Info ang. "alternativ" skogsskötsel?

[Mårten Swärd]

Jag funderar lite på hur stor lönsamhetsskillnaden mellan gran och löv är egentligen. Visst, tar man upp granen till timmerstorlek så är det ju en skaplig prisskillnad, men löv växer ju betydligt fortare så man borde ju kunna få ut löv-massa 2-3 ggr på samma tid och då är det väl ingen direkt skillnad, eller?

[larsw]

Jag funderar lite på hur stor lönsamhetsskillnaden mellan gran och löv är egentligen. Visst, tar man upp granen till timmerstorlek så är det ju en skaplig prisskillnad, men löv växer ju betydligt fortare så man borde ju kunna få ut löv-massa 2-3 ggr på samma tid och då är det väl ingen direkt skillnad, eller?

Beror på om du är skogsägare eller virkesinköpare...

Satsar man speciellt på t ex hybridasp så lär det klå gran rejält. Där hinner du med 3-4 generationer på samma tid som en granvända. 20 år från plantering till slutavverkning, och då gallrar man vid sju och 15 år också. Och nästa vända planterar sig själv gratis via rotskott, fast det blir förstås rejält med röjning när det blir 60 000 rotskott på en hektar...

Grejen med lövskog är väl att den kräver mer arbete, och inte bara röjning + gallring två gånger + slutavverkning. Man bör väl t ex stamkvista?

Sedan är det ju inte bara lövmassa man kan göra av t ex björk. Lövkubb. Brasved. Och det blir mycket mer grot av löv.

Massabruken och industrin är väl anpassade för barrmassa, så det är klart de vill man skall ha gran. Södra pratar i princip inte om något annat.

[pappi747]

Jag tycker att det som Larso tar upp med frågan -För vem är skogen lönsam? är liksom den springande punkten ang. skogsbruk.
Låt säga att allt skogsbruk över en natt skulle bedrivas manuellt (motorsåg + på sin höjd en mini-skotare). Jag är övertygad om att fler fick arbete på så vis än de som blir av med sina jobb hos maskintillverkarna. Dessutom stannar mer av vinsten i Sverige. Idag är dom största tillverkarna uppköpta av utländska giganter (John Deere, Caterpillar m.fl) så det som den svenska skogen ger i allt högre grad slutar som amerikanska styrelsearvoden.
Småskalighet är inte bara nåt gulligt som några fantaster ägnar sig åt utan ett sätt för Sverige att leva bättre av rikedomen i skogen!

[Skytten]

Ett utav skälen till att småskaligheten kommer tillbaka är nog rent ekonomisk.
Bättre att ha ett jobb i sin skog än att för småpengar låta andra föra bort rubbet.

Även storjordbruk (agrobussiness) har sin tid utmätt.

[larsw]

Även storjordbruk (agrobussiness) har sin tid utmätt.

Man kan drömma iaf. Men jag är tveksam. Allt fler regler och förordingar motverkar småskalighet. Nu skall ju rent av gårdsstöden bort för de som har färre än 4-5 stödrätter.

[pappi747]

Åtminstone tycker man att statlig skog kunde delas upp i mindre lotter vid försäljning så den kom vanliga dödliga till gagn. Centern, som förut var ett landsbygdsparti (nu vet jag inte vad dom är..) borde ju arbeta för en levande landsbygd med bl.a såna initiativ. Mer skog till folket!

[larsw]

Åtminstone tycker man att statlig skog kunde delas upp i mindre lotter vid försäljning så den kom vanliga dödliga till gagn. Centern, som förut var ett landsbygdsparti (nu vet jag inte vad dom är..) borde ju arbeta för en levande landsbygd med bl.a såna initiativ. Mer skog till folket!

Svea Skog säljer ju faktiskt av skog successivt, och endast de som redan äger skog i kommunen får köpa. Fast speciellt små lotter är det inte, och det breddar ju inte antalet skogsägare direkt.

[pappi747]

Nej jag var just inne och tittade på vad Sveaskog säljer i mellansverige och det ser ut som att dom valt att lägga sig på 150-200ha per skifte. Jag hade gärna sett att dom kunde sälja bitar på 10-25ha eller åtminstone 25-50ha. Mer arbete att administrera förstås men det är ju ett statligt företag så dom borde ju älska byråkrati?!

[Mårten Swärd]

Här i trakten (5-6 mils radie) har jag inte sett en endaste skogsförsäljning där ytan är mindre än 100 hektar.. jag skulle vilja köpa till 2-10 hektar men det är bara fet-glömma, det kommer inte att komma ut någon sådan skog inom avstånd från gården under min livstid, tyvärr.

