En bot för inflationen

[thunen]

Jag tror enda sättet att stabilisera ekonomin är att förbjuda lån mot ränta. Utan lån mot ränta så skulle sakers värde återgå till att vara kopplat till deras faktiska värde just nu, istället för vad folk tror det kommer vara värt i framtiden. 

Det skulle antagligen fortfarande förekomma spekulation i sakers värde, men inte i samma omfattning som tidigare eftersom det endast skulle vara de egna pengar man kunde spekulera med. Men spekulation i sakers värde menar jag allt från aktie köp till köp av hus.

[Westan]

Nu tänker vi att alla utnyttjar möjligheten att låna på allt de äger vilket efter hand kommer att resultera i att banken äger allt av värde alternativt att man är skyldig banken allt av värde.

Tänk istället att det från början fanns en valuta som hette kronor och som fungerat trots att den inte var knuten till realvärde och individer sedan hade börjat ge ut privata skuldsedlar mätta i kronor. - Och med sina realvärden som säkerhet. Detta hade lett till smygande inflation som sedan tilltagit efter hand som allt fler på detta sätt belånade sina tillgångar.

OM nu alla gjorde likadant och hade lika mycket att belåna, skulle läget bli detsamma som om ingen från början belånat något alls: Det skulle funnits mycket mer pengar i omlopp och om de vore jämnt spridda, skulle man bara vara skyldiga varandra sina realvärden.

I ena fallet blev alltså alla skyldiga banken allt man ägde men i det andra fallet var man lika rik som från början trots att man inte konsumerat mer.

Kontenta: Vi är offer för en jättebluff som går ut på att beröva oss allt vi äger. Det kan vara en omedveten lapsus men det kan också handla om en konspiration.

Om inte om fanns.............

[Maxx]

Jag tror enda sättet att stabilisera ekonomin är att förbjuda lån mot ränta. Utan lån mot ränta så skulle sakers värde återgå till att vara kopplat till deras faktiska värde just nu, istället för vad folk tror det kommer vara värt i framtiden. 

Det skulle antagligen fortfarande förekomma spekulation i sakers värde, men inte i samma omfattning som tidigare eftersom det endast skulle vara de egna pengar man kunde spekulera med. Men spekulation i sakers värde menar jag allt från aktie köp till köp av hus.

Får inte stycke 1 o 2 att gå ihop!?

Låg ränta => hög inflation! Detta pga att svensson då köper mer (med lånade pengar). Hög efterfråga möjliggör prishöjningar utan att tappa kvantitet!

Det mest skrämmande är inflationen på bostäder, de senaste åren! Unga familjer intecknar i princip resten av sina liv! Deras arbetsgärning, kommer att bli, att de avlönat bankpersonalen...

 /M

[Bo]

Pröva tanken att finansinspektion eller riksbank hade makt att bestämma inlåningsräntan och att bankerna måste ha balans i räkenskaperna.

Uppgiften skulle vara att stabilisera penningvärdet och för detta behövs väl bara, att någras lånande = uttagande av konsumtion i förskott, motsvaras av andras sparande = uppskjutande av sin konsumtion till senare.

Balans i räkenskaperna får bankerna då ordna genom att låna medel av varandra mot ränta och säkerheter och säkerheterna är deras egna låntagares panter för sina lån.

[Westan]

Pröva tanken att finansinspektion eller riksbank hade makt att bestämma inlåningsräntan och att bankerna måste ha balans i räkenskaperna.

Uppgiften skulle vara att stabilisera penningvärdet och för detta behövs väl bara, att någras lånande = uttagande av konsumtion i förskott, motsvaras av andras sparande = uppskjutande av sin konsumtion till senare.

Balans i räkenskaperna får bankerna då ordna genom att låna medel av varandra mot ränta och säkerheter och säkerheterna är deras egna låntagares panter för sina lån.

Som en blind höna vägrar du att förstå att den verkliga ekonomin också måste vara i balans. Inte bara dess
spegelbild i penningflöde.

Den olikmässiga, ojämna utvecklingen  är grundläggande för alla system - det har den nya fysiken visat.
Komplicerade system har inneboende motsättningar som under givna omständigheter faller ut och blir dominerande
och då övergår jämnvikt i sin motsats i oordning och kamp för en ny harmoni.

När produktionskapaciteten flödar över gränserna för vad konsumtionen kan suga upp då hjälper inga som
helst peningpolitiska hästkurer.  Till slut slår verkligheten genom.

Det finns ingen - knappast ingen - ekonom som tror att de ständigt uppdykande kriserna går att ändra med
mindre än att själva det kapitalistiska system ändras.

