Förening för fjällnäraboskap

[fjällnära]

långt mellan uppdateringarna på deras sida ser jag 

[Anna Ho]

Detta är första gången jag dristar mig till att skriva nåt på denna sida men nu kan jag inte hålla mig längre!

Jag tycker det är tragiskt med denna diskussion, att ödsla så mycket tid och energi på ständigt denna "fjällnära" ko. Enda anledningen till att vi idag har denna variant är för vi på 90-talet när inventeringen av renrasiga fjällkor började trodde att detta var den helt ursprungliga fjällrasen, någonting som den "vanliga" fjällkon stammade ur. För att bevara de unika gener som vi trodde dessa djur hade kallades de för fjällnära och hölls skilda från de "vanliga" fjällkorna.

Sedan dess har tiden gått och nu vet vi att fjällkon inte stammar från de fjällnära. Utan att det är tvärtom, de fjällnära korna stammar från den riktiga fjällrasen. Det är med andra ord så att de fjällnära korna stammar ur riksstamboken precis som alla andra nu levande fjällkor.

Dessutom har man lyckas tappa bort en del viktiga och unika egenskaper som finns kvar hos riktiga fjällkor, vilket borde göra riktiga fjällkor till mer bevarans-värda än fjällnära.

Då ställer jag mig frågande vad det är vi ska bevara och varför! Ska alla varianter på en ras bevaras? Om jag bara använder egna tjurar i min besättning så har jag ju om tjugo år en helt unik Böle-ko, till fulländning anpassad för mina strandbeten och myrar. Men om denna ko flyttar till skåne och bor där i tjugo år, vad har vi då kvar för gener från den ursprungliga Böle-kon?

Jo, nada, noll och intet. Då har vi en ko som förmodligen skulle dö svältdöden på fjället i Lappland!

Med andra ord, vi måste hela tiden veta vad vi ska avla mot, så som människan gjort i 1000-tals år, annars tappar vi ofelbart bort alldeles för mycket på vägen!

Men jag får väl ändå önska den nya föreningen lycka till med sitt arbete, och hoppas att de flesta skall mjölka sina fjällkor, nära eller inte. Och att flera skall upptäcka att den vanliga fjällrasen är en helt underbar ras, som man dessutom kan leva på!

Uj, vilket bra inlägg, applåder ifrån mej !!

[Brottan]

Tackar Anna Ho!

Jag börjar faktiskt tycka att vi måste stämma i bäcken nu om inte det så kallade bevarandet av den fjällnära kon ska urarta helt.

På ett sätt skulle det kanske vara bäst att låte de självutnämda avelsprofeterna styra och ställa som de vill. Då har de förmodligen utrotat den fjällnära varianten helt inom några årtionden. I vilket fall som helst lär det ju inte finnas många egenskaper kvar att bevara vid det laget.

Men tyvärr så har ju dessa trottoar-bönder tydligen lite mer tid än vi heltidsbönder när det gäller att odla kontakter med myndigheter och dyligt. Då är ju risken att deras inavels-strategi blir allenarådande och flyttar fokus från de som verkligen bedriver ett seriöst avelsarbete med våra lantraser.

Mycket är ju så dumt att man många gånger inte ens ids kommentera det och man tänker att det är bäst att tiga ihjäl dessa profeter, men nu är det nog dags att sätta ner foten och säga stopp, inavel kan aldrig vara en avels-strategi.

Visst känns det grymt att ta ifrån kalven från mamman när den är nyfödd, men vi måste ju se på vad det är som har format den ras som vi ska bevara, vilka forutsättningarna har varit under flera hundra år. Då slog man ihjäl kalven innan den ens hade hunnit torka i nio fall av tio. Man behöll ju bara nån kviga per år, och inte behöll man då kvigan efter den trögmjölkade kon, eller kon som inte kom hem på kvällen, eller kon som hade en tendens att trampa sig på spenarna, eller kon som man fick leda till tjuren gång på gång för att hon skulle ta kalven. Nej, har man nån gång avlat hårt så var det förr i tiden, inte tusan hade man råd med nåt annat då!

Avel avel avel avel! Allt handlar om avel! Avlar vi inte mot nåt så går vi bakåt, så enkelt är det ju. Inom fjällrasen avlar vi på att få en ko som vi kan leva ekonomiskt på, samtidigt som vi har breddat den genetiskt. Genom att bara lägga på tjurar efter friska kor som mjölkar bra har vi i alla fall lyckats förhindra en avkastningsminskning inom rasen. Nån stor ökning av avkastningen har det inte blivit men vi har i alla fall motat bort inavels-spöket inom fjällrasen. För tillfället kanske ska tilläggas.

