bo i gammelskogar.
Vi ska inte utnyttja tillgångar i marken, för det blir för stora ingrepp i naturen.
Vi kan inte sätta upp vindkraftverk för att tillverka ren el, för det skymmer utsikten för folk i sommarstugor.
Vi kan inte tillverka bilar, båtar, dammsugare eller hushållsmaskiner, för där är våra löner så höga så det går inte att konkurrera.
Kan NÅN förklara vad vi ska göra, och hur det är tänkt att det ska gå ihop?
Det beror väll på att om 30-40 år så vet vist inge annat misstänker ja .
-
Över 2.000 rödlistade, skogsberoende arter i Sverige talar väl sitt tydliga språk!
-
Jag vidhåller att det som ser ut som plantager idag, kommer att uppfattas som 'riktig skog' om 30-40 år.
Knappast, om 30-40 år är det kalt igen. Detta då minimikraven på den skog som anses avverkningsbar verkar krypa ner i dimension allt eftersom de grövre träden försvinner och "skogen" inte hinner växa till sig.
Pratade med en kille hemma som kört skördare sen -90 ungefär, och han menade att det blivit en stor skillnad i medelstam (m3/träd) bara under den tiden, talen har liksom krympt...
-
När man jämför med hur mycket skog det fanns förr och nu och kvaliteten på den så är det väl synd att jämföra med 1800-talet och början på 1900-talet. Järnproduktionen slukade otroliga mängder ved. Då fanns det inte mycket skydd för skogen och industralismens början är väl känd för sitt tämligen skoningslösa sätt att dra fram på med våran omgiving och människor även fast vi inte har lärt oss så mycket sedan dess. Behovet av kol var så stort så skogarna renskrapades på kvistar och grenar, man försökte till och med kola vass då man inte fann ved. Men även om bruket var skoningslöst så var de som redan sagts koncentrerade till vissa områden så arter som är beroende av riktig skog fortfarande hade en tillflykt.
Huruvida det finns mer träd idag än förrut är tämligen ointressant. En Granplantage är just en plantage och ingen skog. En Skog är ett ekosystem en samverkan mellan många olika arter. I en granplantage med en handfukk arter sker det inte mycket samverkan i. Dessutom så planteras det skog på gamla ängar vilket ytterligare bidrar till att arter förlorar sin livsmiljö och att Sverige blir ett fattigare land.
Tur att det finns folk som an formulera det jag tänker när jag själv inte duger till ;-) Väl talat!
-
Kan NÅN förklara vad vi ska göra, och hur det är tänkt att det ska gå ihop?
Menar du att någon skulle ha tänkt så långt?
Medan en familj i bortre asien åker alla på en el-driven scooter (8 mil i 60 knyck på en laddning) så bränner en svensk familj omkring en och en i stora bilar.
Medan asien-familjen jobbar har Svenssons semester, sitter utanför en husvagn på Öland och super skallen av sig.
Medan asien-familjen jobbar extra på kvällen är det en svensk arbetares förbannade rättighet att spela bort hundra eller tusentals kronor i veckan på tips & trav.
Medan den asiatiske pensionären fortfarande gör det han kan gnyr den svenska pensionären över vindsnurran utanför köxfönstret i sommarstugan.
Under tiden lyckas finansministern inbilla oss att vi kan konsumera oss ur krisen. Tjänstesamhället består inte i att hitta på nya appar och dataspel. Innan vi vet ordet av får vi va glada om vi får tvätta varandras skjortor och hugga varandras ved. DET är tjänstesamhälle!
Och det går fort nu. Sveriges industrialisering började på 1800-talet. Asiens industrialisering började 1970, och nu är vi jämsides. Kanske bäst att ta ner skogen som halvvuxen, medan någon fortfarande vill ha den. Men det är inte detsamma som att sluta avverka rationellt. Vi har ju skog på mycket större arealer och bättre plantor, så det borde räcka. Dock ska överhögheten säkra sina pensioner medan de kan.
-
Jag vidhåller att det som ser ut som plantager idag, kommer att uppfattas som 'riktig skog' om 30-40 år. Då kommer även luckor ha bildats där löv slår upp.
Jag vet inte hur statistiken är räknad när man säger att det är för lite tall som nyplanteras.. Är verkligen fröträden medräknade då? För planterar gör man ju inte så mycket på grund av älgen, men fröträd står det ju överallt, och åtminstone häromkring är tall nästan dominerande i ungskogen.
Det är ju lätt att säga att det konsumeras för mycket telefoner.. Men det är också rätt stora krav på att de som är sjuka eller av andra anledningar inte kan jobba , ska ha bra ersättningar. För att inte tala om vanlig ålderspension, som helst ska vara lika hög som vanlig lön man haft.
Hörde häromdan att det har bildats grupper som vill sätta stopp för mer gruvor i Sverige.
Kan nån förklara för mig vad vi ska syssla med i Sverige för att få ihop all kosing som går åt i det som vi uppfattar som basal välfärd ?. Alltså inte det som går ut på att konsumera nya telefoner.
Vi ska inte utnyttja skogen, för det finns några som vill bo i gammelskogar.
Vi ska inte utnyttja tillgångar i marken, för det blir för stora ingrepp i naturen.
Vi kan inte sätta upp vindkraftverk för att tillverka ren el, för det skymmer utsikten för folk i sommarstugor.
Vi kan inte tillverka bilar, båtar, dammsugare eller hushållsmaskiner, för där är våra löner så höga så det går inte att konkurrera.
Kan NÅN förklara vad vi ska göra, och hur det är tänkt att det ska gå ihop?
Dels finns det nyare forskning som tyder på att det inte är så stora ekonomiska skillnader mellan hyggesfritt och trakthyggesbruk, dels behöver man ju inte köra 100% hyggesfritt heller.
Här står lite om några forskningsresultat från en rapport som kom ut i sommras.
http://www.eviem.se/sv/aktuellt/Hyggesbruk/ (http://www.eviem.se/sv/aktuellt/Hyggesbruk/)
-
Dels finns det nyare forskning som tyder på att det inte är så stora ekonomiska skillnader mellan hyggesfritt och trakthyggesbruk, dels behöver man ju inte köra 100% hyggesfritt heller.
Men kör dom med så mycket kalhyggen nu då? Jag tycker de flesta hugger timmerställningar och fröträd. Jag har huggit 2500 m3 här på 3 år, men har bara nåt pyttelitet kalhygge.
-
Men kör dom med så mycket kalhyggen nu då? Jag tycker de flesta hugger timmerställningar och fröträd. Jag har huggit 2500 m3 här på 3 år, men har bara nåt pyttelitet kalhygge.
Ifjol avverkades detta, och många fler ytor i närheten.
Edit, kanske bra att lägga in den planerade länken med: http://maps.google.se/maps?q=TV%C3%84RSELE,+Dorotea&hl=sv&ie=UTF8&ll=64.707908,15.403862&spn=0.039823,0.169086&sll=63.626745,19.951172&sspn=21.545759,86.572266&oq=tv%C3%A4rsele&t=h&hnear=Tv%C3%A4rsele,+V%C3%A4sterbottens+l%C3%A4n&z=13&layer=c&cbll=64.708239,15.402351&panoid=8n86ey56i49GUDF9dB18Fw&cbp=12,200.01,,0,-6.85 (http://maps.google.se/maps?q=TV%C3%84RSELE,+Dorotea&hl=sv&ie=UTF8&ll=64.707908,15.403862&spn=0.039823,0.169086&sll=63.626745,19.951172&sspn=21.545759,86.572266&oq=tv%C3%A4rsele&t=h&hnear=Tv%C3%A4rsele,+V%C3%A4sterbottens+l%C3%A4n&z=13&layer=c&cbll=64.708239,15.402351&panoid=8n86ey56i49GUDF9dB18Fw&cbp=12,200.01,,0,-6.85) :-[
-
Ifjol avverkades detta, och många fler ytor i närheten.
Fattas det nån bild eller nåt, eller syftar du på kubikmängden Existens nämnde?
-
Fattas det nån bild eller nåt, eller syftar du på kubikmängden Existens nämnde?
Glömde länka. Fixat nu :-[
-
Ifjol avverkades detta, och många fler ytor i närheten.
Edit, kanske bra att lägga in den planerade länken med: [url]http://maps.google.se/maps?q=TV%C3%84RSELE,+Dorotea&hl=sv&ie=UTF8&ll=64.707908,15.403862&spn=0.039823,0.169086&sll=63.626745,19.951172&sspn=21.545759,86.572266&oq=tv%C3%A4rsele&t=h&hnear=Tv%C3%A4rsele,+V%C3%A4sterbottens+l%C3%A4n&z=13&layer=c&cbll=64.708239,15.402351&panoid=8n86ey56i49GUDF9dB18Fw&cbp=12,200.01,,0,-6.85[/url] ([url]http://maps.google.se/maps?q=TV%C3%84RSELE,+Dorotea&hl=sv&ie=UTF8&ll=64.707908,15.403862&spn=0.039823,0.169086&sll=63.626745,19.951172&sspn=21.545759,86.572266&oq=tv%C3%A4rsele&t=h&hnear=Tv%C3%A4rsele,+V%C3%A4sterbottens+l%C3%A4n&z=13&layer=c&cbll=64.708239,15.402351&panoid=8n86ey56i49GUDF9dB18Fw&cbp=12,200.01,,0,-6.85[/url]) :-[
Det var ju snällt att dom lämnade lite björksly vid vägkanten. ::)
Vrider man runt bilden, till andra sidan vägen, så kan man misstänka att där var lika kalt för inte så många år sen?
-
Borde man inte ta med i resonemanget till vilken grad människan påverkar stora sammanhängande ytor? Ett uttag av utvalda trän som förr påverkar väl inte som när man går fram som med en skördetröska?
Intressant liknelse med jordbruket, där får vi stöd för att gå fram som en skördetröska varje år. Tydligen är det bra för biologiska mångfalden. ;)
Det var ju mer ett uttag av det mest som gick att bränna eller att använda till byggnation, i alla fall kring västkusten. Oavsett om det var sälg eller gran. Kvar blev oplanterade och öde ljunghedar. Något som man redan för 150 år sedan såg som ett problem, och drev stora kampanjer för att plantera igen så att vi kuned få mer virke. Mest tall kan jag tänka mig, men jag vet inte. Detta har antagligen redan avverkats en gång.
Om jag läst rätt förekom nästan inte gran i S. Sverige för 150 år sen. Då var det fur, löv och mycket större yta som inte var beskogad.
I hallands ljunghedar, ja. Eftersom det var rensopat på träd som gick att använda till att bygga hus med (gran/fur). Mina hus/uhus mellan 100.- och 200 år gamla är bygda av gran och jag bor i södra Sverige. Lättare att bygga med än att bygga med ek, som man var tvungen till i Halland. (stolpverk). Gran har alltid varit ett ganska vanligt träslag de senaste 500 åren. Men det småskaliga skogsbruket påverkade fördelnigen långt innan 1900-talets början.
Detta har ökat försurningen, då barrträn ökar den och lövträn minskar den.
Nåja, riktigt så enkelt är det inte.
" Ända sedan istiden har det skett en omfattande försurning av mark och vatten. Rester av bl a kiselalger i sjösediment i sydvästra Sverige visar att generationer av skogsekosystem har sänkt sjöarnas pH från neutrala värden på omkring 7 till 5,5, som är ett surare värde.
Förändringen gick tillbaka och pH steg när människan började röja skog för att skapa plats för ljunghedar för betesdrift (och där bränning ingick i hedarnas skötsel) och för att få mer mark för åkerbruk. Under de senaste hundra åren har pH återigen sjunkit, dels genom det sura regnet, dels genom att stora arealer av hed- och åkermark har beskogats. Därtill kommer att produktionen i skogen har ökat och att skogen består av en större andel barrträd. Man måste således skilja försurning från naturlig surhet. "
http://fof.se/tidning/2001/2/skogsdoden-som-kom-av-sig (http://fof.se/tidning/2001/2/skogsdoden-som-kom-av-sig)
Lurigt va? ;)
-
Över 2.000 rödlistade, skogsberoende arter i Sverige talar väl sitt tydliga språk!
Att efter 150 år av trakthyggesbruk så verkar vår skog ändå vara ganska mångkulturell?
-
Att efter 150 år av trakthyggesbruk så verkar vår skog ändå vara ganska mångkulturell?
Vi är bara inne på 1:a, 2:a eller i vissa fall 3:e rundan än.. Resultatet av det hela klarnar nog inte för ens om ytterligare 100 år
-
Vi har kört rätt så många rundor på våra åkrar i alla fall. På gott och ont naturligtvis. Människans närvaro på jorden påverkar naturligtvis naturen oavsett vad vi tycker om det. Vi kan inte sätta oss i en glasbubbla och hålla andan även om det finns folk som tror det.
-
Vi är bara inne på 1:a, 2:a eller i vissa fall 3:e rundan än.. Resultatet av det hela klarnar nog inte för ens om ytterligare 100 år
Det har ju gått bra hitintills, i alla fall. Trots att man i de första rundorna inte sparade något alls, medan vi idag sparar bryn, trädgrupper mm.
Något man aldrig gjorde i det småskaliga bondeskogsbruket, man tog det som behövdes. Det var en av anledningarn till att skogen försvann över stora delar av sädra Sverige. Är det dit ni vill?
-
Vi har kört rätt så många rundor på våra åkrar i alla fall. På gott och ont naturligtvis. Människans närvaro på jorden påverkar naturligtvis naturen oavsett vad vi tycker om det. Vi kan inte sätta oss i en glasbubbla och hålla andan även om det finns folk som tror det.
Nej, jag menar knappast att man ska ge upp all form av användning av naturens resurser.. Men jag tror att det helt klart finns ett behov, och utrymme, för att öka andelen hyggesfria skogar väsentligt. Det finns trots allt undersökningar som visar på att tillväxten är ungefär likartad, eller iaf inte mkt mindre, i hyggesfria marker än för traktavverkade.
Att Skogsstyrelsen börjat svänga skutan så smått i riktning mot att inte vara helt aviga mot hyggesfritt skogsbruk tycker jag är toppen, jag hoppas det gör att fler ger sig in i det med sina marker, eller delar av sina marker.
-
Det har ju gått bra hitintills, i alla fall. Trots att man i de första rundorna inte sparade något alls, medan vi idag sparar bryn, trädgrupper mm.
Något man aldrig gjorde i det småskaliga bondeskogsbruket, man tog det som behövdes. Det var en av anledningarn till att skogen försvann över stora delar av sädra Sverige. Är det dit ni vill?
Jag har lite svårt att se vem som skrivit någonting ens i närheten av att vi borde göra ljunghedar av all skogsmark istället för att köra trakthyggesbruk..
Hyggesfritt skogsbruk är ju inte detsamma som att släppa skogsvårdslagen vind för våg och låta alla göra som de vill.
-
Jag har lite svårt att se vem som skrivit någonting ens i närheten av att vi borde göra ljunghedar av all skogsmark istället för att köra trakthyggesbruk..
Kanske för att man inte har insett att det småskaliga skogsbruket vi hade "förr", påverkade naturen mer och fick större konsekvenser än dagens skogsbruk.
Om man hyllar dåtidens plockhuggning och vedsamling utan maskiner, så bör man kanske fundera över dess konsekvenser på landskapet först. Och om det verkligen är lösningen man vill ha.
-
Kanske för att man inte har insett att det småskaliga skogsbruket vi hade "förr", påverkade naturen mer och fick större konsekvenser än dagens skogsbruk.
Om man hyllar dåtidens plockhuggning och vedsamling utan maskiner, så bör man kanske fundera över dess konsekvenser på landskapet först. Och om det verkligen är lösningen man vill ha.
Återigen, du argumenterar emot ett alternativ som ingen i denna tråd angett som ett alternativ.
Alternativen är inte "100 % traktavverkning" eller "vilda västern med ödelagd skogsmark".
En reglerad skötsel med kontinuitetsskogsbruk har stora möjligheter att både ge god ekonomisk avkastning samt en mer omväxlande skog. Plockhuggning är i sig inget negativt och ödeläggningen av skogarna i slutet av 1800-talet var snarare resultatet av en skövling härhört från bristande lagstiftning.. Jag har väldigt svårt att kalla ett skogsbruk som inte lämnar någravträd kvar flr "plockhuggning".
Idag har vi en hjälpligt fungerande lagstiftning omkring skogsskötsel, både när det kommer till kontinuitetsskogsbruk och traktavverkning, så att tjata om vad som hände för 150 år sedan är ju knappast relevant.. Och maskinvalet för att ta hem sin ved är ju heller inget som är särskilt relevant egentligen.
-
min gubbe pratade med en skogsägare häromdan, som hade bestämt sig för att köpa en egen liten skogsmaskin. men det finns väll ingen lönsamhet i det, hade han frågat...men skogsägaren tyckte att det spelade ingen roll, för han var less på att när det skulle avverkas så togs ingen hänsyn till om det var lämplig tid, utan körde ändå - bara för att det "måste köras" och på det visat körde sönder markerna totalt...då blir man glad, när det är någon som värnar om naturen, inte bara pengarna...det ska nog bil virke och ved av den skogen med, oavsett om den panik-avverkas eller om man tar virket när det lämpar sig.
jag instämmer i föregående talares synpunkt på att sluta argumentera emot ett 150år gammalt system. vi vet ju vad vi vet nu, och det är ju det vi ska förhålla oss till...inte vad man visste eller inte visste då...förövrigt så var det kanske inte skogsbruket i sig som var problemet vid den tiden, utan som tidigare sagts, överkonsumtionen av ved o virke som kom iom industrialiserningen...eller?
