Det hänssynslösa småskaliga skogsbruket

[LasseDalom]

Jag har själv levt nära skog på tre ställen. Vid kungliga huvudstaden, vid småstaden och på landet. Kanske skulle man kunna tro att nu när jag flyttat till landet så kom jag ut i skogen, men ack vad fel jag hade.  Bäst med god skog fanns ju i Stockholmstrakten och utan tvivel sämst här ute på vichan där småskogägare äger det mesta. Här är ett typexempel på hur resonemangen om skogsägande sker här i trakten:

http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.5310185-karl-hedin-jag-blir-terroriserad-

[Halte]

Ser ju lite roligt ut i den där intervjun..

Men jag vet inte om 850 anställda är vad jag klassar som småskaligt.. Visst är det ett väldigt litet företag sett till de största giganterna men jag tycker nog inte att det är småskaligt i min vokabulär ändå.

[stubben]

Jodå Lasse Dalom, vi vet din inställning i ämnet, du uttrycker den ofta och gärna men att kalla Karl Hedin småskaligt blir bara dumt.

[Huggorm]

Jag har själv levt nära skog på tre ställen. Vid kungliga huvudstaden, vid småstaden och på landet. Kanske skulle man kunna tro att nu när jag flyttat till landet så kom jag ut i skogen, men ack vad fel jag hade.  Bäst med god skog fanns ju i Stockholmstrakten och utan tvivel sämst här ute på vichan där småskogägare äger det mesta. Här är ett typexempel på hur resonemangen om skogsägande sker här i trakten:

http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.5310185-karl-hedin-jag-blir-terroriserad-

Du har en poäng, det är faktiskt runt tätorterna man hittar den riktiga skogen som är självsådd och artrik. Kommer man ut på landet är det ju bara en massa planteringar där en enda art sparas och resten metodiskt utrotas med röjsåg. Tur det blev förbjudet med hormoslyr i alla fall.

[LasseDalom]

Jodå Lasse Dalom, vi vet din inställning i ämnet, du uttrycker den ofta och gärna men att kalla Karl Hedin småskaligt blir bara dumt.

Han ser sig själv som småskalig och tycker sig företräda "de små hårt arbetande glesbygdsborna".

[jsax]

Karl Hedin känner sig också kränkt.

Kan inte säga att jag tycker om granåkrar men det är ju helt vansinnigt att några humanister på Länsstyrelsen ensamma ska ta ansvar för framtiden vad gäller allt från huggande till byggande. Dom är ju knappast terrorister eller maffia, om möjligen smått odugliga.

[Halte]

Han ser sig själv som småskalig och tycker sig företräda "de små hårt arbetande glesbygdsborna".

Ja och moderaterna säger sig vara ett arbetareparti.. Bara för att man säger något blir det inte nödvändigtvis en sanning

[Juniperus]

Karl Hedin känner sig också kränkt.

Kan inte säga att jag tycker om granåkrar men det är ju helt vansinnigt att några humanister på Länsstyrelsen ensamma ska ta ansvar för framtiden vad gäller allt från huggande till byggande. Dom är ju knappast terrorister eller maffia, om möjligen smått odugliga.

Det vansinniga är ju att vi låter människor och företag som sysslar med rovdrift och överexploatering styra. Inser du hur mycket av vår värld som går förlorat varje dag för att hålla uppe konsumtionssamhället. Det finns inte mycket skog kvar i Sverige idag. Vi bor i ett land med till synes oändliga plantager. Det är sorgligt och det är så onödigt. Alla som inte aktivt motverkar detta är skuld till det.

Jag känner mig tryggare om  några humanister från länstyrelsen ansvarar för framtiden än de som vill tjäna pengar på allas våran omgivning.

[Existens!]

Det finns inte mycket skog kvar i Sverige idag.

Det där är ju en myt som en del gillar att försöka sprida. Tyvärr helt felaktig.

Den svenska skogen var på väg att utrotas under 1800-talet tills man införde regler om återplantering vid sekelskiftet 18-1900.

Det finns idag 65% mer skog än det gjorde 1920, sett till förrådet av virke.

Man ska vara lite försiktig med att svänga sig mer formuleringar som att det är nåt fåtal som skor sig på den svenska skogen. Skogsindustrin är en av grunderna i det svenska välståndet, som i sin tur kan utnyttjas av de som inte har lust att jobba.
Den så omhuldade bilindustrin är i sammanhanget en spott i havet.

