Bankers och pengars upphov

[Georgisten]

Kom över till mig ovh lär på ort ovh ställe !
De gamla kolshoserna är numera byägda , de som vill kan sedan köpa "aktier" i jordbruket , blir det vinst fördelas den mellan aktiehavarna . Blir det förlust förlorar du ingenting . Du får också rabbat på gårdens produkter och tjänster .
Traktor jobb , mjölk , kött etc .
Inga sedlar dock men en bok där det fylls i vad och hur .
Det är en gamal kvarleva från Sovjettiden .
Brödet som var subventionerat av staten var billigare än fodersäden så husdjuren föddes på statens bröd istället eftersom det var nästan gratis , man bakade heller inte hemmavid av samma anledning , mjölet var dyrare än brödet .

Är det "blat" ni ägnar er åt? Hänger inte med helt men det låter intressant!

Existens: Well, om du känner fört kan du ju svänga förbi Norrköping i vår då, www.ekolandet.se, där jag är styrelsemedlem sannolikt kommer att hålla ett föredrag/seminarium i alternativ ekonomi. I övrigt håller jag med dig. Alla som vill göra något åt grunden för vår samhälleliga ekonomiska problematik borde joina up. Nån nämnde skapandet av en alternativ valuta har jag för mig?

[Suresh]

En del av det forna Sovjet .
Fast ibland undrar jag , när affärerna fortfarande kör 5 års planering på inköpen ?

Jaja, nu förstår jag hur man skall betona esten. Vormsö i våra hjärtan.

[Bo]

Vi tänker oss en grupp öar befolkade med fredliga, intelligenta och produktiva människor som modell av världen med öarna som nationer och med några byar på varje ö.

Viss konkurrens mellan öarna och solidaritet i första hand med dem man har närmast måste tas för givet.

Man har börjat använda privata skuldsedlar som valuta som fungerar för handel och sparande inom byarna men vill ordna en mera pålitlig valuta som fungerar att handla med på hela den egna ön.

Varje by utser en kassör som fungerar som en primitiv bankir. – Han bedömer låntagarnas trovärdighet och värdet av deras säkerheter och löser in deras skuldsedlar mot andra som han själv signerat.

Låntagaren som intecknar huset, och får betala ränta på skulden, har en parallell i en som säljer huset och sedan får betala hyra för att få använda det. Det är den som har en skuld som skall betala ränta.

Banken byter till sig låntagarens skuldsedlar mot sina egna standardiserade som går att handla för. Låntagaren kan köpa realvärden direkt för pengarna eller ha dem på ett räntebärande konto på banken och betalar själv låneränta. – Där är alltså symmetri, - även bankiren betalar ränta på sin skuld utom på sedlar i omlopp och det är ju ett marginellt problem nu i en allt mera kontantlös ekonomi.

Behovet av valuta för handel och sparande är begränsat och när det är mättat, kommer varje nytt lån som medges, kräva att någon tidigare låntagare presterar realvärden i utbyte mot sina skuldsedlar.

Den osökta metoden att få denna balans är räntan på sparande och skulder. - Den som har ansvaret för att styra räntan, är den som signerat sedlarna och gjort utfästelser om deras värdebeständighet.

Höjd ränta styr dels genom att göra sparande lönsammare och därmed öka utrymmet för lånande, dels genom att göra skulder dyrare och därmed ge starkare incitament för återbetalning

Om man vill ha en valuta för hela ön och inte bara för byn, får man utse en centralbank som löser in de olika bankernas sedlar mot sina egna.

Nu blir denna centralbank ansvarig för valutans värdebeständighet och måste ges ett instrument att styra med. Så långt jag kan se, räcker det med att ha makten att bestämma vilken sparränta bankerna skall erbjuda och viss koll på att kreditgivningen är seriös och långsiktigt hållbar.

När ett lån inte kan återbetalas, fungerar istället säkerheten som likvid och inga ytterligare krav kvarstår.

[Suresh]

En dag kom alla de produktiva medborgarna på att de klarade sig lika bra utan ränta. Och sen fick centralbanken stå där för sig själv och skämmas.

[Bo]

Det är ingen olägenhet med att folk fortsätter att sprida individuella skuldsedlar/tillgodohavandebevis men de har ingen chans att tränga undan en valuta som man kan få ränta på.