-
Många pratar sig varma för "kontinuitetsskogsbruk" just nu. Det är höstens stora modeord. Samtidígt så finns det knappt någon som helst lyckad erfarenhet av det på våra breddgrader. Desto mer av sönderhuggna bestånd ända in på 50- talet då det blev förbjudet.
Nu finns det de som glada i hågen anbefaller "kontinuitetshuggningar" på sina marker. Undrar vad de säger nästa år för då är det säkert något annat som är på modet.
-
Det är intressant att följa resonemanget om hur skogsbruk ska bedrivas. Finns det några rätt eller fel? En skogsarbetare (som var rätt uppgiven efter modeväxlingar i hur skogsarbete ska bedrivas) sa till mig en gång att "man ska göra så att man själv tycker det blir bra så blir det alltid rätt någon gång"
Där jag bor i ett glesbygdsområde har det aldrig varit så mycket skog som det är idag. Nästan all skog är planterad och första generationen. Jag vill ha bort granen och ta fram lövet med gamla ängsmarker. Gudrunhyggena har öppnat upp landskapet och för mig mycket mer levande än den gamla skogen.
Hugg ner skogen! Plantera löv! Beta ängsmarkerna! Det tycker jag. Men jag får inte bestämma för min man.
-
Det är intressant att följa resonemanget om hur skogsbruk ska bedrivas. Finns det några rätt eller fel? En skogsarbetare (som var rätt uppgiven efter modeväxlingar i hur skogsarbete ska bedrivas) sa till mig en gång att "man ska göra så att man själv tycker det blir bra så blir det alltid rätt någon gång"
Där jag bor i ett glesbygdsområde har det aldrig varit så mycket skog som det är idag. Nästan all skog är planterad och första generationen. Jag vill ha bort granen och ta fram lövet med gamla ängsmarker. Gudrunhyggena har öppnat upp landskapet och för mig mycket mer levande än den gamla skogen.
Hugg ner skogen! Plantera löv! Beta ängsmarkerna! Det tycker jag. Men jag får inte bestämma för min man.
Rätt och fel! Naturligtvis finns det rätt och fel, iaf mer eller mindre. Fast det är helt avhängigt vad man har för mål med sitt skogsägande.
Har man lån på fastigheten och har räntor och amorteringar att klara av så är en sådan sak som att plantera löv i stort sett fel ur ekonomiskt perspektiv. Plantera för dyra pengar och ha dyra löpande skogsvårdskostnader till något som ge en bråkdel av gran i avkastning.
Sedan är man rik och inte har några amorteringar och räntor o betala och någon avkastning inte är nå vidare intressant så kan man kosta på sig mjukare värden.
-
Rätt och fel! Naturligtvis finns det rätt och fel, iaf mer eller mindre. Fast det är helt avhängigt vad man har för mål med sitt skogsägande.
Har man lån på fastigheten och har räntor och amorteringar att klara av så är en sådan sak som att plantera löv i stort sett fel ur ekonomiskt perspektiv. Plantera för dyra pengar och ha dyra löpande skogsvårdskostnader till något som ge en bråkdel av gran i avkastning.
Om man planterar idag så är det omöjligt att veta vilka trädslag som har högt virkespris om 50 år. Det är inte helt osannolikt att björk ger bättre avkastning än gran om 50 år då skogen avverkas. Sedan är det även svårt att veta hur olika träd påverkas av klimatförändringar, väder och skadedjur på 50 års tid. Finns det granskogar om 50 år? Alm, ek, bok, ask, hästkastanj och rönn dör snabbare idag än för 50 år sedan.
-
Om man planterar idag så är det omöjligt att veta vilka trädslag som har högt virkespris om 50 år. Det är inte helt osannolikt att björk ger bättre avkastning än gran om 50 år då skogen avverkas. Sedan är det även svårt att veta hur olika träd påverkas av klimatförändringar, väder och skadedjur på 50 års tid. Finns det granskogar om 50 år? Alm, ek, bok, ask, hästkastanj och rönn dör snabbare idag än för 50 år sedan.
Jo naturligtvis dock får man ju göra en viss kvalificerad gissning. Riskerna finns för oavsett vilket trädslag man väljer.
Jag tror på gran. Ser vi på andelen marker som föryngras med tall idag så ser vi iaf att i södra Sverige att andelen vuxna tallskogar kommer att minska avsevärt. Det har vi de höga viltstammarna att tacka för.
-
Man får ju spruta på något för att få ha granplantorna ifred. Om man pytsar på samma på tallplantorna borde det väl bli samma effekt?
Vad jag sett här ikring så klarar de självsådda tallplantorna sig lika bra eller bättre än köpta granplantor. På tallemark alltså!Så ursäkta om jag misstänker att alla felplanterade granodlingar är rena skrivbordsprodukter från skogsstyrelse och ev. andra dignitärer.
Om man som skogsägare vill skörda vad man sått får man va mer kreativ. Rönn ger skörd lite tidigare än både gran och tall. ;) Det gör björk och asp också. Jag har sett de stora godsen, de som hade kurage att göra som de vill, planterade björk för 30-40 år sen. En gmmal man berättade hur de gav inspektören "spisk på rompan, skickade hem honom och planterade vad de ville".
Men som liten skogsägare känns det kanske säkrare att göra som alla andra, sitta still i båten även om den håller på att sjunka.
-
Man får ju spruta på något för att få ha granplantorna ifred. Om man pytsar på samma på tallplantorna borde det väl bli samma effekt?
Vad jag sett här ikring så klarar de självsådda tallplantorna sig lika bra eller bättre än köpta granplantor. På tallemark alltså!Så ursäkta om jag misstänker att alla felplanterade granodlingar är rena skrivbordsprodukter från skogsstyrelse och ev. andra dignitärer.
Om man som skogsägare vill skörda vad man sått får man va mer kreativ. Rönn ger skörd lite tidigare än både gran och tall. ;) Det gör björk och asp också. Jag har sett de stora godsen, de som hade kurage att göra som de vill, planterade björk för 30-40 år sen. En gmmal man berättade hur de gav inspektören "spisk på rompan, skickade hem honom och planterade vad de ville".
Men som liten skogsägare känns det kanske säkrare att göra som alla andra, sitta still i båten även om den håller på att sjunka.
Viltrepelenter finns jovisst och hägn, men det är en stor kostnad på det.
Vad menar du med felplanerade granodlingar?
Om du menar att folk väljer att föryngra med gran istället för tall, så beror det på att markägaren själv gör det pga vilttrycket. Ingen skrivbordsprodukt där inte.
Menar du att rönn är ett trädslag som är bra ekonomiskt?
-
Menar du att rönn är ett trädslag som är bra ekonomiskt?
Javisst! Hur mycke rönnbärsgele´genererar en rönn på en grans livstid, typ 80 år här. Fast den avverkas vid 60, innan den hunnit öka volym. ;D
Nej, jag menar att inget stannar vid det gamla, och har aldrig gjort. Skogsnäringen har gått rakt åt hälvitte innan nästa generation gran ska slutavverkas. Försurning, sjukdom (jfr harpest och rävskabb) konsumtionsförändringar, kontinentala och globala kriser, etc.
Den enorma övervärderingen av skogsmark, liksom av bostäder. Bubblor som spricker när ingen längre har pengar och behöver skatteplanera och placera.
Redan nu ser man en o annan som sitter med Svarte Petter. Har överbetalat skog utan substansvärde. Bara kostsamma maskininsatser eller tungt kroppsarbete i 40 år.
Tänk nytt och diversifiera menar jag. Sprid riskerna. Gör inte som alla andra, om du vågar.
-
Jo naturligtvis dock får man ju göra en viss kvalificerad gissning. Riskerna finns för oavsett vilket trädslag man väljer.
Jag tror på gran. Ser vi på andelen marker som föryngras med tall idag så ser vi iaf att i södra Sverige att andelen vuxna tallskogar kommer att minska avsevärt. Det har vi de höga viltstammarna att tacka för.
Varför ska man välja ett trädslag? Jag tror på att blanda flera trädslag och det går att plantera så att man skördar ett trädslag i taget efterhand som de är mogna. Det går även att ha oplanerad blandskog men det kommer att medföra högre avverkningskostnader. I Tyskland har man gjort många lyckade försök med blandskogar som ger bättre avkastning än monokulturer och som även är lättavverkade.
Jag tror på blandskog då man sprider riskerna. Gran odlar jag till julgranar och tar bort dem innan de blir 5 m. I södra Halland behövs det häng för att granen ska kunna växa bra. Rådjuren betar för hårt i granplanteringarna
-
Hej!
glöm inte att det finns en ekonomisk aspekt på allt- det är inte rättvist att kräva att en person som lagt ut mycket pengar för ett skogsinköp inte får "skörda". Kan nästan jämföras med en hyresfastighet som köpt och sedan förbjuds du ta hyra för de som bor där ( eller inte få ta in hyresgäst).
Många skogsägare sköter sina skogar så att naturvärden bibehålls och glöm inte att arter har utrotats under hela evolutionen, ja jag vet att det eskalerar nåt förskräckligt- men inte faan tar konsumenten (som ju besitter MAKT) sitt ansvar och lägger sina surt förvärvade pengar på ekologiskt/ rättvisemärkt!?!? När det väl kommer till inköp är det i princip alltid det lägsta priset som vinner- även när det handlas virke/ papper/ värmepellets osv
mvh/ bosse
-
Varför ska man välja ett trädslag? Jag tror på att blanda flera trädslag och det går att plantera så att man skördar ett trädslag i taget efterhand som de är mogna. Det går även att ha oplanerad blandskog men det kommer att medföra högre avverkningskostnader. I Tyskland har man gjort många lyckade försök med blandskogar som ger bättre avkastning än monokulturer och som även är lättavverkade.
Jag tror på blandskog då man sprider riskerna. Gran odlar jag till julgranar och tar bort dem innan de blir 5 m. I södra Halland behövs det häng för att granen ska kunna växa bra. Rådjuren betar för hårt i granplanteringarna
Naturligvis behöver man inte satsa på ett trädslag. Dock ur ett ekonomiskt perspektiv så har vi bara 3 ekonomiskt gångbara träd i Sverige, tall, gran och björk.
Sveaskog tillämpar ju tex. såddförynring med både tall och gran. Många pratar om försök hit och dit om lyckade försök i tyskland. Inget jag sett några exempel på ett ränkeexempel på.
Hägna gör gran även i Halland tror jag inte ett dyft på. Och då talar jag av egen erfarenhet som arbete återväxttaxerig i Halland/Bohuslän och även personligen känner flera köpare och inspektorer och skogsvårdsledare hos Derome och Södra.
-
Södra och Sveaskog må vara kolosser men inget du ska luta dej emot i argument. "De stora är värst" är ett ofta återkommande uttryck. Sällan ser man sådana månlandskap av baggaträn och sumpdöda arealer som där dessa är ägare eller inblandade. Värst är det på certifierade ytor. Lagen kan inte gälla dignitärer av dessa institutioners mått.
Det sista jag hörde var att de ville köra över grannens välskötta mark mitt i värsta blötan. (De t.o.m. handrensar sina diken ner i botten.) Klart jag gjorde vad jag kunde för att ingjuta kurage hos dem att stå emot!
-
Naturligvis behöver man inte satsa på ett trädslag. Dock ur ett ekonomiskt perspektiv så har vi bara 3 ekonomiskt gångbara träd i Sverige, tall, gran och björk.
Nja, det är inte riktigt sant. De finns avsättning för de flesta träslag men det kan vara svårt att hitta kanalerna för specialsortiment. Då går det inte bara att lyfta telefonen och beställa avverkning utan man får anstänga sig lite. De som lyckas har ofta mycket bra förtjänster. På en fastighet några kilometer hemifrån har de nyss värderat ett ekskifte till ett bruttoavverkningsvärde av en miljon per hektar. Men det är ju såklart exemplariskt skött ek där de flesta stammar är 80 cm i brösthöjd, spikraka och kvistfria upp till mellan 10 och 15 meter. Men då får man anstänga sig och planera lite. De planterades 1880 någon gång.
-
Nja, det är inte riktigt sant. De finns avsättning för de flesta träslag men det kan vara svårt att hitta kanalerna för specialsortiment. Då går det inte bara att lyfta telefonen och beställa avverkning utan man får anstänga sig lite. De som lyckas har ofta mycket bra förtjänster. På en fastighet några kilometer hemifrån har de nyss värderat ett ekskifte till ett bruttoavverkningsvärde av en miljon per hektar. Men det är ju såklart exemplariskt skött ek där de flesta stammar är 80 cm i brösthöjd, spikraka och kvistfria upp till mellan 10 och 15 meter. Men då får man anstänga sig och planera lite. De planterades 1880 någon gång.
Jo naturligtvis, finns det en marginell ekonomisk betydelse av andra trädslag. Dock räknar man tillbaka föryngringskostnaden och all kostnad för gallring stamkvistning osv. Så blir det troligtvis inte en så bra affär.
1 000 000 :- på en omloppstid på 150 år och 3 % ränta ger ett nuvärde på 11800. Det vet jag inte om det imponerar.
Södra och Sveaskog må vara kolosser men inget du ska luta dej emot i argument. "De stora är värst" är ett ofta återkommande uttryck. Sällan ser man sådana månlandskap av baggaträn och sumpdöda arealer som där dessa är ägare eller inblandade. Värst är det på certifierade ytor. Lagen kan inte gälla dignitärer av dessa institutioners mått.
Det sista jag hörde var att de ville köra över grannens välskötta mark mitt i värsta blötan. (De t.o.m. handrensar sina diken ner i botten.) Klart jag gjorde vad jag kunde för att ingjuta kurage hos dem att stå emot!
Håller ej med dig. Alls!
-
Vad gäller gran, är det det enda jag kan få upp utan hägn. Förre markägaren försökte med mycket fröträd under tall, och nu 15-20 år senare är tallen kanske 1-2 m höga buskar, medan självsådd gran går förbi.
Där hade man lugnt tjänat på att plantera gran. Sen så är det mesta av min mark "både-och" (eller "varken-eller"), runt G24. Tall kanske hade växt något bättre, men kvaliteten blir inte så värst här. Vad som händer
den dagen torvmarken (T18) skall slutavverkas vete katten.
Vill staten har mer tall, så får de ge bidrag för hägn eller släppa älgjakten fri.
-
En reglerad skötsel med kontinuitetsskogsbruk har stora möjligheter att både ge god ekonomisk avkastning samt en mer omväxlande skog. Plockhuggning är i sig inget negativt och ödeläggningen av skogarna i slutet av 1800-talet var snarare resultatet av en skövling härhört från bristande lagstiftning.. Jag har väldigt svårt att kalla ett skogsbruk som inte lämnar någravträd kvar flr "plockhuggning".
Fast, man lämnade träd. Det som i kontinuitetsskogsbruket nu kallas "omogna träd" lämnades kvar. Men sen kom lagstiftningen som sa att man inte fick lämna hur lite träd som helst kvar, utan antingen lämnar man mer eller så huggar man ner allt och planterar/sår/självsår.
"Blädningsliknande huggningar praktiserades i Norrland på 1930-40-talen, men de visade sig fungera dåligt och gav upphov till s.k. tras- och restskogar med mycket låga virkesförråd. Debatten om de "sönderhuggna" bestånden blev startskottet till trakthyggesbruket som blev dominerande metod från 1950-talet."
Så skriver skogsstyrelsen. Det är dumt att bara ignorera hur det gick förra gången, och låtsas som att det som hänt inte spelar någon roll. Den här delen av skogsvårdslagen som säger att man måste lämna kvar en viss andel skog (eller börja om), finns det förespråkare för kontinuitetsskogsbruk som vill ta bort.
-
Fast, man lämnade träd. Det som i kontinuitetsskogsbruket nu kallas "omogna träd" lämnades kvar. Men sen kom lagstiftningen som sa att man inte fick lämna hur lite träd som helst kvar, utan antingen lämnar man mer eller så huggar man ner allt och planterar/sår/självsår.
"Blädningsliknande huggningar praktiserades i Norrland på 1930-40-talen, men de visade sig fungera dåligt och gav upphov till s.k. tras- och restskogar med mycket låga virkesförråd. Debatten om de "sönderhuggna" bestånden blev startskottet till trakthyggesbruket som blev dominerande metod från 1950-talet."
Så skriver skogsstyrelsen. Det är dumt att bara ignorera hur det gick förra gången, och låtsas som att det som hänt inte spelar någon roll. Den här delen av skogsvårdslagen som säger att man måste lämna kvar en viss andel skog (eller börja om), finns det förespråkare för kontinuitetsskogsbruk som vill ta bort.
Först och främst, "blädningsliknande
Resten blir lite märkligt tycker jag.. Först och främst är det ju samma Skogsstyrelse som håller koll på de två olika systemen.. Fixar de trakthyggesbruk lär de klara kontinuitetsbruk. För det andra finns det en hel del utövare av trakthyggesbruk som gärna vill slippa återbeskogningskravet men det gör ju inte alla till idioter eller hur?
Nu HAR vi ju en lag, och typ 100 år av ytterligare forskning, och det är ju knappast något man ska bortse ifrån.
Och till sist, de missgrepp som skedde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var inte kontinuitetsskogsbruk, och DEFINITIVT inte Naturkulturmetoden som är den mest framhärdade nu. Det blev en rovdrift pga dålig lagstiftning och gigantisk efterfrågan, något som skulle skett även om den tidigare skötselmedoden varit någon annan än blädning.