[sɹǝpuɐ]

Utan att veta säkert så antar jag att Karl Hedins produkter har någon form av miljöcertifiering. FSC eller PEFC. Särskilt med tanke på att det fanns med skrivningar om miljöhänsyn mm i företagets policydokument. Omkring 80 procent av den svenska skogen var certifierad så 2004.

Med en certifiering kan man ta lite mer betalt för skogen och avsättningsmöjligheterna ökar. Fast om jag förstått rätt så avverkar, förädlar, och säljer de till konsument inom egna företaget. Då bryr de sig kanske inte?

Rimligtvis har Karl Hedin AB diskvalifierat sig i och med de uttalanden som gjorts. Tycker jag iaf...

Sedan är det nog fel att kalla Karin Hedin AB för småskaligt. Finns det någon större privatägd liknande verksamhet i Sverige?

[Halte]

Det finns idag 65% mer skog än det gjorde 1920, sett till förrådet av virke.

Fast jag är inte helt enig i att "förråd av virke" och "skog" är exakt samma sak.. Inte för min del i alla fall.
Trädplantager eller "skogsåkrar" är nog en mer rättvis benämning för ganska många hektar..

[Existens!]

Fast jag är inte helt enig i att "förråd av virke" och "skog" är exakt samma sak.. Inte för min del i alla fall.
Trädplantager eller "skogsåkrar" är nog en mer rättvis benämning för ganska många hektar..

Det är riktigt, och det var därför jag var noga med att lägga till det.

Men,,  Jag tror det är en synvilla som vi upplever just nu.  Mycket skog planterades som sagt i början av 1900, den avverkades omkring 1970-80 och planterades igen, och är det vi nu upplever som 'plantager' Om dom finge stå lika länge som skog gjorde förr, så skulle det också bli det vi tycker är 'fin' skog. Omkring 2040 alltså.
Då har det gallrats, träd har ramlat, löv har slagit upp och skogen kommer att ha en annan karaktär.

Problemet är möjligen att mycket skog avverkas vid 50 år, och då kan jag hålla med om att det blir en plantagekaraktär.

Men jag är alldeles övertygad om att det vi idag ser som 'gammelskog' också var en plantering 1920.

[Halte]

Det är riktigt, och det var därför jag var noga med att lägga till det.

Men,,  Jag tror det är en synvilla som vi upplever just nu.  Mycket skog planterades som sagt i början av 1900, den avverkades omkring 1970-80 och planterades igen, och är det vi nu upplever som 'plantager' Om dom finge stå lika länge som skog gjorde förr, så skulle det också bli det vi tycker är 'fin' skog. Omkring 2040 alltså.
Då har det gallrats, träd har ramlat, löv har slagit upp och skogen kommer att ha en annan karaktär.

Problemet är möjligen att mycket skog avverkas vid 50 år, och då kan jag hålla med om att det blir en plantagekaraktär.

Men jag är alldeles övertygad om att det vi idag ser som 'gammelskog' också var en plantering 1920.

Visst är det så. Men vad är vi inne på nu med trakthyggesbruket? Kanske 1:a vändan på vissa håll, 2:a eller maximalt 3:e i bättre "produktionsområden". Artrikedomen toppar ju i slutet av trakthyggesbrukets cykel, men de topparna lär bli lägre och lägre för varje vända då växter och djur för varje gång minskar lite i antal.

Därtill kommer ju tallproblemet, tror föryngringen av tall låg på c:a 5% nu, om jag inte missminner mig, mot de 20-25% som det borde vara. Och tallen ersätts ju med gran då..

[MagnusH]

Artrikedomen toppar ju i slutet av trakthyggesbrukets cykel, men de topparna lär bli lägre och lägre för varje vända då växter och djur för varje gång minskar lite i antal.

Varför skulle topparna bli lägre? Jag skulle kunna tänka mig tvärt om faktiskt, eftersom större andel av skogen lämnas orörd nu än för 100 år sedan när vi plockade ut så mycket ved som det bara gick (till exempel) och kalhögg Halland på kuppen. Mina rågrannar är två gamla systrar (80+?) som är lite "old-school" och eldar med ved. De samlar upp varenda jämrans pinne och avbruten gren, och jag kan tänka mig att det inte var helt ovanligt förr när vedbristen var stor. Idag uppmanar myndigheterna oss att inte gå och vedhugga i de kvarlämnade hänsynen! Det storskaliga skogsbruket lämnar större ytor orörda än det småskaliga skogsbruket.

