Färre lantbrukare i Europa.

[Henriksson]

Fredag 7 maj 2010
Färre lantbrukare i Europa

Antalet lantbrukare har minskat med 25 procent under det senaste decenniet, enligt Eurostat, EU:s statistiska myndighet.

Nästan fyra miljoner lantbruksjobb försvann i Europa mellan år 2000 och 2009. Vid undersökningens slut, 2009, arbetade drygt 11 miljoner européer fortfarande inom lantbruket.

Den största andelen lantbrukare finns i östra Europa, trots att de minskat kraftigast jämfört med befolkningsmängden.

Polen, Rumänien, Italien, Spanien och Frankrike utgör i storleksordning två tredjedelar av EU:s lantbrukare.


ATL.nu

[LasseDalom]

Utvecklingen torde fortsätta, med tanke på det ekonomiska spelregler som styr jordbruket.

[grimbart]

får man typ inte bidrag för att låta bli att odla...har för mig det..

[Tacitus]

Man får faktiskt en väldig massa i bidrag för att odla också 

Att många bönder lägger av tror jag beror dels på dålig lönsamhet och dels på myndighetskrångel.

Idag är det bidragen som gör att man kan gå med vinst öht, griskött ligger på sådär 10-15 kr kilot när bonden säljer till slakteriet - jämför det med kilopriset på kraftfoder så ser du hur små vinstmarginaler det rör sig om.

Många slakterier betalar inte mer än 23-25 kr/kg för lamm, ska man ha mera betalt ska man leverera lagom till påsk men i vårt klimat innebär det uppfödning inomhus och då äter lammen väldigt snabbt upp (bokstavligen talat) den extra betalningen så att man riskerar att gå med förlust på att föda upp dessa påskmiddagar.

Och som sagt var så kombineras denna dåliga lönsamhet med diverse myndighetskrångel där man inte ens får disponera fritt över sina diken, där man ska ha tillstånd för att åka och slänga trasiga lysrör och en massa annat trams på ren svenska.

Det är väl snarare intressant att det fortfarande finns de som håller igång...

[trädman]

får man typ inte bidrag för att låta bli att odla...har för mig det..

Nej, men man kan få gårdsstöd trots att man inte aktivt odlar marken. Den får dock inte växa igen.

[Henriksson]

Fredag 14 maj 2010
Den goda jorden under attack

Jönköpings kommun växer i alla väderstreck och skjuter bönderna framför sig. Från 125 000 till 150 000 invånare är målet för Jönköpings kommun.

Den bästa åkermarken används till att bygga bostäder och industrier på i kommunen som har en befolkningstillväxt på 1000 personer per år.
- Jönköping har en lång, men kanske inte så stolt, tradition av att bygga på åkermark, säger Henrik Svensson på Labbarps gård i Bankeryd.

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=59949&nyhetsbrev&&a=Den%20goda%20jorden%20under%20attack

Snart har vi inget jordbruk nära städerna. 

[Henriksson]

Fakta

Dåligt skydd för åkermark i Sverige
Sedan 1970-talet har 13 000 hektar åkermark i klass 8-10 exploaterats i Sverige vilket motsvarar sju procent av den bästa åkerarealen. Enligt kommunernas översiktsplaner består 44 procent av marken där utbyggnad är planerad kommande år av åkermark. Det motsvarar 8 900 hektar.
LRF fortsätter kämpa för en möjlighet att klassa åkermark som riksintresse. I ett remissvar på den så kallade Miljöprocessutredningen förordar förbundet ytterligare utredning av saken. I andra hand vill man att det danska regelverket undersöks som ett alternativ.
I Danmark kan det regionala miljöcentret upphäva en kommuns planer om man inte tagit hänsyn till jordbruket. Även Norge har ett starkare skydd av marken. Där kan Fylkesmännen (länsstyrelserna) också stoppa kommunernas planer och en ny jordvärnslag för att skydda matjorden har föreslagits. Den innebär dock ingen inskränkning i böndernas rätt att disponera jorden.

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=59947&nyhetsbrev&a=J%C3%B6nk%C3%B6ping%20bygger%20p%C3%A5%20den%20b%C3%A4sta%20marken

[Tacitus]

Idag är det tyvärr aldeles för enkelt att ta åkermark i anspråk för allehanda projekt, med expropriering etc så blir det ju billigare att bygga på åker än på skog eller impediment.

För den enskilde lantbrukaren är det en ren tragedi att förlora sin åkermark till byggprojekt, betalningen står inte alls i relation till markens värde för brukaren då denne blir av med åtminstone delar av sin försörjning.

Priset kan ofta vara ok i jämförelse med en försäljning av jordbruksmark - men alternativet är ju inte att sälja utan att bruka marken. Som jämförelse kan vi ju ta i Västernorrland där vägverket betalar 17 000 per ha vilket då ska jämföras med försäljningsvärdet på ca 8000 per ha... men i relation till värdet på skördar och bidrag så är ju 17 000 som en spottloska i ansiktet ungefär, de pengarna är ju bara sådär 3 års intäkter 

Så personligen sällar jag mig till de som vill se ett ökat skydd för jordbruket, såväl storskaligt som småbrukare.

