Jordbruket illa ute vid ny oljekris.

[Ylven]

Ja, det är ett sårbart system vi lever i...

[torbjorn]

Finns det ingen produktion av handelsgödsel i Sverige (eller grannländerna) idag?

[Skytten]

Konstgödsel vad jag vet tillverkas i Norge, det kan ju tillverkas var som helst där energi finns att få billigt (och det är det som är kuggfrågan, blir energin billig?), beträffande kvävet, men därtill behövs tillgång till fosfor, som finns i den svenska järnmalmen.

Om detta skulle räcka vet jag inte.

[Tacitus]

Fast om biogastillverkningen ökar så ökar ju även tillgången på näringsrikt rötslam...

Även biochar kan ju komma att användas inom jordbruket i framtiden då det är en teknik som möjligör att använda åkrar som kolsänkor så skulle ju samhället vinna på att ge bort detta till bönder.

Man kan ju då tänka sig att samhället tillverkar pelleterad gödning av co2, rötslam, drank från etanolframställning etc som lantbruket kan köpa till lågt pris.

Då får samhället avsättning för biprodukter och lantbruket får gödning.

[Skytten]

Tillgången på gödsel finns, men det finns inte en strategi för att använda allt.  Ett omställt jordbruk, som är mekaniserat, dvs bonden odlar raps för att täcka bränslet för även den övriga arealen, och har inget fossilt bränsle.  Minskningen av CO2 blir då endast 9%. Detta beror på att arealen ökars med 20% för att framställa bränslet. Den allra största källan till utsläppen är konstgödseln i produktion och användning.

Potentialen för biogas i t.ex. Skåne är MYCKET stor, men de beräkningar som finns är ändå optimistiska, då den förutsätter att vi slösar och slänger 1/3 av vår mat (Vilket är långt ifrån klimatsmart).   Gödsel, betblast och även speciellt odlade grödor om man producerade biogas av detta, skulle jordbrukets energi och gödselbehov rimligt kunna tillgodoses, i synnerhet om även human urin källsorteras.

De möjligheter vi har att ställa om till en fossilfri jordbruksproduktion, bör snarast tas tillvara.
Vi måste har fler grödor för att få bort kostnaderna vi betalar eller senare får betala för pesticider.

Troligen kommer produktionsformen att bli kostsammare ekonomiskt, vid en omställning nu, men knappast på sikt. 

Energipriset kommer också att bidraga till att mekaniseringsgraden minskar, maskintimmar får bytas mot mantimmar (Inget större problem i sig, då höga energipriser slår mot sysselsättningen, och mat tillhör det vi inte kan undvara).

Dagens jordbruksmetoder är nya och misslyckade, de har inte funnits en livstid ens.
Det ålägger alla i samhället att delta i omställningen, de som är jordbrukare kan inte ensamma klara det, med ibland dålig lönsamhet och stora (lånade)kapital i rörelsen.

Jordbruket är annars en framtidsbranch helt enkelt för att ingen kan undvara mat.

Volymen av världens matproduktion är större än behovet, men mindre än efterfrågan. 50% av världens ceralier går till köttproduktion, i Europa och USA är det 70%.

Köttproduktionen behöver minska en del, men egentligen inte väldigt mycket, det är metoder för den som behöver ändras.

Jag är övertygad om att vi klarar att ställa om om vi verkligen vill, tar det på allvar och startar i tid(dvs igår).

[torbjorn]

Konstgödsel vad jag vet tillverkas i Norge, det kan ju tillverkas var som helst där energi finns att få billigt (och det är det som är kuggfrågan, blir energin billig?), beträffande kvävet, men därtill behövs tillgång till fosfor, som finns i den svenska järnmalmen.

Om detta skulle räcka vet jag inte.

Det har i varje fall förr i tiden (första halvan av 1900-talet) brutits fosforhaltiga mineral i både Norge och Sverige, just för konstgödseltillverkning.
Få se nu...Fosfatbolagets gamla konstgödselfabriker i Gäddviken (superfosfat), Göteborg (superfosfat), Månsbo (kalkkväve), Ljungaverk (kalkkväve och ammoniumnitrat) och Alby (kalkkväve) är ju nedlagda sedan länge. Stockviksverken tillverkar fortfarande kalciumkarbid men jag tror inte kalkkvävefabriken finns kvar.

[Skytten]

Fosfor finns som biprodukt i Kirunamalmen, och den järnklumpen är stor, den tar nog liksom oljan inte slut sä snabbt, men man får tillslut gå så djupt att det blir för kostsamt.
Kanske oxå farligt, två råkade illa ut idag.

Kväve finns det annars gott om i luften, så detta är en energifråga, idag används naturgas.

Konstgödsel kräver billig energi var den än tillverkas. 
Oljan om den rusar ihöjden, så ökar efterfrågan på el, och andra energislag, som utsätts för en prispress uppåt.