(avser södra sverige)

[Temeriaire]

Varför skulle topparna bli lägre? Jag skulle kunna tänka mig tvärt om faktiskt, eftersom större andel av skogen lämnas orörd nu än för 100 år sedan när vi plockade ut så mycket ved som det bara gick (till exempel) och kalhögg Halland på kuppen. Mina rågrannar är två gamla systrar (80+?) som är lite "old-school" och eldar med ved. De samlar upp varenda jämrans pinne och avbruten gren, och jag kan tänka mig att det inte var helt ovanligt förr när vedbristen var stor. Idag uppmanar myndigheterna oss att inte gå och vedhugga i de kvarlämnade hänsynen! Det storskaliga skogsbruket lämnar större ytor orörda än det småskaliga skogsbruket.

(avser södra sverige)

Idag blir det rovdrift i precis hela sverige, för var det mer centrerat kring ved och kolkrävande verksamheter såsom masugnar, trankokerier mm. Hushållens brännved tror jag inte hann skada så mycket.
Jag har gått en hel del i skogen runt min hemby i södra lappland, där finns ingen gammelskog, allt är avverkat under de senaste hundra åren eller så. Och just tar man dessutom ut slutavverkningar i klenare skog än förr, så nu är nog snudd på hälften av byns skogar unga planteringar. Allt detta ger ju en tämligen enahanda biotop.
Däremot jagar jag på ett relativt fjällnära område, Kalvtjärnarna, där det finns en hel del gammelskog. Det är blandat med gran och olika lövträd och enstaka furor, där finns träd från årsskott till urgamla, en del ahar fallit och ligger som lågor i de gläntor som skapas. Där finns dessutom en mångfald i markvegetationen som man inte hittar i produktionsskog.

[MagnusH]

Idag blir det rovdrift i precis hela sverige, för var det mer centrerat kring ved och kolkrävande verksamheter såsom masugnar, trankokerier mm. Hushållens brännved tror jag inte hann skada så mycket.

För 150 år sedan så var 75% av vedbehovet hushållsved (byggnation, stängsling, elda kamin). Vi hade ett utbrett skogsbete och någon naturvård existerade inte. Runt 1900-talets början kom då toppen på hur stor andel av tillväxten som avverkades, och sedan dess fick vi regler och lagar om hur skogen skulel skötas. På 60-talet kom så naturvåden igång, och vi har sedan dess fått nyckelbiotoper och hänsynsytor som tidigare var helt okända. Men högg så när huset som möjligt, vilket i södra sverige fick till följd att ljunghedarna bredde ut sig på tex västkusten. Oavsett antal rödlistade arter. Samma inställning som gör att gamla bönder går och hugger ut hänsynsträden och plockar upp död ved. Eller ja, nu är det väl så att de felsta av den typen fallit bort. Men jag tycke det ger en fin indikation på hur man hanterade skogen för 100 år sedan i det småskaliga skogsbruket. Som en produktionsyta.

Idag finns det mycket mer undantagna ytor för skogsbruk än det fanns för 100-150 år sedan. Lägg därtill att ett storskaligare skogsbruk gör att små och otillgängliga områdeniten lönar sig, medan det inte var några problem med häst och yxa att ta alla stora träd oacsett var de stod.

Så rubriken är inte så missvisande. Ju större markinnehav.

[Juniperus]

När man jämför med hur mycket skog det fanns förr och nu och kvaliteten på den så är det väl synd att jämföra med 1800-talet och början på 1900-talet. Järnproduktionen slukade otroliga mängder ved. Då fanns det inte mycket skydd för skogen och industralismens början är väl känd för sitt tämligen skoningslösa sätt att dra fram på med våran omgiving och människor även fast vi inte har lärt oss så mycket sedan dess. Behovet av kol var så stort så skogarna renskrapades på kvistar och grenar, man försökte till och med kola vass då man inte fann ved. Men även om bruket var skoningslöst så var de som redan sagts koncentrerade till vissa områden så arter som är beroende av riktig skog fortfarande hade en tillflykt.

Huruvida det finns mer träd idag än förrut är tämligen ointressant. En Granplantage är just en plantage och ingen skog. En Skog är ett ekosystem en samverkan mellan många olika arter. I en granplantage med en handfukk arter sker det inte mycket samverkan i. Dessutom så planteras det skog på gamla ängar vilket ytterligare bidrar till att arter förlorar sin livsmiljö och att Sverige blir ett fattigare land.