[Ulric Eriksson]

Systemet med ersättning i form av en engångsklumpsumma borde istället vara baserat på årligt arrende.

[Tacitus]

Systemet med ersättning i form av en engångsklumpsumma borde istället vara baserat på årligt arrende.

På många ställen i landet så hamnar arrendeavgifterna på några hundra per år, men man skulle kunna tänka sig ett system där man istället baserar ersättningen efter prognos på förväntade inkommster på marken.

Mark som ligger obrukad löser man då in för försäljningsvärdet medans brukad mark istället löses in mot förväntade inkommster under nästkommande 20 år - på brukad mark kan man då tänka sig i storleken 200 000 per ha istället vilket i stora delar av landet skulle vara mer rättvist.

Det är ju ännu värre om staten tar av din mark för att göra natureservat - då förväntas man bli så glad över detta att man ska få mindre betalt än marknadsvärdet, det sk toleransavdraget.

[hålistrumpan]

där man ska ha tillstånd för att åka och slänga trasiga lysrör och en massa annat trams på ren svenska.

Jo men lysrör innehåller diverse tungmetaller som kan förgifta både natur, djur och människa.
Sånt behövs kontrolleras.

 Men dock så är det mycket trams om annat.

[Tacitus]

Nu är det ju snarast så att som lantbrukare behövre du tillstånd för att frakta dina uttjänta lysrör till återvinningsstationen - medan en vanlig privatperson kan frakta lika stor mängd uttjänta lysrör samma sträcka utan tillståndsplikt.

Att man inte får slänga lysrör hur som helst är en sak... men att inte få köra dom till återvinningstation utan tillstånd medans man kan lämna dom till grannen som kör in dom samtidigt som sina sopor utan tillstånd är en annan sak.

Det är helt enkelt för mycket regler och många av dessa regler är till jordbrukarens nackdel... verkar som att myndigheterna inte vill ha nått jordbruk när det är så besvärligt, luktar illa gör det ju också 

[Anders S]

Angående att bygga på åkermark:
Detta för ju också ofta med sig problem med markfukt i husgrunder. Om vi hade mer medvetna husköpare kunde de ställa krav. Men de flesta verkar ha svårt att skilja stort från smått, tänker mer på krusiduller än grundläggande boendekvalitet. De flesta experter framställer också saken på ett rätt förvirrande sätt. Det talas mycket om olika byggnadstekniska detaljåtgärder för att komma till rätt med fuktproblem, men inte mycket om att behovet till stor del uppkommer för att man bygger på fel sorts mark, plus kanske en del diskutabla grundläggande teknikval. Platta på mark var det mycket problem med i början. Nu har man kanske kommit tillrätta med en del av detta genom att förfina tekniken. Men är inte platta på mark till stor del en anpassning till att man bygger på åkermark?

[Anders S]

Nu är det ju snarast så att som lantbrukare behövre du tillstånd för att frakta dina uttjänta lysrör till återvinningsstationen - medan en vanlig privatperson kan frakta lika stor mängd uttjänta lysrör samma sträcka utan tillståndsplikt.

Att man inte får slänga lysrör hur som helst är en sak... men att inte få köra dom till återvinningstation utan tillstånd medans man kan lämna dom till grannen som kör in dom samtidigt som sina sopor utan tillstånd är en annan sak.

Det är helt enkelt för mycket regler och många av dessa regler är till jordbrukarens nackdel... verkar som att myndigheterna inte vill ha nått jordbruk när det är så besvärligt, luktar illa gör det ju också 

Lantbrukare är en liten väljargrupp. Allmänheten är en stor väljargrupp.

Det finns kanske kvar något från 1900-talet, då industrin behövde arbetskraft, och det ansågs att alltför många jobbade inom lantbruket? Nu är behovet av arbetskraft inte lika skriande och det finns inte så mycket mer att hämta i lantbruket, men inställningen kanske lever kvar av bara farten?

Den industriella logiken lever kvar i något modifierad tappning. Tillverkande företag förutsätts vara specialiserade, effektiva och ha tjänstemän som kan hantera en massa krångliga regler. Lantbruk räknas väl antagligen till denna kategori. Den industriella logiken vill ha en växtodling och animalieproduktion som är en del av en livsmedelsindustri och inget annat. Jämförelsevis små lantbruksföretag passar inte in, utan sätts under ett hårt förändringstryck. Detta öppnar upp för mer kapitalvinster och kanske mer skatteintäkter. Hur det påverkar livskvalitet och landskapsvård kommer kanske inte med riktigt i bedömningarna. Det är ett annat område, som nåt annat departement (eller nån annan avdelning etc) med mindre resurser får snickra lite utanpåliggande anpassningar till. Vilket de gärna gör utifrån sitt expertperspektiv, och inte heller där passar lantbrukarna särskilt bra in.

Även här kan medvetna konsumenter vara en motkraft. På delar av detta område är nog konsumenterna lite mer medvetna.