[Lainde]

Tror inte att staten/Lantmäteriet, är intresserade av att gå tillbaka till mindre och utspridda brukningsenheter med sämre arrondering och därmed ökade kostnader som följd.
Därav Sveaskogs "strategi" att lägga sitt fastighetsutbud på omkr 100 ha eller större, och där kan oftast bara de som redan är storskogsägare vara med och finansiera köpet.
Givetvis då genom att flå av skogen från sina egna ägor.


Snacka om det perfekta "ekorrhjulet",,,,,,,

[pappi747]

precis.. "ekorrhjulet".. hm ja jag får hoppas att diskussionen härinne om en samägd skog i stiftelseform kan utmynna i nånting så man får sin skogslott att pyssla om. Jag är i min krafts dagar och det vore ju väldigt synd om man hann bli 60år innan man kom över en bit skog..

[Skytten]

Kan du komma över en bit skog när du är sextio så är det inte sent, jag har varit sextio ett tag, och aldrig skogat som nu.

precis.. "ekorrhjulet".. hm ja jag får hoppas att diskussionen härinne om en samägd skog i stiftelseform kan utmynna i nånting så man får sin skogslott att pyssla om. Jag är i min krafts dagar och det vore ju väldigt synd om man hann bli 60år innan man kom över en bit skog..

[Lainde]

Nog finns det väl div småskiften till salu även i Bergslagstrakten?. (5-15 ha),,,,,,

[pappi747]

Jo helt kört är det inte så jag hoppas hitta något trevligt ställe inom en 3års-period och med lite tur hålla mig frisk så jag har en 30-40 år på mig att göra den till en varierad och artrik blandskog...

[trädman]

Det där med lönsamhet är ju relativt. Om man är självverksam med motorsåg, så är kvistningen av gran extremt tidskrävande. Man klarar av att fälla, kvista och aptera ett mycket större antal lövträd eller tallar på samma tid som man tar hand om en gran.

Frågan är om de ökade tillväxten man får på ett granplantage väger upp att man antingen får lägga mycket, mycket mer tid eller lägga ut arbetet på en skördare och låta någon annan få betalt.

Som bekant har produktiviteten per timme höjts radikalt i skogen sedan man började med skördare+skotare, mycket färre personer tar hand om mer virke. Men är det lönsamt för skogsägarna, eller är det lönsamt för entrepenörerna, virkesinköparna och maskintillverkarna?

Jag vet skogsbönder som kan försörja två personer på hundra hektar skog, de kör motorsåg och skotning med traktor. Hundra hektar kan inte en person leva på om man skall låta entrepenörer och skördare göra allt.

Nedsidan är väl förstås att motorsåg är farligt arbete, speciellt jämfört med skördare.

Hur många fullvuxna granar hinner man med motorsåg på en timme? Jag har fällt, kvistat och apterat tio tallar på en timme vet jag, och då jobbade jag lugnt och metodiskt. Behövde inte ens tanka om motorsågen.

Det mesta tyder på att mekaniseringen har varit mycket lönsam för skogsägarna om det är "traditionellt skogsbruk" dvs huvudsakligen produktion av sågtimmer, massaved och brännved av tall, gran och en del björk och asp, vi pratar om. Den som avverka med skördare tjänar knappast pengar på skogsägarens bekostnad. Trots att virkespriserna i realakronor fallit har skogsägarnas netto hållits uppe tack vare väsentligt sänkta kostnader. Det har också lett till att det blivit allt mindre "lönsamt" att själv, manuellt avverka med motorsåg i konventionell skog.

Om man kan leva på 200 ha skog eller inte vid "traditionellt skogsbruk" har mycket lite med om man gallrar och slutavverkar i egen regi eller låter göra det med maskiner. Det spelar väsentligt större roll hur man finansierat sitt skogsköp. 200 ha bördig skog i södra Sverige med minimala skulder kan naturligtvis uthålligt ge avsevärt med pengar i handen årligen om skogen har bra åldersstruktur och avverkar tillväxten.

Det skulle motsvarande värde insatt på ett bankkonto eller som aktier i ett antal stabila företag också göra.

Att avverka "fullvuxen" skog med skördare  oavsett om du ställer en skärm eller lämnar fröträd och få virket utkört till bilväg kostar normalt under 100 kr/m3 fub. Vid korta avstånd och stora träd kanske 70 kr. Virkesmarknaden fungerar i praktiken så att det är en tvåprismarknad. Priserna för virke vid bilväg (leveransvirke) är i princip officiella och betalas enligt en prislista. Utöver listan kan det gå att få diverse tillägg beroende på volym, årstid, vägstandard, vilken relation man har till köparen osv. Tilläggen är dock oftast ganska modesta. Sen finns marknaden för skog på rot (rotposter och leveransrotköp) där är det anbudsgivning från köparna som gäller och priset är oftast ett pris per m3fub, oavsett vilket sortiment det visar sig bli. Dessa priser är under perioder med stor efterfrågan på virke ofta väsentligt högre än listpriserna. Skillnaden är i många fall betydligt större än vad avverkningskostnaden är. Dvs du skulle få sämre betalt för virket om du själv högg ner det och lade upp det vid bilväg, än om köparen bekostar avverkningen och gör den med sina maskiner.

