Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

 

Författare Ämne:  Fårrasen Dorper  (läst 11387 gånger)

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
Fårrasen Dorper
« skrivet: 19 mar-10 kl 14:06 »
Så här säger
Svenska Fåravelsförbundets ordförande Bertil Gabrielsson:

Beklagliga jämförelser i P1-morgon/SVT Rapport

Rasen Dorper är inte som det framhålls någon monsterbiffras.

Dess främsta fördelar är härdighet på betet, bra foderutnyttjande. Den kommer antagligen inte att bli någon stor ras i Sverige utan användas som faderras till produktionslammen. Det finns inget som tyder på svåra förlossningar och att bara nämna kejsarsnitt är helt irrelevant.

http://www.faravelsforbundet.com/
Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #1 skrivet: 19 mar-10 kl 14:15 »
 Ibland blir jag bara så trött på media (ganska ofta tom)....
Såg just något program på TV om Jordbrukets utveckling ur klimatsynpunkt. Vi måste även jobba med att utveckla raser med god foderutnyttjningsförmåga för att göra jordbruket mer hållbart...
 Efter att ha använt en annan faderras på mina tackor och fått lamm med i snitt 10 kg högre slaktvikt än tidigare (lamm uppfödda nästan helt på bete som jag haft det i alla år) så inser man att allt inte är svart och vitt, det är ju inte så att man behöver vräka i djuren kraftfoder bara för att man har en ras med potential för högre tillväxt...
                                                Mvh
                                           Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

Vurre

  • Inlägg: 1972
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #3 skrivet: 19 mar-10 kl 15:15 »

 Efter att ha använt en annan faderras på mina tackor och fått lamm med i snitt 10 kg högre slaktvikt än tidigare (lamm uppfödda nästan helt på bete som jag haft det i alla år) så inser man att allt inte är svart och vitt, det är ju inte så att man behöver vräka i djuren kraftfoder bara för att man har en ras med potential för högre tillväxt...
                                                Mvh
                                           Charlotte

Intressant! Vilka raser?
snus? vad är priset på en pris?

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #4 skrivet: 19 mar-10 kl 16:48 »
Vurre: Jag har svarat dig i PM så att inte tråden spårar ur i Rasdiskussioner ;)
                            Mvh
                        Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Skytten

  • Inlägg: 7426
    • Skåne
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #5 skrivet: 19 mar-10 kl 16:58 »
Rasen är OK och har sina fördelar, det är inte rasen som sådan som kritiken mest riktas mot.
Om vissa överdrivna linjer framavlats vet jag inte.

Det är sättet man för över foster till får i Sverige, då man inte av smittskäl får föra in fåren.

Det kan mycket väl hända att det finns svåra förlossningar, då ett annan fårras ska föda ett lamm som inte är en korsning, och då kan kejsarsnitt bli nödvändigt.

När en avelstamm finns blir detta förmodligen onödigt.

En annan del av kritiken är själva djurhållningen, som går mot en industrialisering, där man inte har dem på bete, utan i en intensiv uppfödning inomhus, med mycket proteinrikt foder, i täta besättningar, och födslar året runt, genom trixande med brunsten.

Således är inte kritiken i varjefall inte i huvudsak inriktat på rasen som sådan, utan det är en kritik av djurhållning.
Det bästa sättet att misslyckas, är att inte försöka!

larsw

  • Inlägg: 1878
    • -
    • Ängsjödal Gård
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #6 skrivet: 19 mar-10 kl 20:34 »
Eftersom Dorper är en korsning som skall klara mycket magra beten, och dessutom inte skall behöva klippas, så vågar jag påstå att rasen kan fungera mycket väl i småskalig ekologisk produktion, eller för den lille fårgaren med någon hektar mark för självhushåll.

Bara man inte ger den kraftfoder, så blir nog allt alldeles utmärkt. Vi har många svaga marker i Sverige som skulle lämpa sig för Dorper, skogsbeten, bergsbeten etc.

Aftonhoran mfl är helt ute och cyklar när de kallar rasen för monsterfår. Det är får som skall kunna gå på en fattig stäpp och livnära sig på örter. Ger man den för kraftigt bete så växer den antagligen väldigt fort.

Att den också växer fort och har valfri parningstid gör också att den kan lämpa sig för t ex norra Sverige. Para så att lammen föds i maj, och går på bete till september, då de kommer ha växtsig fullvärdigt slaktstora på enbart sommarbete i fyra månader.

