Små Skitar Som Vill Ha Mer Blir Lurade Av Stora Fula Fiskar

[Jerker Nordlund]

En sak jag ofta förvånas över i diskussioner om ekonomi är att höra hur personer som när de får höra att de tillhör förlorargruppen i ett ekonomiskt system intensivt börjar försvara systemet och särskilt de som profiterar på det.

En psykologisk förklaring kan vara "ingen får kritisera min storebrorsa utom jag själv". Dvs fast man är en underhuggare i systemet är man lojal mot det i hopp om att en dag få avancera och börja tillhöra de riktiga storfräsarna

En som studerat detta är ekonomen Steven D Levitt som i boken Freakonomics ställer sig frågan:

Varför är det så många knarklangare som fortfarande bor hemma hos sin mamma?

Det förvånande svaret, levererat av en indisk ekonom som levt underground med en crack-maffia i Chicago i studiiesyfte var att majoriteten av alla knarklangare tar oerhört stora risker mot mycket små inkomster .

Crackmaffian han studerade var en mycket hierarkisk organisation där nästan alla inkomster hamnade i toppen av pyramiden, medan riskerna togs av dem nedanför. OCh det var inga små risker som fotfolket tog. Risken att mördas under en 4-årsperiod visade sig var 25 %, medan risken att bli skottskadad eller arresterad var ännu högre. Ändå fortsatte de små gatulangarna att år efter år riskera sina liv för att sälja crack för mindre pengar än de hade tjänat på att arbeta på Wal-Marts som affärsbiträden . Varför gjorde de det?

Svar: Därför att alla drömde om att komma upp sig inom systemet.

För varje lager de lyckades avancera i den lokala hierarkin ökade deras inkomster drastiskt. KVartersledaren och hans närmaste krets tog den största delen av inkomsterna som behölls på lokalplanet medan resten skickades uppåt till regonala ledare och riksledare vars inkomster stegrades skyhögt i takt med positionen i pyramiden.

Efter detta ställde sig Levitt frågan vilka andra organisationer som arbetar på liknande sätt. Hans svar var : McDonalds och Hollywoods filmindustri. McDonalds hade det mest lika organisationsschemat medan Hollywoods löneprofiler stämde bäst med pengafördelninegn inom maffian.

Därmed är det bevisat - skall du vinna människors popularitet och förtroende skall du utsätta dem för mycket stora risker, ta honungen i form av det mesta av deras intjänade pengar och sen ge dem billigt socker i form av en dröm om att en gång få tillhöra de riktigt, riktigt stora grabbarna.

[Filip Skräplund]

Gissar att jag är den lille skiten som triggade fram ovanstående inlägg.
Jag måste välja mina strider och att slåss mot bankdrakarna fixar jag inte.
Planeringen av den personliga ekonomin är av ad hoc-karaktär på veckobasis.
Att spara för att få låna är bortom min horisont.
Jag är ganska nöjd om bankräntan ligger nära eller tom under inflationen, vilket den gjorde under 80-talet.
Så värst stor vinst kan det väl inte bli då, därmot retar jag mej på ockrare typ GE Capital, satt en gång med ett sånt lån jag tagit i en knepig situation.
Och jag störs också mer av skattmasen än av ränteavierna, när jag ser hur skattepengarna slösas bort.

[Jerker Nordlund]

Gissar att jag är den lille skiten som triggade fram ovanstående inlägg.

Nej, jag tänker inte på dig. Jag tänker på de personer som aggressivt försvarar banksystemet för att de fått 825:30 kr i sparränta i nyårspresent.

Jag måste välja mina strider och att slåss mot bankdrakarna fixar jag inte.

Skall du bekämpa dem måste du gå samman med andra. Annars räcker det med att hålla sig på avstånd från dem.

Planeringen av den personliga ekonomin är av ad hoc-karaktär på veckobasis.
Att spara för att få låna är bortom min horisont.
Jag är ganska nöjd om bankräntan ligger nära eller tom under inflationen, vilket den gjorde under 80-talet.
Så värst stor vinst kan det väl inte bli då, därmot retar jag mej på ockrare typ GE Capital, satt en gång med ett sånt lån jag tagit i en knepig situation.
Och jag störs också mer av skattmasen än av ränteavierna, när jag ser hur skattepengarna slösas bort.

