harvning, åt vilket håll?

[louise]

Ja då har jag tagit mig igenom plöjningen å ska harva. Ska det vara åt nåt särskilt håll i förhållande till plogfårorna?

[Filip Skräplund]

Harva första gången längs med plogfårorna, och med harvpinnarna gående ganska grunt.
Särskilt viktigt om det är gammal vall, går harven för djupt sliter den loss en massa torvor.
Nästa stråk diagonalt, sänk pinnarna något hack.
Tredje stråket diagonalt åt andra hållet i förhållande till plogtiltorna, sänk pinnarna ytterligare något hack.
Justera också sladdplankan så att den fyller ut håligheter utan att slita loss torvor eller bromsa för mycket.

[louise]

wow! tack! hade ingen aning om alla turerna

[RaggarBonden]

Det är bäst om tiltorna är riktigt torra vid första harvningen (grovharvning) för då faller de sönder lättare.

Grovharva flera ggr med några dagars mellanrum innan du finharvar (kör diagonalt) annars finns risken att du drar upp tovor eller helt enkelt vänder tillbaka plöjfåror ! Speciellt viktigt om man plöjt upp motsträvig gammal ängsmark.

RaggarBonden

[JBF]

Hejsan,
Vilken slags harv skall man börja harva med om man som jag har en fjäderharv och en gammal "pinna-harv" att välja på. Det som skall harvas är vääldigt gammal vall som plöjdes i höstas. (Inget skall sås förrän till hösten)

[Pjöllerberg]

Hejsan,
Vilken slags harv skall man börja harva med om man som jag har en fjäderharv och en gammal "pinna-harv" att välja på. Det som skall harvas är vääldigt gammal vall som plöjdes i höstas. (Inget skall sås förrän till hösten)

Fjäderharven.
Tänk på att det är sladdplankan (hoppas du har en sån på fjäderharven) som ska göra det mesta jobbet de första harvningarna, inte harvpinnarna.

[Tacitus]

Med en vanlig c-fjäderharv så får du lov att köra många gånger åt olika håll - MEN, du ska se till att du alltid avslutar med att köra i åkerns längdriktning innan du sår.

Genom att avsluta harvningen åt samma håll som du tänker köra med slåttermaskin el.dyl. så skumpar det inte lika mycket sedan, det är ett av skälen till att man inte vill ha åkrar med oregelbunden form.

Man vill ju ha alla hjulspår på samma ledd på den färdiga åkern... annars slår man huvudet i taket på traktorhytten sedan när det ska skördas.

[Pjöllerberg]

Om hjulspåren märks efter harvningen har man harvat för dåligt.
Det ska vara en så jämn såbotten som möjligt, och inte märkas nämnvärd skillnad om man kör med eller tvärs plöjningsriktningen.
Sen kan det bli svårt att se var man sått om harvpinnspåren går parallellt med såmaskinens riktning.
Jag brukade lägga sista harvningen diagonalt av den anledningen.

[louise]

Hur vet man att såbottnen är jämn? Å vad ÄR såbotten menar ni?

[Pjöllerberg]

Hur vet man att såbottnen är jämn? Å vad ÄR såbotten menar ni?

Såbotten är den fastare ytan under den harvade myllan.
Idealiskt för stråsäd är ca 5 cm under medelytan, har jag för mej
Sädeskornen ska hamna på såbotten för att få tillgång till kapillärt vatten, det är viktigt när det är försommartorrt.
Man får känna efter med stöveln här och där om det känns någorlunda jämnt.
Särskilt viktigt om det är vallinsådd, man hinner blir så förb-d på slarvigt förarbete annars, under de kanske 3+ år som vallen ligger.

[louise]

men hur då hårt, hur ska det kunna lbi hårt? och HUR hårt ska det vara?

[Pjöllerberg]

Vaddå hårt???
Ser inte ordet hårt nämnt i de senaste inläggen.