Men media vill kasta skit på lammuppfödning vid påsk, precis som de kastade skit på grishållning vid jul.
Pyttebrukare och månskensbonde. 25ha. Sätila. Heteronormativ gift man.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #7 skrivet: 20 mar-10 kl 14:29 »
Ja, men varför tror man då alltid att en ny ras utifrån ska vara bättre än de som redan är anpassade till vår vegetation och vårt klimat?
Allt är grönare på andra sidan eller? Dessutom är det väl sjukt att operera in (medicinskt ingrepp) embryon i svenska får. Tala om djurplågeri. Ett ingrepp är alltid smärtsamt och ska rimligen bara göras när det är medicinskt befogat. Dessutom kan det medföra onödiga risker för moderdjuret, som i detta fall synes oviktigt?

Våra lantraser funkar toppen på nämnda marker, de är inga utsläppsbovar. Men de blir inte så stora, som importraserna, fast vem efterfrågar det? Slakterierna? Eller konsumenten?

Bra att det äntligen sattes fokus på den sjuka lammuppfödningen också, så vi som har djuren på bete och utedrift året runt inte alltid blir beskyllda för vanvård!

Mårten Swärd

  • Gäst
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #8 skrivet: 20 mar-10 kl 15:03 »
Jag har själv lantbruksras (helsingefår) men om man nu ska ha en ekonomisk försvarbar uppfödning så är ju lantbruksraserna inte det som är förstahandsvalet.. Det finns ju en anledning att de är utrotningshotade, och det är ju för att dagens uppfödning kräver att man får ut så mkt pengar som möjligt av varje får, och då är ju ex. Dorper betydligt bättre än ex. Helsingefår

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #9 skrivet: 20 mar-10 kl 15:24 »
Jag har själv lantbruksras (helsingefår) men om man nu ska ha en ekonomisk försvarbar uppfödning så är ju lantbruksraserna inte det som är förstahandsvalet.. Det finns ju en anledning att de är utrotningshotade, och det är ju för att dagens uppfödning kräver att man får ut så mkt pengar som möjligt av varje får, och då är ju ex. Dorper betydligt bättre än ex. Helsingefår
Jag har också haft Allmogefår.... Och det är underbara självhushållningsdjur :) Kunde jag på något sätt få det hela att löna sig skulle jag gärna ha bara Allmogefår!
 Men om jag fullt lagligt ska sälja besiktat kött till kund går jag back på varje lamm, så tråkigt är det :(
 Jag har en bra bit till närmsta slakteri och sedan ska köttet transporteras tillbaka igen, slaktavgift och styckavgift är densamma oavsett vad lammet väger, då säger det tyvärr självt att jag tjänar mer på ett lamm som väger 20-24 kg slaktat istället för 10-14....
 Mitt räkneexempel har inget med ev Vårlammsuppfödning med höga kraftfodergivor att göra utan är enbart baserat på Vårfödda och Höstslaktade lamm som gått på bete. Inte heller baserar det sig på slakteriets klassificering. Så för att kunna finansiera mina allmogefår skulle jag behöva hitta runt 60 köpare varje år som är beredda att betala bra för att dom äter Allmogefår som gått på bete och inte "andra får" som gått på bete och hittills har jag inte lyckats med det :(
 Till slakteri är det bara att glömma att sälja, det blir lite betalt för så små lamm, något jag Morrat över, men sätter man mitt räkneexempel som grund så förstår man bättre varför slakterierna betalar mindre....
                         Mvh
                      Charlotte
 
« Senast ändrad: 20 mar-10 kl 16:02 av Charlotte »
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

larsw

  • Inlägg: 1878
    • -
    • Ängsjödal Gård
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #10 skrivet: 20 mar-10 kl 15:57 »
Ja, men varför tror man då alltid att en ny ras utifrån ska vara bättre än de som redan är anpassade till vår vegetation och vårt klimat?

Våra lantraser funkar toppen på nämnda marker, de är inga utsläppsbovar. Men de blir inte så stora, som importraserna, fast vem efterfrågar det? Slakterierna? Eller konsumenten?

Bra att det äntligen sattes fokus på den sjuka lammuppfödningen också, så vi som har djuren på bete och utedrift året runt inte alltid blir beskyllda för vanvård!

Skillnaden är kanske att Dorper har en chans att på magra marker nå en slaktvikt som fungerar hos ett slakteri. Jag har också lantras, och tar allt kött självt. Skulle jag leverera till slakteri skulle jag nog få betala för att de skulle ta över köttet.