Om bankräntan sätts till 0 % möjliggör det också en inflation på 0 %.

Hur det är att störas av ränteavier vet jag inte, eftersom jag aldrig har betalt någon sådan. Men P-böter störs jag av. 

[Sar]

Jag förundras över bekanta som gång på gång aktiverar sig i sådana där "pyramidgrejer". Du ska värva fler som ska sälja mer och till slut hamna på toppen (och därmed håva in cash)... och just denna pyramidgrej är så ny i Sverige att du garanterat har en mkt god chans att hamna på toppen .

Blä!

[Jerker Nordlund]

Jag förundras över bekanta som gång på gång aktiverar sig i sådana där "pyramidgrejer". Du ska värva fler som ska sälja mer och till slut hamna på toppen (och därmed håva in cash)... och just denna pyramidgrej är så ny i Sverige att du garanterat har en mkt god chans att hamna på toppen .

Blä!

After years of trying to get rich with get-rich-quick schemes, I know I'm going to get rich with this scheme. . . and quick!

HOMER SIMPSON ...

[Mangan]

Nej, jag tänker inte på dig. Jag tänker på de personer som aggressivt försvarar banksystemet för att de fått 825:30 kr i sparränta i nyårspresent.

Genom att inte peka ut någon, så slipper du motargument. Smart!

Själv förundras jag över de personer som aggressivt motarbetar ränta, men förordar ett system som är likvärdigt, men med andra namn. :-)

[Jerker Nordlund]

Själv förundras jag över de personer som aggressivt motarbetar ränta, men förordar ett system som är likvärdigt, men med andra namn. :-)

Det finns åtminstone tre orsaker till det, den första är fundamentalistisk, den andra är analytisk, den tredje är juridisk.

Den fundamentalistiska orsaken är att över en miljard människor inom judendom, kristendom och islam uppfattar räntan som en synd, vilken religionen föreskriver mer eller mindre starka förbud mot. Aggressionen riktar sig då mot de otrogna som inte följer religionens bud. För egen del använder man då ibland olika knep och varianter för att ta sig förbi ränteförbudet, som att "ge från hjärtat". JAg har hört denna formulering från muslimska invandrare.

"Om jag får låna 1000 kr av dig skall du få tillbaka dem om en månad - och så 100 kr från hjärtat"

100 kr från hjärtat är då en gåva och inte en ränta. I vart fall är konstruktionen bättre än vår affärsränta  eftersom den är en enkel delvis frivillig ränta och inte en sammansatt avtalad ränta som är standard i våra bankers låneavtal. Islam går ett steg längre än att förbjuda räntan, islam påbjuder personer med overksamt kapital att skänka bort en del av det till de fattiga. Detta leder till att muslimska  familjemedlemmar ofta föredrar att låna ut sin personliga förmögenheter till varandra för att finansiera olika affärsprojekt hellre än att stoppa in pengarna på banken och dels bli smutsiga av räntan, dels tvingas ge bort en del av kapitalet till de fattiga. Genom att poola investeringskapital kan de konkurrera ut de sekulariserade kristna som måste springa till banken och dra på sig räntekostnader för det enklare företagande som kräver visst investeringskapital.

Den andra anledningen är att vissa personer analytiskt inser räntans skadeverkningar, men saknar nog analytisk förmåga att föreslå räntefria alternativ som motverkar dem. Jag har själv arbetat med att utvärdera ekonomiska förslag ur räntefri synvinkel och förundrat mig över att människor blir så aggressiva när jag påstår att det de vill göra inte är så räntefritt som de påstår, eller kan göras enklare eller inte har de effekter de påstår att förslaget har. Första gången man möter en i övrigt intelligent och etisk människa som inte kan tänka klart vad gäller ränteanalyser blir man förvånad. Därefter inser man att räntan sitter djupt i oss och att det är svårt att tänka förbi den. Det behövs ofta en riktigt synvända för att få den ur världen.- Sen krävs också visst matematiskt kunnande för att avslöja effekterna av ett förslag och om jag påstår att ett förslag som är avsett att hjälpa fattiga ensamstående kvinnor inte hjälper fattiga ensamstående kvinnor utan beskäftiga pompösa bankmän istället, ja då är det lätt att bli anklagad för att inte vilja de fattiga kvinnorna väl, i alla fall av de beskäftiga pompösa bankmännen

