Bankerna och skuldnätet

[Suresh]

Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET.

Eventuell ökad produktion och produktivitet har inte med saken att göra eftersom den inte uppstår som ett resultat av för hög kreditgivning.

Vad grundar du det på?

[Ulric Eriksson]

Kommunerna måste tjata till sig vägsträckningar förhandlingsvägen i konkurrens med andra kommuner och regioner och ibland får de fasta byggnationer - som rondeller eller vägtunnlar- fast de inte ber om dem.

Cirkulationsplatsen finansieras av statsbidrag från Vägverket och Strängnäs kommun.

Googlar jag på "finansiering rondeller" dyker otaliga kommunstyrelseprotokoll upp där kommuner tillskjuter miljon efter miljon till rondellprojekt.

Nu kanske det verkar som om jag hänger upp mig på rondeller. Det är alldeles riktigt. Ända sedan Vagnhärad begåvades med en alldeles egen rondell har jag undrat var pengarna till dylika meningslösheter kommer ifrån, eller rättare sagt via vilka kanaler de slussas.

[Georgisten]

Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet"
åtminstone så tolkar jag det så, eftersom ni inte kan hålla er till ämnet.
Man vill ju gärna diskutera det som man ursprungligen lagt ut.

Jodå, den står i min bokhylla till exempel men onekligen spårade tråden ut lite.

Suresh: Ja, skriv en motion bara. Sätt igång!

[V-kaos]

Jag har just tagit mig igenom boken Bankerna och skuldnätet. Mycket intressant för mig som inte har någon som helst ekonomisk utbildning. Jag har länge funderat över hur det hänger ihop, detta med system som innebär att folk aldrig blir skuldfria.
Om det nu går till som det beskrivs i boken, hur denna råa kapitalism får härja så är det verkligen hög tid att något görs.
Nu är ju boken skriven ur ett amerikanskt perspektiv och där beskrivs att staten inte kan ge ut sedlar själva utan man låter FED göra detta. Sedan lånar staten av FED och tvingas att betala ränta. En omöjlig ekvation. Snart kan inte skattebetalarna betala räntorna.

Nu undrar jag om någon annan som läst denna utmärkta bok kan beskriva hur det förhåller sig i Sverige. Är Riksbanken verkligen ägd av staten?
Vad betalar staten i räntor på statsskulden osv.

Från vad jag har lyckats kolla upp så lyder riksbanken under staten ja och inte som i USA. Dessutom står det i vår grundlag att vi är skyldiga att betala skatt - något som inte heller står i USA's grundlagar/konstitution och likväl bygger på bedrägeri. Det finns åtminstone rätt många berättelser om folk som bett att få se lagtexten där det står att de är skyldiga att betala skatt och arbetarna på skattekontoret har aldrig lyckats producera någon sådan då den inte verkar finnas... Men som sagt, detta skulle jag vilja kolla upp närmre innan jag skriver under helt på det.

Gällande att riksbanken lyder under staten finns dock ett frågetecken kring.... Jag har t.ex. en del studielån. I riksbankslagen (sök efter riksbanken på en site som listar lagar så hittar du denna) står (om jag inte minns fel) att riksbankens "grundplåt" (för att välja ett enkelt ord) är 1 miljard kronor - vilket är absolut ingenting i sammanhanget. Resterande pengar måste alltså komma från någon annanstans...

Delar av pengarna kommer från lån i "The International Bank" (vilka de nu är.... hmmm...) och är således låtsaspengar skapade utifrån lån av ingenting. Mycket intressant system.

Jag har faktiskt funderat på att undersöka om jag kan slippa undan återbetalningen av studielånet såvida de inte lyckas bevisa att just mitt studielån härrör från de 1 miljard kronor som riksbankens grund står på. Om inte så har jag ju lånat låtsaspengar och då borde det inte finnas något att betala tillbaka. 

