Små Skitar Som Vill Ha Mer Blir Lurade Av Stora Fula Fiskar

[martine]

Tack för förklaringen Jerker!! Många pusselbitar som föll på plats. Och ja det är ju så sant att man måste inrikta sig på förlorarna för att skapa förändring...
Ska kolla upp Chiemgauer som var nytt för mig och studera mer om Demurragesystemet. Peace!

[Jerker Nordlund]

Tack för förklaringen Jerker!! Många pusselbitar som föll på plats. Och ja det är ju så sant att man måste inrikta sig på förlorarna för att skapa förändring...

Så sade jag inte. Jag sade att de som har en intellektuell investering i det nuvarande tänkandet är svårare att påverka.

Det fanns ett talesätt inom gamla JAK som gick ungefär  -

Räntefri ekonomi är inte svårt att begripa, så länge man inte är bankman eller nationalekonom.

Idag finns det båda bankmän och nationalekonomer inom den räntefria rörelsen så det är inte lika giltigt längre.

Lycka till med ditt fortsatta studerande.

[Bo]

är lika sant. Säljarna vill ha bra pengar och köparna vill bli av med de dåliga.

Alla gör egna pengar redan. När man tar ett lån i en bank, innebär det bara att man bytar sin skuldsedel mot en annan som accepteras allmänt som betalningsmedel.

Ränta man måste betala i relation till bankens risk att man inte kan betala tillbaka och i relation till bankens kostnader för hanteringen, kräver ingen ständigt ökad penningmängd eller ökad skuldsättning. - Det är en vandringssägen.

[martine]

Så sade jag inte. Jag sade att de som har en intellektuell investering i det nuvarande tänkandet är svårare att påverka.

Avsikten i vad jag skrev var inte att strunta i vinnarna eller de med intellektuell investering, blir så bristfälligt när jag använder ord ibland..

[martine]

Pudelns kärna har du själv beskrivit, men jag tar den i sammanfattning en gång till. Pengar är inte en vara som andra varor, men behandlas som en sådan. Pengar är en symbol för värde, liksom att siffror är symboler för talvärden och bokstäver är symboler för ljudvärden.  Vi accepterar hyror - eftersom vi vet att uthyrningsverksamhet är förknippad med verkliga kostnader. Hyran på pengar - räntan, är inte motiverad om den är högre än administrationskostnaden för att hyra ut dem. Att folk är beredda att betala mer beror på att pengarnas dubbla roll som värdebevarare och bytesmedel gör dem mer åtråvärda än andra alla andra former av bytesmedel. Pengar rostar inte, de ruttnar inte som alla andra varor, tvärtom förväntas de ge arbetsfira inkomster till sina ägare. genom deras popularitet och den ökade efterfrågan på dem uppkommer en konstant penningbrist. Denna penningbrist möter bankerna , som kan skapa kontanter från ingenstans, genom att låna ut pengar mot att låntagaren lovar att betala tillbaka pengarna mot ränta, vilket på sikt ökar penningbristen och dessutom skuldsätter samhällets medborgare gentemot bankerna. (det finns en detaljdiskussion här om vem det är som drar nytta av kapitalackumulationen i bankerna, spararna eller bankernas ägare. Kom gärna med förslag på vad svaret på den fråga kan leda till för analyser ). PÅ sikt riskerar systemet att haverera i och med att bankernas ständigt ökande kapitalackumulation och medborgarnas galopperande skuldsättning tvingar fram allt oförsiktigare utlåning med påföljande konkurser och kreditförluster, det vi ser i USA idag.

Av samma anledning som att Fed kommer äga hela USAs ekonomi om de får fortsätta att ge ut bytesmedel, så borde det vara bankerna som drar nytta av kapitalackumulationen i slutändan. Som det är idag verkar bankernas initiala beroende av kapital från spararna pga att det ekonomiska systemet är så sammanknutet över hela världen. Eftersom dagens system medför fusioner, en ackumulation av färre och färre ägare så pekar riktningen mot en grupp ägare som har allt. Inskränkningar som patriot act skulle inte vara någonting i jämförelse mot vad som kommande inskränkningar för att inte hota dessa ägare. Kanske inte var alls detta som avses med detaljdiskussionen men det var min oerfarna och spontana tanke Vore intressant att höra mer om argumenten för vem som drar nytta av ackumulationen!

[Bo]

som ger ut sedlar och ansvarar för deras värdestabilitet, agerar på bestämda villkor och dessa bör ju inte innefatta att de tillåts köpa upp företag och råvarutillgångar för sina (skuld)sedlar.

[sɹǝpuɐ]

Men hur fungerar det i verkligheten, om det är flera nationer, med olika ekonimska system, som konkurrerar med varandra? Kommer den med ränta snabbt att få ett övertag på grund av att den växer snabbare? Finns det exempel på motsatsen?