Fast vi blir ju ibland beskyllda för vanvård när vi har fåren ute på vintern...
Pyttebrukare och månskensbonde. 25ha. Sätila. Heteronormativ gift man.

mazze

  • Inlägg: 672
    • Småland
    • Komålen
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #11 skrivet: 20 mar-10 kl 20:48 »
Läs om dorpern på www.bodafarm.com
Har en massa kor, höns, ankor, får o hundar. Vänligen läs vilka raser jag har på min hemsida.

ulfg

  • Inlägg: 1006
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #12 skrivet: 21 mar-10 kl 18:45 »
I Norge har man visst gjort ett särskilt varumärke av kött från villsau. Man säljer spekekött, mm från villsau som garanterat gått på kusthedsbete och därmed har en särskild vildpräglad köttsmak. De slaktdjuren får inte väga över 15 kg eftersom det då anses att de har gått på annat bete än kusthedsbete och inte kan betraktas som riktigt villsaukött. Tror det är villsauägare som gått samman i ekonomisk förening och byggt upp eget varumärke. Men sånt här varumärkesbyggande är säkert lättare än så länge i Norge än i Sverige. De äter ju så mycket mer fårkött och har sitt spekekött. Gotlänningarna skulle kanske kunna göra något liknande med sitt kött från gutefår. Om man inte gör något sånt här, bygger varumärke och har en idé riskerar man nog att hamna i den sits som Charlotte beskriver. Skicka ett vanligt lamm med slaktvikt under 15 kg blir ingen rik på.
Å andra sidan får faktiskt de flesta av mina gutelamm slaktviktssnitt 18 kg. Jag får ge dem magrare bete  ;)
Mångsysslare med 12 gutefår norr om Varberg.

larsw

  • Inlägg: 1878
    • -
    • Ängsjödal Gård
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #13 skrivet: 21 mar-10 kl 20:28 »
Å andra sidan får faktiskt de flesta av mina gutelamm slaktviktssnitt 18 kg. Jag får ge dem magrare bete  ;)

Imponerande. Vad har du för bete?
Pyttebrukare och månskensbonde. 25ha. Sätila. Heteronormativ gift man.

samaka

  • Inlägg: 501
    • Dalarna
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #14 skrivet: 21 mar-10 kl 21:42 »
I Norge har man visst gjort ett särskilt varumärke av kött från villsau. Man säljer spekekött, mm från villsau som garanterat gått på kusthedsbete och därmed har en särskild vildpräglad köttsmak. De slaktdjuren får inte väga över 15 kg eftersom det då anses att de har gått på annat bete än kusthedsbete och inte kan betraktas som riktigt villsaukött. Tror det är villsauägare som gått samman i ekonomisk förening och byggt upp eget varumärke. Men sånt här varumärkesbyggande är säkert lättare än så länge i Norge än i Sverige. De äter ju så mycket mer fårkött och har sitt spekekött. Gotlänningarna skulle kanske kunna göra något liknande med sitt kött från gutefår. Om man inte gör något sånt här, bygger varumärke och har en idé riskerar man nog att hamna i den sits som Charlotte beskriver. Skicka ett vanligt lamm med slaktvikt under 15 kg blir ingen rik på.
Å andra sidan får faktiskt de flesta av mina gutelamm slaktviktssnitt 18 kg. Jag får ge dem magrare bete  ;)

Jo... det skulle verkligen vara melodin det!! Att hitta något som får kunden att värdesätta köttet från de inhemska mindre kraftiga raserna. Det där lilla extra och göra det köttet exklusivt eftertraktat istället för -O och -P på slakterierna. Kanske måste vi hitta det där lilla extra som gör att just vårt kött smakar bra och marknadsföra oss lite bättre. I Norge har de varit smarta. Har pratat med en muslim ang lammkött och skillnaden på smak mellan kött från hans hemland och Sverige är enligt honom väldigt stor då våra lamm i stor utsträckning lever på gräs och lammen i hans hemland istället äter mycket örter.

Jag kan oxå säga att jag brukar få upp mina allmogelamm till över 18 kg... nu har jag inte härstamningsbevis och vet att de är renrasiga men iaf - tackorna o baggen har allmoge-kroppar. Men det handlar ju inte bara om vikten, utan oxå om klassningen avseende muskelsammansättning och fett. Och naturligtvis ligger ett allmogfår med "getkropp" i lä jämfört med en muskelstinn texel.

Skytten

  • Inlägg: 7426
    • Skåne
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #15 skrivet: 21 mar-10 kl 21:49 »
Juridiken gynnar de stora som kan via lobby förföra en politiker.
Det går 50 lobbyister per parlamentsledamot i vår del av världen.
Skapa lagar som stoppar alla åsanissar, så fabriken rullar.
Det bästa sättet att misslyckas, är att inte försöka!