[Georgisten]

Riksbanken lyder inte under staten men ägs av staten. Den frigjordes från demokratisk kontroll på 80-talet genom en kupp, utförd av Bengt Dennis, Erik Åsbrink och Kjell-Olov Feldt, kallad Novemberrevolutionen. Kreditmarknaden avreglerades, bankerna lånade ut pengar (dvs. skapade nya pengar ur luft) som aldrig förr, hyperinflation inträdde och den ekonomiska krisen på 90-talet blev resultatet.

[Bo]

Jag: "Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET."

Vad grundar du det på?

På en enkel modell med en ö bebodd av några som lånar, andra som sparar och en kassör som sprider skuldsedlar mätta i en inflationsvaluta mot säkerheter och löften.

[Bo]

Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet.

Nä, vi hoppas att slippa och att du skall bjuda på ett välformulerat sammandrag av innehållet.

[Suresh]

Jag: "Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET."

På en enkel modell med en ö bebodd av några som lånar, andra som sparar och en kassör som sprider skuldsedlar mätta i en inflationsvaluta mot säkerheter och löften.

Du skrev någonstans att du gjorde antagandet att produktiviteten inte påverkades av valutamängden. Vad menade du med det?

[Georgisten]

Skulle vilja ha en mer pedagogisk redogörelse av Bo för ö-modellen och räntan. Exakt hur tänker du Bo och varför är räntan inte ett problem enligt dig? Och hur appliceras din ö-modell i den verkliga världen... eller är din modell den verkliga världen enligt dig?

[Bo]

Gör man en enkel modell av en ekonomi med få aktörer, inser man att problem och kriser som de vi har nu, inte behöver illasinnade konspirationer för att uppstå. - De finns redan där, om man inte hittar de rätta spelreglerna.

[Georgisten]

Jo, men det är ju så som det har diskuterats här hela tiden, dvs. att det handlar om ett strukturfel med fel aktörer på fel plats med fel system.

Men varför inte presentera själva modellen som är lösningen på problemet? Jag har ju vid ett flertal tillfällen beskrivit Ellen Browns lösning här på forumet, som jag själv anser som mycket vettig, på ett som jag tycker själv lättfattligt sätt. Suresh har beskrivit den helt räntefria demurragemodellen. Jag tycker inte att jag fått se din modell och jag är helt öppet nyfiken.

[Bo]

Om man tänker sig en ö med ett begränsat antal aktörer kommer det aldrig att bli något problem om man handlar med skuldsedlar mätta i reala värden. - T ex odlingsjord eller något annat eftertraktat. - När behovet av betalningsmedel är mättat, kommer varje nyutgiven skuldsedel att motsvaras av att en annan blir inlöst.

Problemet som vi skall undersöka är hur spelreglerna bör vara, där man saknar en överenskommen myntfot.

Man har handlat med kaurisnäckor förut men de räcker inte till, så problemet deflation löses nu genom att man får sedlar av hövdingen mätta i enheten kaurisnäckor, genom att erbjuda sin odlingsjord som säkerhet.

Folk med en viss tendens att skjuta upp jobbiga saker på framtiden för att kunna njuta av livet nu, belånar allt de har, kan dra ner på jobbandet och leva gott på lånade pengar medan de förtänksamma och ansvarsmedvetna blir akterseglade och får minskat konsumtionsutrymme. - Mera pengar i omlopp och minskad produktion ger ju nu stigande priser och även låntagarnas säkerheter ökar i värde. - De lånebenägna kan därför ta nya lån upp till sina fastigheters nu högre nominella värden.

Man har alltså nu istället problemet inflation att lösa och hur gör man det bäst? - Jag menar att den osökta lösningen är att göra sparandet mera attraktivt i relation till lånandet och att det instrument man har till sitt förfogande är räntan.

Rätt nivå på räntan är den som ger stabilt penningvärde och det blir också den som gör att någras uttag av konsumtion i förskott balanseras ganska precis av att andra skjuter upp till framtiden njutandet av redan intjänat konsumtionsutrymme.

[Jojje]

Nä, vi hoppas att slippa och att du skall bjuda på ett välformulerat sammandrag av innehållet.