Den tredje anledningen att räntefria förespråkare begagnar sig av ränta är juridisk. Lagstiftningen lägger vissa hinder ivägen för den som vill tänka utanför ramarna. Bl a har skattelagstifningen en sådan utformning att avgifter för finansiella tjänster inte kan  presenteras i annat än ränteform. dels måste en effektiv ränta kunna räknas ut på finansieringsförslaget ur konsumentupplysningssynpunkt, dels måste avgiftern ha en viss form för att godkännas för skatte avdrag. Det gör att även affärsbankerna bakar in många av sina avgifter i låneräntan för att ge kunden en möjlighet att göra skatteavdrag för dem. 

[Mangan]

Ja, det är sådana där argument som förundrar mig.

Nå, hoppas bli rentier (Stor Ful Fisk?), så jag kommer väl bli arkebuserad först när revolutionen kommer. :-)

[Jerker Nordlund]

Ja, det är sådana där argument som förundrar mig.

Nå, hoppas bli rentier (Stor Ful Fisk?), så jag kommer väl bli arkebuserad först när revolutionen kommer. :-)

OM du är en Stor Ful Fisk är du bara att gratulera. En eller ett par procent av befolkningen tillhör vinnarna i det nuvarande systemet och det är egentligen svårt att moralisera över vinnare utan att hemfalla till avundsjuka.

Men om du är en Liten Skit som drömmer om att bli en Stor Ful Fisk så beklagar jag din ambition. Det är  mycket svårt och riskfyllt att på hederlig väg lyckas ansamla så pass mycket kapital att räntan börjar verka i ens riktning och målsättningen att tränga sig upp till gräddhyllan för att där kunna leva av andras arbete tycker jag inte verkar särskilt nobel. Men du har kanske en plan att göra som Jakob von Uexkull som genom frimärksspekulation samlade in en kvarts miljard vilket gav honom kapital nog att instifta det Alternativa Nobelpriset Right Livelihood Award.

Nu hör ju till saken att den sortens spekulationsinkomster inte är ränta ¹⁾ och att den fond som förvaltar prispengarna knappast lägger sitt kapital i räntefonder, men det  valda exemplet visar att även en rentiär kan välja att leva som en mecenat, vilket dock verkar lite halvhjärtat. Varför skall man trösta och ge plåster åt dem som man just har spöat upp och slagit på käften när man ändå har tänkt göra om samma sak i morgon igen och i övermorgon? 

¹⁾ Spekulationsvister på begagnat material och restlager brukar kallas för kvasi-ränta, ett intäktsslag tillhörande jordräntefamiljen. Kvasiräntan har inte samma (skadliga) samhällsekonomiska effekter som bankräntan har. 

[Mangan]

OM du är en Stor Ful Fisk ...
Men om du är en Liten Skit ...

En sorglig uppdelning av människor du gör där Jerker.

Det är  mycket svårt och riskfyllt att på hederlig väg lyckas ansamla så pass mycket kapital att räntan börjar verka i ens riktning och målsättningen att tränga sig upp till gräddhyllan för att där kunna leva av andras arbete tycker jag inte verkar särskilt nobel. Men du har kanske en plan att göra som Jakob von Uexkull som genom frimärksspekulation samlade in en kvarts miljard vilket gav honom kapital nog att instifta det Alternativa Nobelpriset Right Livelihood Award.

Nejdå, det går att jobba ihop pengar. Det är väl som de säger, den första miljonen är svårast, sen rullar det på... :-)

Omoraliskt att försöka bli rik? Det är ju en intressant inställning. Är det inte överklassen som alltid har ogillat uppkomplingar? ;-)

[Jerker Nordlund]

En sorglig uppdelning av människor du gör där Jerker.

Blir det mer lättsmält för dig om vi använder X och Y istället?

X = strukturell vinnare i det ekonomiska systemet

Y = strukturell förlorare i det ekonomiska systemet

Folk brukar normalt skygga för X och Y och istället vilja ha mer färgstarka variabler.

