Naturlig biskötsel

[toredh]

och vissa vill vara motvalls kärring när andra söker nya vägar bortom det etablerade...

[ersam]

Bara man inte ställer till det för andra så tycker jag det är underbart att man vågar nya utmaningar och ställa etablerade sanningar på ända. Det riskerar att bli dyrköpta erfarenheter men det drabbar ju den som testar. 

Håller man inte koll på sjukdomar och annat så snackar vi om annat! 

[Bo]

Man kan på goda skäl befara, att biskötseln är på väg in i samma återvändsgränd som boskapsskötseln i stort.

Maximalt naturenligt bör ju vara att låta bina sköta sig själv och att stjäla honungen om man kommer åt. Väldigt mycket effektivare med obetydlig avvikelse från detta kunde vara att bjuda på bra boplatser som är bekväma att skatta. Så gjorde man förr överallt under årtusenden.

Även där det fanns mycket naturliga bohål, kunde man lätt få samhällen att bosätta sig där man ville ha dem genom kunskap om binas preferenser i val av boplats.

[Sten-Åke Lindell]

Sverige skulle kunna haft mindre Varroa zoner om alla och då menar jag ALLA biodlare tog sitt ansvar och behandlade sina samhällen mot parasiten.
Det finns dom som inte förstår problematiken alls därför att de har bin utan utbildning och ansvar mot andra biodlare, de ser bara trångsynt till sitt.
Varför finns det vanskötsel i djurhållningen, jo man har denna attityd och tror sig kunna göra som man vill i tron att det är naturligt.
Den intellektuella människan inser ganska snart att man måste samarbeta.
Klarar man inte av det själv om man är så j-a rädd för bina får be någon som kan om hjälp helt enkelt.

[toredh]

Håller med om att alla skall mota det gemensamma problemet Varroa. Det är ett illojalt oskick att inte göra det. Men, sen kan man göra det på olika sätt...
Och, jag ser lite olika mönster och anledningar till att det slarvas...
Jag använder inte Apistan och liknande, och anser spärrboxen underskattad.
Många biodlare sköter sig i början, när varroan är ny, men åren går, och behandlingarna "glöms bort"...
Tror att det är vanligare i den äldre generationen biodlare...
Hur komma tillrätta med detta kan man fundera över...

[ersam]

Tror att det är vanligare i den äldre generationen biodlare...
Hur komma tillrätta med detta kan man fundera över...

De dör ut! 

[Bo]

De som inte accepterar vilda honungsbin, är väl ganska besvärade av att det finns humlor och en massa arter vildbin som är värdar för samma sjukdomar och parasiter som tambin.

[quintus]

De som inte accepterar vilda honungsbin, är väl ganska besvärade av att det finns humlor och en massa arter vildbin som är värdar för samma sjukdomar och parasiter som tambin.

Struntprat.

Bina har problem med nosema apis, humlor med nosema bombi. Två helt olika saker.

Getingar bålgetingar och hummlor har inte problem med kalkyngel eller liknande sjukdommar. Inte solitära bin heller. Och vilda bin i sverige är solitära.

När det gäller varroa så förutsättningen för varroans överlevnad är bisamhälle. Hos solitära bin, humlor och getingar övervintrar bara drottningar. Ingen chans för varroa att överleva vinter.

[Calatan]

Sverige skulle kunna haft mindre Varroa zoner om alla och då menar jag ALLA biodlare tog sitt ansvar och behandlade sina samhällen mot parasiten.
Det finns dom som inte förstår problematiken alls därför att de har bin utan utbildning och ansvar mot andra biodlare, de ser bara trångsynt till sitt.
Varför finns det vanskötsel i djurhållningen, jo man har denna attityd och tror sig kunna göra som man vill i tron att det är naturligt.
Den intellektuella människan inser ganska snart att man måste samarbeta.
Klarar man inte av det själv om man är så j-a rädd för bina får be någon som kan om hjälp helt enkelt.

Den här tråden har tagit en lite (o)lustig vändning. Det har aldrig hävdats i denna tråd att man inte skall behandla mot Varroa. Jag är övertygad om att vi alla är fullständigt överens om att det är ett ofog som påverkar alla i ens omgivning att inte bekämpa Varroa.

Alltså: Varroa är ett otyg som skall bekämpas av alla biodlare.