Jag vet inte hur mycket av min bild som stämmer i detalj. Jag har inte initierade kunskaper. Jag skriver utifrån min allmänna bild av hur det ligger till.

[Skytten]

För att spara åkerjorden, har jag förespråkat att man ska flytta universitet och regionens förvaltning till Höör eller Hörby, så framtida villa-monokulturer inte tar den bästa (världens)jordbruksmarken i anspråk.

Det finns risk för att familjejordbruket minskas till förmån för stora AB som sköter 1000-tals hektar.

Om en grisbonde får ca 15:-/kg och alla vet ju vad tom den billiga maten koster, så framgår det väl tydligt att det skall till rakare rör i distributionen.

[Anders S]

Fredag 7 maj 2010
Färre lantbrukare i Europa

Antalet lantbrukare har minskat med 25 procent under det senaste decenniet, enligt Eurostat, EU:s statistiska myndighet.

Nästan fyra miljoner lantbruksjobb försvann i Europa mellan år 2000 och 2009. Vid undersökningens slut, 2009, arbetade drygt 11 miljoner européer fortfarande inom lantbruket.

Den största andelen lantbrukare finns i östra Europa, trots att de minskat kraftigast jämfört med befolkningsmängden.

Polen, Rumänien, Italien, Spanien och Frankrike utgör i storleksordning två tredjedelar av EU:s lantbrukare.


ATL.nu

Europas bönder är en betydande politiskt kraft. Det finns vad jag uppfattat en oro i EUs byråkrati och ledande politiska kretsar att denna kraft ska stärkas när bonderika nationer som Polen ansluter sig. Det kanske kan ge vägledning varför regelverket är ogynnsamt för lantbrukare, och särskilt små sådana.

[pålle]

Jo men lysrör innehåller diverse tungmetaller som kan förgifta både natur, djur och människa.
Sånt behövs kontrolleras.

 Men dock så är det mycket trams om annat.

Vet inte men som före tagare så handskas du ju med farligt anfall och ska väll ha en försäkring som gäller för sånt och så kommer väll dom årligen och samlar in sådant material  i alla fall har ja hört nå ge liknande  . Mvh

[Skytten]

Större bolag är i färd med att köpa upp jordbruk i Östeuropa. De mindre enheterna försvinner när den åldrande bondebefolkningen går ur tiden.

Även här anser man väl snart att det behövs 1000 ha för att ha en produktiv enhet.

[Tacitus]

Nackdelen med stordrift är detta kräver kostsamma investeringar. Tittar vi på tex fårhållning så med befintliga resurser (dvs ombyggd lagård) kan du börja ta betalt för din arbetstid vid sådär 50 tackor, vid en massa byggnationer etc så hamnar motsvarande siffra på 800 tackor 

Det finns ju som med allt annat ett gränsvärde där man kan utnyttja stordriftens fördelar men när man överstiger detta värde så börjar investeringarna att bli alltför kostsamma och lönsamheten dalar.

Var detta gränsvärde hamnar beror ju till stor del på hur åkrarna är arronderade, tex på många åkrar i Norrland har man ingen större nytta av en slåtterkross med 10 meters arbetsbredd helt enkelt för att man inte har tillräckligt manöverutrymme - där slår du i praktiken lika snabbt med en kross på 3 meter men denna kostar kanske då 100 000 istället för 500 000 i inköp. Ska man då öka hur stor area man kan slå på en gång så måste det till en extra uppsättning med traktor + förare + redskap vilket då riskerar att äta upp eventuella stordriftsfördelar.

Så på de stora slätterna fungerar det bra med stordrift, men i övriga delar av världen är det inte riktigt lika självklart.

Personligen tror jag att omstruktureringen kommer att plana ut lite grann, det är ju faktiskt stora delar av europa där det finns rejält mycket med småskaligt jordbruk - Malta leder nog ligan där med 0,9 ha som genomsnitt för deras jordbruk  .

I andra änden av ligan har vi länder som tex Rumänien där det strukturomvandlas i en rasande fart...

Vi har ju också idag en ökande medvetenhet och vilja hos konsumenterna att vilja ha närproducerad och ekologisk mat vilket i även det i viss mån kan bromsa strukturomvandlingen iom att små och medelstora jordbruk nischar sig med tex egen tillverkning av fårost, turism m.m. vilket det inte finns utrymme för i stordriften.

Så jag tror att den utveckling vi har sett i Sverige kommer att fortgå men mattas av och inte ske i samma hastighet fram till 2020 - vad som händer efter 2020 känns däremot nästan omöjligt att sia om.

[Skytten]

Som tiden ligger  skulle jag om jag ville producera mjölk, klara mej bättre med 12 kor än 30, och med tanke på investeringar som skulle  för fler än 12 kommer det att behövas över hundra för att går runt.

Smått och stort kan fungera, men det finns ett space i mitten som inte går.


När jag sålde fjäderfä och ägg, fick jag en biinkomst, och hade inga större kostnader.
Skulle jag tänka att göra det till ett företag, med krav på avkastning, skulle det behöva bli bra mycket större.

Idag vill jag främst fixa maten till det egna hushållet. odlar även utan någon maskin.