Nejdå, det går att jobba ihop pengar. Det är väl som de säger, den första miljonen är svårast, sen rullar det på... :-)

Jag ställer mig tveksam till det. Redan gamle Henry Ford postulerade att det var omöjligt att arbeta sig förmögen, men måste syssla med handel för att bli det. Eller, eftersom den möjligheten även ges idag - genom media.

Det kan vara på sin plats här att tala om att det kapital som behövs för att få dig att tillhöra grupp X är ganska avsevärd. Om du tänkte satsa på crack-langning kanske du kommer undan med något 10-tal miljoner, men för att leva på dina räntor behöver du mer än så. 

Omoraliskt att försöka bli rik? Det är ju en intressant inställning. Är det inte överklassen som alltid har ogillat uppkomplingar? ;-)

Det är inte omoraliskt att försöka bli rik, det är omoraliskt att leva på räntor, i alla fall enligt de tre västsemitiska religionerna judendom, kristendom och islam.

[Mangan]

Blir det mer lättsmält för dig att tänka om vi använder X och Y istället?

X = strukturell vinnare i det ekonomiska systemet

Y = strukturell förlorare i det ekonomiska systemet

Folk brukar normalt skygga för X och Y och istället vilja ha mer färgstarka variabler.
Jag ställer mig tveksam till det. Redan gamle Henry Ford postulerade att det var omöjligt att arbeta sig förmögen, men måste syssla med handel för att bli det. Eller, eftersom den möjligheten även ges idag - genom media.

Postulera går bra, torde vara lätt att falsifiera dock. Jag antar att bli rik genom arbete helt skulle fucka upp din uppdelning av de som strukturellt är vinnare eller förlorare? Men visst, hänger man på internetforum hela dagarna blir det nog svårt att bli rik...

Det är inte omoraliskt att försöka bli rik, det är omoraliskt att leva på räntor, i alla fall enligt de tre västsemitiska religionerna judendom, kristendom och islam.

Jaha, förr du sa att det inte var nobelt att leva på andras arbete, men det är okej, så länge det bara inte är just ränta. Aktieutdelning är ok, liksom att köpa företag för pengarna?

[Jerker Nordlund]

Postulera går bra, torde vara lätt att falsifiera dock. Jag antar att bli rik genom arbete helt skulle fucka upp din uppdelning av de som strukturellt är vinnare eller förlorare?

Vilka som är vinnare och förlorare i räntesystemet påverkas av (penga-)inkomsterna från eget arbete. Generellt måste de som tjänar mer pengar på eget arbete också ha ett större räntebärande kapital för att inte tillhöra förlorarna, detta för att de konsumerar mer och genom sin konsumtion betalar dolda räntekostnader. 

 Men visst, hänger man på internetforum hela dagarna blir det nog svårt att bli rik...

Så sant så. Detta tillhör nöjes- och fortbildningskontot. 

Jaha, förr du sa att det inte var nobelt att leva på andras arbete, men det är okej, så länge det bara inte är just ränta. Aktieutdelning är ok, liksom att köpa företag för pengarna?

Så är det ja, ur en ränteanalytisk synvinkel.

[Sar]

Den fundamentalistiska orsaken är att över en miljard människor inom judendom, kristendom och islam uppfattar räntan som en synd, vilken religionen föreskriver mer eller mindre starka förbud mot. Aggressionen riktar sig då mot de otrogna som inte följer religionens bud. För egen del använder man då ibland olika knep och varianter för att ta sig förbi ränteförbudet, som att "ge från hjärtat". JAg har hört denna formulering från muslimska invandrare.

"Om jag får låna 1000 kr av dig skall du få tillbaka dem om en månad - och så 100 kr från hjärtat"
100 kr från hjärtat är då en gåva och inte en ränta. I vart fall är konstruktionen bättre än vår affärsränta  eftersom den är en enkel delvis frivillig ränta och inte en sammansatt avtalad ränta som är standard i våra bankers låneavtal. Islam går ett steg längre än att förbjuda räntan, islam påbjuder personer med overksamt kapital att skänka bort en del av det till de fattiga. Detta leder till att muslimska  familjemedlemmar ofta föredrar att låna ut sin personliga förmögenheter till varandra för att finansiera olika affärsprojekt hellre än att stoppa in pengarna på banken och dels bli smutsiga av räntan, dels tvingas ge bort en del av kapitalet till de fattiga.  