Att man känner ett obehag inför att behandla med kemikalier är en helt annan sak.
Brittiska motsvarigheten till Jordbruksverket (Department for Environment, Food and Rural Affairs) varnar i sin senaste Varroa-skrift för att kemikalie-resistensen hos Varroa-parasiten sprider sig bland de engelska bisamhällena, och man lyfter fram fyra icke-kemiska bekämpningsmetoder: Drone Brood Removal, Comb Trapping, Artificial Swarm, Open Mesh Floors [Managing Varroa, The Food and Environment Research Agency, 2009]. Utöver det finns forskning som visar på att naturlig cellstorlek har en positiv inverkan på Varroa-bekämpning, se exempelvis [Maggi, Damiani, Ruffinengo, De Jong, Principal and Eguaras; Brood cell size of Apis mellifera modifies the reproductive behavior of Varroa destructor; Springer Science+Business Media B.V. 2009]. Även pudersocker kan användas, se t ex [Fakhimzadeh; Effectiveness of confectioner sugar dusting to knock down Varroa destructor from adult honey bees in laboratory trials; University of Helsinki, 2001].

Dessutom är feromoner och dofter ett bisamhälles viktigaste egenskaper och då kan jag personligen känna att behandling med lättflyktiga ämnen inte känns helt optimalt.

Och innan någon kommer springande med påhittade referenser till lagboken så vill jag citera Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:46):
42 § I bigård där varroakvalster förekommer skall bitillsynsmannen
förelägga innehavaren av bisamhällena att bekämpa varroakvalster i bigårdens
samtliga samhällen. Vid bekämpningen skall användas mekaniska
metoder, t.ex. spärrbox, eller sådana kemiska produkter eller biotekniska
organismer som får användas mot varroakvalster. Metoderna får
användas enskilt eller i kombination. Valet av bekämpningsmetod skall
tillsynsmannen överlåta på biodlaren. (SJVFS 1999:17).

[quintus]

Även pudersocker kan användas, se t ex [Fakhimzadeh; Effectiveness of confectioner sugar dusting to knock down Varroa destructor from adult honey bees in laboratory trials; University of Helsinki, 2001].

Gå till
http://wermdobiodlare.se/under/var.html
och klicka i vänstermenyn på "Florsocker"

[ersam]

Ett problem är att veta vilken insats och i vilken omfattning den ska sättas in utifrån nedfallskontroll och liknande. Man bör ju alltid välja en mindre skadlig metod innan man går på grövre artilleri. Många som använder Apistan gör det mer regelbundet utan att reflektera över om det verkligen behövs.

Ett mer varierat sätt att behandla mot Varroa med rätt mängd bekämpningsmedel är ju självklart det bästa både för bin, miljön och biodlaren. Om det inbegriper Apistan eller inte har jag egentligen inga synpunkter på - bara det inte sker av lathet och ointresse.

Som nybörjare har jag jättesvårt att avgöra Varroamängd genom nedfallskontroll och det kanske är så att man ska göra mer åtgärder än man gör men det är inte lätt alla gånger.

Avslutningsvis - hur länge kan ett Varroakvalster leva?

[Hans Hultén]

En bra metod av varroabehandling är att göra avläggare.
Hans

[Curt]

Som nybörjare har jag jättesvårt att avgöra Varroamängd genom nedfallskontroll och det kanske är så att man ska göra mer åtgärder än man gör men det är inte lätt alla gånger.

Jordbruksverkets information Varroabekämpning med ekologiska metoder ger den information du söker. Den som gått nybörjarkursen har fått ett exemplar av skriften. Annars går den att ladda ner från Jordbruksverkets hemsida.

[ersam]

Har både skriften och kunskapen från kurs i familjen men att första gången lokalisera kvalstren och förstå nedfallet samtidigt som man har allt annat och tänka på tycker iallafall jag är besvärligt.

Sen blir man ju som nybörjare även stressad över det där med Varroa som man lätt får för sig är lika med världens undergång. När man då inte hittar nått nämnvärt vid nedfallskontrollen så tror man lätt att man gör fel och att de små gynnarna ändå ligger på lur någonstans. 

Fast med lite distans och efter lite mer tid vid kuporna så känns det som man förstår vad det handlar om. Lite iallafall... 

[Curt]

Fast med lite distans och efter lite mer tid vid kuporna så känns det som man förstår vad det handlar om. Lite iallafall... 