Om du inte har läst boken så kan du inte diskutera den.
Gack till bibliotek och låna, så kan vi parta om innehållet sedan.

[Jojje]

Gällande att riksbanken lyder under staten finns dock ett frågetecken kring.... Jag har t.ex. en del studielån. I riksbankslagen (sök efter riksbanken på en site som listar lagar så hittar du denna) står (om jag inte minns fel) att riksbankens "grundplåt" (för att välja ett enkelt ord) är 1 miljard kronor - vilket är absolut ingenting i sammanhanget. Resterande pengar måste alltså komma från någon annanstans...

Delar av pengarna kommer från lån i "The International Bank" (vilka de nu är.... hmmm...) och är således låtsaspengar skapade utifrån lån av ingenting. Mycket intressant system.

Ja, detta är att sätta fingret på problemet.
Var får staten pengarna ifrån, eller ännu viktigare, Vem är det som staten betalar räntor till?
Läser man Ellen Browns bok så får man den uppfattningen att om staten själva ger ut pengarna så kan staten slippa att betala räntor.

[Georgisten]

Ja, detta är att sätta fingret på problemet.
Var får staten pengarna ifrån, eller ännu viktigare, Vem är det som staten betalar räntor till?
Läser man Ellen Browns bok så får man den uppfattningen att om staten själva ger ut pengarna så kan staten slippa att betala räntor.

Det där är under utredning i forumet för www.ekonomiskreform.se. Folket där studerar vanliga ekonomiläroböcker för att hitta svar och ringer och tjöter med riksbankens tjänstemän och så vidare. Rätt seriöst folk även om det är på amatörnivå. Om ni tittar ovan så gav jag lite info kring vad journalisten Dan Josefsson kommit fram till när det gäller riksbankens inflytande över svensk penningpolitik. Han har flera intressanta artiklar på sin hemsida och har gjort en dokumentär om Novemberrevolutionen.
http://josefsson.net/

[Bo]

Du skrev någonstans att du gjorde antagandet att produktiviteten inte påverkades av valutamängden. Vad menade du med det?

Ökad produktivitet visar sig normalt i att man får mer för sina pengar eftersom det produceras mer i relation till satsat arbete. Orsaken till ökad produktivitet är teknisk utveckling och mera genomtänkta produktionsmetoder.

Valutamängden påverkar inte produktiviteten.

[Georgisten]

Pengar är inte bara bytesmedel utan även ett sätt att skapa efterfrågan om de ges ut på rätt sätt.

[Suresh]

Ökad produktivitet visar sig normalt i att man får mer för sina pengar eftersom det produceras mer i relation till satsat arbete. Orsaken till ökad produktivitet är teknisk utveckling och mera genomtänkta produktionsmetoder.

Valutamängden påverkar inte produktiviteten.

Där har du fel. Förändringar i valutamängd kan påverka både produktion och konsumtion.

[Bo]

Det finns en massa trixande som handlar om omfördelning av köpkraft som har inverkan på produktionens inriktning.

Jag har redan berört inflationens omfördelning från sparare till lånare. Att göra lånandet billigare som nu för att få fart på en stagnerande ekonomi, sker på spararnas bekostnad. Alla som äger, blir fattigare och alla som har skuld, får det bättre. - Det finns inte en rimlig chans att pengarna kommer att betalas tillbaka. Villaägarnas planer beträffande sina huslån är att de skall övertas av näste köpare och de räknar själv inte med andra utgifter än räntan.

[Jojje]

Det där är under utredning i forumet för www.ekonomiskreform.se. Folket där studerar vanliga ekonomiläroböcker för att hitta svar och ringer och tjöter med riksbankens tjänstemän och så vidare. Rätt seriöst folk även om det är på amatörnivå. Om ni tittar ovan så gav jag lite info kring vad journalisten Dan Josefsson kommit fram till när det gäller riksbankens inflytande över svensk penningpolitik. Han har flera intressanta artiklar på sin hemsida och har gjort en dokumentär om Novemberrevolutionen.
http://josefsson.net/

Tack för de tipsen! Mycket bra och läsvärda sidor.