Jag tycker att det är ett hyckleri , nästa månad ska jag säga åt min banktjänsteman att jag ger honom räntepengarna från hjärtat och sedan kan jag stolt gå omkring och berätta att jag minsann inte har någon ränta på mitt huslån....

Den dag det finns alternativ till den "vanliga" banken som är fri från både ränta och låneavgifter (annars ett vanligt sätt att ta in på kostnaderna det man annars skulle ha lagt på räntorna) så ska jag definitivt flytta både lån och sparpengar dit.
Fram tills dess behåller jag mina lån och konstaterar krasst att jag lånar till en bolåneränta, de pengar jag lägger förutom amortering gör jag inte av hjärtat utan för att jag därtill är nödd och tvungen....

[Jerker Nordlund]

Jag tycker att det är ett hyckleri , nästa månad ska jag säga åt min banktjänsteman att jag ger honom räntepengarna från hjärtat och sedan kan jag stolt gå omkring och berätta att jag minsann inte har någon ränta på mitt huslån....

Nej, det funkar inte, eftersom du har ett avtal med bankmannen om att han skall ha pengarna vare sig du ger honom dem eller inte. Du kanske inte ser det som en ränta, men han gör det i samma sekund som du inte betalar.

Hyckleriet i det här fallet består av att du gör något du är tvungen till men låtsas att du gör det frivilligt. Det ser jag inte som hyckleri, mer en ironisk kampform, ungefär som när en fånge som blivit kommenderad att skura korridoren med en tandborste säger "Jippie - och jag som äääälskar att skura golv med tandborstar"!!!!

Hyckleri vore det om bankmannen sade: "Du ger mig 100 kr från hjärtat så får du lånet!". SÅ går det nog till i många fall också.

Den dag det finns alternativ till den "vanliga" banken som är fri från både ränta och låneavgifter (annars ett vanligt sätt att ta in på kostnaderna det man annars skulle ha lagt på räntorna) så ska jag definitivt flytta både lån och sparpengar dit.

Det kommer du inte få se förrän vi antingen har statliga banker som finansierar sina driftskostnader via skattesedeln eller vi har fått en demurrerande valuta där kapitalägaren måste betala en månatlig stämpelavgift för att inneha sedlarna.

NU skall jag inte säga inte märker jag. Jag har hört talas om en muslimsk bank som beviljade helt kostnadsfria lån till privatkunder. MEn de gjorde det enbast som en olycksfallsförsäkring. Dvs kunderna fick lånen som en återuppbyggnadsersättning efter brand eller annan förstörelse. Intäkterna för att driva banken plockade man in på mer proffessionell affärsverksamhet.

Fram tills dess behåller jag mina lån och konstaterar krasst att jag lånar till en bolåneränta, de pengar jag lägger förutom amortering gör jag inte av hjärtat utan för att jag därtill är nödd och tvungen....

Gör så. Jag betalar 2-3 % effektiv ränta på JAK och tar ut ett sparande i samma storleksordning som lånebeloppet i form av en "pensionsförsäkring" när jag fyller 65...

[Sar]

Hyckleriet i det här fallet består av att du gör något du är tvungen till men låtsas att du gör det frivilligt. Det ser jag inte som hyckleri, mer en ironisk kampform, ungefär som när en fånge som blivit kommenderad att skura korridoren med en tandborste säger "Jippie - och jag som äääälskar att skura golv med tandborstar"!!!!

NEj, där kan jag inte instämma. Jag köper inte att man föraktar och tycker att lån mot ränta är smutsigt om man själv gör precis samma sak men med skillnaden att "man ger från hjärtat".
Däremot blev jag imponerad över den muslimska banken, ett steg i rätt riktning!

Gör så. Jag betalar 2-3 % effektiv ränta på JAK och tar ut ett sparande i samma storleksordning som lånebeloppet i form av en "pensionsförsäkring" när jag fyller 65...