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #16 skrivet: 21 mar-10 kl 21:59 »
Jo... det skulle verkligen vara melodin det!! Att hitta något som får kunden att värdesätta köttet från de inhemska mindre kraftiga raserna. Det där lilla extra och göra det köttet exklusivt eftertraktat istället för -O och -P på slakterierna. Kanske måste vi hitta det där lilla extra som gör att just vårt kött smakar bra och marknadsföra oss lite bättre. I Norge har de varit smarta. Har pratat med en muslim ang lammkött och skillnaden på smak mellan kött från hans hemland och Sverige är enligt honom väldigt stor då våra lamm i stor utsträckning lever på gräs och lammen i hans hemland istället äter mycket örter.

Jag kan oxå säga att jag brukar få upp mina allmogelamm till över 18 kg... nu har jag inte härstamningsbevis och vet att de är renrasiga men iaf - tackorna o baggen har allmoge-kroppar. Men det handlar ju inte bara om vikten, utan oxå om klassningen avseende muskelsammansättning och fett. Och naturligtvis ligger ett allmogfår med "getkropp" i lä jämfört med en muskelstinn texel.
När förslaget att marknadsföra Lantraser som ett "varumärke" kom upp här i Sverige så nobbades det av Allmogefårföreningen, tyvärr :( Det var då min dröm om en "Lantrasgård" gick i stöpet, jag hoppades en hel del på detta...
 Att sträva efter stora Allmogelamm fungerar inte om man har ett Genbanksarbete och då faller allt på att man inte kan ta ut ett mervärde för köttet. Jag hittade som sagt inga kunder som var villiga att betala för högre slaktkostnader bara för att det var ett allmogelamm uppfött på bete, dom betalar hellre för ett större lamm som också gått på bete.
                                                               Mvh
                                                           Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

samaka

  • Inlägg: 501
    • Dalarna
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #17 skrivet: 21 mar-10 kl 22:55 »
När förslaget att marknadsföra Lantraser som ett "varumärke" kom upp här i Sverige så nobbades det av Allmogefårföreningen, tyvärr :( Det var då min dröm om en "Lantrasgård" gick i stöpet, jag hoppades en hel del på detta...

Så dumt! Jag tycker att det borde ligga i allmogeföreningens intresse att öka efterfrågan på allmogelamm. Var de rädda att man skulle avla bort de ursprungliga egenskaperna om man fick in för många fårägare som ville få lönsamhet? (mer avel på stora indivder som följd). För att komma runt detta borde man inte kunna koncentrera sig på de eventuella ??? kvaliteter som detta kött har istf kvantiteten. Jag tänker som varumärke. Det skulle väl vara nåt för allmogeföreningen att titta på...

Jag förstår, Charlotte, helt ditt dilemma där med kunderna... så mycket som möjligt för så lite som möjligt verkar vara de flestas motto. Sen förstår jag oxå kunderna. Det finns ingen anledning i dagens läge att betala mer för ett allmogefår som gått på bete när man kan få ett annat får som oxå gått på bete. Då hamnar vi åter på den springande punkten - finns det något annat mervärde? Kan vi såsom Norrmännen nischa oss och hitta olika kvaliteter för olika raser, beten etc etc. Men Ulfg har väl rätt att vi har svårt att få finsmakare i ett land där lammkött är lite i skymundan.

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #18 skrivet: 21 mar-10 kl 22:58 »
 Ja, det var sånt man oroade sig för... Men det hade ju kunnat stoppas med regler som liknade Villsaulagets.
                                                                 Mvh
                                                             Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

trädman

  • Inlägg: 1272
SV: Fårrasen Dorper
« Svar #19 skrivet: 21 mar-10 kl 23:47 »
Juridiken gynnar de stora som kan via lobby förföra en politiker.
Det går 50 lobbyister per parlamentsledamot i vår del av världen.
Skapa lagar som stoppar alla åsanissar, så fabriken rullar.

Det finns nästan inga stora lammproducenter i Sverige jämfört med "riktiga fårländer". Åsanissar är inget hot mot stora lammproducenter.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

601 gäster, 1 användare
J.S

* Forum

* Om tidningen Åter



- Tidningen åter har jag läst i några år som prenumerant innan dess läste jag hos vänner. Genom åren har jag utvecklats det har även tidningen och att ledaren skrivs av en så härlig och äkta människa som erkänner att man ibland får ge upp och tänka om. ALLA borde ha tidningen!
/ Maria

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser