Bankerna och skuldnätet

[Jojje]

Jag har just tagit mig igenom boken Bankerna och skuldnätet. Mycket intressant för mig som inte har någon som helst ekonomisk utbildning. Jag har länge funderat över hur det hänger ihop, detta med system som innebär att folk aldrig blir skuldfria.
Om det nu går till som det beskrivs i boken, hur denna råa kapitalism får härja så är det verkligen hög tid att något görs.
Nu är ju boken skriven ur ett amerikanskt perspektiv och där beskrivs att staten inte kan ge ut sedlar själva utan man låter FED göra detta. Sedan lånar staten av FED och tvingas att betala ränta. En omöjlig ekvation. Snart kan inte skattebetalarna betala räntorna.

Nu undrar jag om någon annan som läst denna utmärkta bok kan beskriva hur det förhåller sig i Sverige. Är Riksbanken verkligen ägd av staten?
Vad betalar staten i räntor på statsskulden osv.

[Bo]

Stater och kommuner bör inte få låna alls eftersom de som spenderar pengarna inte är kvar när de skall betalas tillbaka. Den rätta ordningen är att skatteintäkterna utgör måttet på vad man har att spendera.

[Suresh]

Stater och kommuner bör inte få låna alls eftersom de som spenderar pengarna inte är kvar när de skall betalas tillbaka. Den rätta ordningen är att skatteintäkterna utgör måttet på vad man har att spendera.

Kommuner får enligt lag bara låna till investeringar. Ej heller får man finansiera driften med hjälp av realiseringar. Normalt har kommunerna finansiella resultatmål där vinsten styr investeringstakten.

[Bo]

Så stor är östgötakommunernas skuld,
Kronor per invånare 2008   

Kommun   Skuld per invånare
Linköping   60622   
Finspång   43470   
Boxholm   39437   
Ödeshög   37570   
Mjölby   36158   
Norrköping   33188   
Ydre   30730   
Åtvidaberg   29282   
Söderköping   28405   
Motala   23979   
Vadstena   22381   
Kinda   20233   
Valdemarsvik   11207   

Det behövs en lag med innebörden att nya lån till stat och kommuner är att betrakta som gåva och inte behöver återbetalas. Tillfälliga politiska majoriteter kan inte tillåtas skjuta betalningen för sitt spenderande på framtiden. De måste begränsa sig till vad de kan ta ut i skatt.

[Suresh]

Så stor är östgötakommunernas skuld,
Kronor per invånare 2008   

Kommun   Skuld per invånare
Linköping   60622   
Finspång   43470   
Boxholm   39437   
Ödeshög   37570   
Mjölby   36158   
Norrköping   33188   
Ydre   30730   
Åtvidaberg   29282   
Söderköping   28405   
Motala   23979   
Vadstena   22381   
Kinda   20233   
Valdemarsvik   11207   

Det behövs en lag med innebörden att nya lån till stat och kommuner är att betrakta som gåva och inte behöver återbetalas. Tillfälliga politiska majoriteter kan inte tillåtas skjuta betalningen för sitt spenderande på framtiden. De måste begränsa sig till vad de kan ta ut i skatt.

Det där är investeringsskulder, vanligtvis till kommuninvest, kommunernas eget finansbolag. De motsvaras av tillgångar i kommunernas balansräkning, vanligtvis fastigheter.

Kommuner får inte gå med underskott enligt lag. Läs på lite bättre.

Det man kan anklaga kommunerna för är att göra fört  mycket onödiga investeringar, som sporthallar och konsertlokaler. Det har Reinfeldt kritiserat kommunerna för och det är bra.

[Bo]

Skit samma. Investeringarna i fråga saknar något bestämt värde och med en regel om att långivaren får nöja sig med det pengarna investerats i, om återbetalningen uteblir, skulle det inte bli några lån.

[Suresh]

Skit samma. Investeringarna i fråga saknar något bestämt värde och med en regel om att långivaren får nöja sig med det pengarna investerats i, om återbetalningen uteblir, skulle det inte bli några lån.

Du menar att vi skall tillåta kommuner att gå i konkurs? Eftersom kommuner kan sättas under konkursförvaltning så finns den regeln redan i praktiken.

[Bo]

Jag menar att det behövs striktare regler men inga retroaktiva. När det inte blir fler krediter, får man börja rätta munnen efter matsäcken. (Betyder att begränsa utgifterna till inkomsterna).

[Suresh]

Jag menar att det behövs striktare regler men inga retroaktiva. När det inte blir fler krediter, får man börja rätta munnen efter matsäcken. (Betyder att begränsa utgifterna till inkomsterna).

Munnen rättas redan efter matsäcken, eftersom kommuner enligt lag inte får gå med förlust. Däremot får de låna till investeringar, vilka inte påverkar kommunernas resultat, eftersom skulden motsvaras av en tillgång i form av det lånen har investerats i, vanligtvis fastigheter.

Det normala kommunala  finansiella målet är att investera motsvarande avskrivningarna plus vinsten. Eftersom lånen amorteras i takt med avskrivningarna riskerar detta att leda till likviditetsbrist och försämrad infrastruktur om inte kommunerna kan låna upp pengar i takt med amorteringarna.

[Bo]

Det som fått kommuner, stater, företag och individer att skuldsätta sig så mycket de kan och får, är att i en inflationsekonomi är det ett vinnande koncept medan sparande är för losers. Man kunde tänka sig att det sedan blir tvärtom när skulderna skall betalas tillbaka men det kommer aldrig att ske för det kan inte göras utan ett sammanbrott och en helt ny ordning.