-
Nu HAR vi ju en lag, och typ 100 år av ytterligare forskning, och det är ju knappast något man ska bortse ifrån.
Och till sist, de missgrepp som skedde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var inte kontinuitetsskogsbruk, och DEFINITIVT inte Naturkulturmetoden som är den mest framhärdade nu.
Intressant att du skriver det, för Hagners Naturkultur bygger INTE på 100 år av forskning, och han vill ta bort den begränsning som infördes efter blädningen i början av förra århundradet. Så om man inte skall bortse från varken lagen eller forskningen, så är det mycket svårt att införa Naturkultur.
Mitt ursprungliga inlägg handlade om småskaligt skogsbruk, och min poång är att småskaligt skogsbruk tidigare har inneburit att man inte lämanr lika mycket hänsyn. Av praktiska skäl så komemr man inte åt överallt med stora maskiner, och det är lätt att lämna ed bråkigaste delarna. Med småskaliga metoder, blir ekonomin helt annorlunda, och en man med såg kan ta ned träd både här och där utan större problem. Och det var och är vad som ibland händer med lämnade hänsyn idag, att en "vedhuggare" kommer efter.
Man kan säkert tänka bort det och hänvisa till ett framtida system helt utan nackdelar (eftersom det inte är infört och ej testat i stor skala), men man bör i alla fall kunna göra troligt att det inte innebär de nackdelar som funnits med liknanden system tidigare.
-
Den här diskussionen bottnar ju egentligen i vårt konsumtionssamhälle, där det hela tiden måste konsumeras ohyggliga mängder råvaror, och för att kunna ta fram dessa mängder måste det till en svår rovdrift av skogen oavsett metod.
Så det är nog mest att ställa om vårt sätt att leva som kan spara skogen. På riktigt.
-
Den här diskussionen bottnar ju egentligen i vårt konsumtionssamhälle, där det hela tiden måste konsumeras ohyggliga mängder råvaror, och för att kunna ta fram dessa mängder måste det till en svår rovdrift av skogen oavsett metod.
Så det är nog mest att ställa om vårt sätt att leva som kan spara skogen. På riktigt.
Menar du med "modernt konsumtionssamhälle" tiden runt förra sekelskifte när utnyttjandet av skogen var som hårdast?
-
Intressant att du skriver det, för Hagners Naturkultur bygger INTE på 100 år av forskning, och han vill ta bort den begränsning som infördes efter blädningen i början av förra århundradet. Så om man inte skall bortse från varken lagen eller forskningen, så är det mycket svårt att införa Naturkultur.
Mitt ursprungliga inlägg handlade om småskaligt skogsbruk, och min poång är att småskaligt skogsbruk tidigare har inneburit att man inte lämanr lika mycket hänsyn. Av praktiska skäl så komemr man inte åt överallt med stora maskiner, och det är lätt att lämna ed bråkigaste delarna. Med småskaliga metoder, blir ekonomin helt annorlunda, och en man med såg kan ta ned träd både här och där utan större problem. Och det var och är vad som ibland händer med lämnade hänsyn idag, att en "vedhuggare" kommer efter.
Man kan säkert tänka bort det och hänvisa till ett framtida system helt utan nackdelar (eftersom det inte är infört och ej testat i stor skala), men man bör i alla fall kunna göra troligt att det inte innebär de nackdelar som funnits med liknanden system tidigare.
Åter igen, du skyller de tidigare problemen på den då förhärskande skötselmetoden, något som är felaktigt. Problemet var bristen på lagar och bristande kontroll. Tror du helt seriöst att det hade sett bättre ut med trakthyggesbruk om det saknades regler och kontroller?
Om vi tog bort ex. återbeskogningskravet idag.. Klart som fasen att det skulle bli problem, folk med kortsiktiga vinster för ögonen lider vi knappast brist på i dagens samhälle heller.
Hagners åsikter gällande lagar vet jag inget om, och hursom helst är han en person och dikterar mig veterligen inga villkor eller lagar. Läs lite om ex. bröderna Uhlås skogsbruk. Deras hemsida men framförallt facebooksida är väldigt informativ.
-
Åter igen, du skyller de tidigare problemen på den då förhärskande skötselmetoden, något som är felaktigt.
Problemet var bristen på lagar och bristande kontroll. Tror du helt seriöst att det hade sett bättre ut med trakthyggesbruk om det saknades regler och kontroller?
Varför är det felaktigt? Om skötselmetoedn inte spelar någon roll för resultate, hur skall vi kunna diskutera olika skötselmetoders för- och nackdelar då?
Om vi tog bort ex. återbeskogningskravet idag.. Klart som fasen att det skulle bli problem, folk med kortsiktiga vinster för ögonen lider vi knappast brist på i dagens samhälle heller.
Okej, om vi tog bort paragraf-10 kurvan då, som hindrade dåtidens plockhuggning? Skulle det bli problem då, tror du?
Hagners åsikter gällande lagar vet jag inget om, och hursom helst är han en person och dikterar mig veterligen inga villkor eller lagar. Läs lite om ex. bröderna Uhlås skogsbruk. Deras hemsida men framförallt facebooksida är väldigt informativ.
Du hänvisade till Naturkutur som "den mest framhärdade" men tycker inte att det är relevant att dess uppfinnare vill ta bort begränsningar i SVL så att det passar metoden bättre?
-
Varför är det felaktigt? Om skötselmetoedn inte spelar någon roll för resultate, hur skall vi kunna diskutera olika skötselmetoders för- och nackdelar då?
Okej, om vi tog bort paragraf-10 kurvan då, som hindrade dåtidens plockhuggning? Skulle det bli problem då, tror du?
Du hänvisade till Naturkutur som "den mest framhärdade" men tycker inte att det är relevant att dess uppfinnare vill ta bort begränsningar i SVL så att det passar metoden bättre?
Diskutera gärna för- och nackdelar men att blanda in ett problem som fanns för 100 år sedan som inte berodde på metoden i sig utan på en för hög efterfrågan i samband med dålig lagstiftning. Problemet hade ju således inget med själva metoden i sig att göra. Rovdriften hade sett likadan ut med trakthyggesbruk med de förutsättningarna.
Vad Hagner beträffar så kanske hans åsikter är problematiska i vissa fall, jag vet inte. Men det betyder ju inte att metoden är dålig i sig, bara att vissa av en persons ideer är sämre.
-
Följer er diskussion med intresse.
Jag är f d stadsbo som sedan 2 år tillbaka äger 2 hektar skog (som jag "bor i")
Kan någon av er ta och förklara kort vad de olika konstiga orden betyder, jag kan ju slå upp dem en och en men kanske någon av er lider av för mycket tid?
Jag har lån. Stressas av det. Vill betala av. Tänkte att skogen skulle kunna betala av lite på lånen...men:
- Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bara ta ner allt och lämna en platt yta kvar.
Jag bor här för att jag gillar skogen.
- Jag funderade på att själv gå in och ta ner mogna träd lite här och var och sedan sälja till södra.
Insåg två saker:
- Det är skitsvårt att ta ner 30 meter höga tallar och gran. Svårt att få dem i rätt längder fram till vägkanten och där stapla dem, tall för sig, gran för sig.
- 600 skr för m3 var inte så imponerande. Det gav varje träd ett värde av kanske en tusenlapp, efter att de dratt av för att vissa är för stora (diameter).
Eftersom jag behöver trädstammar till allt möjligt här, främst husbyggen så istället där att åka till byggmax lär jag mig bygga med egna träd. Jag tar ner dem, barkar dem och bygger med dem.
Jag tar i första hand ner stora träd som står bredvid yngre (inbillar mig att de yngre nu kommer växa bättre).
Det är dock mycket komplicerat att fälla ett träd som står mitt bland andra jag ska spara - jag klättrar upp och tar ned grenar och toppen, sedan fäller jag.
Jag sparar all ung löv (ca 2% är löv) speciellt ek.
Jag sparar de allra äldsta största på vissa platser, för att jag gillar träd som är äldre än mig själv, de är mäktiga.
Jag kommer ta ner kanske 30%.
Jag vill helt enkelt bygga en luftig och ljus liten skog.
Går även i tankar att söka ädelskogbidrag och ta ner 70% av gran och fur.
Funderar även på att gödsla med urin från dasset (vi är många som pinkar), men det är bara dumheter väl för gran då de trivs i lågt PH, eller?
Era kommentarer på allt detta?
Sebastian
-
Följer er diskussion med intresse.
Jag är f d stadsbo som sedan 2 år tillbaka äger 2 hektar skog (som jag "bor i")
Kan någon av er ta och förklara kort vad de olika konstiga orden betyder, jag kan ju slå upp dem en och en men kanske någon av er lider av för mycket tid?
Jag har lån. Stressas av det. Vill betala av. Tänkte att skogen skulle kunna betala av lite på lånen...men:
- Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bara ta ner allt och lämna en platt yta kvar.
Jag bor här för att jag gillar skogen.
- Jag funderade på att själv gå in och ta ner mogna träd lite här och var och sedan sälja till södra.
Insåg två saker:
- Det är skitsvårt att ta ner 30 meter höga tallar och gran. Svårt att få dem i rätt längder fram till vägkanten och där stapla dem, tall för sig, gran för sig.
- 600 skr för m3 var inte så imponerande. Det gav varje träd ett värde av kanske en tusenlapp, efter att de dratt av för att vissa är för stora (diameter).
Så är det med det moderna skogsbruket, det är storskaligheten som gör det lönsamt. Vill du tjäna pengar på din skog bör du sälja ved istället. Men det är svårt när man bara har barrträd, man får sälja oförskämt billigt då.
Eftersom jag behöver trädstammar till allt möjligt här, främst husbyggen så istället där att åka till byggmax lär jag mig bygga med egna träd. Jag tar ner dem, barkar dem och bygger med dem.
Jag tar i första hand ner stora träd som står bredvid yngre (inbillar mig att de yngre nu kommer växa bättre).
Det är dock mycket komplicerat att fälla ett träd som står mitt bland andra jag ska spara - jag klättrar upp och tar ned grenar och toppen, sedan fäller jag.
Jag sparar all ung löv (ca 2% är löv) speciellt ek.
Jag sparar de allra äldsta största på vissa platser, för att jag gillar träd som är äldre än mig själv, de är mäktiga.
Jag kommer ta ner kanske 30%.
Jag vill helt enkelt bygga en luftig och ljus liten skog.
Går även i tankar att söka ädelskogbidrag och ta ner 70% av gran och fur.
Funderar även på att gödsla med urin från dasset (vi är många som pinkar), men det är bara dumheter väl för gran då de trivs i lågt PH, eller?
Era kommentarer på allt detta?
Sebastian
Ädelskogsbidrag är bra, men det är lite av en process att omvandla en barrskog till ädellövskog. Satsar du på ek eller bok är det lättare än lind, alm, fågelbär eller lönn, de trivs inte riktigt i sur barrmylla.
Urinen skadar inte, men gran hittar vad de behöver i jorden ändå. Ädellövträden skulle nog uppskatta kvävet mer då. Men jag tror inte urin påverkar PH-värdet märkbart.
-
Diskutera gärna för- och nackdelar men att blanda in ett problem som fanns för 100 år sedan som inte berodde på metoden i sig utan på en för hög efterfrågan i samband med dålig lagstiftning. Problemet hade ju således inget med själva metoden i sig att göra. Rovdriften hade sett likadan ut med trakthyggesbruk med de förutsättningarna.
Fast, det är ju jämrans svårt att koppla loss metodens praktiska användning om man skall diskutera dess meriter. Det gäller både blädning, plockhuggning och trakthyggesbruk.
Hur kan man tex säga att kontinuitetsskogsbruk är bättre då? Eller är det bara i teorin det är bättre?
Vad Hagner beträffar så kanske hans åsikter är problematiska i vissa fall, jag vet inte. Men det betyder ju inte att metoden är dålig i sig, bara att vissa av en persons ideer är sämre.
Eftersom det är han som har tagit fram metoden och bestämmer vad den innebär, tycker jag det är intressant vad han anser att metoden skulle tjäna på (bort med minimivolymen). Vad är Naturkultur annars, om inte det Hagner säger att det är?
-
Så är det med det moderna skogsbruket, det är storskaligheten som gör det lönsamt.
Sant, utan maskinerna skulle virket behöva vara 2-3 ggr så dyrt för att man skulle gå runt. Barrträd är bulkvara, bok och ek kan man pyssla om lite mer. Men det växer för dålight här uppe för att kunna konkurrera med tyskarna tex.
Urinen skadar inte, men gran hittar vad de behöver i jorden ändå. Ädellövträden skulle nog uppskatta kvävet mer då. Men jag tror inte urin påverkar PH-värdet märkbart.
Kvävegiva på 150kg/ha 10 år innan slutavverkning sägs vara en bra investering i barrskog på magrare mark. Så hur mycket kissar ni egentligen? 8)
-
Fast, det är ju jämrans svårt att koppla loss metodens praktiska användning om man skall diskutera dess meriter. Det gäller både blädning, plockhuggning och trakthyggesbruk.
Hur kan man tex säga att kontinuitetsskogsbruk är bättre då? Eller är det bara i teorin det är bättre?
Eftersom det är han som har tagit fram metoden och bestämmer vad den innebär, tycker jag det är intressant vad han anser att metoden skulle tjäna på (bort med minimivolymen). Vad är Naturkultur annars, om inte det Hagner säger att det är?
Jag kopplar inte loss metodens praktiska användning.. Det är ju för bövelen inte blädning vi talar om i slutet av 1800-talet på de ställen där det blev skogsskövling.. Det var inte blädningen i sig som ledde fram till problemen, det var bristen på lagar som gjorde att det gick sin det gick
-
På 1800-talet då trakthöggs det minsann. Blädningen var ett fenomen från första halvan av 1900-talet som visade sig inte fungera. Det fungerar inte bättre bara för man byter namn på det. Blädningen kom som en följd av 1905 år skogsvårdsslag som påbjöd återbeskogning av hyggen. Egentligen ett försök att gå runt lagen.
-
Menar du med "modernt konsumtionssamhälle" tiden runt förra sekelskifte när utnyttjandet av skogen var som hårdast?
Du citerar hallucinatoriskt.
-
På 1800-talet då trakthöggs det minsann. Blädningen var ett fenomen från första halvan av 1900-talet som visade sig inte fungera. Det fungerar inte bättre bara för man byter namn på det. Blädningen kom som en följd av 1905 år skogsvårdsslag som påbjöd återbeskogning av hyggen. Egentligen ett försök att gå runt lagen.
Det vet jag inte om det är helt sant. I södra landsänden där det mest fanns blandskog och mycket löv har jag alltid hört folk prata om blädning. Ett bokskifte blir generellt sett mycket dåligt om man slutavverkar det med trakthyggesprinciper. Återetableringen kräver ett skyddande hölje dels för frösättning och dels för frostskydd åt de nya plantorna. Annars är risken stor att boket, åtminstånde fläckvis, går ut.
Jag har lån. Stressas av det. Vill betala av.
Om lånen är stora nog för att ge dåliga nerver så kommer virket från 2 ha barrskog aldrig återge nattsömnen. De pengarna får du hitta annorstädes Dessvärre.
Jag tar i första hand ner stora träd som står bredvid yngre (inbillar mig att de yngre nu kommer växa bättre).
Det är dock mycket komplicerat att fälla ett träd som står mitt bland andra jag ska spara - jag klättrar upp och tar ned grenar och toppen, sedan fäller jag.
Ja, det kan vara mycket trixigt att fälla ut inne i bestånden. En del av svårigheten är att lära sig lägga sågsnitten rätt, och välja rätt fällteknik vid rätt tillfälle. En annan del är att lära sig läsa träden. Bedöma om man kan pressa sig mellan kronorna och om det fällda trädet hinner få upp tillräcklig fart för att trycka ut sig. Sen är det mycket viktigt att ha kunskapen och verktygen att hantera alla oönskade situationer som förr eller senare uppstår. T.ex ha alltid två motorsågar, brytjärn, kil och slägga. Vinsch eller en traktor att dra med kan behövas i vissa lägen. Sen är det viktigaste att i alla lägen arbeta säkert, oavsett om det är första eller sjunde timmen man står ute och hugger. Personligen skulle jag aldrig lägga tid på att skära av grenar om jag fäller ut inne i skogen. För att säkra upp ett besvärligt fälle kring byggnader och liknande ja, men i skogen skulle jag välja att fälla på ett sätt som inte kräver beskärning. Annars tar det för lång tid.
-
Det vet jag inte om det är helt sant. I södra landsänden där det mest fanns blandskog och mycket löv har jag alltid hört folk prata om blädning. Ett bokskifte blir generellt sett mycket dåligt om man slutavverkar det med trakthyggesprinciper. Återetableringen kräver ett skyddande hölje dels för frösättning och dels för frostskydd åt de nya plantorna. Annars är risken stor att boket, åtminstånde fläckvis, går ut.
O
Blädningens fader Uno Wallmo gav ut sin ökända bok "Rationell skogsavverkning" 1897. Den blev snart norm i skogsbruket då man trodde sig både kunna ha kakan och äta den. På 1950-talet insåg man att man hamnat i en återvändsgränd. Märk att de största och kalaste kalhyggena gjordes på 60-talet före mekaniseringen när man skulle avveckla blädningsresterna och få markerna i produktion.
Bokskog må vara en annan sak men då pratar vi ändå om en marginell företeelse i Sverige.