Den ena, A, har en räntebaserad ekonomi. Den andra, B, har en räntefri ekonomi, eller i alla fall en centralbank som säkerställer att ekonomin hela tiden är värdesäkrad. Ekonomin och produktionen i A får en exponentiell tillväxt, som innebär att A snart i princip kan köpa upp B och/eller utnyttja B som råvarulevarantör och för billig produktion. Med jämna mellanrum kollapsar ekonomin i A, men den värsta smällen utsätts då B för, eftersom B har blivit beroende av A.

När det gäller att dominera andra nationer är det nog viktigast att växa snabbare än de andra. Om du lyckas med det, och lyckas göra de andra nationerna beroende av din ekonomi, så kan din ekonomi kollapsa ibland. Den snabba tillväxten, mha en ränte-ekonomi, säkerställer att ingen annan ekonomi hinner ta över.

Hur kommer man tillrätta med detta?

A.

[Jerker Nordlund]

Bankerna drar i första hand nytta av volymökningen. Som i alla verksamheter är det på marginalen vinsten ligger, därför gör bankerna som McDonalds och frågar kunderna om inte de vill bli Supersized med en extra fet avbetalningsplan på topplånet på villan.


Vad gäller kapitalackumulationen går den i två riktningar. Dels överförs kapital från låntagarna till spararna, dels avsätts vinster till bankerna själva och deras ägare. Om spararna och ägarna konsumerar tillbaka allt kapital in i det ekonomiska kretsloppet igen händer inget annat än att vissa lever bättre på andras bekostnad, men om de spenderar en del och bunkrar upp resten uppstår likviditetsbrist i den övriga ekonomin, vilken bara kan lösas genom ytterligare upplåning eller kreditförluster. Om en valutastock skapas genom att du lånar ut 1000 kr till 1000 människor och kräver att de skall betala tillbaka 2000 var och sedan sätter dig på pengarna de betalar in kan du ju räkna ut vad som händer när de har betalat hälften av sina skulder.



Vad gäller kapitalackumulationen går den i två riktningar. Dels överförs kapital från låntagarna till spararna, dels avsätts vinster till bankerna själva och deras ägare. Om spararna och ägarna konsumerar tillbaka allt kapital in i det ekonomiska kretsloppet igen händer inget annat än att vissa lever bättre på andras bekostnad, men om de spenderar en del och bunkrar upp resten uppstår likviditetsbrist i den övriga ekonomin, vilken bara kan lösas genom ytterligare upplåning eller kreditförluster. Om du lånar ut 1000 kr till 1000 människor och kräver att de skall betala tillbaka 2000 var och sedan sätter dig på pengarna de betalar in kan du ju räkna ut vad som händer när de har betalat hälften av skulden.

[Bo]

Om vi har en strävsam och förtänksam person, Spara, som sparar på bank och alltså skjuter upp sin konsumtion till tider som kommer och en annan sangvinisk, Slösa, som skjuter upp intjänandet av pengarna som hon istället lånar på bank, kan man tänka sig att Slösa måste betala en hög ränta eftersom kanske andelen sangviniska är större än andelen förtänksamma.

Styrningen för att hantera denna obalans består väl just i att de sangviniska måste jobba mer än de förtänksamma för att få ihop pengarna som skall betala deras konsumtion.

Det ackumuleras inget kapital i madrasser som kräver en ökning av sedelmängden.

[Jerker Nordlund]

Det ackumuleras inget kapital i madrasser som kräver en ökning av sedelmängden.

Nej, kapitalet ackumuleras på sparas tillgångskonto och det enda sättet att få ut dem på marknaden igen så att Slösa skall kunna betala sina räntor är att hon skuldsätter sig ytterligare.

[Bo]

- Den normala ordningen är att alla Slösa får jobba lite mer och alla Spara får jobba lite mindre. Pengarna som sparas på bank, stannar inte där utan lånas ut. Bankernas vinster spenderas också någonstans.

Folk som tar nya lån för att betala räntor på de gamla, är sådana som haft överdrivna förhoppningar om sina framtida inkomster.

[Jerker Nordlund]

- Den normala ordningen är att alla Slösa får jobba lite mer och alla Spara får jobba lite mindre. Pengarna som sparas på bank, stannar inte där utan lånas ut. Bankernas vinster spenderas också någonstans.

Folk som tar nya lån för att betala räntor på de gamla, är sådana som haft överdrivna förhoppningar om sina framtida inkomster.

Din "normala ordning" existerar inte i verkligheten , Bo.'

I verkligheten spenderar inte spararna och bankerna sitt räntekapital, istället ackumulerar de det, med kapitalbrist för Slösa och Fattigland som följd.