Jag har undersökt JAKalternativet eftersom jag gillar "tänket" men det fungerar tyvärr inte riktigt för oss i dagsläget, inga sparpoäng och höga lån ger alltför tuff månadskostnad med sparbeloppet inräknat. Någon gång ska jag dock ta mig i kragen och i alla fall öppna ett sparande där!

[Jerker Nordlund]

NEj, där kan jag inte instämma. Jag köper inte att man föraktar och tycker att lån mot ränta är smutsigt om man själv gör precis samma sak men med skillnaden att "man ger från hjärtat".

Exemplet är ironiskt valt, inte för att peka på muslomernas dygd och heder, utan för att demonstrera hur djupt motståndet mot ränta sitter i deras kultur.

200 000 muslimer i Sverige ratar det svenska banksystemet, ändå är det få aktörer på marknaden tagit dem till sig som mågrupp. JAK gör det men saknar de ofantliga kapitalvolymer som behövs för att hantera dem. Folksam har tydligen även haft något räntefritt projekt på gång.

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=240009

Däremot blev jag imponerad över den muslimska banken, ett steg i rätt riktning!

http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=29627.0

[martine]

Hej Jerker,

jag har nyligen lyckats ta av mig min räntebindel som förblindat mig. Jag läser just nu Margrit Kennedys Ekonomi utan ränta och diverse källor på nätet. Men saker och ting brukar inte bli fullt verkliga förrän jag diskuterat ämnet och jag lyckats förklara det för en annan slumpmässig människa, vilket är det strukturella felet med ränta här Jag tänkte kontakta före detta lärare i ekonomi och nationalekonomer för att komma vidare och sprida tanken. Vilka frågor skulle du i så fall ställa för att påvisa det ohållbara i dagens räntebaserade penningsystem? Jag vill nämligen komma till pudelns kärna i frågan och rensa ut eventuella fördomar man lätt samlar på sig. Skulle frågorna kunna beröra:

1. Hur ser du på idén att införa ett penningsystem utan ränta men med en viss användaravgift för att komma tillrätta med dagens ekonomiska system?
2. Om en bank har 1 kr så kan den generellt låna ut 9 kr som banken tar ränta-på-ränta på. Dessa pengar verkar skapas i ögonblicket lånen skrivs och inte för att ett värde tillförts samhället (borträknat tillhandahållandet av en valuta). Låntagaren kan betala tillbaka lånebeloppet om verksamheten gett högre avkastning än räntan. Alltså krävs det exponentiell tillväxt. För att undersöka hållbarheten i dagens system. Hur bemöter man kapitalisternas tro på ständiga innovationer?
3. Det har avkunnats i flertalet domar att Federal Reserve (Fed) är en halvstatlig centralbank där presidenten bara utser 2 av 7 i styrelsen. Tillsammans med staten finns det då privata banker som har monopol på att ge ut USAs valuta med ränta. Om jag hade haft rätten till att skapa pengar i samhället och låna ut dem till ränta så hade väl hela tiden min andel av pengarna i samhället ökat tills jag har alla pengar inklusive egendomarna (pga konkurser)? Kanske bara ska nämna Riksbanken istället...

Man får ju alltid tona ned åsikter såklart för det märks som du säger att ett räntefritt bemöts med motstånd från de mest oväntade och ologiska håll. Rätta mig om jag har fel i påståendena. Finns det frågor som är viktigare/skulle man kunna stryka/omformulera några?

Kanske du skulle kunna förklara pudeln kärna för mig Jerker (andra också såklart)? Eller hänvisa till sida som gör det bra (engelska funkar utmärkt). Sen så finns det väl alltid olika åsikter om vilka frågor som behöver ställas/förklaras för gemene man för att sprida budskapet?

Vet någon om hur medvetenheten är i riksdagen?

Hoppas på att höra från er!

[Bo]

kan ju också döpas om till inflationskompensation.

Vi är förresten alla rentierer som njuter frukterna av ett kapital av kunskap och teknik som skapats under sekler av folk som levde på en lägre standard.

Hur var det nu? - Om man förespråkar en ordning som man själv förlorar på, - är man då en intressant människa eller är man bara en liten skit?