Nej, tyvärr är det så att jag personligen anser det vara synd att ordet fjällnära myntades som begrepp om en grupp djur, och sedan togs som namn på en nästan helt egen ras. Det hade varit bättre om dessa kor tagits in i den stora riktiga fjällko-familjen då dessa inte var annat än vanliga fjällkor, kanske lite mer inavlade och hållna lite mer extensivt, nåt annat var det ju inte.

Nu har vi i stället fått detta tjafs om dom 200 fjällnära djuren som det står om lite varstans( hittade t.o.m en notis i en tidning som heter lantliv, och som inte har ett j-a dugg med lantbruk att göra!)

Så vitt jag vet finns det väl bara sju fjällnära djur och det är väl de som lever på lillhärjåbygget,(kanske finns fler, jag har inte forskat så djupt!), och en diko i skåne kan ju för allt i världen aldrig bli en resurs i en avel där syftet är att bevara en mjölkras!

Inget ont om alla som har fjällnära kor, de tycker precis lika mycket om sina djur som jag tycker om mina, men frågan som gnager är ju ändå varför ska vi bevara detta, och särbehandla dessa djur, de är ju vanliga fjällkor i grund och botten!

[Johan P]

Det tycks att våran nykomling här på forumet har blandat i hopp begreppena lite grann.
Den sortens rasavel som Fjällrasavel förespråkar är utveklingsavel där har man ekonomiska intressen som en viktig del i avelsarbetet. Medan man i bevarandeföreningarna arbetar för ett långsiktigt bevarnade är saker som Founderlinjer storlek. Att använda maximalt med handjur och härstamning spelar större roll.
Den modell för rasbevarande som är mest förekomande och dominerande inom landet är Genbanksmodelen, jag antar att dom flesta som läser på detta forumet vet vad det innebär att ha en genbank om inte kan ni gå in på lantrasforumshemsida där finns länkar till alla det föreningar som använder modelen. På deras hemsidor finns det mer detaljerad info om hur man praktisk arbetar med det olika djurslagen
Det finns i dagsläget minst 35 Genbanker och den har visat sig var mycket lättarbetad och effektiv för att bevara den genetiska mångfald som finns inom rasen när man hittar den. En aledningen till att vi i dag har en sådan mångfald av gamla svenska husdjursraser är att folk inte har lyssnat på dom som förespråkar förädlingsavel!!
Det är hos egensininga män och kvinnor inte alltid bönder som man har hittat dessa djur, det kan inte har varit lätt att stå emot det tryck som fanns hos grannar och kollegor att avla mer effektift att få mer kött ull mjölk och ägg, men som man säger bara död fisk flyter medströms.
Tack vare att dessa människr inte lätt sig skrämmas för inavels skräcken har vi i dag flera livskraftiga koraser så som Väneko och Ringamålako. Dessa raser kommer från små och slutna besättningar där man använde sina egna tjurar, och på grund av det finns dom kvar i dag.
 Det  där med att SJV skulle favorisera vissa föreningar tror jag med att du har fått lite om bakfoten. Om jag innte mins helt fel fick Fjällrasavel 180000 kr till sin tidning och kompetensutvekling förra året.
Ett annat exempel är att man varje år spermatappar 5 tjurar från Fjällrasavel medan föreningen allmogekon som ansvarar för tre raser bara har tre platser.
Samma SJV som under flera år vägrade att ge ståd till föreningen Allmogefåret för att man tilätt gruppbetäckning i sin avelsplan. Så vem det är som odlar kontakter kan man själv räkna ut.
Sen det där med att Fjällnära är vanliga fjällkor, grupperna har ett gemensamt ursprung i en nordlig allmogeko, som hade en mycket stor vatiation.
Ett exempel på detta är att många av korna var behornade detta är något som man har avlat bort. Att säga att fjällnära och fjällkor är samma ras är som att säga att gutefår och pälsfår är samma ras, bägge raserna har sitt ursprung i det gotlänska utegångsfåret. Det faktum att dom har en gemensam anfader gör dom inte till samma ras! Sen att fjällrasavel tillåter korsningsdjur i avel med fjällnära gör inte saken bättre.
I Funäsdasgruppen finns det ett mycket stort inslag av vanlig mjölk fjällkor, den som inte tror mig kan gå in på fjällrasavelshemsida och läsa själva. Faktum är att vid dom första inventeringarna av besättningen tog man inte med den bland dom fjällnra för att djuren var så påverkade.