Det handlar inte om Moral, det handlar om Matematik och positiv återkoppling, som Ulric skriver. De som hamnar på det sluttande planet rasar utför som på en såpad rutchbana.

[Don Purush]

Det handlar till syvende og sist om girighet.

[Bo]

kan inte ses som problemet eller dess avskaffande som lösningen.

Girighet finns med överallt där man vill få maximalt utbyte för minimal insats. T ex när man tar kortaste vägen till jobbet istället för att irra omkring i slingor.

Det är felaktiga spelregler som ger fel incitament, man måste fokusera på.

[Jerker Nordlund]

Mitt senaste brev till Aftonbladets finansredaktion:

Jag vill att folk skall ta konsekvensen av sina ideologiska övertygelser.

Är man finansekonom och förespråkar fri marknad, klasskillnader och konkurrenssamhälle, då har man lagt den ideologiska grunden till feta direktörsbonusar och spekulationsvinster. Men då skall man också ta konsekvensen av det och göra en Kreüger när det hela går åt helvete.

Jag vill alltså se fler brokers med pistolmynningen i mungipan, inte fler räddningspaket från riksbankerna.

Vanligt folk skall heller inte ha några lättköpta bankgarantier. Stödde man vansinnet medan det rullade på skall man också ta konsekvensen av det när det går åt pipan. Vissa vill ha hårdare statlig kontroll över bankerna. Jag vill gå åt det totalt motsatta hållet - ingen kontroll men fullt konsekvenstagande. Låt bankerna trycka egna pengar - inte bara digitala pengar som idag utan egna riktiga sedlar - som på den enskilda bankens tid.

Men låt också banker kursa. I massor. Det är ju ändå bara pengar som går upp i rök. Och ta bort insättargarantin. De människor som har sina sparpengar i de risktagande bankerna och fonderna - jaja. Lätt fånget lätt förgånget. Skall vi komma och hämta din villa nu?

Lite liv i luckan med andra ord

För de som tycker att det blir lite väl riskfyllt att spela roulette med vovven, villan och volvon och barnens framtid - inför då en frivillig räntefri statlig bank som ett alternativ. Pengarna på banken i full säkerhet - till 0 % ränta. Att någon förväntar sig en avkastning utan att göra ett risktagande är ett tecken på att denna person lever i en förljugen verklighet och är fullmatad med rosenröda JoakimvAnka-drömmar vars samlade konsekvens är att hela världsekonomin så småningom går åt helvete.

[Bo]

Du har missuppfattat problemen och dina lösningar är helt bort i tok.

Min bild av ett tänkt förflutet med genomredliga människor som fick till valuta och finansieringssystem med ett sädesmagasin som start, visar att exakt samma problem vi har i dag, kunde uppstå redan där.

Det enda som skulle behövas var en lite ovarsam kreditgivning och ett plötsligt sviktande förtroende som, om det fanns mer än en bank, då skulle drabbat alla i lika mån.

[Jerker Nordlund]

Saxat från Aftonbladet:

Huvudaktören i det amerikanska dramat som just nu spelar upp sig inför världens ögon är inte marknadens aktörer. Det är staten. Så var också fallet i den svenska krisen. Det var statliga Nordbanken som stod för den mest vårdslösa utlåningen, fick de största solvensproblem, och sa upp mest lån till skötsamma småföretagare som drogs ner i krisen. Det vara också den svenska staten som i decennier hade eldat på en bostadsbubbla med generösa bostadssubventioner. Till skillnad från bankdirektörerna förlorade de ansvariga politikerna ingenting när bubblan sprack.

Därför är också ropen på mer reglering av finansmarknaden missriktade. Finansmarknaderna tillhör i dag de mest reglerade branscherna. Ändå förekommer i stort sett samma bubblor och krascher som innan regleringarna infördes. Det är inte mer regler som behövs utan mer av en gammaldags och ganska självklar medicin: Den som spekulerar ska själv stå för fiolerna.

Jonas Frycklund, Stefan Fölster

[Bo]

men ingen medicin.

För att en valuta skall vara trovärdig, krävs en garant med tillräckligt kapital bakom sig. Denna garant har då så klart ansvaret för kontrollen och för att precisera reglerna för verksamheten.

Ingen har föreslagit något alternativ till statsmakterna som denna garant för valutorna och för bankernas soliditet men det kunde man kanske tänka sig.

Vad tycker du?

[Jerker Nordlund]

Favorit i repris:

http://en.wikipedia.org/wiki/Terra_Currency

[Bo]

med en råvarukorg som bas bör vara en del av lösningen på inflationsproblemet men inte på problemet med vem som skall garantera värdet.