[Jerker Nordlund]

Hej Jerker,

jag har nyligen lyckats ta av mig min räntebindel som förblindat mig. Jag läser just nu Margrit Kennedys Ekonomi utan ränta och diverse källor på nätet. Men saker och ting brukar inte bli fullt verkliga förrän jag diskuterat ämnet och jag lyckats förklara det för en annan slumpmässig människa, vilket är det strukturella felet med ränta här Jag tänkte kontakta före detta lärare i ekonomi och nationalekonomer för att komma vidare och sprida tanken. Vilka frågor skulle du i så fall ställa för att påvisa det ohållbara i dagens räntebaserade penningsystem? Jag vill nämligen komma till pudelns kärna i frågan och rensa ut eventuella fördomar man lätt samlar på sig. Skulle frågorna kunna beröra:

Välkommen bland räntekritikerna, Martine.

Din ambition är god, men jag tror inte att du kommer få någon god start på ditt eget egnagemang genom att diskutera frågan med personer som har hela sin intellektuella investering i det invanda tänkandet? Du beskrev själv att det var svårt att ta av sig räntebindeln - tänk dig då hur det är för en person som har haft den på hela livet och inte ifrågasatt den?

Dina gamla lärare kommer inte ta intryck av ditt nytänk - istället kommer de att sucka djupt och försöka slå grillerna ur huvudet på dig. Förvänta dig därför inte att du skall kunna omvända dem, eller att du skall få några nya intressanta vinklar kring det räntefria tänkandet från det hållet. Utgå istället från att de kommer försvara den etablerade ekonomin och istället - skickligt - motarbeta de argument du kommer med.

Dina frågor är bra, eftersom du fokuserar på de räntefria förslagen och ber svararen komma med kritik mot dem. Håll dig kvar vid det och ta med dig det de säger hem och analysera deras påståenden vidare i lugn och ro. Mindre meningsfullt är det att låta dem komma in på att försvara räntan, vilket de gör skickligt och övertygande. Attackera dem inte på den punkten utan lyssna bara till vad de har att säga om dina förslag.   

Du ville ha förslag på tillägg till och omformuleringar av frågorna. Här kommer ett par exempel:

1. Hur ser du på idén att införa ett penningsystem utan ränta men med en viss användaravgift för att komma tillrätta med dagens ekonomiska system?

Här kommer du vara tvungen att förklara demurragesystemet noggrant för att få dem att ge ett svar som inte bara är ett försvar av daqens system.  Du kommer få svaret att det här är samma sak som ränta bara krångligare och mindre realistiskt. Du kommer också få påståenden om att det inte "går" att göra såhär beroende på att omvärlden inte fungerar så.

Då måste du påpeka att:

* cirkulationsavgiften verkar på andra kapitalmängder än räntan, vilket får andra effekter för cirkulationen av kontanter. Räntan betalas av låntagaren, cirkulationsavgiften betalas av sedelinnehavaren. Detta verkar stimulerande för handeln och omsättningen av pengar.

* Ge exemplet med Würgl för att visa att förslaget har genomförts och fungerat i praktiken

* Påminn dem om Greshams lag - att "dåliga" pengar tränger ut bra pengar ur cirkulationen på marknaden

2. Om en bank har 1 kr så kan den generellt låna ut 9 kr som banken tar ränta-på-ränta på. Dessa pengar verkar skapas i ögonblicket lånen skrivs och inte för att ett värde tillförts samhället (borträknat tillhandahållandet av en valuta). Låntagaren kan betala tillbaka lånebeloppet om verksamheten gett högre avkastning än räntan. Alltså krävs det exponentiell tillväxt. För att undersöka hållbarheten i dagens system. Hur bemöter man kapitalisternas tro på ständiga innovationer?

Här beskriver du FRB, som har varit praxis inom bankvärlden sedan 1500-talet. Fokusera på att penningmängden skapas genom att individen skuldsätter sig mot banken och att han skall betala tillbaka skulden med de pengar han själv har lånat PLUS räntan som banken kräver in. Fråga vart den räntan skall komma ifrån. Fråga vart den skall komma ifrån om ALLT kapital som finns på marknaden har skapats genom skuldsättning? Tre svar på den frågan finns:

1) Genom ytterligare skuldsättning - skulduppskrivning

2) Genom att bankernas sparare och ägare konsumerar tillbaka sitt penningöverskott in i det ekonomiska kretsloppet igen .