[Ronny]

Bevara eller följa med strömmen?

Om man, liksom jag, tycker det är vårt långsiktiga ansvar och förbannade skyldighet att bevara våra lantrasers egenskaper och variation till kommande generationer, håller jag med Johan.

Att verkligen "bevara" kostar förmodligen pengar. Vi måste vara medvetna om att det rör sig om utkonkurrerade raser som vi försöker rädda, i just den oförändrade skepnad som de, trots allt, fortfarande befinner sig i.

Att "utveckla" lantraserna, i bemärkelsen att till varje pris, med riktad selektion eller inkorsning, göra dem konkurrenskraftiga i dagens hysteriska animalieproduktion, ger kanske ekonomisk förtjänst i ett kortsiktigt perspektiv. Sånt kallar jag definitivt inte att bevara! Vi som uppskattar de gamla inhemskt anpassade lantrasernas egenskaper, ser fördelarna med att bevara lantraserna med sina ursprungliga egenskaper i behåll.

De mjölkbönder som har vanliga fjällkor har ca 5.000 (femtusen) icke utrotningshotade mjölkkor i mjölkproduktion. Väl så! Varför inte låta oss "inavlare" få vara i fred och rädda de sista oförädlade spillrorna av fjällrasen åt eftervärlden. Det kostar ju er ingenting i bidrag. Vi skiter väl i dom sekinerna. Men, ta död på dom sista spillrorna det kommer ni inte att lyckas med. med eller utan myndigheternas välsignelse. Jag lovar!     

[anders 67]

De har ju haft semin på Lillhärjå bygget också,708 Bill en riktigt mjölkstark elittjur är ju bl.a använd

[Johan P]

Visst Bill har använts det är det ingen som bestrider, detta är ett faktum något som har hänt och man får basera sitt framtida bevarande arbete utifrån det. Den semineringen kan man aldrig göra ogjord men det är bra att sådana sentida tilskott blir kända så man kan ta med det i bevarandearbetet. Nästan alla av dagens mjölkfjäll och rödkullor har inslag av andra raser oftast från våra grannländer.

[Ronny]

Det var ett snabbt svar med budskapet att vi inte behöver bry oss om bevarandet längre!

Men...7708 Bill är mormors far och morfarsmorfar till semintjuren "JAURE". Vi vet att den tjuren aldrig borde godkänts! Bill är född 1972. Detta är långt ifrån samma sak som att tillåta kontinuerlig inblandning av förädlad fjällras.

Vi frår lov att vara rädda om det vi har!

Ronny

[Brottan]

Att bevara våra lantrasers egenskaper, ja visst. Men vad är det då för egenskaper som man säger sig bevara när man slutar selektera på just de egenskaper som utmärkte våra gamla lantraser.

Att "utveckla" våra lantrasers egenskaper är ju det enda sättet vi kan bevara dom på. Genom att selektera hårt kanske vi kan behålla status que inom fjällrasen, men att det skulle bli en fjällko som mjölkar och ser ut som en holstein är det ju ingen som vill, och det kommer inte att hända.

Och det finns knapppast 5000 st fjällkor som står i mjölkproducerande, kontrollerade besättningar. Den senaste siffran jag hörde är att det finns ca 600 renrasiga fjällkor som är med i kokontrollen, vilken är den avelsbas vi har att arbeta med. Men 5000 vore ju helt klart mycket trevligare, så varför inte uppmana alla som har fjällkor(fjällnära eller fjäll-långtborta eller vad vi nu ska kalla dom) att gå med i kokontrollen, det är ju ändå där som de gör mest nytta. Inte att gömma sig bakom en ek i småland, nöjd med att lyckats föda upp sin egen kalv(vilken är en egenskap som lantraserna aldrig använt!)

[Johan P]

Om man bara har en avelsbas på 600 djur bör man vara mycket orolig och börja arbete enligt FAOs riklinjer eftersom rasen är hotad för att det finns så få djur. Ett sådan bevarande arbete inkuderad att alla hon och handjur som uppfyller kraven på rasrenhet och är rastypisk skall användas i avel. man bör även undvika att bedriva matadoravel med enstaka tjurar. Tur för er fjällkoägare att ni kan ta in avelsmaterial från andra länder för att för att förbättra era djur.
Om fjällrasavel vi ha lite tips om hur man bedriver bevarande arbete finns det flera av ordförandena i lantrasforums medlemsföreningar som kan hjälpa. Att ett djur kan ta hand om sin avkomma är något som man inte kan avla bort  helt, och tur är det inget är mer naturligt att en ko låter sin kalv dia.

