Är timmerstugor ekologiska?

[Filip Skräplund]

Vill man jobba helt i trä är en åtminstone tänkbar variant en vägg i dubbelt skiftesverk, med tjock isolering av sågspån eller kutterspån däremellan.
Skulle kunna fabriceras mha ett kedjesågverk, och ev en planhyvel med sidofräs för att fräsa tätande spont.

[Rosten]

Jag har uppgifter från Finland: över 20 cm i diameter fyller kraven för åretomboende i södra Finland, K-värde under 0,60, och kan därför användas också i vanliga bostadshus. I Lappland använder man en diameter över 25 cm.

Vart hittade du dom värdena?
Jag tog mina från böckerna man använder när man läser byggingengörslinjen på universitet. (jag bor ihop med en byggprojektledare . Så själv får jag agera arbetare )

[larsw]

Vart hittade du dom värdena?
Jag tog mina från böckerna man använder när man läser byggingengörslinjen på universitet. (jag bor ihop med en byggprojektledare . Så själv får jag agera arbetare )

Kan du skriva ut det data du har hitttat, så vi kan räkna på det? u-värde räknas väl ut omvänt om jag minns rätt  U = 1/k, eller något sådant. Så det går inte att jämföra rent linjärt.

Fast det var några år sedan jag gjorde det.

Isover har ett program på http://www.isover.se/sw29671.asp som Windowsanvändare (dvs inte jag) kan ladda ner och leka med.

Fördelen med solida timmerstockar är att de lagrar värme, så när man är en bit in i eldningssäsongen så kommer man ha en jämn och fin värme i huset, även om det går åt mycket energi. Därmed kan huset upplevas varmare än en stuga som är isolerade med 72mm mineralull, men energiförbrukningen blir lika hög.

Och en ännu större fördel är att det inte blir så varmt i huset på sommaren, iaf inte dagtid. Ett "vanligt" hus som bara är isolerat med 72mm mineralull blir kokhett när solen ligger på sommartid (har bott i ett sådant). Med timmerväggar så klarar man sig längre.

[Knut]

Ekologiskt ja, enl Skogsstyrelsens  "skogseko" tror jag jag läste

[2rosor]

Timmerstugor kan inte hålla värmen enligt normerna

[2rosor]

Om man tittar på lambda värdena så behöver en trävägg vara cirka 4 gånger så tjock som en mineralullsvägg. Om du behöver ha 30 cm minull så behöver träväggen vara 1 meter tjock!!! och lite till....

Värmeledningstal (lambda)
trä med densitet 0,4-0,7kg/dcm3 och 10-15% fukt = 0,13
glasullmatta (densitet 0,10kg/dcm3) =0,031
stenullmatta (densitet 0.11-0,16kg/dcm3)=0,032
träfiberplattor: halvhårda= 0,07, hårda =0,12
sågspån = 0,09
kutterspån löst pakat = 0,06

[ersam]

Om man tittar på lambda värdena så behöver en trävägg vara cirka 4 gånger så tjock som en mineralullsvägg. Om du behöver ha 30 cm minull så behöver träväggen vara 1 meter tjock!!! och lite till....

Detta är nog en högst teoretisk uppfattning, eller?
Mina väggar är ca 12 cm tjocka (timmer). Tror du allvarligt att det skull räcka med 3 cm mineralull för att få samma inomhuskomfort?
Att enbart räkna på isoleringsvärde går inte.

ES

[larsw]

Inomhuskomfort och energiåtgång är inte samma sak. Du kan uppnå samma komfort, men det går åt mer energi, dvs kostar mer (om du så har gratis egen ved).

Sätt 95mm isolering innanför timmerväggarna, kommer göra underverk för komforten och ekonomin. Helst mer, förstås. Eller kanske dubbla timmerväggar med 190mm isolering emellan dem? Tjockt blir det. Men varmt på alla sätt.

Själva har vi solida träväggar av dem gamla sorten, med 95mm tilläggsisolering på insidan och 95mm på utsidan. Eller var det tvärt om? Utmärkt på våra breddgrader iaf, varmt om vintern, svalt om sommaren. Väggarna är ca 30-35cm tjocka. Om det är optimalt byggnadstekniskt att ha tilläggsisolerat på det viset lämnar jag öppet. Skyller på gamla ägarna. Huset är iaf välventilerat (=dragigt här och var).

[take]

Tillägsisolering ska göras på utsidan om man har timmerhus, annars kan det lätt bli fuktproblem.

[larsw]

Tillägsisolering ska göras på utsidan om man har timmerhus, annars kan det lätt bli fuktproblem.

Jo. 45mm brukar dock anses vara OK att sätta på insidan, iaf enligt isoleringstillverkarna, Isover har ngn skiva just för det ändamålet i gamla trähus. Kan vara bra för att få släta väggar på insidan om man vill ha sådana.

Det är möjligt att det är vad vi har  (45mm) och 135mm på utsidan, tittade bara som hastigast efter när vi rev bort en innervägg.