[torbjorn]

Antingen energirik råvara (t ex guano eller benmjöl, som man gjorde superfosfat av i konstgödselns barndom på 1800-talet), eller också energitillförsel i produktionen.
För kalkkväve tillförs energin i form av dels elenergi (både till karbidugn och kalkkväveugnar) och dels i form av kol.
Och för ammoniumnitrat sker det mesta av energitillförseln i form av el - antingen man nu använder ljusbågsugnar eller elektrolys.

Men man måste konstatera att det var lönsamt att producera konstgödsel på elintensiva sätt även under första halvan av 1900-talet, då elenergin var förhållandevis dyr.

[Skytten]

I början av 1900-talet var el och kol de energikällor som stod till buds, oljesamhället och frihandel var inte utbrett.  Vi hade problem med att betala för kol, och under krigstider svårt att få tag på det.  Detta gjorde att utvecklingen av Sveriges stora beroende av el startade, man utvecklade teknik för högspänningsöverföring  och även elektrifierade järnvägar och den tyngre industrin. 

Man kunde pga att den dominerade energikällan kol, inte var lättillgänglig, skapa alternativ då, genom att bygga ut vattenkraften.

Detta kan man idag göra genom att sätta fart på utveckling av en annan inhemsk energikälla, nämligen bioenergi, främst biogas, som då kan ge ett stort tillskott av såväl gödsel som drivmedel.

Det blir viktigare framöver att inte bara skaffa ersättning för olja och petroliumprodukter, utan också att cirkulera näringsämnena i jordbruket, då utsläppen från jordbruket genom ständigt ny tillförsel, blir stor. Utsläppen kommer inte endast från utlakning i jordbruket, utan även att vi  inte återanvänder näringsmedel, vi spolar ner det i vattenklosetter, blandar det med annat avfall, så det blir odugligt som gödsel.

[johole]

Torbjorn:

Finns det ingen produktion av handelsgödsel i Sverige (eller grannländerna) idag?

Jeg tror Yara produserer konstgjødsel i Helsingborg og Køping i Sverige.
Yara produsere også konstgjødsel på to plasser i Norge.

http://www.yara.no/about/production_sites/index.aspx

[Skytten]

Har man en tillverkning här, och inte insatsvarorna, såsom t.ex. naturgas hjälper det inte mycket.

[Richard]

50% av världens ceralier går till köttproduktion, i Europa och USA är det 70%.

Köttproduktionen behöver minska en del, men egentligen inte väldigt mycket, det är metoder för den som behöver ändras.

Jag tycker att produktion av Opium,Canabis,Kaffe,potatis för chips tillverkning,socker för alcoholtillverkning kan minskas ordentlig,då frigörs direkt några miljon ha bra jord.
Sen tycker jag att sverige kan blir ganska stor i biodieseltillverkning från alger,östersjön är ett algparadis.istället att gnälla på jordbruk som använder för mycket kväve,kan man utnjuta detta och låt alger växa...
Sverige kan blir världens förebild när det gäller alternative energi,om dem är snabbt.

[Henriksson]

Tisdag 22 juni 2010
Världspremiär för biogas-Valtra i Borgeby

På hemlig plats i Skåne har Agco Sisu Power testat sitt nya biogassystem den senaste tiden. Premiärvisningen blir nästa vecka på Borgeby fältdagar.

Systemet är monterat på en Valtra N101. Motorn är i princip inte modifierad något utan bara kompletterad med ett separat insprutningssystem för biogas. Biogasen sprutas in i motorn tillsammans med luften.

Hans Dahlgren
040-601 64 86
hans.dahlgren@lrfmedia.lrf.se

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60826&nyhetsbrev&&a=V%C3%A4rldspremi%C3%A4r%20f%C3%B6r%20biogas-Valtra%20i%20Borgeby

Äntligen,   

[Skytten]

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60826&nyhetsbrev&&a=V%C3%A4rldspremi%C3%A4r%20f%C3%B6r%20biogas-Valtra%20i%20Borgeby

Äntligen,   

Inget som helst avancerat. Det som behövs är en infrastruktur för biogas, produktion i Skåne där potentsialen är mycket stor.

Skitenkelt att modda en traktor för biogas. Svårare att hitta nån stans att tanka gas.

Biogasen i Skåne kan om den utnyttjas maxiamalt, få samma magnitud som Sveriges hela vattenkraft. Kan vi nå  15% av detta snart, har vi reducerat CO² i landet mycket.

[Markus_Almroth]

Vissa saker håller jag med om, andra inte..
T.ex. måste vi minska, eller helst nästan utplåna produktionen av spannmål då dessa är de överlägset mest energikrävande grödorna.

Vi behöver betydligt mer proteinkällor som t.ex. ärtor till köttdjuren. Vi bör drastiskt öka köttproduktionen och förstås konsumtionen, men inte genom att använda de i mina ögon misslyckade metoder som utvecklas idag (som ngn tidigare nämnde).