[Mmmm]

Den senaste siffran jag hörde är att det finns ca 600 renrasiga fjällkor som är med i kokontrollen, vilken är den avelsbas vi har att arbeta med.

Men.... får man stöd för utrotningshotade husdjursraser för ej rasrena djur? Tittar man på MUTRO-statistiken på www.sjv.se så är det ju 3454 fjällkor som det betalts ut stöd för år 2007? Förvirrande!

[Brottan]

Djur som är med i kokontrollen står i besättningar där man håller djuren på det sätt som lantras djur alltid hållits, dvs man mjölkar sina djur och kontrollerar avkastning, mjölkens fetthalt, proteinhalt, cellhalt mm en gång i månaden. Man behöver inte leverera till ett mejeri för att vara med i kokontrollen, men det är ändock det viktigaste redskapet för att bibehålla den genetiska standarden i en mjölkras.

Sen finns det ju som sagt ett stort antal fjällkor som hålls som husshållskor utanför kontroll och så ett antal dikor,men som enligt renrasighets-kraven är godkända för MUTRO-stödet.

Och exakt från vilka länder och raser vi tar in material ifrån för att förbättra rasen vet jag inte men det kommer nog besked om det hoppas jag. Vi har haft ett utbyte med Norge och fjällkon där, som går under namnet STN, sen finns ju samma ras i Finland men den är en spillra av sitt forna jag och det utbytet är obefintlig.

och visst är det natuligt att låta kalven dia sin mamma, de kan ingen förneka, men är det naturligt att hålla lantrasdjur på ett sätt som för dom inte är naturligt. Lantras-djur har aldrig någonsin hållits som dikor!

[mazze]

Mjölkar man inte en mjölkko så blir hon ju en kött ko efter några generationer och då kan man ju undra varför den skulle bevaras från början?
Snart har vi väl de nya raserna kött-fjäll och kött-rödkulla!

[Johan P]

Som tur är så är det inte så många djurägare som går på denna skräckpropagandan att man måste mjölka sina djur annars ser hon ut som en belgiska blå inom några år.
Nä självklart kan man bevara en ras utan att vara där och dra i spenarna, med detta vill jag inte säga att man inta skall ta bort djur som inte fyller djurets rasram, med ett rastypiska yttre och inre egenskaper. Inte alla djur som föds är lämpliga till avel.

[signe]

Jag har försökt att läsa hela den här tråden men tappar bort mig någonstans. En sak funderar jag över. Brottan skrev:

Sedan dess har tiden gått och nu vet vi att fjällkon inte stammar från de fjällnära. Utan att det är tvärtom, de fjällnära korna stammar från den riktiga fjällrasen. Det är med andra ord så att de fjällnära korna stammar ur riksstamboken precis som alla andra nu levande fjällkor.

Dessutom har man lyckas tappa bort en del viktiga och unika egenskaper som finns kvar hos riktiga fjällkor, vilket borde göra riktiga fjällkor till mer bevarans-värda än fjällnära.

Vem bestämmer vad som är den "riktiga" fjällrasen? Och vilka viktiga och unika egenskaper är det som tappats bort?

Om jag förstår dig Brottan rätt så tycker du att man ska avla mot en fjällko med ökad produktion av mjölk. Jag antar att dessa fjällkor äter bra vallhö, ensilage och kraftfoder. Men den ko som "fjällnäraförespråkarna" vill bevara är väl den som klarade sig på lite mer anspråkslös kost och trots det gav mjölk (inte många liter) och kalvar. (Jag minns när min pappa slutade med mjökkorna och behöll en hushållsko av SRB-ras. Då ville han inte längre ha så mycket mjölk utan skar ned på kraftfodret vilket gjorde kon sjuk.) Det är väl två helt olika produktionsformer vilket kräver helt olika kotyper? Och då är det väl jättebra att det finns föreningar för både formerna; "produktionskor" och "hushållskor"? Sedan tycker jag också att det är önskvärt att de ska mjölkas (och inte gödas med kraftfoder till köttdjur) men det kan inte vara något krav.