Ett konkret exempel är en god vän som själv avverkade ett objekt på sin fastighet, körde ut det till bilväg med sin traktor och sålde det som leveransvirke med sedvanliga tillägg för att han har en lång relation med köparföretaget osv. Något senare säljer han ett närliggande objekt av jämförbar skog på rot. Betalningen för den avverkningen (från samma företag) var högre per m3fub än för det virke han själv huggit och kört fram och sålde färdigt vid bilväg. Det var inte ens under en riktig virkeshausse. som det var under 2007-2008 på sina håll i landet.

Med den prestation Larso anger, 10 träd/h och antagandet att medelvolymen på dessa är 0,2 m3fub presterar han 2 m3fub/h. Sen ska virket också köras ut till bilväg. Om vi antar att det kostat 80 kr/m3fub att avverka och köra ut motsvarande mängd med skördare och skotare och att skördningen kostade 50 och skotningen 30 så har Larso 100 kr/h på att göra jobbet själv. Från det ska dras kanske 30 kr/h för motorsåg, bensin, skyddsutrustning mm. Och i risig granskog är troligen prestationen väsentligt sämre per timme.

Detta förutsätter att objektet man säljer inte är extremt litet, vilket inte är något problem om man har 200 ha. Har man mindre skog har man dock utmärkta möjligheter att fördela sina skogsinkomster över tiden och på så vis få en jämn inkomst att betala skatt för även om man kanske gör en större (och mer välbetald) avverkning var 10e år. Då ska man naturligtvis försöka passa på när efterfrågan är god och priserna höga.

Levererar man sitt virke till skogsägarföreningarna fungerar inte detta. De betalar (det kan finnas undantag som det talas tyst om) prislistan plus eventuella premier, och tar betalt för den verkliga avverkingskostnaden, ofta med ett påslag för administrationen av avverkningen etc. Men ger sig inte in i budgivningar på rotposter eller leveransrotköp. De föreningar som fungerar väl, som exv Södra delar sedan i stället ut sina vinster som efterlikvider och utddelning på insatskapital osv. Därmed får skogsägaren glädje av högkonjunkturvinsterna den vägen, även om virkespriserna ofta inte når samma höjder som på anbudsmarknaden. I Mellansverige finns dock ingen skogsägarförening som är välfungerande och lönsam och därmed får skogsägarna i stort sett  inga andra intäkter från föreningen än virkeslikviden. Och då vill jag påstå att det är en mycket dålig affär att leverera dit.

Om man inte avser att bedriva ett skogsbruk som är så väldigt annorlunda att det nästan inte går att använda maskiner för att avverka (mer avancerad ädellövskogsskötsel, masurbjörk, fågelbär, vrilar, skogsbruk med annat förstahandsmål än virkesproduktion osv) så har man otroligt dåligt betalt för att själv avverka och köra fram virke. Däremot är röjning plantering planering och annat mycket lönande att göra själv, om man har/skaffar någorlunda handlag.

[larsw]

Vettigt och balanserat inlägg. Även intressant om skogsägarföreningarna. Har också uppfattningen att de ofta blåser sina egna medlemmar.

Naturligtvis är det inköpspriset och finansieringen av skogen som är avgörande för lönsamheten. Är det kontantköp så måste man förstås jämföra med den relativa avkastningen på kapital man kunde fått någon annanstans, så även då bör man räkna med ränta.

Med den prestation Larso anger, 10 träd/h och antagandet att medelvolymen på dessa är 0,2 m3fub presterar han 2 m3fub/h. Sen ska virket också köras ut till bilväg. Om vi antar att det kostat 80 kr/m3fub att avverka och köra ut motsvarande mängd med skördare och skotare och att skördningen kostade 50 och skotningen 30 så har Larso 100 kr/h på att göra jobbet själv. Från det ska dras kanske 30 kr/h för motorsåg, bensin, skyddsutrustning mm. Och i risig granskog är troligen prestationen väsentligt sämre per timme.

Ett tillägg här är att en timmerstock (rotstock) på 3.1m i längd och 30cm ub i toppen är minst 0.3*0.3*3.14*3.1/4=0.22m3fub. För 25cm blir det 0.15 m3fub. För 20cm blir det 0.097 m3fub.  Minst. Nu har jag räknat på en cylinder och inte på en kon, så det blir lite mer i verkligheten. (Södra mäter även timmer i m3fub och inte m3to).