[Bo]

Jag förstår inte dina bekymmer för överkapacitet i produktionsapparaten. Den överkapacitet vi ser just nu i t ex bilbranschen beror ju på finanskrisen och utlöste inte finanskrisen.

Produceras det mer av en produkt än man får avsättning för, resulterar det normalt i att man friställer folk som då istället kan börja producera något det finns brist av.

Sedan när vi har gott om allt, drar vi ner på arbetstakten och unnar oss mera fritid.

[Westan]

Jag förstår inte dina bekymmer för överkapacitet i produktionsapparaten. Den överkapacitet vi ser just nu i t ex bilbranschen beror ju på finanskrisen och utlöste inte finanskrisen.

Produceras det mer av en produkt än man får avsättning för, resulterar det normalt i att man friställer folk som då istället kan börja producera något det finns brist av.

Sedan när vi har gott om allt, drar vi ner på arbetstakten och unnar oss mera fritid.

Vad vi pratar om är ett ekonomiskt system som har kriserna inbygt i systemet. En av de faktorer - motsättnigar som kan iaktas är den mellan konsumtion och produktion, att de utvecklas språngartat vilket leder till kriser. En annan är den olikmässiga utvecklingen mellan konsumtionsvaror och produktionsvaror och utvecklingstakten den emellan som också kan tjäna som en abstraktion för att förstå ekonomins komplexitet.

Visst sker det en anpassning genom marknaden som den nu fungerar men ingalund utan kriser.

"Sedan när vi har gott om allt, drar vi ner på arbetstakten och unnar oss mera fritid."
Med det tillväxtberoende ekonomiska system vi har leder detta ditt förslag till ekonomisk förödelse om det tillämpas i stor skala.

[Bo]

Ju bättre vi slimmar marknadsekonomin, desto mindre kriser blir det. Det finns inga andra system att välja bland. Är du missnöjd med något, får du precisera hur du vill att reglerna skall förbättras.

[Westan]

Ju bättre vi slimmar marknadsekonomin, desto mindre kriser blir det. Det finns inga andra system att välja bland. Är du missnöjd med något, får du precisera hur du vill att reglerna skall förbättras.

 inte skall du behöva vara irriterad för problematisering. Eller har du svårt att se sanningen i vitögat om det beskriver brister i marknadsekonomin.

Själva begreppet marknadsekonomi leder många gånger tänkandet fel. Marknadsekonomin ses som FRI - en fri marknad. Den fria marknaden har dock kapitalismen slagit ihjäl för länge sen. Den existerar inte annat än som en konstruktion bland vissa ekonomer.

[Bo]

Ekonomin fungerar i den mån den är en marknadsekonomi och det är i insikt om det man har frihandelskonferenser och försöker upprätta frihandelszoner men marknadsekonomin hotas från olika håll och just nu var det krisen i finanssystemet och en hotande regression tillbaka till protektionism.

[Westan]

Hur ser exempelvis markanden för livsmedel ut i sverge är det en fri markand?
Är produktionsledet en fri markand? NIx
Är distrubutionsledet en fri markand?  Ännu mer NIX.....

På grund av monopoliseringen av livsmedelsmarknaden håller nu sverges mjölkbönder på att slås ut!

Ok, detta är en konsekvensen av marknadsekonomin - den reelt existerande - Men det är ingalunda en fri markand.
Det är kapitalism driven till extrem koncentration.

Frågan om inflationen är ett stickspår vad det gäller frågan att förstå den rådande krisen.
Du har inte kunnat visa på något som strider mot detta. 

Och få är de ekonomer som fiskar i denna gööl.

Du får hitta på något riktigt spännande  - INNEHÅLLANDE HÅRDA FAKTA -  annar sätter jag för min del punkt i denna tråd

Hej

[Bo]

Du får läsa vad du själv skriver. Det är avvikelserna från marknadsekonomin som är problemet.

[sub rosa]

Om en nation helt eller delvis saknar råvarutillgångar så klassas deras valuta som värdelös-menar du!

[Bo]

Vem riktar du denna anklagelse mot och på vilka grunder?

[Bo]

Tänker man sig tillbaka till papperssedelns uppkomst, kan det handlat om ett sädesmagasin där man fick tillgodohavandekvitton mot antal säckar man lämnat in och dessa kvitton fungerade sedan som värden i byteshandeln i trakten.

Vi tänker oss magasinsföreståndaren som den förste bankiren och begrundar när han passerar en otillåten gräns.

