KLÄDER

Det finns ett ordspråk i John Heywoods bok "Proverbs in the English Tange" från 1546 som fritt översatt lyder: "Jag skär till mina kläder efter mitt tyg", det vill säga, man skall leva efter sina tillgångar.

Kunskap försvinner
Förr när kläderna tillverkades i hemmet för det egna behovet, var det ett arbete som kunde överblickas hela vägen från råvara (lin eller ull) till färdigt plagg. All den här kunskapen håller på att försvinna. Idag bryr sig inte så många om varifrån kläderna kommer eller vilka material som används.

Utländsk tillverkning
Många svenska företag har lagt ned sin produktion i Sverige och flyttat sin tillverkning inte bara till Asien utan nu också till de Baltiska länderna och Polen. Lönen är 90 % lägre där än här. Kläderna sys av lågavlönade kvinnor bl a i Asien för att sedan exporteras till Sverige.

Sämre kvalité
I takt med modekarusellen har våra kläder blivit sämre. Det är tunnare tråd i tygerna och färre inslag per meter väv. Detta döljs genom "limning" av tyget så att det känns starkt och man tror att tyget är av bra kvalitet. Detta "lim" sköljs bort vid tvättning och tyget känns sen sladdrigt.

Syntetfibrer
Siden, ylle, linne och bomull är naturprodukter men syntetfibrerna blir fler och fler. Enligt Dr.h.c Alfred Vogel, schweitzisk naturläkare, har många kvinnor konstaterat att de får obehag särskilt när de har strumpor eller underkläder av syntetfibrer på sig. Obehaget uppträder som reumatiska smärtor. Det verkar som om syntetfibrern kan påverka och delvis störa de elektriska spännings- eller energifälten. Får man sådana störningar borde man bara använda naturfibrer. Reumatiker och nervkänsliga personer, liksom dom som har blodomloppsbesvär bör också göra avkall på syntettyger.

Varför används inte ull och lin i större utsträckning som ju både är inhemska och förnyelsebara?

"Gröna kläder"
Konfektionsindustrin börjar nu dra sitt strå till stacken när det gäller miljövettiga kläder. Den "gröna" bomullen odlas ekologiskt och är naturligt grön, brun eller naturvit. I Ghana används returglas för manuell knapptillverkning och i Ecuador tillverkas knappar av nötter från regnskogsträdet Tangua.

Helen Titoff

Kommentera gärna artikeln