När jag pratade om 10 träd/h så var det hyfsat stora tallar som gav en rotstock enligt ovan och 2-3 ytterligare timmerstockar, plus 1-2 klenare massastockar. Säg 0.15 m3fub massa och 0.3+0.15+0.1=0.55 m3fub timmer. (Ja, det blir en del dåligt klassat timmer förstås, och ibland får några stockar bli massaved istället pga alldeles för dålig kvalitet).

Det är alltså inte 0.2 m3fub per träd, utan 0.7 m3fub per träd. Får man 300:- ex moms för massan och 400:- ex moms i snitt för timret, så är det 45+220=265 SEK ex moms per träd. Blir en "hyfsad" timpenning, nog för att lägga ut skotningen externt.

Nu är vuxen tallskog kanske ett dålig exempel, men min grundtes att det hade gått långsammare motormanuellt med motsvarande granskog står jag för.

Så vad blir timpenningen med ovanstående träd? Jag skulle säga att det blir en ruggigt bra timpenning. Brutto ser det ut som 2650:- SEK i timmen, dra bort kostnad för motorsåg och skotning. Tror nog att man ändå ligger på extremt bra lön. 2650:- minus säg 7*50=350 SEK för skotning och 50 SEK för motorsågen. Det är alltså en timpenning på 2300:- SEK. Netto. Det är högre än en senior IT-management eller ledningsgruppskonsult som ligger på 1500-2000 SEK i timmen, brutto. T o m högre än vad en bilmärkesverkstad tar för service av bil eller byte av en lampa...

Då är det snarare så att man kanske skall lägga ut mer tidskrävande gallringar på entrepenörer med skördare, men ta (iaf tall) slutavverkningen själv med motorsåg...

2300:- SEK i timpenning, netto före skatt, tycker jag är bra. Vad tycker ni? För all del, halvera pga kvalitetsbrister på många stockar, vilket är en kraftig överdrift, specielt som massaved betalar sig med 300:- mot timmer på 400:- (så pass lågt då jag apterar korta stockar 3.1 eller 3.7m pga egen skotning med småskalig utrustning, och som sagt en och annan timmerstock av dålig kvalitet), så någon halvering blir det inte ens om man lägger allt i massahögen.

Fast jag misstänker att jag räknat fel. Men det var faktiskt 10 träd.

Gungor och karuseller. Den egna skotningen tar så pass mycket mer tid än fällning, kvistning och aptering, att timpenningen i slutändan inte blir lika bra.

[Skytten]

Jag klämmer sällan så mycket som 10 träd om dan, är det gallring är det förståss mycket mer.

Men stora lövträd, kan det bli ungefär 12 kubik ved,(om jag nu lägger en hel dag på det, och har lite hjälp, med att klyva).

Det har ett värde på ca 3500:- kr, när hjälp och andra kostnader är betalda.

Jag har ingen skog, och det finns ändå mycket att göra.
Omkostnaderna är små, men arbetsintensiva.

Ingen kanonlön men inte heller dålig.

Om jag skulle jobba ihop  pengar till egen ved skulle jag ju behöva en bruttolön på  över 5000:- den dagen.

Ved jag säljer har då ett lägre lönsamhet, så jag säljer inte så mycket ved.

[larsw]

Jag klämmer sällan så mycket som 10 träd om dan, är det gallring är det förståss mycket mer.

Men stora lövträd, kan det bli ungefär 12 kubik ved,(om jag nu lägger en hel dag på det, och har lite hjälp, med att klyva).

Det har ett värde på ca 3500:- kr, när hjälp och andra kostnader är betalda.

Visst är det så. Ovanstående exempel om 10 trän på en timme a sju m3fub, blir åtminstone 14 kubikmeter ved med lite mer arbete, och betalar då åtminstone 4200:- ex moms, brutto. Som synes räcker det med 10 träd om dagen, från fällning till färdig ved, så har man en bra bruttotimpenning om 4200/8=525:- SEK per timme. Högre än många vanliga IT-konsulter idag.

[andtol]

Men skulle det gå att sälja så mycket ved?

Finns det så stor efterfrågan?

[larsw]

Men skulle det gå att sälja så mycket ved?

Finns det så stor efterfrågan?

Min erfarenhet är att man säljer lika mycket ved som man annonserar, iaf i Göteborgsområdet. Enbart på hemsidan och antagligen Google-sökningar sålde jag ca 50 kubikmeter ved förra året, och jag fick tacka nej till massor som hörde av sig trots att jag skrivit att veden var slut. Skulle man sätta ut annons så skulle man nog kunna sälja mer ändå.