Det är en hel vetenskap det där. Det enskilt viktigaste är att nollpunkten och med den den mesta kondensen aldrig hamnar i ett organiskt skikt. Har man isoleringen på utsidan (icke-organisk isolering typ glasfiberull eller mineralull), så är man "säker". Ex +20 inne, -20 ute, nollpunkten hamnar mitt i väggen ur isoleringssynpunkt. Dock isolerar ju isolering mer än trä, så säg 200mm isolering utanför 250mm timmer, så hamnar ändå nollpunkten kanske 120mm in från ytterväggen, av 450 möjliga, dvs i isoleringen. Helst skall det förstås vara en ventilerad luftspalt där fukten är tänkt att kondensera, men den punkten flyttar sig beroende på temperatur ute och temperatur inne, så hur det skall gå till vet iaf inte jag.

Sedan är det en hel vetenskap till med fuktspärrar (=plast), som skall placeras innanför innersidans ytskickt (gipsskivan eller nåt). Fast det hela faller ju så fort man slår en spik i väggen och punkterar fuktspärren. Detta iaf för att hindra från att fukten inne i huset vandrar ut i väggen och kondenserar. Fast när det är varmare ute än inne, så vandrar istället fukten in i väggen utifrån och kondenserar och ligger kvar och myser tills det blir rätt temperatur för mögel.

Att bygga och äga hus är att dö. Man kan inte vinna.

[2rosor]

Men timmerväggar klarar inte normerna? Om de inte är metertjocka... eller ska man lägga isoleringen i taket -  2 meter minull på taket?

[ersam]

Men timmerväggar klarar inte normerna? Om de inte är metertjocka... eller ska man lägga isoleringen i taket -  2 meter minull på taket?

Detta tal om normer. Jag inser självklart att ett hus som byggs inte skulle klara några som helst normer med 3 cm mineralull i väggarna. Men mitt hus är från 1870-talet med timmerstomme utan tilläggsisolering. Otäta tvåglasfönster och drygt 300 kvm. Detta värmer jag med pellets för 15-16000 kr per år. Förvisso har jag olika klimatzoner i huset. Barnen spelar gärna pingis i 12 grader i salongen och jag kan hämta en bok i biblioteket utan att för den delen ha fullt pådrag där. I större delen av huset har vi säkert 18-20 grader.

Det har ringt försäljare av värmepumpar, jag har tittat på uppgifter om tilläggsisolering och byte till energiglas. Men inget går att räkna hem. Det uppfyller säkerligen inga normer men att säga att det skulle behövas två meter mineralull på vinden läter bara befängt.

ES

[Filip Skräplund]

Filip skrev ovan: En timmervägg har för dålig isolering för framtida krav, men för dagen är det väl tillräckligt.

ES

Vad jag menade är att det troligen blir passivhus som är normen i framtiden, och då står sig timmerhus ganska slätt.
Jag har bott i timmerhus i större delen av mitt liv, nu är det ett med 6 tums timmer + ytterpanel, treetex, gips, invändig isolering här och där mm.
Men nog blir det utkylt ganska fort, speciellt när det är rått och blåsigt ute. Då får man elda rätt bra för att hålla värmen.
Vindskydd är alltså jätteviktigt, och jag befarar att en traditionell timmervägg utan vindskyddande lager blir rätt dragig.
Ett alternativ skulle kunna vara spiklimmade massiva plankväggar, med fördel sågade av grovkvistigt slipersvirke = relativt billig råvara.

[2rosor]

Men massiva träväggar klarar inte nya normen och då lär det inte bli några knuttimrade hus med träet synligt både ute och inne.

[2rosor]

Den nya normen ställer istället krav på energianvändning per kvadratmeter och år, kWh/m2år.

Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år.

Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.

[Filip Skräplund]

Knuttimrat är för nostalgiker, inte för energisparare.

[ersam]

Den nya normen ställer istället krav på energianvändning per kvadratmeter och år, kWh/m2år.

Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år.

Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.

En snabb kalylering på mitt hus med pellets är energiinnehåll 4 800 kWh/ton x 6 ton = 28800 kWh
Mina 300 kvm ger då ett värde på 96 kWh/m2år. Räknar jag källaren på ca 50 kvm då blir det 82 kWh/m2år. Detta är dock utan varmvattnet som värms med el - tyvärr.

Jag kan erkänna en sak och det är om det hade varit rejält kallt och blåst hela vintern igenom - då hade man säkert förbrukat det dubbla. Men kom inte och säg att timmerhus är dåligt isolerade! Vad krävs för att kvala in i passivhusligan?

Men massiva träväggar klarar inte nya normen och då lär det inte bli några knuttimrade hus med träet synligt både ute och inne.

Det är kanske här vi snackat om varandra lite. Jag har pratat om timmerstomme och den har i regel panelvirke och skivor eller motsvarande invändigt (tretex).

Personligen skulle jag bli väldigt tacksam om man slapp se "alpvillor" här och där! Ett mindre härbre i skogen har jag inget emot!

ES

[2rosor]

Vadå - nostalgiker - människor har väl bott i knuttimrat i tusentalsår!
Ska vi inte få bo som våra förfäder och förmödrar?

[2rosor]

Den nya energinormen från 2006 förbjuder oss det!
ÄR DET EU BAKOM DEN?
 

Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år. Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.

[take]

Principen är helt rätt anser jag.  Man ska inte anno 2008 kunna få bygga hur energikrävande hus som helst. För experimentverkstäder bör man kunna få undantag man det mesta som produceras ska inte använda extern energi i nån större skala.