[Hamstern]

Först ska jag säga att jag inte har några gigantiska kunskaper om hur skogsindustrin går till, men mina funderingar ser ut som såhär:
Jag håller med föregående talare!. problemet som jag ser det är att pengar går före precis allt! lite OT men ändå: om man pratar om välfärdssamhälle så funderar jag på vad välfärd egentligen är...idag så känns det som om det handlar om inte bara att man ska ha mat på bordet utan att man ska ha så mycket mer! man ska ha prylar! annars är det synd om en...(jag kan bara se tillbaka när jag fick min första mobiltelefon när jag gick på högstadiet. det är inte speciellt många år sedan, och idag springer 7-åriga ungar runt med en IPHONE! - skulle de ha samma mobil som jag hade, som fyller sitt syfte - jo att ringa på den - så skulle de bli totalt utmobbade!) ribban för välfärd ligger kanske lite väl högt kan jag tänka...eller snarare att den kanske är felfokuserad i samhället i stort...konsumtionssamhället. dagens samhälle och teknik ser ju inte lika dan ut idag som för hundra år sedan så det kanske blir lite fel att jämföra rakt över...(en tanke bara)

det jag stör mig på i intervjun är att han påpekar att "det bryr sig ingen vanlig människa om" och det är kanske just det som är problemet. ingen bryr sig, ingen vet!  vad får vi lära oss i skolan idag? jo, tjäna pengar...och ingen vill ta reda på olika arters samverkan och uppgift - så länge vi inte tjänar pengar på det! det är skitbra med monokulturer ekonomiskt sett men sen då? ska vi stå här om 100 år och säga "aj fan, det var inte så bra..."- ungefär som med vattenkraftverken som totalt stängde/stänger av vattenvägar för fisk.

en annan fundering...det här med virkeskvalité? är den lika bra nu som då när virket fick växa som det ville, och man tog ned specifika träd för specifika ändamål och resten fick stå? hur mycket virke går i spill idag? sedan det här med virkestorkar...hur bra är det egentligen? är det inte så idag med virkesindustrin att den är så automatiserad att man inte tar tillvara på vart träds bästa egenskaper, virket tokas för snabbt och tappat kvalité och slår sig. och sedan är det det här med pappersförbrukningen...
är det inte så generellt att konsumtionen är för hög och att vi hamnat i någonform av otakt med den verkliga tillväxten. Går inte allt för fort och på så vis tappar kvalité så att vi i slutändan måste köpa nytt fortare...men då kan man ju tryckimpregnera...eller? Det låter som att det passar finfint in i konsumtionssamhällets grundprincip. -ju mer vi omsätter desto rikare blir vi...jo, men någon stans måste det ju ta slut...

en annan aspekt på det hela...hur mår vattendragen av allt dethär? vad händer i o med utdikningarna? både inom jordbruket och skogsbruket så dikar man ur, och har inga strandzoner så vitt jag vet. hur påverkar det vattenkvaliten och djurlivet där? eller är det kanske bara den odlade laxen som går att äta?

skulle tipsa er om att ta en kik på:

The Extraordinary Nature of Water - Based on the theories of Viktor Schauberger

Vi kanske får ta och lära oss leva mer på jordens premisser, när allt kommer omkring så är ju den det enda kapital vi har.

Precis den attityd som karl Hedin har i intervjun är nog tyvärr ganska allmän. det är synd att de som faktist sätter ned foten och ber alla tänka en gång till - det är de som är bovarna - jo för att det är bakåtsträvare och vill hejda konsumtionssamhällets framfart.

Jag är ingen expert på ämnet, men...

[MagnusH]

Eftersom vi har planterat och sått skog i några hundra år, så finns det ingen anledning att försöka skapa nya namn för det.
Det har alltid kallats skog, och det passar ju bra att vi fortsätter att kalal de områden som i lagtexten benämns skog för just skog.
För var skulle annars skogsvårdslagen gälla?

Men om vi är överens i att det tas mer hänsyn och fler ytor är helt opåverkade av människr numera, så varför skulle "topparna" med arter bli lägre för varje gång?

[Halte]

Men om vi är överens i att det tas mer hänsyn och fler ytor är helt opåverkade av människr numera, så varför skulle "topparna" med arter bli lägre för varje gång?

Iaf ett exempel från Skogsstyrelsen broschyr "Kunskapssammanställning och bedömningsgrunder för hyggesfritt skogsbruk".

"Ett exempel på detta är den högt skattade mykorrhizasvampen goliatmusseron, som
huvudsakligen växer i tallskogar på sandiga marker med lång skoglig kontinuitet i norra
Sverige. Den är hittills aldrig påträffad på kalavverkad mark."

Gissningsvis lär det finnas fler än den med likartade problem..