Det var ju bra, övning ger färdighet heter det ju.

[Edward.]

hej Mirtha välkomen till den nya värld av biodling .

Va kul att du vill börja med biodling. Man kan välja att ha kupor tillverkade av natur material som trä finns att köpa hos de flesta handlare.

man kanske kan även tänka på att man väljer ett gynsam miljö för dina kupor , bort ifrån fabriker och dyligt. Som sagt ut i naturen där bierna kan ha det bra.

om du går med i SBR finns det en hjälpsam grupp som kan vara bihjälpligt med olika fråger och de är desutom snälla och trevliga prova på denna länk http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/292/1/           

 Om det är så att du bara vill ha sälskap i trädgården så finns det diversa hummel holkar , även vissa med glas lock så man kan titta in utan at störa allt förmycket , naturskydsföreningen säljer och har rittningar på dessa.

PS som du vet och de flesta andra biodlare vet eller har glömt , biodling + honung är när anknutna med naturen och naturligt.
hoppas ditt första år blir rolig och intresant med en del honung.

                                   mvh MrBart      

Jag är en nybörjare (har just avslutat nybörjar kurs)vad gäller biodling.Planerar starta i en liten skala med ett par kupor  i västra Dalarna och önskar göra biodlingen så naturlig som möjligt, så nära vildbinas levnadssett som möjligt.Är det realistiskt?Har någon egen erfarenhet av detta?Har ni några konkreta råd?

[Bo]

I Egypten bestod biskötseln under tretusen år i stort i att man staplade keramikrör som man sedan skattade på honung. Säkert drabbades bina av nya sjukdomar under denna tid med periodvis drastisk nedgång i honungsskörden. Kanske tjugo till femtio nya sjukor och parasiter som bina tvingats anpassa sig till genom naturligt urval.

Skall sådan naturenlig biskötsel förbjudas och alla tvingas solidariskt ställa upp med bekämpning, blir det allt mer som måste bekämpas efter hand eftersom bina aldrig får chans att utveckla egen motståndskraft genom urval.

[Sten-Åke Lindell]

Sådana försök har man gjort flera gånger under kontrollerade former och inte vunnit någon större framgång. Men man har gjort det på platser där det i princip har varit omöjligt att sprida smitta. Att man gör sådant i villaträdgårdar på "kul" är alltså inte alls bra. Man måste veta hur ett bisamhälle fungerar och hur drönare rör sig. Alla rykten om Varroa resistenta bin har inte varit sanna.
Är det rätt att enskilda opportunister skall smitta ner hela Sverige helt ovetenskapligt i tron att de lever upp till något naturligt för bina?
När de sedan får mothugg måste de beklaga sig i en annan gnälltråd. Jag tycket det här är ett väldigt syniskt sätt att faktiskt förstöra för andra biodlare i närområdet.
Varför finns det inga vilda bin längre? Jo Varroan har tagit död på dem!! Att idag hänvisa till vildbin som inte finns känns då konstigt. De bin som man träffar på i skogen är bin som svärmat under sommaren och de dör sannolikt under vintern. Det är "Apis mellifera" honungsbiet och inget annat.

[Sten-Åke Lindell]

Ett sätt att komma vidare i sina tankar om annorlunda biodling kanske kan vara den biodynamiska varianten, de håller till här i Bromma. http://www.biodynamisk.se/ de är ganska restriktiva om vad man får göra och kan säkert ge bra riktlinjer.

Biodynamiska Föreningen
Waldorflärarseminariet
Kristofferskolan
Marklandsbacken 11
Box 97
161 26 Bromma
Sweden

Telefontider: mån,tis,torsdag 10-14, lunch 12-13.

Telefon: 08-551 512 25, 08-505 858 82
International calls 046 8 551 512 25
Fax: 0706 19 19 80, 08-505 858 85

[Sten-Åke Lindell]

Här är också ett försök på samma tema men för att inbegripa vad det handlar om så skall man läsa allt och kanske fråga hur det går. Det finns allt för många som tror de hittat något som fungerar. Jag skulle få köpa Elgon bin (12 samhällen) för dom var så snälla och friska, men köpet annulerades pga sjukdom, de hade fått reinvasion av Nosema och var allmänt sjuka.

http://www.naturligbiodling.se/