3) Genom konkurser och kreditförluster, det vi ser idag.

Fråga vilka av dessa tre alternativ som är att föredra. Fråga vad som händer om man väljer alla tre samtidigt, som det är idag.

3. Det har avkunnats i flertalet domar att Federal Reserve (Fed) är en halvstatlig centralbank där presidenten bara utser 2 av 7 i styrelsen. Tillsammans med staten finns det då privata banker som har monopol på att ge ut USAs valuta med ränta. Om jag hade haft rätten till att skapa pengar i samhället och låna ut dem till ränta så hade väl hela tiden min andel av pengarna i samhället ökat tills jag har alla pengar inklusive egendomarna (pga konkurser)? Kanske bara ska nämna Riksbanken istället...

Det där är ett speciellt USA-problem, mindre aktuellt i Sverige. I Sverige lånar Riksgälden ut kontanter till staten mot ränta. Staten äger Riksgälden, med andra ord är den räntan bara en sifferlek som roar några räknenissar på riksbanken, men i USA är det blodig verklighet. Om Fed får hållas kommer de med tiden att äga hela USA:s ekonomi.

Fokusera istället varför medborgaren skall acceptera att staten skall ha monopol på att skapa bytesmedel mot ränta? Varför inte trycka egna pengar vid behov? Detta görs över hela Europa, största nuvarande experimentet finns i Chiemgauer.

Kanske du skulle kunna förklara pudeln kärna för mig Jerker (andra också såklart)? Eller hänvisa till sida som gör det bra (engelska funkar utmärkt). Sen så finns det väl alltid olika åsikter om vilka frågor som
behöver ställas/förklaras för gemene man för att sprida budskapet?

Pudelns kärna har du själv beskrivit, men jag tar den i sammanfattning en gång till. Pengar är inte en vara som andra varor, men behandlas som en sådan. Pengar är en symbol för värde, liksom att siffror är symboler för talvärden och bokstäver är symboler för ljudvärden.  Vi accepterar hyror - eftersom vi vet att uthyrningsverksamhet är förknippad med verkliga kostnader. Hyran på pengar - räntan, är inte motiverad om den är högre än administrationskostnaden för att hyra ut dem. Att folk är beredda att betala mer beror på att pengarnas dubbla roll som värdebevarare och bytesmedel gör dem mer åtråvärda än andra alla andra former av bytesmedel. Pengar rostar inte, de ruttnar inte som alla andra varor, tvärtom förväntas de ge arbetsfira inkomster till sina ägare. genom deras popularitet och den ökade efterfrågan på dem uppkommer en konstant penningbrist. Denna penningbrist möter bankerna , som kan skapa kontanter från ingenstans, genom att låna ut pengar mot att låntagaren lovar att betala tillbaka pengarna mot ränta, vilket på sikt ökar penningbristen och dessutom skuldsätter samhällets medborgare gentemot bankerna. (det finns en detaljdiskussion här om vem det är som drar nytta av kapitalackumulationen i bankerna, spararna eller bankernas ägare. Kom gärna med förslag på vad svaret på den fråga kan leda till för analyser ). PÅ sikt riskerar systemet att haverera i och med att bankernas ständigt ökande kapitalackumulation och medborgarnas galopperande skuldsättning tvingar fram allt oförsiktigare utlåning med påföljande konkurser och kreditförluster, det vi ser i USA idag.

Lösningen på problemet är att göra pengarna mindre attraktiva som bytesmedel - försämra dem helt enkelt. Och mannen som kom på denna lösning Silvio Gesell gjorde det genom att själv tjäna en förmögenhet på andras olycka under en depression och då ställde sig själv frågan hur detta kunde vara möjligt.

Vet någon om hur medvetenheten är i riksdagen?

Miljöpartiet har antagit den räntefria ekonomin i sitt partiprogram. Men språkröret Peter Eriksson verkar mest skämmas för beslutet, så vem som aktivt driver det i riksdagen har jag ingen aning om.