Och ränta bör man få. Låntagaren som intecknar sitt hus till halva värdet, bör betala en ränta motsvarande hyran för halva huset. Han fortsätter ju att använda det. - Annat är det med en pantbank.

[esten]

Nä , inte så länge det finns folk som vill tjäna pengar utan eget arbete , men vill leva på andras .

[Bo]

Om det finns ett problem, så är det att folk vill njuta av en bekväm bostad även då de inte har råd med en. Genom att erbjuda en bra ränta på ett lån, får de tillgång till sparade medel som annars kunde satsats på angelägnare ändamål.

[Georgisten]

Negativ ränta är också ränta.

[esten]

Högkonjuktur i Sverige , Olof Palme myser . "-Låt oss göra något för andra ." Man sände bistånd till U-land ; U-lands hövding rikare och rikare . Börjar slåss med grannar för att bli ännu rikare .
Sverige får varken tillbaka pengar de lånat ut eller ränta .
Eu frågar "-vill Sverige vara med i EU?"
Sverige "-Nej Tack"
Då kommer Tyskland som har lånat ut massor av pengar till Sverige för att täcka Sveriges budget underskott och säger;
"- Ni SKA gå med för vi äger ER "

[Suresh]

Det är ingen olägenhet med att folk fortsätter att sprida individuella skuldsedlar/tillgodohavandebevis men de har ingen chans att tränga undan en valuta som man kan få ränta på.

Och ränta bör man få. Låntagaren som intecknar sitt hus till halva värdet, bör betala en ränta motsvarande hyran för halva huset. Han fortsätter ju att använda det. - Annat är det med en pantbank.

Men det är ju precis tvärtom Bo. Det upptäckte Gresham redan på 1500-talet.

Den räntefria valutan sprids och blir bytesmedel, medan den räntebärande blir värdebevarare och ligger still på bank. Till slut vill ingen ha den annat än som värdepapper.  

Fortfarande förstår jag inte varför man bör få ränta. Hyra betalar man för att täcka drift, underhåll, avskrivningar och behovet av nyinsvesteringar. Kostnader för kapitalets upplåning är en onödig kostnad som alla fastighetsvärdar försöker undvika. Om staten lät fastighetsägare belåna sina egendomar räntefritt utan bankvärden som mellanhand kunde hela hypoteksbranchen lägga ner och göra något annat, t ex syssla med riskkapitalism, vilket är det som alla som vill tjäna pengar på ägande bör göra. 

[Bo]

"belåna sina fastigheter räntefritt" innebär ju att överlåta ägandet. Varför skulle någon köpa något som säljaren hade fortsatt förfoganderätt till. - Svaret är räntan-hyran.

Det finns ju konkurrerande användning för lediga resurser i form av investeringar i produktiv verksamhet. - Den som lånar för att bygga ett hus, tar under en tid i anspråk arbetskraft och varor som kräver arbetskraft att få fram. Nivån på räntan är den som skall styra resurserna till de angelägnaste projekten.

Noll ränta eller negativ får man ju om tendensen att spara skulle vara starkare än tendensen att låna vilket innebär att produktionen väger över konsumtionen.

Att dåliga pengar tränger undan bra i handeln, är överspelat i en kontantlös ekonomi där alla tillgångar finns registrerade på bankkonton och handeln fungerar med kort.

[Suresh]

"belåna sina fastigheter räntefritt" innebär ju att överlåta ägandet. Varför skulle någon köpa något som säljaren hade fortsatt förfoganderätt till. - Svaret är räntan-hyran.

Svaret är - fastighetsförvaltning. Fråga mig, som förvaltar 700 fastigheter. Oj vad jag argumenterar för nollränta och låga hyror i styrelsen.

Vad häller belåning av fastigheter håller jag med dig. Fastigheter skulle inte belånas, de skulle leasas av fastighetsägaren till hyresgästen, som fick lov att friköpa dem efter lång tids boende.

[Suresh]

Att dåliga pengar tränger undan bra i handeln, är överspelat i en kontantlös ekonomi där alla tillgångar finns registrerade på bankkonton och handeln fungerar med kort.