Kött producerar ju i princip sig själv om man bara låter djuren gå ute och beta. Och att köttdjur skulle vara CO2-källor är bara sant om man föder upp dem med kraftfoder och spannmål. I själva verket är köttproduktion baserat på fribetande djur en koldioxidsänka.

En ökad odling av vall till djuren för vinterfoder är förstås också nödvändig, men detta är betydligt mindre energikrävande än spannmålsproduktion.

Kombinerar vi detta med den tidigare nämnda lokaliseringen av slakterier och förädling (som nog alla alternativare förordar), så kommer vi kunna uppnå väldigt mycket ganska enkelt. Och dessutom kanske öppna upp landskapet litegrann igen.

/M

[LazarusX]

Sommartid går det i nödfall till och med att köra en dieselmotor på rå rapsolja eller för den delen andra vegetabiliska oljor som kanske råkar finnas till hands. Men man får vara beredd på obefintliga kallstartegenskaper och mer underhåll (rengöring av igensotade spridare och sånt) än man är van vid.
Scania har idag teknik för att tillverka etanoldrivna dieselmotorer, men det är knappast praktiskt möjligt att bygga om befintliga motorer för etanoldrift.
Jag skulle tro att den bästa lösningen vid en plötslig och svår oljekris idag är att till att börja med gå över till RME och för den delen rå rapsolja, man kan för övrigt blanda alla dessa bränslen med varandra och fossil dieselolja, så det finns möjlighet att dryga ut efter behov. De motorer som går att köra på rå rapsolja sommartid får klara sig på ren sådan, i övriga samt vintertid blandar man ut med det som finns tillgängligt av RME och fossil diesel. Det kan vara lämpligt att varna för att lita alltför mycket på småskalig tillverkning av RME, fastän processen är enkel så kräver den gedigna kemikunskaper och "fingertoppskänsla" av den som sköter om tillverkningen, annars är det lätt gjort att man bara förstör råvarorna och får ut en oanvändbar sörja.

På halvlång sikt - ett halvår eller år framåt i tiden - ligger gengaskonverteringar av traktorer och andra maskiner nära till hands. Gengasaggregat kan tillverkas av vilken plåtverkstad som helst och det krävs en del mindre ändringar på en dieselmotor för att ställa om den till s k blandgas - eller dieselgasdrift. Gengas fungerar bäst i sugdieselmotorer, turbodieslar får problem både med svårkontrollerad förbränning och med risk för kort livslängd hos turboaggregatet.

Att få fart på biogasproduktionen i landet tar nog lite längre tid. Man kan misstänka att den befintliga flottan av biogasdrivna personbilar och stadsbussar vill kapa åt sig så mycket som möjligt av den biogas som finns tillgänglig (och som redan idag inte täcker behovet utan måste drygas ut med fossil, importerad naturgas). Det blir också svårigheter att distribuera biogas ut på landsbygden dit där den behövs för jordbrukets behov.
Småskaliga biogasanläggningar är relativt lätta att bygga men det tar säkert minst ett år innan de börjar kunna leverera på allvar. Orenad biogas med stora halter av CO2 och vattenånga som man får från de mest primitiva anläggningarna fungerar inte i turbodieselmotorer utan bara i sugdieslar. Den rening som måste till för att gasen ska bli ett fullgott fordonsbränsle är ganska omständlig och dyr för att kosta på en liten anläggning.

Hej Torbjörn! Här kan jag bidra med viktiga kunskaper om raps. En känslig gröda, som inte kan odlas på mer än 10 % av arealen pga svåra växtföljdssjukdommar. Och då faller rapsen som energigröda eftersom gårdens maskiner skulle behöva energin från 30 % av arealen. Alltså inte möjligt att producera något netto för andra inte ens klara gårdens egna behov. Kuriosa är att samma procent av arealen går åt vid användande av arbetshästar 30 %.

[Brukspatronen]

En ökad odling av vall till djuren för vinterfoder är förstås också nödvändig, men detta är betydligt mindre energikrävande än spannmålsproduktion.

Det har jag svårt att tro på då endast 1/10 av energin blir kvar i djuret när det är dags för slakt. Eller menar du att föda upp djur på kraftfoder (spannmål) kontra grovfoder?

[Markus_Almroth]

Vi har väldigt mycket större förmåga att ta upp energin från kött kontra spannmål - högre verkningsgrad helt enkelt. Prova t.ex. hur länge du kan leva på 1 kg kött kontra 1 kg bönor.

1/10 är väl dessutom väldigt högt jämfört med spannmålet. Där det går åt oerhörda mängder energi för plöjning, harvning etc. Kossor som går i skogen t.ex. och betar förbrukar ingen energi alls förutom det som de sätter i sig. Och då slipper man dessutom röja sly som också tar en del energi.

Grejen är att man genom att låta djuren beta själva inte behöver lägga så mycket energi på att frakta runt t.ex. sojabönor från halva jorden.

/M