Till Handbokens förstasida
HANDBOK FÖR
VARDAGSEKOLOGI
Boende
Djur
Ekologi
Ekonomi
Energi
Fritid
Handel
Hantverk
»Träslagen
»Såga upp, torka
  och lagra virke

»Enkelt snickeri
»Göra egna skidor
»Korgflätning
»Björkvisp
 
»Metallarbete:
  material,
  värmebehandling,
  enkel smedja
  och varmsmide

»Göra egna verktyg
»Kniven
»Yxor
»Verktygsvård: fila,
  slipa och bryna

 
»Ull
»Ullfakta
»Spånadslin
»Textila fibrer
ȁterbruk av textil
»Nya kläder av
  gamla

»Bärkasse av tyg
»Vävning
»Kläder
»Färg ur naturen
»Läder och skinn
»Ben och horn
 
»Göra eget papper
»Allmän ellära
»Reparation av
  vitvaror
Hushåll
Hälsovård
Idéer
Kultur
Livsmedel
Odling
Transporter
Återbruk
 
Om handboken

 

 
»Till alternativ.nu

METALLARBETE

Den här artikeln ger dig grunderna för arbete i metall och då framförallt stål. Här behandlas materialkunskap, olika metoder för värmebehandling, exempel på hur du bygger upp en enkel smedja och lär dig varmsmide.
 
Materialkunskap
 
Lämpliga och lättbearbetade stål
Stål SS 1770: Är ett konstruktionsstål av typen olegerat sk. fjäderstål. Stålet går lätt att bearbeta och kan härdas i vatten varför det är lämpligt till handverktyg. Härdningstemperatur 780 grader C.
 
Stål SS 1312: Ett allmänt konstruktionstål (mjukt stål) lämpligt till föremål såsom krokar, hängare, ljusstakar, beslag o.s.v. Går ej att härda.
 
Stål SS 2258: Ett legerat stål lämpligt för eggverktyg. Jobbigare att smida.
 

 
Värmebehandling
 
Härdning
Härdning, avser en värmebehandling som ger stålet större hårdhet och slitstyrka. Vid härdning värms stålet upp till en mörk körsbärsröd färg. Kyl genom att doppa och samtidigt röra om stålet i en hink med härdningsolja (oljan gör att stålet härdar utan risk för sprickbildning). Har härdningen tagit? Använd en engradig fil och fila lite på det härdade föremålet. Om filen glider utan att ta är härdningen bra. Om filen gör märken i stålet får du härda om.
 
Anlöpning
En värmebehandling som avser att ge det härdade stålet en större seghet. Ju högre anlöpningstemperatur desto mjukare stål. Ett tips är att börja med att putsa av ytan som skall anlöpas med smärgelduk eller sandpapper.
 
Färg Temp   Föremål
Mörkgul 240 Svarvstål för trä
Purpurröd 270 Hårda slöjdverktyg, yxeggar
Violett 280 Knivar, stämjärn
Mörkblå 290 Sågar
Blå 300 Hammare, skruvmejslar

 
Plattmetoden
Sätt på elplattan på högsta värmen. Lägg stålet på plattan. Efter några minuter syns färgskiftningar. Vänd föremålet då och då. Ta det försiktigt med eggarna som ofta blir överanlöpta.
 
Efterbehandling av järn och stål
 
Svärtning: Värm järnet till cirka 300 grader C och stryk på linolja med en tuss. Värm och stryk på olja flera gånger och du får en djup svart yta. Elda upp trasorna som lätt kan självantända.
 
Brungöring: En blankslipad yta ruggas upp med en stålborste. Partierna hålls sedan i ånga, då de rostar snabbt. Metoden anses skydda mot vidare rost.
 
Oljning: Rengör föremålet och pensla på rå linolja. Ger en glansig yta som skyddar mot rost.
 
Målning: En linoljefärg bestående av kokt linolja och pigment och eventuellt lite lösningsmedel ger färg och skyddar mot rost.
 
Utrustning för smide
För att kunna smida krävs bara några få verktyg. Satsa på kvalitet, det lönar sig ju alltid.
 
Hammare
Lämplig vikt på en smideshammare är 0,7 - 1,3 kg. För tung hammare ger träningsvärk och ont i armen. Bäst är en hammare med tvärställd pen.
 
Hammare

 
Huggmejsel
Är nödvändigt för att kapa varmt järn. Du kan tillverka den själv.
 
Huggmejsel

 
Tång
En bra tång är ett måste och den bör vara ca. 50 - 70 cm. lång.
 
Tång

 
Bågfil
För att såga stål i kallt tillstånd.
 
Bågfil

 
Filar
Som en start behövs 2 stycken ansatsfilar, en enkelgradig och en dubbelgradig.
 
Filar

 
Städ
Ett riktigt städ är dyrt och behövs ej för nybörjare. Ett bra alternativ är en tillkapad järnvägsräls eller en stor fast liggande sten. Städet får större användningsområde om det har ett horn. Lämplig längd på städet är cirka 30 cm.
 