-
Det vet jag inte om det är helt sant. I södra landsänden där det mest fanns blandskog och mycket löv har jag alltid hört folk prata om blädning. Ett bokskifte blir generellt sett mycket dåligt om man slutavverkar det med trakthyggesprinciper. Återetableringen kräver ett skyddande hölje dels för frösättning och dels för frostskydd åt de nya plantorna. Annars är risken stor att boket, åtminstånde fläckvis, går ut.
Om lånen är stora nog för att ge dåliga nerver så kommer virket från 2 ha barrskog aldrig återge nattsömnen. De pengarna får du hitta annorstädes Dessvärre.
Ja, det kan vara mycket trixigt att fälla ut inne i bestånden. En del av svårigheten är att lära sig lägga sågsnitten rätt, och välja rätt fällteknik vid rätt tillfälle. En annan del är att lära sig läsa träden. Bedöma om man kan pressa sig mellan kronorna och om det fällda trädet hinner få upp tillräcklig fart för att trycka ut sig. Sen är det mycket viktigt att ha kunskapen och verktygen att hantera alla oönskade situationer som förr eller senare uppstår. T.ex ha alltid två motorsågar, brytjärn, kil och slägga. Vinsch eller en traktor att dra med kan behövas i vissa lägen. Sen är det viktigaste att i alla lägen arbeta säkert, oavsett om det är första eller sjunde timmen man står ute och hugger. Personligen skulle jag aldrig lägga tid på att skära av grenar om jag fäller ut inne i skogen. För att säkra upp ett besvärligt fälle kring byggnader och liknande ja, men i skogen skulle jag välja att fälla på ett sätt som inte kräver beskärning. Annars tar det för lång tid.
Bokskogsskötsel som den bedrivs idag i Sverige är klart trakthyggesbruk. Fast vanligen med principen naturlig föryngring. Det är inte blädning då skogen blir 2 siktad inte flerskiktad. Trakhyggesbruket för bokskog innebär dock en tät föryngring och långt utdragen förynringsprocess, endock ett trakthyggesbruk.
Du verkar ju tro att trakthyggesbruk inte kan använda sig av metoder som skärmställning. Trakthyggesbruk är ett utmärkt sätt att sköta bokskog.
-
Efter vad jag har förstått infördes väl "blädningen" som mera strukturerad metod i slutet av 1800-talet här i Sverige, kopierad från liknande system nere på kontinenten.. Men innan dess var väl "plockhuggning/luckhuggning" det mest förhärskande, något som i princip har blivit synonymt med "blädning" vart efter.. I alla fall här nere i södra delarna av landet.
Det var ju redan då lite begreppsförvirring i bland de där tidigare hyggesfria metoderna, och det har väl inte blivit bättre med tiden..
Den metod som användes uppe i Norrland under tiden då det blev problem där uppe var väl "Timmerblädning", dvs att man plockade ut allt över en viss dimension på en yta.. Och när de tog slut så sänkte sågverken kraven och man tog en ny vända på samma område och plockade ut det lite klenare timmret o.s.v..
-
Järnhanteringen slukade enorma mängder ved tiill kolning. Såpass att ibland fick hyttorna flyttas eftersom all skog var slut inom rimligt avstånd. ( Ett par mil) Det varr dessutom svårt med föryngringen eftersom det fanns betesdjur mer eller mindre överallt.
-
Efter vad jag har förstått infördes väl "blädningen" som mera strukturerad metod i slutet av 1800-talet här i Sverige, kopierad från liknande system nere på kontinenten.. Men innan dess var väl "plockhuggning/luckhuggning" det mest förhärskande, något som i princip har blivit synonymt med "blädning" vart efter.. I alla fall här nere i södra delarna av landet.
Det var ju redan då lite begreppsförvirring i bland de där tidigare hyggesfria metoderna, och det har väl inte blivit bättre med tiden..
Den metod som användes uppe i Norrland under tiden då det blev problem där uppe var väl "Timmerblädning", dvs att man plockade ut allt över en viss dimension på en yta.. Och när de tog slut så sänkte sågverken kraven och man tog en ny vända på samma område och plockade ut det lite klenare timmret o.s.v..
Det var snarare uppkomsten av massabruken som kom i sista skedet 1800-talet som skapade en avsättning för virke av klenare dimensioner i Norrlandskusten. Innan hade det inte varit någon avsättning för det klena virke. I bergslagen som haft en lång historia av intensivt skogsbruk bedrev i större utstäckning skogsodling och hade avsättning av klenare virke till milorna.
-
Ja, det var ju en stor export av props också, den borde väl ha börjat tidigare? Har förlagt del 1 av "Svenskarna och skogen" så kan inte kolla. :-(
-
Bokskogsskötsel som den bedrivs idag i Sverige är klart trakthyggesbruk. Fast vanligen med principen naturlig föryngring. Det är inte blädning då skogen blir 2 siktad inte flerskiktad. Trakhyggesbruket för bokskog innebär dock en tät föryngring och långt utdragen förynringsprocess, endock ett trakthyggesbruk.
Du verkar ju tro att trakthyggesbruk inte kan använda sig av metoder som skärmställning. Trakthyggesbruk är ett utmärkt sätt att sköta bokskog.
Tja, jag tror inte så mycket annat än att trakthyggesbruk vanligen innebär att man åsyftar ett skogsbruk med ett bestånd av likformiga och likåldriga träd som slutavverkas vid någon given tidpunkt och sedan föryngras. Självklart kan man självföryngra med frö/skärmställning. Det utdragna tidsförloppet i fallet bok gör att jag tycker det knappast kan liknas vid vanligt trakthyggesbruk. Det kan lika gärna liknas vid en blädning, i det vida begrepp som återgavs tidigare. 'Slutavverkningen' sker över en längre tid där lämpliga delar av beståndet tas bort bit för bit. Dessutom så ger metoden, om boket hålls välgallrat, upphov till självföryngring i beståndet innan skärm/förställningen. Så jag skulle nog våga påstå att en välskött bokskog åtminstånde stundtals (merparten av återväxtcykeln) är mer än tvåskiktad.
-
Ja, det var ju en stor export av props också, den borde väl ha börjat tidigare? Har förlagt del 1 av "Svenskarna och skogen" så kan inte kolla. :-(
Den första stora exportprodukten ifrån skogsbruket var trätjära. Den tog fart redan vid vikingatiden. Alla som bränt tjära vet att det slukar enormt med ved. Både till råmaterial och till själva processen.
-
Är det sant att svenska skogsägare får markant sämre betalt för massaved jämfört med vad de får på kontinenten. Och är det sant att Finland har markant högre förädlingsgrad inom landet av deras skog jämfört med Sverige och är det sant att tidningsdöden sänker priser på massaved till den grad att skogsägare får betalt i ett dåligt skämt efter att skogsmaskinerna har fått sitt och att anpassningen och industrialiseringen av svensk skog för att passa pappersindustrin och centraliserade påtvingade statliga 40-års prognoser har nåt med det att göra? Trist i sånt fall. :(
-
Intressant det där Berry
-
Det mesta av massan blir väll toalettpapper? Känns en aning ovärdigt att förvandla så mycket av Sveriges natur till dasspappersplantering :-\
-
Görs inte toa-papper till stor del av returpapper?
-
Ja just så känns det ibland att jag lever i en stor dasspappersplantage :)
Tror att efterfrågan på dasspapper är så hög så att man kan inte använda endast returpapper för tillverkningen.
-
även bindor tillverkas av cellulosa. Det är vansinnigt! En sticka i arslet! Fy fan vilket jävla helvete! Var kan jag få tag på bindor i LIN i dag ???
-
Just for the record ... lin är också cellulosa ... mest naturligt är väl att vägra bindor ... den gjorde en tjej som vandrade från Alice Springs genom halva Australien tillsammans med sin kamel ... ingen höjdare att bara låta mensblodet rinna ... så tyckte hon ... har Du tänkt tvätta Dina linnetrasor, som på den gamla goda tiden?
-
Läste nånstans man kan göra tyg av nässlor. Vaddå en speta i röven? ;D
-
Just for the record ... lin är också cellulosa ... mest naturligt är väl att vägra bindor ... den gjorde en tjej som vandrade från Alice Springs genom halva Australien tillsammans med sin kamel ... ingen höjdare att bara låta mensblodet rinna ... så tyckte hon ... har Du tänkt tvätta Dina linnetrasor, som på den gamla goda tiden?
Just for the record...lin har sårläkande egenskaper....det måste väl gå att tillverka engångsbindor av ett hudvänligt material som är bättre än trädprodukter mellan benen! Jag skulle inte saluföra dem som linnetrasor...snarare linnebindor...
-
Just for the record...lin har sårläkande egenskaper....det måste väl gå att tillverka engångsbindor av ett hudvänligt material som är bättre än trädprodukter mellan benen! Jag skulle inte saluföra dem som linnetrasor...snarare linnebindor...
Det går säkert. Frågan är om tillräckligt många vill betala merkostnaden för att ett sådant företag ska kunna bära sig?
-
Ytterligare en produkt på hyllan hos Ica Maxi då ...
Menskopp tycker jag är bra ... resurssnål ...
I en vanlig binda är det inte cellulosa som suger ... det är de oljebaserade absorbenterna ...
-
MENSKOPP har jag aldrig prövat. Var får jag tag på en sådan?
Annars tänkte jag mig linnebindor som man sköljer i kallt vatten för att avlägsna äggiteämnen varpå man tvättar dem i 60 grader med ALMGRENS ALLRENGÖRINGSMEDEL, en undergörande silkestvål o:)
-
Det bästa är väl om man använder produkterna som kommer från skogen.. Det skapar jobb inom landet. Och att det skulle vara resursslöseri att använda papper till allt möjligt förstår jag inte.. Skogen växer ju hela tiden.
-
Det borde väl rimligtvis finnas några alternativ till en massa trä mellan benen. För den som vill flyga till Blåkulla kan det kanske vara lämpligt med trä men det är ingen självklarhet att målet för livsresan är lika för alla (:)
-
Är det inte en viss förenkling att säga att man har 'trä mellan benen' ? :)
Om du tänker dig en pappersnäsduk.. påminner den så väldigt mycket om ett vedträ?
-
Jadu Ex ... Du har synpunkter på allting i sann allians-anda ...
Men ... vi lever ju i ett fritt land ... i alla fall när det gäller vad vi vill ha mellan benen ... så Skogsfrun får ha sina linnebindor och kladda med tvätten, och jag får ha lite silicone och kladda lite vid tömningen ...
Det finns mycket skrivet om menskopp här på alternativ ... erfarenheter för och emot ... finns att köpa på nätet ...
-
Är det inte en viss förenkling att säga att man har 'trä mellan benen' ? :)
Om du tänker dig en pappersnäsduk.. påminner den så väldigt mycket om ett vedträ?
ja, väldigt mycket faktiskt, mer än man skulle kunna tro vid en första anblick ::)
-
Nu kan man klä sig i trä helt och hållet. Begreppet "träfrack" har fått en ny innebörd.
http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2012_1/sv20.php (http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2012_1/sv20.php)
-
Vad är mest moralsikt försvarbart. Att odla lin till bindor på bra jordbruksmark i en värld där folk svälter eller tillverka bindor istället för toapapper av massaved?
-
Vad är mest moralsikt försvarbart. Att odla lin till bindor på bra jordbruksmark i en värld där folk svälter eller tillverka bindor istället för toapapper av massaved
Intressant fråga! Den tål att funderas på. Svårt att ge ett klargörande svar på frågan om det moraliskt försvarbara på rak arm! Själva frågeställningen kräver lite eftertanke och lite analys. Till att börja med skulle man vilja veta huruvida frågans motivering är retorisk eller filosofisk. Jag återkommer med svar nära jag gnuggat geniknölarna o:)
-
>:(
Nu kan man klä sig i trä helt och hållet. Begreppet "träfrack" har fått en ny innebörd.
[url]http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2012_1/sv20.php[/url] ([url]http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2012_1/sv20.php[/url])
Jag vill vara en blodbok. I toppen sitter en lärka och sjunger. Högklackade träskor därtill så kan jag promenera och se mig om vida kring. Vid nästa tillfälle klär jag mig i ett sibiriskt lärkträd där en spillkråka huserar. Jag skulle nog använda samma par skor.
Betyder inte träfrack likkista?
Träskalle är ett annat uttryck man hört talas om. Den kan vara bra att ha som slagträ när man slår sina huvuden ihop. Det finns visst olika sätt att göra det på... En variant är dansk. Den kan man använda som en sista utväg i ett hopplöst underläge när en fähund har övermannat sin matmor och slutligen lyckats, i sina försök att ta kommando, få övertaget i ett råkurr >:D >:(
-
Nu kan man klä sig i trä helt och hållet. Begreppet "träfrack" har fått en ny innebörd.
[url]http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2012_1/sv20.php[/url] ([url]http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2012_1/sv20.php[/url])
ojoj...här handlar det inte precis om att se över vår konsumtion...utan gladeligen öka på den...stressa på naturen lite till...det blir nog bra...
sedan är det lite intressant att de gladeligen utropar att det är jätte bra ur milösynpunkt att göra textil av skogen/cellulosa (naturprodukt vet du ::)) det jag inte riktigt får ihop i den ekvationen är att så vitt jag vet (från min materiallära kurs) så är inte viscos speciellt snällt mot miljön!!! det är väldigt mycket kemikalier i den prosessen...dessutom kan man väll fundera på om viscos är speciellt lajbans tyg överhuvudtaget då det skrynklar som f***n och tar åt sig av svettlukt, mm...
jag fattar inte varför de inte pratar om lyocell...det är vidareutecklingen av viscos och om jag förstått allt rätt, ett mer eller mindre slutet system där bra mycket mindre kemikalier släpps ut...
men det klingar ju så bra med naturmaterial och att bomull kräver så mycket gifter etc...:P kanske skulle man i stället slå ett slag för ökad användning av svensk ull - hur många i sverge har inte får??? eller kanske återuppta svensk linproduktion...där kan man väll snacka om mindre miljöpåverkan?
nu börjar hela tråden bli ganska OT...men ändå väldigt intressant...det är fantastiskt vad vår skog kan ge oss...eller kanske snarare våra träd...för skog tvistas det ju om det är...men grundfrågan är i min mening om vi borde och egentligen behöver konsumera den så hårt...hur mycket av denna resurs slänger vi helt tanklöst? i form av bindor, tidningspapper (eller snarare reklam), toapapper, skitvirke osv...det ska vara så förbannat mycket hela tiden...om vi alla skulle nöja oss med lite...bara lite mindre skulle det räcka mycket längre...och naturen skulle inte behöva störas så mycket... men som med det mesta annat i dagens ekonomi så är det just ekonomin som är det viktigaste...inte naturen, inte våra egentliga behov och inte enligt min mening välfärden heller...det har gått för långt...nu är det girigheten som styr...
det är klart att vi ska skörda den skog vi har...men inte på det här hänsynslösa och ogenomtänkta sättet...det är bara gjort för en kortsiktig vinst....i kronor och ören...
kram på er allihop! ni gör alternativ till en intressant plats där man kan diskutera och resonera...TACK!
-
Jo, man kan undra hur vi från starten hamnade i linbindor och viskos... Många som inte fått tillräckligt med sol och börjat bli snurriga kanske.
sedan är det lite intressant att de gladeligen utropar att det är jätte bra ur milösynpunkt att göra textil av skogen/cellulosa (naturprodukt vet du ::)) det jag inte riktigt får ihop i den ekvationen är att så vitt jag vet (från min materiallära kurs) så är inte viscos speciellt snällt mot miljön!!! det är väldigt mycket kemikalier i den prosessen...dessutom kan man väll fundera på om viscos är speciellt lajbans tyg överhuvudtaget då det skrynklar som f***n och tar åt sig av svettlukt, mm...
jag fattar inte varför de inte pratar om lyocell...det är vidareutecklingen av viscos och om jag förstått allt rätt, ett mer eller mindre slutet system där bra mycket mindre kemikalier släpps ut...
men det klingar ju så bra med naturmaterial och att bomull kräver så mycket gifter etc...:P kanske skulle man i stället slå ett slag för ökad användning av svensk ull - hur många i sverge har inte får??? eller kanske återuppta svensk linproduktion...där kan man väll snacka om mindre miljöpåverkan?
Det är inte viskosprocessen man ska dra igång. Den är för dyr och fibrerna av för dålig kvalite (därav skrynkling). Det görs ganska stora ansträngningar från både skogsindustri och detaljhandel för att kunna börja göra tyg och bättre formmassa. Pengar satsas av Södra, IKEA, HM mm. Att detta skulle bli verklighet är inte säkert man alla inblandade har goda grunder att önska livet ur bomullsfibrer. Givetvis försöker man ta fram en process som lämnar mindre 'avtryck' än såväl viskos som bomull. Annars ger det ju inga goda försäljningsargument.
-
Ok, my bad...
det förändrar dock inte frågan hurvida vi faktiskt behöver använda denna resurs...bort md slit och slänget så blir det nog redan där ganska stor skillnad på behovet...
ja man blir ju ganska snurrig i hela denna soppan...
-
Jag är inte kunnig inom detta område men jag har några tankar som surrar runt.
Skogsägandet och bruket av skogen varierar mycket i Sverige. Jag tänker på de små jordbrukarna som tidigare försörjde sig på några hektar jord och skog men även herrarbete för att få litet inkomster. De tänkte flera generationer framåt och skötte därför skogen efter tanken på att det skulle finnas virke till redskap, hus och bränsle under kommande generationer.