Under en redig ordning är det inget problem att betala sina investeringar med sina intäkter eller med hjälp av finansiärer som chansar i hopp om framtida vinster.

[Suresh]

Det som fått kommuner, stater, företag och individer att skuldsätta sig så mycket de kan och får, är att i en inflationsekonomi är det ett vinnande koncept medan sparande är för losers.

Det är snarare kundbehovet som styr kommunens investeringar. Dvs föräldrar som ropar på daghem i snabbare takt än att kommunerna lyckas bygga upp ett överskottskapital via skatterna.

En annan redig ordning vore att koimmunerna trykte upp egna lokala pengar för att finansiera nybyggnationen med och sen återkallade essa genom skatter och avgifter. Då skulle den lokala ekonomin stimuleras av kapitaltillskottet, samtidigt som kommunerna slapp belåna sig på finansmarknaden. JAg tror att jag skall skriva en motion om det.

[Ulric Eriksson]

Undrar vilka kunder det är som ropar efter rondeller i varje korsning och hur mycket de investeringarna värderas till.

[Suresh]

Undrar vilka kunder det är som ropar efter rondeller i varje korsning och hur mycket de investeringarna värderas till.

Nu snackar vi vägverket - det är en annan historia!

Den sortens investeringar finansieras bäst med vägavgifter. En myntautomat i varje vägkorsning.

Skämt åsido är Vägverket en knepig histortia, eftersom monopolsituationen är svår att komma ifrån. Det leder till en rad oförnuftiga beslut och demokratiska styrningsproblem som är värda en egen tråd.

Kommuner kan också skapa idiotier angående väghållningen - här diskuterar jag gärna mer.

[Jojje]

Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet"
åtminstone så tolkar jag det så, eftersom ni inte kan hålla er till ämnet.
Man vill ju gärna diskutera det som man ursprungligen lagt ut.

[Bo]

Kommuner som vill investera nu för pengar som kommuninnevånarna räknar med att kunna tjäna senare, kräver att det finns andra som skjuter upp motsvarande resursutnyttjande till senare som redan är intjänat. Metoden för att få dem att göra det är en tillräckligt hög ränta på pengarna.

Finns det inga som kan prestera detta sparande, kommer lånandet att finansieras med inflation som gör dem till vinnare som är mest belånade.

[Suresh]

Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet"
åtminstone så tolkar jag det så, eftersom ni inte kan hålla er till ämnet.
Man vill ju gärna diskutera det som man ursprungligen lagt ut.

Anmäl till moderator och be henom knoppa av diskussionen

[Suresh]

Kommuner som vill investera nu för pengar som kommuninnevånarna räknar med att kunna tjäna senare, kräver att det finns andra som skjuter upp motsvarande resursutnyttjande till senare som redan är intjänat. Metoden för att få dem att göra det är en tillräckligt hög ränta på pengarna.

Finns det inga som kan prestera detta sparande, kommer lånandet att finansieras med inflation som gör dem till vinnare som är mest belånade.

Det finns andra metoder än räntan att skapa incitament för sparande. Jag tänker inte dra dem en gång till här och nu.

En ökning av penningmängdenbehöver inte leda till inflation om utbudet av varor och tjänster samtidigt ökar.  Ett ökat uttag av skatter och offentliga avgifter räknas här som konsumtion.

[Ulric Eriksson]

Nu snackar vi vägverket - det är en annan historia!

Mig veterligen finansieras rondellerna av såväl stats- som kommunalskatt. Hårklyveri visserligen, det är ju samma stackarekunder som står för fiolerna.

Som här, t.ex.

Meningslösa "investeringar" får mig att misstänka att det finns någon så att ösa pengar ur som så att säga går vid sidan av det ordinarie systemet. Utanför Vasaskolan i Strängnäs plockades trafikljuset bort vid övergångsstället för att det var "för dyrt". Tanken väcks att kostnaden för ovanstående rondell kunnat hålla trafikljuset lysande återstoden av min livstid.

[Suresh]

Mig veterligen finansieras rondellerna av såväl stats- som kommunalskatt. Hårklyveri visserligen, det är ju samma stackarekunder som står för fiolerna.

Som här, t.ex.

Meningslösa "investeringar" får mig att misstänka att det finns någon så att ösa pengar ur som så att säga går vid sidan av det ordinarie systemet. Utanför Vasaskolan i Strängnäs plockades trafikljuset bort vid övergångsstället för att det var "för dyrt". Tanken väcks att kostnaden för ovanstående rondell kunnat hålla trafikljuset lysande återstoden av min livstid.

En del innerstadsvägar finansieras av kommunerna själva, men den större delen av vägnätet finansieras statligt av vägverket och privat av olika vägföreningar.

Vägverket är besvärligt att hantera eftersom det finansieras statligt men styrs av regionala intressen. Kommunerna måste tjata till sig vägsträckningar förhandlingsvägen i konkurrens med andra kommuner och regioner och ibland får de fasta byggnationer - som rondeller eller vägtunnlar- fast de inte ber om dem.

Tidigare hade vägverket rätt att fritt besluta om förbättring av befintliga vägsträckor, men var tvungna att låta omdragningar gå ut på entreprenad. Det är därför vi har så många asfalterade kostigar i Sverige idag.

[Bo]

--- En ökning av penningmängden behöver inte leda till inflation ---

Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET.

Eventuell ökad produktion och produktivitet har inte med saken att göra eftersom den inte uppstår som ett resultat av för hög kreditgivning.