Städ

 
Skyddsutrustning
Kläder: Använd alltid kläder av naturmaterial. Det flyger alltid lite gnistor och syntetiska material är brandfarligare.
Handskar: Använd alltid handskar, det spar dina händer. Vanliga arbetshandskar av sämskskinn är bra alternativ.
Ögonskydd: Använd skyddsglasögon. Gnistor, glödskal eller metallbitar metallbitar kan fördärva synen.
 
Att göra en ässja
En ässja är som en ugn i vilken nödvändig temperatur för bearbetning av stål kan uppnås. En av dom enklare formerna av ässjor är tegelässjan. Den består av tegelstenar lagda som botten och ställda som sarg. Där munstycket skall sitta fästs en sandblandad lerklump mellan stenarna och i den görs ett koniskt hål med en pinne. Hålet skall vara 5 cm mot utsidan och 1,5 cm mot insidan. Ässjans storlek kan lätt ändras genom att maka på stenarna, det sparar kol.
 
Ässja

 
VARNING: Använd aldrig vanlig cement i konstruktioner som skall hettas upp. Den spricker. Köp istället särskilt eldfast murbruk.
 
Burkbälg
Lämplig burk är en plasthink på 10-15 liter. Andra sorters burkar går också bra, tänk dock på att luftintaget måste vara lätt rörligt. Till hinken ansluts ett rör av järn med en diameter på 3 cm och en längd på 60-70 cm. I utblåsningsändan krymps röret för att passa till munstycket i ässjan. Täta noga där röret lämnar hinken så att luften ej smiter ut. En sten i botten får hinken att stå stilla.
 
Burkbälg

 
På motsatta sidan där röret sitter skärs ett luftintag ut med måtten 5x5 cm. Över hålet, på insidan av hinken fästes en lucka av plast eller kartong. Luckan ska täcka hålet väl och öppnas inåt hinken. Ovanpå hinken sätts en tjock plastkasse eller liknande. Kassen fästes runt kanten med snöre, gummiband eller tejp. Kassens botten dras ihop och fixeras i toppen
 
Framställning av träkol
För att göra eget träkol krävs ett gammalt olje/bensinfat med en uppskuren lucka. Fatet måste vara upplagt så att det går att elda under. Resultatet blir olika beroende på vedkvalité, tunnans täthet och värme, men det är ett enkelt och roligt sätt att få cirka 50 liter träkol på.
 
Göra träkol

 
  • Fyll tunnan med torr lövträdsved. Helst björk och al för bästa resultat.
  • Lägg igen locket så att tunnan blir tät.
  • Börja elda under, i den konstruerade ugnen (ugn för bästa effekt).
  • Ha jämn och hög värme i cirka 5 timmar för full tunna. Låt därefter tunnan svalna ordentligt! Kolen kan börja brinna när de kommer i kontakt med syre.
Enkelt smide
Smid en täljkniv av stålkvalité SS 1770.
 

 
Kantställ stålet på städet och smid udden med bannen. Udden formas lättast om du slår emot dig.
 

 
Eggpartiet skall nu smidas. Lägg eggkanten jäms med städets kant. Smid med bannen växelvis på båda sidorna. När du smider eggen mot udden vill kniven böja upp sig till bananform. Böj därför ner udden med några slag över städkanten innan du börjar smida eggpartiet. Det sista partiet närmast eggen filas. Hela eggen kan också filas fram, det tar dock längre tid.
 

 
Smid ut tången. Gör ett märke genom att hålla stålet mot städkanten och slå kraftigt med hammaren ett par gånger. Börja sträcka ut tången från avsättningen med penen. Vänd då och då och platta till med bannen. Smid tången till lagom tjocklek, cirka 5x5 mm.. Gör inte övergången till tången allt för skarp. Avslutningsvis huggs eller sågas tången av och smids ut till en spets.
 

 
Andra enkla smidesuppgifter
Hängkrokar, bankniv, skedknivar, holkjärn, stämjärn, eldstål, tänger osv.
 
Återbrukssmide
Rusa inte till närmsta järnhandel och köp stål av olika kvalitet utan kontakta grannar, bönder eller åk på loppmarknader och köp till exempel järnsängar, stålkonstruktioner osv. till krokar, ljusstakar mm. Gamla grepar, sparkmedar, räfspinnar från hästräfsor är utmärkta till eggverktyg.
 
Olika sorters smide
Brukssmide: Bearbetning av råmaterial till stångjärn.
Grovsmide: Hovslageri, hjulskoning, hjulaxlar, spik mm.
Klensmide: Galler, räcken, dörrbeslag mm.
Manufaktur: Pennknivar, rakknivar, nålar mm.

 
Marcus Samuelsson
 
Kommentera gärna artikeln

Copyright © Tidningen Åter / Petter Bergström samt respektive författare