[Anders S]

Annars kan man med lämpligt redskap sönderdela grästorven några veckor innan man plöjer. Har inte gjort detta själv med traktor, men har stubbearbetat med relativt tungt tallriksredskap, och det hade nog rått på en vall också. Kräver dock en lite större traktor. (I det här fallet var det en BM 650.) Alternativ är stubbharv eller fräs. Båda dessa ställer väl också en del krav på traktorstyrkan. Som småbrukare med liten traktor kanske man hamnar i att plöja först och sen få en krånglig harvning? Men man kanske kan skumplöja? Det ger väl en bra stubbearbetning, även om det tar sin tid?

[Pjöllerberg]

Förr användes ibland en hemgjord sladd, tillverkad av två träbjälkar 8x8" och ca 2-3 meter långa, sammanbundna med två järnstänger i hål borrade diagonalt mellan två kanter, och ca 60-70 cm mellan bjälkarna.
Vid behov kunde man belasta sladden med sten.
Sen drogs den längs med plogtiltorna en tid före ordinarie vårbruket.
Funkade alltså ungefär som en fjäderharv med bara sladdplanka och uppfällda pinnar.
Det var väl främst på den tiden man harvade med häst och c-pinneharv, dom var lätta och klarade inte att sladda så mycket.

[louise]

Fast då, inte hårt.

[louise]

vad menar ni med att man ska sladda med c-harven?

[Pjöllerberg]

Såbotten är huvudsakligen obearbetad under vårbruket, så dess hårdhet kan inte påverkas.
Vanligen inget problem, om det inte finns gammal "plogsula", såom det kan bli på lerjord som plöjts på samma djup under många år.
Sen finns ju mulljord, där måste man se till att såbillarna inte går för djupt, t ex genom att välta före sådd.

Den sitter en sladdplanka på harven, ska göra i alla fall.
Det är den som gör grovjobbet.

Kör man med tallriksredskap eller fräs i vårbruket blir det för torrt, det gäller att vara rädd om musten så det nysådda gror snabbt.

[louise]

Men om man plöjer 20 cm djupt.. så kan  man väl inte säga att jorden är oberabetad från 5 cm å neråt?

Mulljord? Vad är det? Å varför ska man inte så på 5 cm djup där?

Jag har haft gris på min mark, som alltså är helt fri från tuvor men har blivit ganska packad på vissa ställen. Plöjer å harvar allt på en gång snart, ikväll eller imorrn.

[Anders S]

Kör man med tallriksredskap eller fräs i vårbruket blir det för torrt, det gäller att vara rädd om musten så det nysådda gror snabbt.

Detta görs på hösten, före plöjningen!
Det vill dock till att man har tid för detta extra arbetsmoment på hösten. Dessutom kan traktorn slira mer och fastna lättare vid plöjningen om man brutit/stubbearbetat vallen innan. Så det beror på.

[Anders S]

Men om man plöjer 20 cm djupt.. så kan  man väl inte säga att jorden är oberabetad från 5 cm å neråt?

Plogtiltorna hänger ihop helt eller delvis. Plöjer man på hösten så hinner den plöjda jorden dessutom bli mer eller mindre sammanhängande igen under vintern och tidiga våren. Plöjer man på våren blir det nog mer som du säger, att jorden delvis är bearbetad djupare än 5 cm. Men bara delvis, eftersom den bara är grovbearbetad.

Mulljord? Vad är det? Å varför ska man inte så på 5 cm djup där?

Mulljord bör väl hellre kallas mossjord. Det är jord på gamla utdikade mossar och kärr (kärrtorv). Det är en lätt jord som till större delen består av organiskt material. Har diskuterats i en del andra trådar här nyligen.

Jag har haft gris på min mark, som alltså är helt fri från tuvor men har blivit ganska packad på vissa ställen. Plöjer å harvar allt på en gång snart, ikväll eller imorrn.

Småbrukarens vallbrytare/stubbearbetare.