Många av de mindre jord och skogsbruksfastigheter finns till viss del ännu kvar men hotas nu av omarronderingar för att myndigheterna anser att skogsbruket måste vara rationellt. Detta medför stora kostnader för skogsägaren vilket i sin tur bidrar till att den nytilldelade skogen avverkas för att täcka kostnaderna.
-
Ni som vurmar för att skogen ska sparas. . Till vad? Att låta den ruttna ned?
-
Ni som vurmar för att skogen ska sparas. . Till vad? Att låta den ruttna ned?
Det är ju inte helt fel om man nu vill ha en mångfald vad gäller djur och fauna. Dessutom ruttnar ju inte hela skogen ned i ett svep ;)
-
Ok, my bad...
det förändrar dock inte frågan hurvida vi faktiskt behöver använda denna resurs...bort md slit och slänget så blir det nog redan där ganska stor skillnad på behovet...
ja man blir ju ganska snurrig i hela denna soppan...
När oljan och uranet är slut. Gruvorna börjar sina och världsbefolkningen ständigt ökar. Då mäste vi både få bort slit och slänget och intensivt och smart använda de förnyelsebara resurser vi har.
-
Jag är inte kunnig inom detta område men jag har några tankar som surrar runt.
Skogsägandet och bruket av skogen varierar mycket i Sverige. Jag tänker på de små jordbrukarna som tidigare försörjde sig på några hektar jord och skog men även herrarbete för att få litet inkomster. De tänkte flera generationer framåt och skötte därför skogen efter tanken på att det skulle finnas virke till redskap, hus och bränsle under kommande generationer.
Många av de mindre jord och skogsbruksfastigheter finns till viss del ännu kvar men hotas nu av omarronderingar för att myndigheterna anser att skogsbruket måste vara rationellt. Detta medför stora kostnader för skogsägaren vilket i sin tur bidrar till att den nytilldelade skogen avverkas för att täcka kostnaderna.
Tror inte mycket på den naturromantiska historien beskrivningen. Folk tog nog så mycket de kunde ur skog och mark. Sedan att metoderna var ineffektiva är en annan sak.
Har även svårt att se på vilket sätt myndigheter skulle lägga sig i småbrukandet på avgörande sätt. Det är ju mest bara vid kalhuggning som det är vissa bestämmelser som att lämna in blanketter och åter beskoga. Att vissa miljöbestämmelser finns anser jag vara bra. Sveriges natur är ju så väldigt kultur påverkad att det knappt går att hitta en opåverkad kvadrat meter.
-
Ni som vurmar för att skogen ska sparas. . Till vad? Att låta den ruttna ned?
Rekreation för högre livskvalitet. Vi hör samman i ett gemensamt ekosystem. Skogen utgör ett urhem för en del varelser i vår herres hage. Vad händer med tjädern när den blir hemlös? - Den dör. Vem ska anpassa sig till vem egentligen ??? Den som förvaltar skog måste även ta ett stort ansvar för skogens invånare och livets mångfald. Artrikedom medför högre livskvalitet för alla.
-
Rekreation för högre livskvalitet. Vi hör samman i ett gemensamt ekosystem. Skogen utgör ett urhem för en del varelser i vår herres hage. Vad händer med tjädern när den blir hemlös? - Den dör. Vem ska anpassa sig till vem egentligen ??? Den som förvaltar skog måste även ta ett stort ansvar för skogens invånare och livets mångfald. Artrikedom medför högre livskvalitet för alla.
Jo, men det är ju inte på något sätt så att skogen håller på att ta slut.. tvärtom.
Att låta granar stå och växa så länge så dom ruttnar upp tycker jag är ett betydligt större slöseri än att ta ner dom och plantera nya.
-
Jo, men det är ju inte på något sätt så att skogen håller på att ta slut.. tvärtom.
Att låta granar stå och växa så länge så dom ruttnar upp tycker jag är ett betydligt större slöseri än att ta ner dom och plantera nya.
Ruttet trä är livsmiljön för mängder av insekter och andra djur, vi är ju inte ensamma här på jorden. Dessutom kan man ju tillåta andra trädslag som inte ruttnar redan efter hundra år...
-
Jag är fullt övertygad om att det finns tillräckligt med ruttet trä ändå, för att föda insekterna som behöver det.
Det går inte att plocka in även skogen i facket *detta-får-vi-inte-använda* Det är en i högsta grad förnyelsebar resurs att ta tillvara istället för att låta den ruttna med hänvisning till att några insekter ska överleva.
-
Det går faktiskt att både ta tillvara resurserna i skogen och se till att gynna biologisk mångfald och ha fina områden för rekreation. Allt måste inte vara svart eller vitt. Många småskaliga skogsägare gör faktiskt så.
Min farfar tex, han såg till att både ha lite produktiv skog, som skulle ge kommande generationer ekonomisk möjlighet att fortsätta bruka markerna, och stora områden med blandskog, där han plockade ut enstaka träd för ved, men samtidigt såg till att det fanns återväxt. Samtidigt bevarades gläntor och olika biotoper, och en hel del döda träd fick vara kvar.
Min morfar hade också skog, var intresserad av ny forskning och provade mycket nytt. Han var en av de första som planterade lärk i större skala. Han tillämpade en form av kontinuitetsskogsbruk, så att det aldrig blev några kalhyggen. Han valde att lägga mer arbetstid i skogen, och slita mer för hand, så att skogen skulle få mindre skador och vara trevlig att vistas i, fast att skogen skördades på ett ekonomiskt sätt.
Nu har jag själv blivit skogsägare, jag har köpt farfars gård. Och jag är tacksam att det finns uppvuxen skog, som ger möjlighet att renovera de fallfärdiga uthusen. Lån hade blivit för dyrt, och väntar vi för länge, så kommer husen att vara bortom räddning. Samtidigt älskar jag att vara i skogen, så jag är glad över att det finns många olika biotoper där. Och jag hoppas att jag lärt mig lite av morfar, och tänker unna mig att experimentera lite när jag planterar. Vad som är rätt beslut, krasst ekonomiskt, vet vi ändå inte förrän i efterhand, så då kan man ju välja att göra det som man tycker är roligt, åtminstone på delar av marken. Och samtidigt hoppas jag att de beslut jag fattar är bra för både naturen och framtida brukare av marken.
-
Jo, men det är ju inte på något sätt så att skogen håller på att ta slut.. tvärtom.
Att låta granar stå och växa så länge så dom ruttnar upp tycker jag är ett betydligt större slöseri än att ta ner dom och plantera nya.
Du kallar planteringar för skog.
Och de planteringarna bär öht inget vilt, det enda som finns på marken i en sån syd-och mellansvensk granplantering är barr. Inget gräs, inga örter, inget alls som viltet kan leva på.
Tjädern tex vill ju ha lite gammal tallskog, men det finns snart ingen kvar annat än i några enstaka reservat.
-
Jo, men det är ju inte på något sätt så att skogen håller på att ta slut.. tvärtom.
Att låta granar stå och växa så länge så dom ruttnar upp tycker jag är ett betydligt större slöseri än att ta ner dom och plantera nya.
Det beror på vilken skog man menar. De mer orörda, urskogsliknande är resan slut i Sverige. Vi har bara kvar starkt kultur påverkad skog och det är detta som är det tråkiga. Vårt allt för effektiva skogsbruk lämnar inget åt naturen att sköta utan mänsklig inblandning. Så eftersom det redan är för sent för Sverige är det bara att köra på som vi gör och effektivisera skogsbruket ytterligare och intensifiera uppfödning av hjortdjur :-\
-
Du kallar planteringar för skog.
Och de planteringarna bär öht inget vilt, det enda som finns på marken i en sån syd-och mellansvensk granplantering är barr. Inget gräs, inga örter, inget alls som viltet kan leva på.
Tjädern tex vill ju ha lite gammal tallskog, men det finns snart ingen kvar annat än i några enstaka reservat.
Det är ju ett direkt felaktigt påstående att det skulle saknas vilt i skogarna.. Älg, rådjur och hare finns det gott om.. För att inte tala om vildsvin, om du frågar TiB :).
De stora skogsfåglarna har minskat, det stämmer, men vad det beror på är ju inte alls lika säkert. Jag har tex ett stort skogsområde här i närheten där det häckar kungsörn, och där borde det ju rimligen även finnas skogsfågel, men det gör det inte i nån större grad. Vi har mossmarker i närheten som aldrig nånsin rörs av nåt skogsbruk, inte heller där finns dom i nån större omfattning.
Så nej, det har nog andra orsaker.
-
Tjädern trivs framförallt i medelåders nygallrad tallskog. I vart fall är det där man ser den. Det är ju rätt så självklart om man tänker efter. Tallbarr är tjäderns basföda vintertid och ju växtligare skog desto näringsrikare barr.
Det skogsbruk vi har bedrivit de senaste femtio åren är säkert det långsiktigaste som har förekommit. Granplanteringarna i Sydsverige är inte de roligaste miljöerna helt klart. Mestadels är de på gammal åker och betesmark som ingen ville ha.
Vi har varit ett alldeles för tättbefolkat land för att ha stora ytor med opåverkad naturskog. Den som finns är på mycket otillgängliga platser och som en vacker dröm i stadsbons sinne.
-
Den som tvivlar på att det finns skog i Sverige rekommenderas att ta en flygtur från Ystad till Kiruna.
-
Eller varför inte från Linköping med Jas Gripen så att det dånar lite mer skräckinjagande >:D
Den som tvivlar på att det finns skog i Sverige rekommenderas att ta en flygtur från Ystad till Kiruna.
-
Det kan du lita på att de gör! Gärna rakt över Jangenreviret för här räknar de med att det inte finns nån som de kan störa.
-
Finns de som rekomenderar att bara odla gran, släpp INTE fram något annat.
Om man har ett område som kan komma att få "naturvärden" skall man sopa ner allt och plantera gran.
Varför denna rekomendation? Jo för att det finns för många som fått sin skog / mark "konfiskerad" just bara för att man tyckt det var roligt att få fram ett område med höga naturvärden, och någon "naturmupp" kommit dit och hittat en liten blomma / groda / fågel eller annat som bara måste skyddas.
Som tack för att markägaren avsatt en bit mark för att få fram en rolig och trevlig skog att vistas i, så bildar man ett naturreservat eller liknande och tar på så sätt marken från markägaren.
Till er som talar om för andra hur dom skall sköta sin skog / mark, det finns ett enkelt sätt att lösa detta, köp din egen skog och sköt den så som du vill, och låt andra sköta sin skog på sitt vis...
-
...men om man hade syftet att få fram en bit skog med naturvärden, och lyckas så bra att någon/några arter på utrotningens rand trivs så bra, vad är det egentliga problemet?
Man får ju faktiskt betalt, och biotopskydd gäller bara i 50 år. Och om man då sparat en bit skog för att vara i, och dessutom får betalt för att spara skog man ändå tänker spara, så är det snarare en vinstlott...
Själv tycker jag att det är värre med vissa ägare av "mindre än 50 hektar" fastigheter, som avverkat i stort sett allt för att få kontanter, och sedan planterat gran på hela skiten, oavsett om det passar för marken eller ej, och så struntar i allt vad röjning och gallring heter.
Där blir vare sig timmervärden eller naturvärden de närmaste 100 åren.
-
felpost
-
Finns de som rekomenderar att bara odla gran, släpp INTE fram något annat.
Om man har ett område som kan komma att få "naturvärden" skall man sopa ner allt och plantera gran.
Till er som talar om för andra hur dom skall sköta sin skog / mark, det finns ett enkelt sätt att lösa detta, köp din egen skog och sköt den så som du vill, och låt andra sköta sin skog på sitt vis...
Vårt samhälle bygger på privat ägande.
Det är bara att acceptera.
Sedan kan vi välja att se skogen som ett "pengamagasin" eller som ett mycket komplicerat biosystem som hänger ihop med hela biosfären som vår överlevnad hänger på. Vi kan välja att se andra arters behov, andra individers behov eller bara konstatera att vi människor är starkast och vi bestämmer. Det finns vissa regler, baserat på det "allmännas intresse", men mycket utrymme för fria val. I dag är det tydligen så att en granskog är mycket värd, om 20-30 år kanske andra biotoper är värdefulla (hoppas inte allt är granskog i så fall).
Hur mycket skog äger staten?
Den skogen kan vi kontrollera via röstsedeln.
Sebastian
Skogsägare 1 hektar
-
Man får ju faktiskt betalt, och biotopskydd gäller bara i 50 år. Och om man då sparat en bit skog för att vara i, och dessutom får betalt för att spara skog man ändå tänker spara, så är det snarare en vinstlott...
Kan du inte länka till blanketten man ska använda till det? Helst snabbt, för dom tömmer lådan vid 12 idag och jag vill gärna ha ut pengar motsvarande timmervärdet så jag slipper hugga mer. Kommer glatt att anmäla resten av skogen här. Ingen skulle vara gladare än jag om den får stå kvar.
Som det är nu så har jag ju bara ett skifte på skogsbruksplanen som är stämplat som NV (naturvård) och det ger mig inte en krona , men däremot duktigt med trassel om jag vill hugga där.
-
Biotopskydd gäller för evigt. Naturvårdsavtal gäller i 50 år men då är det ynkligt små pengar som betalas ut.
Att ett skifte är NV klassat i din skogsbruksplan betyder inte att det är idiotstopp att göra något. Du kan se det som en rekommendation att tänka efter vad du gör om du gör något. Planen är ditt eget beslutunderlag som du eller tidigare ägare betalat för. Det är inget dekret från varken Gud eller Kungen.
-
...men om man hade syftet att få fram en bit skog med naturvärden, och lyckas så bra att någon/några arter på utrotningens rand trivs så bra, vad är det egentliga problemet?
Man får ju faktiskt betalt, och biotopskydd gäller bara i 50 år. Och om man då sparat en bit skog för att vara i, och dessutom får betalt för att spara skog man ändå tänker spara, så är det snarare en vinstlott...
Själv tycker jag att det är värre med vissa ägare av "mindre än 50 hektar" fastigheter, som avverkat i stort sett allt för att få kontanter, och sedan planterat gran på hela skiten, oavsett om det passar för marken eller ej, och så struntar i allt vad röjning och gallring heter.
Där blir vare sig timmervärden eller naturvärden de närmaste 100 åren.
Problemet är väl att man antingen blir av med marken helt, eller så förlorar man all rätt att bestämma över marken, och någon annan skall komma och tala om vad du skall göra, och gör du fel så blir du straffad för detta.
Och man får ju faktiskt betalt...
Ibland är det bra betalt, men lika ofta är det dåligt betalt, det täcker inte ens det arbete man måste lägga ner för att uppfylla alla sina skyldigheter...
-
Intreesant diskussion.
Några här, som jag antar har samma medellivslängd som alla andra människor, förespråkar rätten att göra vad man vill på sin egen mark. Oavsett konsekvenserna för efterkommande generationer människor, eller för den delen för hela ekosystem.
Några andra ser längre än sin egen livslängd, och inser att skog och mark kommer att finnas även efter att man själv har dött.
Till er kortsiktiga ego-ägare vill jag föreslå: lugna ner er och tänk framåt, till efter att er egen tid tagit slut.
Varför skulle det vara roligt att gran på sin mark bara för att det kanske skulle riskera att bli stora naturvärden annars?
Det enda man gör när (över)planterar gran är att göra de stora skogsbolagen glada. Det är dessa som önskar sig tillgång på billig massaved från skogsägare som lyder deras råd.
Inte fan blir sådan "skog" vare sig trevlig att vara i, det finns ingen svamp eller bär, viltet trivs inte heller...
Jodå, jag har själv skog, 70 hektar i Götaland....
-
Om du har egen skog så borde du känna till att det blir obetydliga summor för att sätta av skog till ingen nytta.
Jag ser inte riktigt vitsen med att låta skogen stå och ruttna , jämfört med att ta ner och plantera ny, för kommande generationer?
Jag är 48 nu..Mycket av det jag huggit nu har redan haft röta i sig. Och det jag planterar nu kommer nästa ägare att få ta över som kanske 30-årig skog. På vad vis hade det varit bättre för den personen att ta över granar som är på väg att ruttna upp?
-
Om nu granskogen ruttnar så kanske man ska fråga sig var för ?
-
Grannen på min ena sida har precis gallrat sin granplantering, och jag såg att det var röta även i smågranar med stamdiameter på 10-15cm. Över huvud taget är det väldigt mycket röta i granen de tar ner häromkring, ofta upp till en tredjedel. Jag förstår inte att det kan löna sig att hålla på och plantera och sköta om i 60-70 år när så mycket ändå är förstört när det tas ner
-
Det är samma problem här, och vi försöker i möjligaste mån få dit tall istället, men den har ju sin fiende i älgen.
-
Lärk kan också vara ett alternativ om man tvunget skall plantera. De blir allt vanligare häromkring
-
Lärk kan också vara ett alternativ om man tvunget skall plantera. De blir allt vanligare häromkring
Ah, det är så? Jag har sett flera hyggen med lärkplantor ett tag nu, men då är det alltså inte unikt.
Efter Gudrun skotade jag ut ett område som gallrats 5-10 år tidigare, med en hel del körskador, och fan vad det var röta i det jag körde ut. Tall torde klara sånt bättre...
-
Angående betalning när skogen skyddas;
Vi sålde av en del av vår skog till ett blivande naturreservat för några år sedan. Vi fick avsevärt mer betalt än vad värderingen som Skogsstyrelsen hade gjort året innan i samband med att vi köpte gården.
Tyvärr var vi lite snabba, hade vi väntat något år till så hade vi kunnat låta bli att sälja och istället tagit en intrångsersättning och fått marknadsvärdet +25% som staten nu betalar.