[mazze]

Hur kan en mjölkko vara rastypisk om man har den som diko?
Vad jag menar är att en mjölkko mjölkar mer än kalvens behov, de kor som går som dikor och mjölkar mer får problem med juvert och på så vis gallras ut. Då avlar man ju mot helt andra mål än rasramen.
Människan har alltid styrt aveln och våra kor idag kommer se annorlunda ut om 100 år varese det är en holstein eller en fjällko.

[gimskogen]

Det tycks att våran nykomling här på forumet har blandat i hopp begreppena lite grann.
Den sortens rasavel som Fjällrasavel förespråkar är utveklingsavel där har man ekonomiska intressen som en viktig del i avelsarbetet. Medan man i bevarandeföreningarna arbetar för ett långsiktigt bevarnade är saker som Founderlinjer storlek. Att använda maximalt med handjur och härstamning spelar större roll.
Den modell för rasbevarande som är mest förekomande och dominerande inom landet är Genbanksmodelen, jag antar att dom flesta som läser på detta forumet vet vad det innebär att ha en genbank om inte kan ni gå in på lantrasforumshemsida där finns länkar till alla det föreningar som använder modelen. På deras hemsidor finns det mer detaljerad info om hur man praktisk arbetar med det olika djurslagen
Det finns i dagsläget minst 35 Genbanker och den har visat sig var mycket lättarbetad och effektiv för att bevara den genetiska mångfald som finns inom rasen när man hittar den. En aledningen till att vi i dag har en sådan mångfald av gamla svenska husdjursraser är att folk inte har lyssnat på dom som förespråkar förädlingsavel!!
Det är hos egensininga män och kvinnor inte alltid bönder som man har hittat dessa djur, det kan inte har varit lätt att stå emot det tryck som fanns hos grannar och kollegor att avla mer effektift att få mer kött ull mjölk och ägg, men som man säger bara död fisk flyter medströms.
Tack vare att dessa människr inte lätt sig skrämmas för inavels skräcken har vi i dag flera livskraftiga koraser så som Väneko och Ringamålako. Dessa raser kommer från små och slutna besättningar där man använde sina egna tjurar, och på grund av det finns dom kvar i dag.
 Det  där med att SJV skulle favorisera vissa föreningar tror jag med att du har fått lite om bakfoten. Om jag innte mins helt fel fick Fjällrasavel 180000 kr till sin tidning och kompetensutvekling förra året.
Ett annat exempel är att man varje år spermatappar 5 tjurar från Fjällrasavel medan föreningen allmogekon som ansvarar för tre raser bara har tre platser.
Samma SJV som under flera år vägrade att ge ståd till föreningen Allmogefåret för att man tilätt gruppbetäckning i sin avelsplan. Så vem det är som odlar kontakter kan man själv räkna ut.
Sen det där med att Fjällnära är vanliga fjällkor, grupperna har ett gemensamt ursprung i en nordlig allmogeko, som hade en mycket stor vatiation.
Ett exempel på detta är att många av korna var behornade detta är något som man har avlat bort. Att säga att fjällnära och fjällkor är samma ras är som att säga att gutefår och pälsfår är samma ras, bägge raserna har sitt ursprung i det gotlänska utegångsfåret. Det faktum att dom har en gemensam anfader gör dom inte till samma ras! Sen att fjällrasavel tillåter korsningsdjur i avel med fjällnära gör inte saken bättre.
I Funäsdasgruppen finns det ett mycket stort inslag av vanlig mjölk fjällkor, den som inte tror mig kan gå in på fjällrasavelshemsida och läsa själva. Faktum är att vid dom första inventeringarna av besättningen tog man inte med den bland dom fjällnra för att djuren var så påverkade.

Du skriver att fjällras avel spermatappar 5 tjurar..  av dessa 5 så har nästan alltid en varit en fjällnära....
de glömde du tala om...



o när man diskuterar hur den vanliga fjällrasen avlas så skall vi inte glömma att de fjällnära fortfarande hålls för sig själva o du kan inte få fjällnära som råkar betäckas med vanlig fjäll godkänd som fjällnära...

då de måste ha godkänd fjällnära både på mödernet o fädernet...