Det beror på hur pengarna är konstruerade. Om en elektronisk valuta förlorade nominellt i värde med en procent i månaden skulle folk handla med den. Istället skulle de spara den valuta som behöll sitt nominella värde. Den "dåliga" valutan skulle tränga ut den goda som bytesmedel.

Ekonomiska reforminster vill göra om valutans fysiska konstruktion. Därför kan du inte utgå från dagens valutor i analysen av de systemen.

[Suresh]

Det finns ju konkurrerande användning för lediga resurser i form av investeringar i produktiv verksamhet. - Den som lånar för att bygga ett hus, tar under en tid i anspråk arbetskraft och varor som kräver arbetskraft att få fram. Nivån på räntan är den som skall styra resurserna till de angelägnaste projekten.

Och de angelägnaste projekten - vilka är de? Jo de projekt som de personer som håvar in miljoner i ränteintäkter bestämmer sig för att slösa sina pengar på - som att bygga en trevånings sommarstuga med inglasad altan längst ut på en kobbe i Bohusläns skärgård.

Räntetänkandet biter sig själv i svansen. Mycket vill ha mer är hela logiken.

[Bo]

För att beskriva läget efter normalitetens etablerande, är penningvärdet stabilt, valutans centralbank försvarar värdet genom att bestämma sparräntan för de banker som vill omfattas av garantier för insättarnas sparmedel. Bankernas säkerheter för lån är vad de får nöja sig med om återbetalningen uteblir, vilket gör att de kräver amorteringsplan och ett tak runt 60% av saluvärdet för lån till fastigheter.

[Suresh]

För att beskriva läget efter normalitetens etablerande, är penningvärdet stabilt, valutans centralbank försvarar värdet genom att bestämma sparräntan för de banker som vill omfattas av garantier för insättarnas sparmedel. Bankernas säkerheter för lån är vad de får nöja sig med om återbetalningen uteblir, vilket gör att de kräver amorteringsplan och ett tak runt 60% av saluvärdet för lån till fastigheter.

Normalläget är att sparräntan är 0%, administrationskostnaden för lån 1 % och demurraget (skatten på likvida medel, kontanter och transaktionskonton) 4% - 12 % räknat årsvis.

[Bo]

Har insett nu, hur relationen mellan bank och centralbank bör vara:

Basräntan som centralbanken styr, är vad det kostar bankerna att ha en nettoskuld i centralbanken och vad de får för pengar de skickat tillbaka. Det är också vad de måste betala för alla tillgångar sparare har på sina konton. - Transaktionskonton som sparkonton.

Marginalräntan kommer sedan ovanpå låntagarnas basränta och täcker risker och kostnader för verksamheten.
Årsavgifter för bankkort måste också tillåtas.

Då tror jag allt flyter bra för en ekonomi med sedlar men måste fortsätta begrunda den kontantlösa ekonomin.

[Bo]

Om man har tillgång till modern teknik och skall starta om från noll med ett valuta- och finans-system, börjar man med att fastställa ett mått på värde. – Skall det bli en global standard, måste det mätas i globalt gångbara värden. – Det kommer säkert att handla om en korg med råvaror och annat som sammanräknat visat sig värdestabil historiskt.

Kreditgivning åt individer och företag måste vara starkt decentraliserad eftersom den kräver en riskbedömning av varje klient men för sparande kan man ha ett generellt system som kan omfatta en hel nation för dem som nöjer sig med basränta.

Banker får kredit hos centralbanken mot basränta + risktillägg och mot insyn i verksamheten och mot att tillämpa gällande regler. Själv lägger de på ytterligare marginalränta för kredit i banken som täcker kostnader och risk.

Andra kreditgivare lånar ut insättares tillgodohavanden utan garantier, mot chanser till högre avkastning än basräntan.

[Georgisten]

Då tror jag allt flyter bra för en ekonomi med sedlar men måste fortsätta begrunda den kontantlösa ekonomin.

Finns andra som delar detta begrundande:

http://www.digitalcoin.info/

http://www.youtube.com/watch?v=zkc3Bx2lmy0

Skönt att slippa den där otäcka centralbanken trots allt.

[Bo]

Klickar inte längre på länkar p g a seg internetanslutning. 1/3 har jag bredband igen.