För oss var det iallafall en god affär, dels ekonomiskt, dels för att det står kvar en fin gammal skog där vi kan promenera, plocka svamp och bär.
-
Ah, det är så? Jag har sett flera hyggen med lärkplantor ett tag nu, men då är det alltså inte unikt.
Efter Gudrun skotade jag ut ett område som gallrats 5-10 år tidigare, med en hel del körskador, och fan vad det var röta i det jag körde ut. Tall torde klara sånt bättre...
Jag har inga siffror eller så på ökad lärkplantering, det är bara något jag lagt märke till. Nu ser man sådant lite varstans, men det finns inte en enda plantering med nära fullvuxen lärk här
Dels har ju tall djupare rötter, dels är det moståndskraftigare mot röta med sitt terpentinhaltiga trä. Så de borde klara sig betydligt bättre mot körskador tycker jag.
-
Jag förstår inte varför man planterar gran öht söder om Västerbotten. Virket är ju värdelöst eftersom den växer alldeles för fort
-
Jag förstår inte varför man planterar gran öht söder om Västerbotten. Virket är ju värdelöst eftersom den växer alldeles för fort
Av hävd och tradition antar jag. Och man får ju betalt för massaved också.
-
Kom till Småland, grabbar, o kolla läget! Jag budade på ett ställe för ngr år sen m ngr hektar skog som var kärleksfullt skött av min morfarsfar, o många både före o efter honom. Blev överbudad av ett litet skogsbolag fr Nybro. Ringde vd:n direkt för att höra om han ville sälja av torpstugan men han krävde för mycket guld för för lite skräp. Men jag hörde (o såg i mitt inre) hur han gnuggade händerna o sa: - ... och det här är BARA gammalskog, suveränt ställe...! och nån månad senare låg flerhundraåriga granar i floe på bivägen (slutade räkna årsringar v 200 o grät o gick hem) och ett helt ekosystem var utplånat utan att någon på Skogsstyrelsen ens fått lite hicka.
Nu kan man se tvärsöver hektaren, där frötallar står m glesa mellanrum och torpets källa samt jordkälllaren står under vatten o ett fornminne, utsatt på kartan, är utplånat. Jag tittar bort när jag åker förbi.
Det ställe jag till slut köpte ligger på toppen av ett litet berg m formidabel utsikt men skogarna i environgerna är bedrövliga. Två hyggen av skiftande ålder, oframkomliga. Tre planteringar där bara vildsvin trivs, oframkomliga. En ngt äldre plantering som röjts m riset liggande, oframkomlig. En ngt äldre skog, framkomlig om man följer min snitslade väg. Nytt hygge strax före jul där ingen sätter sin fot på 40 år o där det växte nattviol i stora mängder.
Rum efter rum stängs. Stig efter stig körs upp. Och visa mej den uggla som vill häcka i en torraka mitt på ett hygge..?
Vi ska inte göra oss ngr illusioner om att bara De Stora Bolagen är giriga. Staten har i alla fall vissa krav på dom. Men hur fan stoppar vi de SMÅ jävlarna som hela tiden slinker mellan fingrarna på lagstiftande församlingar? Finns det förresten ngr lagstiftande församlingar?
Det är små skogsbolag o små skogsägare, som arbetar under radarn, som gör mest skada, tror jag. Och det säger jag i vetskap om att flera av dom är mina grannar o vänner. Inga dåliga människor alls, men pressade av profitkraven o armorteringarna o hur-fan-ska-jag-få-mjölkkorna-att-löna-sej...
Hur kan vi hjälpa dom o hur kan vi hjälpa oss själva? Bönder o skogsägare är det därför att dom älskar mark, djur och skog. Ingen mår bra bra av gällande ordning.
Konstruktiva förslag?.......
-
Jag driver fortfarande min tes att vi ska skatteväxla så det blir billigare med tjänster och dyrare att köpa nytt. Billigare med arbetskraft och dyrare med råvaror. Släng mindre, laga mer.
Kan dock inget om skogsbruk (tyvärr.. :( är nog dags att läsa på)
-
Kunde vi förbruka mindre träråvara, eller åtminstone använda träråvaran till mer långsiktiga saker (mer virke, mindre papper och flis) så kunde vi kanske satsa på mer kvalitet istället för kvantitet i skogen. Fler andra träslag, längre omloppstider, nya brukningsmetoder som kanske kunde innebära färre kalhyggen och en skog som var bra för undervegetation, vilda djur, rekreation OCH ekonomisk för markägaren.
Kunde man få riktigt bra betalt för bra träråvara, så vore det förhoppningsvis lönt att satsa mer tid på att söka kunskap, sköta och förädla sin skog.
Frågan är om det går att få till ett samhälle där vi människor är mer rädda om våra saker, och är beredda att betala för kvalitet.
Billigare med arbetskraft och dyrare med råvaror. Släng mindre, laga mer.
Detta kunde vara i den linje som jag skrev om ovan. Vore arbetet billigare, då kunde jag definitivt tänka mig att betala för t ex platsbyggd inredning i kvalitetsträ.
-
Utöver att vara billigt, vilket ju allt måste vara idag, är gran dessutom föredraget av timmermän för att det väger minst. Bär man några kubik om dagen under hård tidspress så spelar det ju roll.
När jag tänker på det så är dagens nybyggen och granen granska lika; snabba, billiga och ömtåliga. För att inte säga fula.
-
Kom till Småland, grabbar, o kolla läget! Jag budade på ett ställe för ngr år sen m ngr hektar skog som var kärleksfullt skött av min morfarsfar, o många både före o efter honom. Blev överbudad av ett litet skogsbolag fr Nybro. Ringde vd:n direkt för att höra om han ville sälja av torpstugan men han krävde för mycket guld för för lite skräp. Men jag hörde (o såg i mitt inre) hur han gnuggade händerna o sa: - ... och det här är BARA gammalskog, suveränt ställe...! och nån månad senare låg flerhundraåriga granar i floe på bivägen (slutade räkna årsringar v 200 o grät o gick hem) och ett helt ekosystem var utplånat utan att någon på Skogsstyrelsen ens fått lite hicka.
Nu kan man se tvärsöver hektaren, där frötallar står m glesa mellanrum och torpets källa samt jordkälllaren står under vatten o ett fornminne, utsatt på kartan, är utplånat. Jag tittar bort när jag åker förbi.
Det ställe jag till slut köpte ligger på toppen av ett litet berg m formidabel utsikt men skogarna i environgerna är bedrövliga. Två hyggen av skiftande ålder, oframkomliga. Tre planteringar där bara vildsvin trivs, oframkomliga. En ngt äldre plantering som röjts m riset liggande, oframkomlig. En ngt äldre skog, framkomlig om man följer min snitslade väg. Nytt hygge strax före jul där ingen sätter sin fot på 40 år o där det växte nattviol i stora mängder.
Rum efter rum stängs. Stig efter stig körs upp. Och visa mej den uggla som vill häcka i en torraka mitt på ett hygge..?
Vi ska inte göra oss ngr illusioner om att bara De Stora Bolagen är giriga. Staten har i alla fall vissa krav på dom. Men hur fan stoppar vi de SMÅ jävlarna som hela tiden slinker mellan fingrarna på lagstiftande församlingar? Finns det förresten ngr lagstiftande församlingar?
Det är små skogsbolag o små skogsägare, som arbetar under radarn, som gör mest skada, tror jag. Och det säger jag i vetskap om att flera av dom är mina grannar o vänner. Inga dåliga människor alls, men pressade av profitkraven o armorteringarna o hur-fan-ska-jag-få-mjölkkorna-att-löna-sej...
Hur kan vi hjälpa dom o hur kan vi hjälpa oss själva? Bönder o skogsägare är det därför att dom älskar mark, djur och skog. Ingen mår bra bra av gällande ordning.
Konstruktiva förslag?.......
Jag tror inte dessa småbönderna egentligen vill se sin skog kalhuggen, men dom har skogsbrukslagen emot sig. En del har småmaskiner och praktiserar så kallas selektiv skugshuggning i smyg. Nu kan det ibland gå att få laglig tillåtselse att göra sådan selektiv skogshuggning, kallas också plädning. Men bara om det är granskog, om jag förstått saken rätt. Kontinutetssogsbruk lönar sig bäst i längden för skogsägaren för det ger mest sågtimmer, men nuvarande skogsbruk ger mest massaved. Massaindurstrin är landets största exportör och alltså ekonomiskt viktig för landet, därför lyssnar regeringen på deras åsikter.
Angåede att det planteras enbart gran, till och med där tall lönar sig bättre, så är det oftast för att man är rädd för viltskador. Det är fullt möjligt att sätta upp staket. Såg ett repotage i Land skogsbruk ang det för länge sedan. Istället för rättuppstående stolpar så sätter man ihop två stolpar så att det blir en klyka i toppen och hänger nätet i klykan. Nätet ska inte gå ända ned till marken, då växer det fast. På en inhängnad plantering blir det en hel del löv som älg och rådjur betar ned också, som till ex rönn och sälj. Rönnvirke är värdefullt, vet alla det? Och sälj är minst lika bra till vedeldning som björk. Dessutom så gillar fåglar och insekter dom.
-
Visa mig gärna den punkt i skogsbrukslagen där det står att man är tvungen att kalhugga.
-
När jag stod med Amerika-Sågen i Växjö så kom det en gubbe springande, fly förbannad. Först trodde jag han var ilsken på mej för att det dånade lite. Han undrade vad sälj är för ett ¤¤^¤¤####"!!!!%&!! träslag.
-Jag har en som är döer men har faenimej varken yx eller såg som biter på den!
Men det är nog bara norrmännen som i viss mån vet hur bra sälj är.
-
Visa mig gärna den punkt i skogsbrukslagen där det står att man är tvungen att kalhugga.
I början av 80-talet ville regeringen Palme avvärja skogsindustrins råvarubrist med tvångsavverkning i stor skala. Förslaget stoppades av lagrådet och en stark opinion.
Som kompromiss blev en ganska tandlös lag om avverkningsskyldighet som togs bort när skogsvårdslagen skrevs om på 90-talet. Kvar är däremot den så kallade "Paragraf 10 kurvan" som föreskriver att ny skog ska anläggas om den gamla blivit för gles pga storm eller olämplig avverkning.
Dagens skogsdebatt präglas av en total historielöshet. Min tro är att i en framtid kommer människor med skriande behöv av byggmaterial och bränsle att vilja kasta sig över det som vi idag bedömer som skyddsvärd skog.
-
Ja, det är ju en viss skillnad på att påstå att man är tvungen att kalhugga , när den korrekta versionen är att man måste plantera om det är för glest. .
-
Att plantera i luckorna fungerar inte. Du blir skyldig att avveckla restbeståndet också.
5 § Ny skog ska anläggas på produktiv skogsmark
1. om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt,
2. om marken ligger outnyttjad, eller
3. om skogens tillstånd är uppenbart otillfredsställande.
-
När jag stod med Amerika-Sågen i Växjö så kom det en gubbe springande, fly förbannad. Först trodde jag han var ilsken på mej för att det dånade lite. Han undrade vad sälj är för ett ¤¤^¤¤####"!!!!%&!! träslag.
-Jag har en som är döer men har faenimej varken yx eller såg som biter på den!
Men det är nog bara norrmännen som i viss mån vet hur bra sälj är.
Så hårt är det inte, både såg och yxa biter ju utmärkt. Jag har eldat en del sälg de sista åren, och det är riktigt bra ved faktiskt, bara en liten aning sämre än björk. Man kan tro att det är mjukt, lätt trä liknande al eller asp bara för att det av vissa räknas som skräpträd, men det är mycket bättre material faktiskt
-
Jag förstår inte varför man planterar gran öht söder om Västerbotten. Virket är ju värdelöst eftersom den växer alldeles för fort
Nej, det växer inte alls för fort om man sköter det på ett någorlunda normalt sätt.
-
Jag har eldat en del sälg de sista åren, och det är riktigt bra ved faktiskt, bara en liten aning sämre än björk.
I så fall är du en naturmarodör! :) År 2009 var sälgens år, då vi rekommenderades att spara de viktiga sälgarna inom skogsbruket.
Att gå och plockhugga sälg är därmed ett bra exempel på att småskalig avverkning kan vara ganska hänsynslös den med.
-
I så fall är du en naturmarodör! :) År 2009 var sälgens år, då vi rekommenderades att spara de viktiga sälgarna inom skogsbruket.
Att gå och plockhugga sälg är därmed ett bra exempel på att småskalig avverkning kan vara ganska hänsynslös den med.
Jag har mängder med sälg här, bland annat har jag ett blöthål där det borde ha växt al men där växer sälg i stället. En och annan sönderblåst eller döende går åt till ved, inget konstigt med det.
-
Ja, jag var inte helt allvarlig, och ville inte anklaga just dig för något. Sorry.
-
Skogsola, "om skogens tillstånd är otillfredsställande" är ju en väldigt flytande formulering. Myndigheternas värdering därvid borde gå att påverka, men hur..?
-
En lag ida'
Bör va en gummilag och ha
Tvåhundratusen definitioner
Då blir den användbar
Mot alla och envar
Som på nåt sätt vill ta sig ton
(Mikael Wiehe)
-
Skogsola, "om skogens tillstånd är otillfredsställande" är ju en väldigt flytande formulering. Myndigheternas värdering därvid borde gå att påverka, men hur..?
Myndighterna har gett ut föreskrifter, just för att det skall bli lite mer rättssäkert.
Varför och hur vill du påverka reglerna?
-
Tycker det är lysande att det finns regler. Utan så skulle vi väl få öknar här också. Eller åtminstone en massa bestånd med bara sly. Min granne tycker det är för dyrt att plantera och tror att det växer av sig självt. Vi högg två skiften jämte varandra 1974. Vi har nu fin gran på vårt medan hans bara är en massa gräs :)
-
Myndighterna har gett ut föreskrifter, just för att det skall bli lite mer rättssäkert.
Varför och hur vill du påverka reglerna?
Skogsvårdsstyrelsens föreskrifter fungerar ju något så när. Men i princip så är det otillfredställande med otydliga lagar som tjänstemän kan komplettera med egna föreskrifter utan att det är demokratiskt beslutat. Djurskyddslagen är ett bra exempel.
-
Skogsvårdsstyrelsens föreskrifter fungerar ju något så när. Men i princip så är det otillfredställande med otydliga lagar som tjänstemän kan komplettera med egna föreskrifter utan att det är demokratiskt beslutat. Djurskyddslagen är ett bra exempel.
Visst hade det varit bra om allt stått i lagen (om än lite otympligt). Det jag menar var att det är bättre att myndigheten beslutar
om föreskrifter, än att de olika handläggarna spretar hej vilt i sina beslut.
-
Men så har det blivit nu. När de påstår att x antal % av avverkningarna är underkända av miljösynpunkt. Utan att de kan peka på vad som var fel egentligen.
-
Men det har väl inget med skogstillståndet att göra? Det var väl mest media och de sk naturvännerna som hårddrog det en smula. Så länge inga beslut fattas om åtal eller avgift eller vad det nu heter, så är jag nöjd. Först då måste det finnas klara regler.
-
Här har vi något läsvärt för den/de som tidigare i denna tråd(?, eller var det någon annan?) som hävdade att dagens skogar visst var lika artrika som tidigare.. Det visade sig ju att det inte är så.
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/naturtyper/skog/tillstand-skog/ (http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/naturtyper/skog/tillstand-skog/)
-
Intressant att skogar där det bedrivits hänsynslöst skogsbruk genom seklerna , ett skogsbruks som varken var miljöcertifierat eller tog några miljöhänsyn,
ändå kan innehålla så mycket biologisk mångfald att de är värda och bevara.
Betyder det att 1800-talets sena kalavverkningar/planteringar nu är bevaransvärda? :-)
-
Ja, på samma sätt som 60-talets granåkrar kommer att anses bevarandevärda år 2060.
-
Intressant att skogar där det bedrivits hänsynslöst skogsbruk genom seklerna , ett skogsbruks som varken var miljöcertifierat eller tog några miljöhänsyn,
ändå kan innehålla så mycket biologisk mångfald att de är värda och bevara.
Betyder det att 1800-talets sena kalavverkningar/planteringar nu är bevaransvärda? :-)
Du har hakat upp dig på de där kalavverkningarna du.. Det var ju knappast på samtliga platser i Sverige utan tämligen regionala företeelser
Er inställning är beundransvärt envis trots att forsknigen inte håller med er. Ni kanske har några experttips till forskarna?
Det tråkiga är att de uppköpande storbolagen håller med er och har betydligt högre megafoner än skogstavlan på Alternativ, så någon ändring av kursen lär man ju inte se.
Men ju fler småbrukare som vaknar destå större chans finns det att arter överlever, och som tur är finns det en gryende intresse för hyggesfritt i olika former
-
Det handlar knappast om bristande intresse, utan att skogen för många är en viktig reserv att ta till när den vanliga jordbruksproduktionen slår fel. Jag har själv fått plocka ner 2000 m3 för att rädda livhanken. Självklart hade jag låtit det stå och bara plockhugget om det hade funnits en chans. Men bankerna väntar inte i 20 år på sina räntor.
Har man gården som hobby och ett heltidsjobb samtidigt så ser jag inget direkt försvar för att kalhugga en massa. Ser inte vitsen med det heller för den delen, då man lär få skatta bort det mesta.
Har 6 ha tallskog nu som vi planterade när jag var liten, så den är 40 år nu. Har jag minsta chans att spara den så kommer den att stå i 60 år till och hinna bli en trevlig skog med luckor, lövupplslag och döda träd.