Odlaren är exakt likställd med låntagaren. Man kan ju se honom som en som vill ha sådana kvitton och lämnar sina säckar med säd som säkerhet.

En låntagare kan komma och vilja ha sedlar mot sin åkermark som säkerhet och andra panter kan också accepteras även om de är kvar i låntagarens besittning.

Texten på sedlarna måste då omformuleras till att gälla "en säck säd eller motsvarande värde" och bankiren vara förpliktigad att ha balans i bokföringen.

En eventuell generell tendens att vilja ta ut konsumtion i förskott och belåna allt man äger kommer väl att stävjas med automatik. När det redan finns så att det räcker av sedlar i omlopp och för sparade hemma som en trygghet för sämre tider, kommer allt ytterligare låntagande att balanseras av att folk löser in sina överskottssedlar i realvärden: låntagare börjar bli av med det de satt i pant.

Det kan finnas lånebehov även från folk som saknar säkerheter men har lovande projekt och för att bankiren skall kunna låna ut även till dessa mot en ränta, måste han få folk att deponera sedlar mot ränta och risk.

I denna primitiva ekonomi reglerade det sig själv med sedelmängden genom att folk kunde lösa in sedlar mot garanterat realvärde. När sedelmängden alltså ökar och tangerar gränsen där man får mindre för pengarna, löses det in så mycket att den generella prisnivån återställs.

[Georgisten]

Enligt den kände ekonomen Richard A Werner uppfanns de första sedlarna i Kina, under mongolkejsaren Kublai khans styre på 1200-talet. Han hade en makt över sitt land Europeiska kungar bara kunde drömma om. Enväldigt styrde han all handel och vilka företag som skulle leva eller dö. Han förstod nämligen att utan makt över penningtillgången har en regering inget större inflytande över sin ekonomi och tog därför denna kontroll på största allvar. I Europa där man betalade med ädla metaller gjorde guldbristen, likviditetsbristen, att man tröstlöst försökte utveckla alkemikonsten. Regenterna hade därmed inte en chans att kontrollera sina marknader eller att skuldfritt finansiera sina krig. Men i Kina visste kejsaren att det bara var för staten att trycka pengar och låta dem flöda ut i produktiv offentlig verksamhet för att full statlig likviditet skulle infinna sig. I Europa fick kungarna förlita sig på skatter från medborgarna och lånesedlar från guldsmederna... som förstod att utnyttja detta övertag till sin fördel o blåsa dem big time, precis som de - bankerna - gör än i dag. Dumma européer! Kublai khan o sin sida bestämde vilka verksamheter som skulle få statliga lån och vilka som inte skulle få det o därmed var han enväldigt styrande över all handel. Han behövde inga guldsmeder till annat än att tillverka fina smycken o d.

Så... vem har makten över penningmängden i vår ekonomi? Vad kom först hönan eller ägget? Och är det ägget som lägger hönan eller är det hönan som lägger ägget?

[Suresh]

I europeisk kultur är det status att vara en privat penningutlånare.

Det är udda, ur ett internationellt och historiskt perspektiv.

[Bo]

Tydligen ger det inte tillräckligt status eller ekonomiskt utbyte att vara långivare jämfört med att vara låntagare, eftersom sparandet inte täcker lånandet utan det krävs ett inflationsdrivande tillskott av nytryckta sedlar.

[Suresh]

Tydligen ger det inte tillräckligt status eller ekonomiskt utbyte att vara långivare jämfört med att vara låntagare, eftersom sparandet inte täcker lånandet utan det krävs ett inflationsdrivande tillskott av nytryckta sedlar.

Spararna har inte råd att spara , eftersom de måste betala tillbaka lånen med ränta för pengar som inte är tryckta ännu. Räntan driver fram ökningen av valutamängden genom ökad privat skuldsättning.

Sen finns alltid tendensen att låna för mycket pengar vid en fri kreditgivning, men med en kreditgivning utan ränta blir åtminstone skulderna teoretiskt möjliga att betala tillbaka.

[Georgisten]

Spararna har inte råd att spara , eftersom de måste betala tillbaka lånen med ränta för pengar som inte är tryckta ännu. Räntan driver fram ökningen av valutamängden genom ökad privat skuldsättning.

Sen finns alltid tendensen att låna för mycket pengar vid en fri kreditgivning, men med en kreditgivning utan ränta blir åtminstone skulderna teoretiskt möjliga att betala tillbaka.

Eller liksom vid en helt statlig kreditgivning mot ränta men där staten även pytsar ut pengar i cirkulation vid sidan av genom olika offentliga projekt så att räntan blir betalningsbar.