-
Det handlar knappast om bristande intresse, utan att skogen för många är en viktig reserv att ta till när den vanliga jordbruksproduktionen slår fel. Jag har själv fått plocka ner 2000 m3 för att rädda livhanken. Självklart hade jag låtit det stå och bara plockhugget om det hade funnits en chans. Men bankerna väntar inte i 20 år på sina räntor.
Har man gården som hobby och ett heltidsjobb samtidigt så ser jag inget direkt försvar för att kalhugga en massa. Ser inte vitsen med det heller för den delen, då man lär få skatta bort det mesta.
Har 6 ha tallskog nu som vi planterade när jag var liten, så den är 40 år nu. Har jag minsta chans att spara den så kommer den att stå i 60 år till och hinna bli en trevlig skog med luckor, lövupplslag och döda träd.
Ja så är det ju givetvis.. Jag har 3 hektar som är slutavverkningsbar nu, blandskog, men den ska jag försöka att inte avverka annat än att plocka ut sågtimmer till mig själv ( om jag någon gång blir klar med sågverket).
Men det är klart att råkar jag i tillräckligt ekonomiskt trångmål så kommer jag ju kalavverka om det löser problemet.
Fördelen för hyggesfritt är ju att allt färre mindre skogsägare är beroende av sin skog rent ekonomiskt, det blir istället andra värden som blir de primära i sin skog. Det gynnar både de hyggesfria alternativen och skogens ekologi.
-
Jag tror de ekonomiska villkoren är det som styr det mesta. Det är ju knappast nån tillfällighet att de som går och plockhugger ett och annat träd och experimenterar med olika metoder ofta är gamla skuldfria gubbar, som sen lämnar efter sig en skog med 300 m3 skog per hektar. Så var det när jag tog över, på de sista 20 åren satte farsan knappt sin fot i skogen, och då växer det.
När man sitter belånad upp över öronen och måste ha loss pengar snabbt, då är det kalhygge, eller fröträd, som gäller, annars får man inte nettot som behövs.
-
Nja, där håller jag inte med. Visst att kalhuggning ger ju snabba pengar om man behöver det, med det har ju visat sig att hyggesfria skogar kan ge lika god avkastning sett under en 80-årsperiod. Så är man inte i akut pengatrångmål så kan man tjäna lika bra med pengar på hyggesfritt, bara att inkomsterna/utgifterna blir mer jämnt fördelade under perioden.
-
Är nog tyvärr så att det som varit är nog inte som det kommer bli i framtiden med skogsbruket , något jag brukar undra över är hur stort virkes uttaget kan bli av "plockhuggningen" vid varje uttag måste ju löna sig att hämta timret massan brännveden vid småkvantiteter utan avdrag ,eller är det bara dom stora som kan leverera då ?
-
det har ju visat sig att hyggesfria skogar kan ge lika god avkastning sett under en 80-årsperiod.
Var har det visats?
-
Var har det visats?
Bland annat en större rapport som kom för några månader sedan. Har tidigare länkat till den i denna tråd tror jag.
-
En summering av rapporterna:
http://www.eviem.se/sv/aktuellt/Hyggesbruk/ (http://www.eviem.se/sv/aktuellt/Hyggesbruk/)
-
Mmm..sådär glasklart var det ju nu inte..
Forskarna drar slutsatsen att de granskade studierna inte ger något tydligt stöd för uppfattningen att hyggesfritt skogsbruk är mindre lönsamt än hyggesbruk.
Men hursom, problemet kvarstår ju att det inte hjälper en att skogen avkastar bra på 80 års sikt, om man behöver pengar nu.
Det är ju lite så det är med skog..man kan se rik ut på papper, men har inte pengar till mjölk.
-
Mmm..sådär glasklart var det ju nu inte..
Forskarna drar slutsatsen att de granskade studierna inte ger något tydligt stöd för uppfattningen att hyggesfritt skogsbruk är mindre lönsamt än hyggesbruk.
Men hursom, problemet kvarstår ju att det inte hjälper en att skogen avkastar bra på 80 års sikt, om man behöver pengar nu.
Det är ju lite så det är med skog..man kan se rik ut på papper, men har inte pengar till mjölk.
Så är det ju absolut.. Fast å andra sidan kan det ju vara fint att ha en jämn inkomst istället för nära på ingen om man har otur.. Det är ju inte säkert det finns något avverkningsbart inom en mansålder om man har "otur" inom trakthyggesbruket. :)
-
Måste säga att jag är besviken på Skogsstyrelsen. . Känns inte alls som de vill värna om biologisk mångfald och "hänsynsfull" skogsskötsel..
Jag hade ute dem nu för att få lite skötseltips för min lövskog samt ett par hektar blandskog. Vad jagville veta hur den ska skötas framöver för att maximera den biologiska mångfalden och naturvärden.
Men de var helt ointresserade av något annat än att jag skulle såga ned allt och plantera ädellöv med bidrag.. Mycket besviken på den totala ointresset av att förädla mina "triviala" skogar till något annat.. Tro faan att det blir ett hänsynslöst skogsbruk när de som ska veta inte tycker att det är värt att satsa på ickeekonomiska värden om skogen redan är en skyddsvärd biotop
-
Måste säga att jag är besviken på Skogsstyrelsen. . Känns inte alls som de vill värna om biologisk mångfald och "hänsynsfull" skogsskötsel..
Jag hade ute dem nu för att få lite skötseltips för min lövskog samt ett par hektar blandskog. Vad jagville veta hur den ska skötas framöver för att maximera den biologiska mångfalden och naturvärden.
Men de var helt ointresserade av något annat än att jag skulle såga ned allt och plantera ädellöv med bidrag.. Mycket besviken på den totala ointresset av att förädla mina "triviala" skogar till något annat.. Tro faan att det blir ett hänsynslöst skogsbruk när de som ska veta inte tycker att det är värt att satsa på ickeekonomiska värden om skogen redan är en skyddsvärd biotop
Du låter lite förvånad?
Skogsstyrelsen sitter nog mest i knät på skogsbolagen och verkar bara jobba för skogsägarens möjlighet att tjäna stora pengar på kort sikt.
De dömer ju inte ut vite för avverkning utan anmälan eller andra överträdelser heller.
Och man säger att det finns mer skog än nånsin. Skitsnack. Möjligen är arealen trädbevuxen mark större än på länge, men skog är det fan inte, bara granplantager som är så täta att inget annat växer där. I skogarna som tillhör min hemby finns nästan ingen skog som inte kalhuggits under de senaste 40 åren, och det borde handla om drygt 3000 ha. >:(
-
Skogsstyrelsen har uttalat uppdraget att BÅDE se till produktionsmål och miljömål.
Alltså inte bara miljömål, och inte bara produktionsmål, utan båda samtidigt. Väldigt Svenskt. :-X
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Vart-uppdrag/ (http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Vart-uppdrag/)
Skogen i Sverige är en nationell tillgång och resurs. Därför är det viktigt att skogen sköts så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bibehålls. Vid skötsel av skogen ska även hänsyn tas till intressen som till exempel allmänhetens behov av och intresse för skogen för rekreation och fritid.
-
Måste säga att jag är besviken på Skogsstyrelsen. . Känns inte alls som de vill värna om biologisk mångfald och "hänsynsfull" skogsskötsel..
Jag hade ute dem nu för att få lite skötseltips för min lövskog samt ett par hektar blandskog. Vad jagville veta hur den ska skötas framöver för att maximera den biologiska mångfalden och naturvärden.
Men de var helt ointresserade av något annat än att jag skulle såga ned allt och plantera ädellöv med bidrag.. Mycket besviken på den totala ointresset av att förädla mina "triviala" skogar till något annat.. Tro faan att det blir ett hänsynslöst skogsbruk när de som ska veta inte tycker att det är värt att satsa på ickeekonomiska värden om skogen redan är en skyddsvärd biotop
Det enda anmärkningsvärda är att de rekommenderade att plantera ädellöv och inte barr, helst gran
-
Det är ett väldsan sug efter björk nu. Det verkar som att det som efterfrågas av skogs- och pappersindustrin ändrar sig på kortare tid än cykeltiden för normalt skogsbruk. Det går inte att plantera rätt då. Det bästa är kanske att plantera fel?
-
Det är ett väldsan sug efter björk nu. Det verkar som att det som efterfrågas av skogs- och pappersindustrin ändrar sig på kortare tid än cykeltiden för normalt skogsbruk. Det går inte att plantera rätt då. Det bästa är kanske att plantera fel?
Det smartaste är väll att spara in på planteringskostnaden och låta slyet plantera sig själv. Björk brukar klara sig bra på egen hand och växer fortare än gran upp till 60-70 års ålder
-
Det mest irriterande var det monumentala ointresset.. Efter att jag förklarat att jag inte var det minsta intresserad av en likåldrig ädellövskog oavsett bidragsnivå, utan ville veta vad jag ska göra för få mesta biologiska mångfald och högst naturvärden, så bara dog samtalet och jag fick typ förhöra människan som svarade med korta meningar. . Ett helt menigslöst möte blev det.
Enligt henne var skogen "trivial" och inte värd att satsa på.. Men grejen var ju att få reda på hur man ska få den intressant i framtiden. .Även att om tråkbjörken är dominetande vuxna trädslaget nu så finns det ju roligare löv i ungskogsstadiet.. ask, lönn, lind, ek..
-
Mysko att de är så olika. De här nere, jag haft att göra med, är ofta nästan tvärtom. Och så har de hållit kurser i hyggesfritt och liknande, tillsammans med lst.
-
Men de var helt ointresserade av något annat än att jag skulle såga ned allt och plantera ädellöv med bidrag.
För att det finns brist på ädellövsskog enligt dagens miljötänk.
Tro faan att det blir ett hänsynslöst skogsbruk när de som ska veta inte tycker att det är värt att satsa på ickeekonomiska värden om skogen redan är en skyddsvärd biotop
Om det nu är det.
-
Du låter lite förvånad?
Skogsstyrelsen sitter nog mest i knät på skogsbolagen och verkar bara jobba för skogsägarens möjlighet att tjäna stora pengar på kort sikt.
De dömer ju inte ut vite för avverkning utan anmälan eller andra överträdelser heller.
Och man säger att det finns mer skog än nånsin. Skitsnack. Möjligen är arealen trädbevuxen mark större än på länge, men skog är det fan inte, bara granplantager som är så täta att inget annat växer där. I skogarna som tillhör min hemby finns nästan ingen skog som inte kalhuggits under de senaste 40 åren, och det borde handla om drygt 3000 ha. >:(
När blev det egentligen inne att hävda att planterad skog inte är skog?
Inte för att jag tror allmänheten skulle se skillnad på 80-årig granskog om den är planterad eller självsådd.
-
80-årig granskog? Är inte det förbjudet........ eller nått? Här avverkar Svea när det är 60 år och 30 cm i stubbskäret. Jag trodde det var fel träslag men de hackade ner gran igen. Ibland skärv och på grusbacke. ???
-
80-årig granskog? Är inte det förbjudet........ eller nått? Här avverkar Svea när det är 60 år och 30 cm i stubbskäret. Jag trodde det var fel träslag men de hackade ner gran igen. Ibland skärv och på grusbacke. ???
De vill inte plantera tall ens på sådana marker eftersom älgarna äter upp dem. Gran är det i princip ingen som rör.
-
80-årig granskog? Är inte det förbjudet........ eller nått? Här avverkar Svea när det är 60 år och 30 cm i stubbskäret. Jag trodde det var fel träslag men de hackade ner gran igen. Ibland skärv och på grusbacke. ???
Eh, va? Det finns en minsta ålder för avverkning, hos dig kanske det är 45-50 år för gran (beror på hur bördigt det är). Men 80-årigt är inte ovanligt.
-
När blev det egentligen inne att hävda att planterad skog inte är skog?
Inte för att jag tror allmänheten skulle se skillnad på 80-årig granskog om den är planterad eller självsådd.
Det har jag sagt flera gånger, att den skogen som nu ser ut som en 'granåker' kommer när den är 70 år att se ut ungefär som de skogar som nu anses som 'riktiga' skogar.
Man gallrar, träd dör, faller, björk slår upp osv..
Jag gick just idag i vår 45-åriga tallplantering och konstaterade att det nu börjar bli fin skog där.
-
Det har jag sagt flera gånger, att den skogen som nu ser ut som en 'granåker' kommer när den är 70 år att se ut ungefär som de skogar som nu anses som 'riktiga' skogar.
Man gallrar, träd dör, faller, björk slår upp osv..
Jag gick just idag i vår 45-åriga tallplantering och konstaterade att det nu börjar bli fin skog där.
En granplantering kommer aldrig se ut som en skog, inga andra träd klarar ju att växa upp i det kompakta mörkret. Visst, en och annan förtvinande rönnplanta ser man väll bland mossan och harsyran. Tallplanteringar är en helt annan sak, där är det ljust och en helt annan biologisk mångfald. Jag bor intill ett gammalt sandtag där det nu odlas tall, och det finns en mycket riklig undervegetation av bland annat al.
-
En granplantering kommer aldrig se ut som en skog, inga andra träd klarar ju att växa upp i det kompakta mörkret.
Bok klarar det bra. Eller hade gjort, om det inte hade varit så mycket hjortdjur som gnager på allt de ser.
En granplantering ser inte ut likadant efter 10 år, de ändras ganska märkbart.
-
Jag har en granplantering också som är 45 år. Det börjar bli talrika luckor nu där andra träd kommer upp.
-
Bok klarar det bra. Eller hade gjort, om det inte hade varit så mycket hjortdjur som gnager på allt de ser.
En granplantering ser inte ut likadant efter 10 år, de ändras ganska märkbart.
Bok klarar det nätt och jämnt. De blir väldigt smala och rangliga när de sträcker sig upp, och så kanske de välter av snön. Men visst, bok är den som har bäst chanser att klara av det.
-
Nog har jag sett en del avtuggade granplantor i min dag, och i brorsans halvväxta granplantering blev det skalat en hel del av en enda hjort! Zatan vad arg han var! ;D Den hade hållit sig så inget syntes från kanterna, men inne i beståndet..........
-
Nog har jag sett en del avtuggade granplantor i min dag, och i brorsans halvväxta granplantering blev det skalat en hel del av en enda hjort! Zatan vad arg han var! ;D Den hade hållit sig så inget syntes från kanterna, men inne i beståndet..........
Jo, de brukar sätta ull, eller maskeringstejp, på topparna. Ett rådjur, med smak för godsaker, går gärna och tar en tugga på varje topp. Mums, mums, mums, liksom..
-
En riktig skog, har för övrigt träd i alla åldrar. Och sen är det alldeles för lite död ved i likåldrade gran- och tallåkrar. Några få procent. Tror det var 40 procent, de från den lokala skogstyrelsen, sa är önskvärt.
Skog är inte bara träd, det är massor av andra typer, som behöver den att bo i också. Hur många fullstora aspar och sälgar, ser man tex, som står och dör av ålderdom?
-
Skog är inte bara träd, det är massor av andra typer, som behöver den att bo i också. Hur många fullstora aspar och sälgar, ser man tex, som står och dör av ålderdom?
En och annan utmed vattendragen, men där fäller bävern varenda en nu. gott om död ved blir det ju, men inga gamla träd.
-
En riktig skog, har för övrigt träd i alla åldrar. Och sen är det alldeles för lite död ved i likåldrade gran- och tallåkrar. Några få procent. Tror det var 40 procent, de från den lokala skogstyrelsen, sa är önskvärt.
Skog är inte bara träd, det är massor av andra typer, som behöver den att bo i också. Hur många fullstora aspar och sälgar, ser man tex, som står och dör av ålderdom?
Inte många men jag hade en gång vi fick hjälpa över gränsen........
-
Ja, inte vill jag då ha knappt halva skogen full med döda träd.
-
Men jag vill.. och då ter det sig ju lustigt att Skogsstyrelsen inte tar tillvara på sådant
-
I första hand är det ju nyligen döda träd som är värdefulla för insektslivet, när barken ramlar av drar de flesta smådjur vidare
-
I första hand är det ju nyligen döda träd som är värdefulla för insektslivet, när barken ramlar av drar de flesta smådjur vidare
Fast sen finns det fåglar som gör hål och bon i dem. Och fladdermöss vill ha gamla håliga träd tex.
Och massa lavar och sånt.
-
Absolut, det gör nytta i många år
-
Men knappast 40% eller? Man kan ju inte ha varannat träd dött i skogen. Det kan väl knappast ens den mest fanatiske insektsvårdaren önska.
Det dör fullt tillräckligt med träd för att härbärgera insekter och fladdermöss.
-
Måste säga att jag är besviken på Skogsstyrelsen. . Känns inte alls som de vill värna om biologisk mångfald och "hänsynsfull" skogsskötsel..
Jag hade ute dem nu för att få lite skötseltips för min lövskog samt ett par hektar blandskog. Vad jagville veta hur den ska skötas framöver för att maximera den biologiska mångfalden och naturvärden.
Men de var helt ointresserade av något annat än att jag skulle såga ned allt och plantera ädellöv med bidrag.. Mycket besviken på den totala ointresset av att förädla mina "triviala" skogar till något annat.. Tro faan att det blir ett hänsynslöst skogsbruk när de som ska veta inte tycker att det är värt att satsa på ickeekonomiska värden om skogen redan är en skyddsvärd biotop
Jag vet inte riktigt vad du hade väntat dig?
Jag sa en gång till min inspektor på Södra att jag vill plantera hybridasp på ett sankt ställe. * vad ska du med den till*? Var hans enda kommentar.
Vill man skapa en speciell skog efter egna tankar så är det ju mest att experimentera sig fram och se vad man får. Det är ju så de gamle har gjort. Att fråga skogsstyrelsen lär vara rätt dödfött.
-
Men knappast 40% eller? Man kan ju inte ha varannat träd dött i skogen. Det kan väl knappast ens den mest fanatiske insektsvårdaren önska.
Det dör fullt tillräckligt med träd för att härbärgera insekter och fladdermöss.
Död ved inkluderar klenare grejer och GROT också. Finns arter som behöver det också. Tex om en hög som ligger för flisning, ligger för länge, så kan man typ utrota stora populationer av de krypen, som lever i sånt.
Nej, det finns alldeles för lite döda träd, framförallt av lövträden.
-
Det finns inga döda träd! Inget är så fullt av liv som ett träd som slutat försvara sig mot svampar, bakterier, insekter. Som "dött" alltså. De utgör hela små världar, ekosystem, i sig själva. Och det faktum att de bryts ner visar att de "gör nytta"; dvs de utgör livsrum och föda. För livsformer vi tenderar att se som oviktiga, om vi ens reflekterar över deras existens.
Ni som tycker det låter så hemskt med 40% död ved i skogen, vill jag uppmana; sök upp ett träd som dött av ålderdom. Alltså inte en vindfälld och klenväxt 40-åring i en barråker. Titta på trädet, titta noga. Följ det genom ett år. Se svampkoloniernas frukter som sväller fram och sedan sjunker ner igen. Lyssna på hackspetten och spillkråkan på våren. Lyft på ett stycke bark och räkna insektsarterna.
-
Jag vet inte riktigt vad du hade väntat dig?
Jag sa en gång till min inspektor på Södra att jag vill plantera hybridasp på ett sankt ställe. * vad ska du med den till*? Var hans enda kommentar.
Vill man skapa en speciell skog efter egna tankar så är det ju mest att experimentera sig fram och se vad man får. Det är ju så de gamle har gjort. Att fråga skogsstyrelsen lär vara rätt dödfött.
..vilket är märkligt. De ska ju även vara rådgivare och de ska värna om den biologiska mångfalden. Och visst kan jag köra efter eget huvud, vilket jag gjort också, men det var ju för att få lite "expertråd" som jag hade ut dem för att kolla.. Men det var ju meningslöst.
-
Död ved inkluderar klenare grejer och GROT också. Finns arter som behöver det också. Tex om en hög som ligger för flisning, ligger för länge, så kan man typ utrota stora populationer av de krypen, som lever i sånt.
Nej, det finns alldeles för lite döda träd, framförallt av lövträden.
Nog för att grot är ved som är död. Men definitionen som Skogsstyrelsen och Rikskogstaxeringen och andra använder sig av en standard där död ved är >10 cm och >1,3 m i längd.
-
Nog för att grot är ved som är död. Men definitionen som Skogsstyrelsen och Rikskogstaxeringen och andra använder sig av en standard där död ved är >10 cm och >1,3 m i längd.
De pratade från eget huvud, under diskussion. De antagna målen är mycket mindre, men där är säkert bara det grövre med, som du skriver.
-
Jag tycker det är intressant att tänka på Marx's tes att det enda som tillför värde är mänskligt arbete. Det krävs givetvis arbete för att kunna omsätta skogen, men det är påtagligt att den ökar i värde under decennier utan att man gör någonting.
Granåkern är väl en följd av en ökad befolkningskoncentration, är den inte? Vi har ett visst antal soltimmar per kvadratmeter och likåldrig gran gör det mesta av dem. Där det en gång räckte med den naturliga återväxten finns idag ekonomiskt utrymme för effektivisering av det lågintensiva jordbruket, dvs skogsbruket. Vad är nästa steg? Att odla energiskog. Därefter spannmål.
Jag tror inte man bör ägna sig åt skogsbruk utan mycket långsiktigt ekonomiskt tänkande och/eller religiös övertygelse. Man kan antingen utnyttja nordens vidder till att omsätta soltimmar till kronor på banken eller tänka på trädens långa livscykel som ett band mellan generationer och en koppling till vår knapphändiga begynnelse.
-
Ytterligare ett bevis på att det storskaliga trakthyggesbruket är fel väg att gå, iaf om alla ska göra det. Tycker att ett bra mål är att bara 50% av skogsarealen ska trakthuggas.
Deprimerande rapport från SLU.
https://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CCoQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.slu.se%2FGlobal%2Fexternwebben%2Fcentrumbildningar-projekt%2Fartdatabanken%2FDokument%2FPublikationer%2FTillst%25C3%25A5ndet%2520i%2520skogen.pdf&ei=qpA2Uqm5IsWC4ATlgoGwBQ&usg=AFQjCNGQEWxsu8aRwo3xHwvE1xO_zf1aKg&sig2=HU7BWeSLb137-cGVbt9Bfg (https://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CCoQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.slu.se%2FGlobal%2Fexternwebben%2Fcentrumbildningar-projekt%2Fartdatabanken%2FDokument%2FPublikationer%2FTillst%25C3%25A5ndet%2520i%2520skogen.pdf&ei=qpA2Uqm5IsWC4ATlgoGwBQ&usg=AFQjCNGQEWxsu8aRwo3xHwvE1xO_zf1aKg&sig2=HU7BWeSLb137-cGVbt9Bfg)
-
Deprimerande rapport från SLU.
Jag undrar lite hur den här rödlistningen fungerar. Om man tittar på figur 14 ligger ju granen i topp som värd för rödlistade arter, medan tex sälgen som det brukar vurmas för i naturskyddsammanhang hamnar långt ner.
Ser också att det är Skåne och Norrbotten som har överlägset flest rödlistade arter. Dessa är ju inga typiska skogsbruksområden och Skånes "problem" kan ju vara att man odlar överallt medan Norrbotten bara är alldes för kargt för att skogen ska växa tillbaka inom rimlig tid.
Sen görs ju en viktig poäng; att under längre tid fjärna organiskt material utan att ersätta det leder alltid till undergång. Och om vi ska börja gödsla skogarna så får vi göra det fort, för jag tror inte dieselpriset kommer sjunka någon gång snart.
-
Jag undrar lite hur den här rödlistningen fungerar. Om man tittar på figur 14 ligger ju granen i topp som värd för rödlistade arter, medan tex sälgen som det brukar vurmas för i naturskyddsammanhang hamnar långt ner.
Ser också att det är Skåne och Norrbotten som har överlägset flest rödlistade arter. Dessa är ju inga typiska skogsbruksområden och Skånes "problem" kan ju vara att man odlar överallt medan Norrbotten bara är alldes för kargt för att skogen ska växa tillbaka inom rimlig tid.
Sen görs ju en viktig poäng; att under längre tid fjärna organiskt material utan att ersätta det leder alltid till undergång. Och om vi ska börja gödsla skogarna så får vi göra det fort, för jag tror inte dieselpriset kommer sjunka någon gång snart.
Jag reagerade också på det. Men jag tror att det är den gamla granskogen allra längst upp i norr som innehåller de där rödlistade arterna, den fjällnära skogen. Det är också därför Norrbotten har många rödlistade arter. Att Skåne har många rödlistade arter måste bero på att det finns många arter som tagit sig dit men inte kommit vidare norrut för att de kräver ett varmare klimat.
-
Hej!
Jag har skummat lite i inläggen,.... Har en del frågor till dom som ogillar dagens skötselmetoder.
- Vem /vilka ska bestämma över hur skoben ska brukas??
- Vem ska betala markägaren för de inskränkningar han drabbas av?
-Eller ska staten äga skogen?
- Det framförs synpunkter på att det inte föryngras tall, har ni frågat er varför....?
mvh/ bosse
-
Hej!
Jag har skummat lite i inläggen,.... Har en del frågor till dom som ogillar dagens skötselmetoder.
- Vem /vilka ska bestämma över hur skoben ska brukas??
- Vem ska betala markägaren för de inskränkningar han drabbas av?
-Eller ska staten äga skogen?
- Det framförs synpunkter på att det inte föryngras tall, har ni frågat er varför....?
mvh/ bosse
Med markägande kommer ett ansvar. Ett ansvar, att vid brukande göra det på ett miljöbra sätt. Är man ovillig till det, så ska man ingen mark ha.
-
Hej!
Jag har skummat lite i inläggen,.... Har en del frågor till dom som ogillar dagens skötselmetoder.
- Vem /vilka ska bestämma över hur skoben ska brukas??
- Vem ska betala markägaren för de inskränkningar han drabbas av?
-Eller ska staten äga skogen?
- Det framförs synpunkter på att det inte föryngras tall, har ni frågat er varför....?
mvh/ bosse
Skogsstyrelsen styr ju redan idag över hur skogarna ska skötas, även de privata.
Sedan behöver ju beteendeändringar inte nödvändigtvis skapas genom lagar utan genom att underlätta och informera.
Tallen beror ju på betesskador, iaf här omkring. Vissa områden går det knappt att få upp upp tall alls
-
Tallen beror ju på betesskador, iaf här omkring. Vissa områden går det knappt att få upp upp tall alls
Betesskador beror i sin tur på viltbeståndet, vilket beror på tillgången på sly, vilket beror på andelen kalhuggen eller övergiven mark.
-
För mkt vilt ja. Hur mkt kalhuggen mark det finns är ointressant tycker jag. Är det för mkt betesskador är det för mkt vilt.
-
Betesskador beror i sin tur på viltbeståndet, vilket beror på tillgången på sly, vilket beror på andelen kalhuggen eller övergiven mark.
Eller på tilldelning och policy.
-
Hoppas på en skogslycka att odla permakultur :-[
-
En reflektion över död ved i skogen. Idag ska det lämnas död ved på alla föryngringsytor. Otroligt viktigt för skogsbruket då det gynnar fågelliv och insekter som håller nere antalet skadeinsekter. Men skog som står och dör utan att man tar hand om den gynnar barkborrar som gör att markägaren får stora ekonomiska förluster. Som markägare är man skyldig att hålla barkborreangreppen nere.
-
Hej!
Jag har skummat lite i inläggen,.... Har en del frågor till dom som ogillar dagens skötselmetoder.
- Vem /vilka ska bestämma över hur skoben ska brukas??
- Vem ska betala markägaren för de inskränkningar han drabbas av?
-Eller ska staten äga skogen?
- Det framförs synpunkter på att det inte föryngras tall, har ni frågat er varför....?
mvh/ bosse
Hej!
Ingen som vill svara??
MVH/ Bosse
-
En reflektion över död ved i skogen. Idag ska det lämnas död ved på alla föryngringsytor. Otroligt viktigt för skogsbruket då det gynnar fågelliv och insekter som håller nere antalet skadeinsekter. Men skog som står och dör utan att man tar hand om den gynnar barkborrar som gör att markägaren får stora ekonomiska förluster. Som markägare är man skyldig att hålla barkborreangreppen nere.
Blir det massa barkborrar, invasioner, så är det en ekologisk effekt av att det finns för mycket granåkrar. Alltså är det bra med barkborrar, som jobbar för att återställa ordningen.
-
Blir det massa barkborrar, invasioner, så är det en ekologisk effekt av att det finns för mycket granåkrar. Alltså är det bra med barkborrar, som jobbar för att återställa ordningen.
Ja kanske det för det går bara en massa röta i granen ändå.
-
Blir det massa barkborrar, invasioner, så är det en ekologisk effekt av att det finns för mycket granåkrar. Alltså är det bra med barkborrar, som jobbar för att återställa ordningen.
Barkborrar är ett resultat av för låg avverkningsnivå. De drabbar uteslutande övermogen skog. Precis som allt annat levande så drabbas granen av något när dess tid är ute.
-
Barkborrar är ett resultat av för låg avverkningsnivå. De drabbar uteslutande övermogen skog. Precis som allt annat levande så drabbas granen av något när dess tid är ute.
Då är det ju inget problem för aktiva granodlare då, bara de slöa drabbas?
-
Granbarkborre är bra, det ger mat till spillkråkan
-
Då är det ju inget problem för aktiva granodlare då, bara de slöa drabbas?
Lite så är det! De som drabbas är de som ska spara skog till barnbarnen eller tycker att priset alltid är för lågt och skatten för hög etc.
-
Barkborrar är ett resultat av för låg avverkningsnivå. De drabbar uteslutande övermogen skog. Precis som allt annat levande så drabbas granen av något när dess tid är ute.
I Skåne och Blekinge är generationstiden för gran snart nere i 50 år och det finns ställen som ändå drabbas av stora angrepp av barkborre så jag tror nog att ditt resonemang är lite för enkelt.
-
Jo, fast det är onekligen sällan man ser unga granar drabbade...
-
Barkborrar är ett resultat av för låg avverkningsnivå. De drabbar uteslutande övermogen skog. Precis som allt annat levande så drabbas granen av något när dess tid är ute.
Detta är helt fel. Granbarkborren angriper all sort grövre granskog.
-
Detta är helt fel. Granbarkborren angriper all sort grövre granskog.
:o Granskog är väl granskog Oavsett sort på granen ?
-
Jag tror nog Pong syftade på beståndens ålder.
-
Detta är helt fel. Granbarkborren angriper all sort grövre granskog.
Enligt all känd kunskap så klarar en yngre eller medelålders gran ett angrepp av åttatandad barkborre eftersom insekterna helt enkelt dränks i kåda. Äldre granar eller sådana som lider av torka pga t.ex plötslig solexponering drabbas hårdast. Lokalt kan även den sextandade barkborren vara ett problem. Den kan angripa yngre skog men detta är inte vanligt längre. Den sextandade borren minskade markant när industrin införde färskhetskrav på massaved och lagringen vid väg upphörde. Virke som lagras samt vindfällen är yngelplatserna för barkborre.
-
Jag tror nog Pong syftade på beståndens ålder.
Ok .
-
Det är så som nämnts att granbarkborrar angriper försvagade granar och därmed är det främst äldre träd som drabbas. Färsk ved är yngelplatser och efter Gudrun exloderade antalet granbarkborrar då tillgången på yngelplatser blev extremt hög. Det jag vill tillägga är att då angeps även tillsynes friska unga träd. Detta blev ett dråpslag ytterligare efter Gudrun både ekonomiskt och känslomässigt för många bönder.
-
Det är en enorm uthuggning just nu! Så var rädd om skogen! Ett gammalt sätt att bruka skog är att hugga var tredje träd var femte år. Du fortsätter på det viset hur länge som helst. Din skog kommer att ge dig en stor avkastning samtidigt som djur och växter trivs. Den blir också fin att gå i. En metod som kan användas både i granåker och storskog. Prova! Är du tveksam prova med en mindre areal, så kan du utöka efter hand! Du kan läsa lite mer under "gallring".
-
Räknar jag fel, eller får du inte bara plantskog kvar efter 15 år?
-
Jag tror du räknar rätt men tänker fel. Om du hugger var tredje träd var femte år, så blir det en utglesad skog med stor föryngring. Om du räknar varje ungträ som blivit armgrovt eller 4 meter. Av dom ska det också bara huggas var tredje träd! Det tar bara tio år innan det blir föryngring, och då har du ändå inte huggit så hårt som en konventionell gallring. Prova en mindre yta! Det fungerar jag lovar!
-
Ok, nu fattar jag. Du tittar på skogen med nya ögon vart femte år. Vart tredje träd du ser när du kommer dit.
Det är en trevlig men lite bökig metod eftersom det alltid står något litet träd ivägen.
-
Det är en enorm uthuggning just nu! Så var rädd om skogen! Ett gammalt sätt att bruka skog är att hugga var tredje träd var femte år. Du fortsätter på det viset hur länge som helst. Din skog kommer att ge dig en stor avkastning samtidigt som djur och växter trivs. Den blir också fin att gå i. En metod som kan användas både i granåker och storskog. Prova! Är du tveksam prova med en mindre areal, så kan du utöka efter hand! Du kan läsa lite mer under "gallring".
Det har provats många gånger och det fungerar inte alls. Om det ska fungera så får du inte hugga mer än ungefär 50 träd/hektar vart femte år, och så måste du ha omkring 1000 träd/hektar av både stort och smått. Då funkar det, men bara i granskog. Och man ska bara gallra bland de allra största träden.
Om man gör som du skriver så blir det en skärmställning och en ny ungskog efter femton år, precis som "Själv är bäste dräng" skriver.
-
Det fungerar alldeles utmärkt redan efter femton år har du ett flerskitat bestånd. Ta och pröva på en mindre yta själv.
-
Hur många decennier har du testat detta? Var i landet och med vilka trädslag?
Och vad menar du med flerskiktat?
-
Enligt all känd kunskap så klarar en yngre eller medelålders gran ett angrepp av åttatandad barkborre eftersom insekterna helt enkelt dränks i kåda. Äldre granar eller sådana som lider av torka pga t.ex plötslig solexponering drabbas hårdast. Lokalt kan även den sextandade barkborren vara ett problem. Den kan angripa yngre skog men detta är inte vanligt längre. Den sextandade borren minskade markant när industrin införde färskhetskrav på massaved och lagringen vid väg upphörde. Virke som lagras samt vindfällen är yngelplatserna för barkborre.
Det jag reagerade på var ditt påstående om att det skulle vara övermogenskog och att barkborreangrepp är ett resultat av avverkningsnivån, vilket naturligtvis inte är sant. Granbarkborren angriper främst G2 och äldre.
-
G2?
-
Diktionen om att hugga var tredje träd var femte år fortsätter på tråden "varsamt naturnära skogsbruk".