Man använder sig INTE AV SAMMA AVELS strategi för fjällnära som fjällrasen i övrigt..
utan de fjällnära skall bevaras /sparas.. som man gjort hela tiden... ända sen föreningen bildades..

men att de räknas som fjällko är ju inte så konstigt...

de är gamla fjällkor som oftast hållits som hushålls kor ofta extensivt o gick på fäbod bete sommar tid...

man har hela tiden sagt att de fjällnära har samma ursprung som fjällrasen.. man gick tex även med sin extensiva fjällko till "den vanliga "föreningsfjälltjuraran som stod i tex klövsjö , bjellojaur o sv..


Du skriver att man bryrsig om founder linjer i genbanken... de gör man ju såklart även i "vanlig" avel också... man kallar de bara för kolinjer...
följerman med lite i fjällkotidningen tex så ser man att man ofta pratar om just detta...



att jämföra gutefår /pälsfår med fjäll o fjällnära...

man har ju använt semin tjurar i flera ursprungsbesättningar.... men de var ju innan varken fjäll ras föreningen eller nils dalbecks tid...

o man har i fjällras föreningen sagt att de som är gjort är gjort i ursprungsbesättningarna..  men att man inte godkänner det i de fjällnära bevarande arbetet..


Vill också påpeka att vara med i genbanken och att vara ansluten till härstamningaskontroll är ungefär de samma...

man skall rapportera in sina kalvningar, inköp, försäljningar, sjukdomar osv...

så visst kan man bevara de fjällnära utan genbank..  men de är anslutna till härstamningskontrollen..

de viktigaste är ju att de finns intresserade som håller i de avelsregister man har som kan hjälpa djurägan o hålla koll på härstamningslinjer osv...

Men de allra viktigaste är att insituavla...  dvs avla som man alltid gjort... djuren bör skötas som de alltid gjort, dvs hellst hållas i sin ursprungliga miljö, mjölkas, inte nödvändigt vis med maskin men mjölkas så vi vet att de går att mjölka dem...  och ATT DE HANTERAS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


de är de största flelet med att bara bevara gener... de är den trevliga välhanterade rasen vi vill bevara...
den  som är snäll, trevlig och går att hantera o mjölka...
 

tycker de är synd att folka inte kan samarbeta... o respektera varandra...

[Ronny]

En sak som jag tycker är riktigt dum, precis som Gimskogen är inne på är att den stora och etablerade föreningen tycks tro att man har monopol och ensamrätt över en hel ras.

Varför skulle en lantrasko av fjällras eller rökkulleras vara specialiserade mjölkrraser mer än t.ex. en väneko?

Det är väl klart att man kan mjölka sin ko även om man har den för självhushåll. Och att kalven får gå med sin mamma och dia under dagen innebär inte att man tvunget måste låta den dia dygnet runt, utan att man mycket väl kan hålla dem åtskilda under natten och mjölka kon på morgonen. Jag och många andra självhushållare gör så!

Förresten så är jag övertygad om att det för det allra mesta beror på klantigt uppförande från mjölkarens sida att en ko blir ohanterlig. Visst kan vissa kor vara blindgalna och sparkas för att skydda sin kalv. Inte förändras en ras över en natt eller några få generationer om kalven delvis får suga på spenarna!   

[Johan P]

Men Gimskogen du skriver om samarbete, har du läst senaste numret av fjällkotidningen??
Där jämför Robert Nilsson den nya föreningen med en extrem variant av föreningen Allmogekon, han kallar den även för allmogekon marxist lenninisterna, är det att samarbeta?
eller när han fortsätter att att kalla föreningens arbete för "eländiga inavelssörja",  man kan lätta ta detta som kritik mot den nya föreningens bevarande arbete hur tolkar du det? Du som sitter som genbanksansvarig för flera raser vet hur detta fungerar tycker du med att det är en inavelssörja?
Du har lite frågetäcken kring min liknelse mellan gutefår/pälsfår fjällnära/fjällkor, jag skall försöka att förklara det igen.
 På gotland fans för det sk gotlänska utegångsfåret, från denna ras började man sedan utvekla dagens hornläsa grå pälsfår. när det gamla utegångsfåret var nästan helt borta började man ett bevarandearbeta med det få djuren som fanns kvar. Man försökta bevara det ursprungliga  rasen men längs vägen förändrade man rasen, djuren blev tyngre fick större horn fick flera lamm mm.
Samma ursprung 2 olika djurgrupper. samma sak med Fjällnära/fjällko samma ursprung men olika inriktningar.

Sen håler jag med dig att det är viktigt att hantera sina djur, jag böjer varje dag rygg för att skotta skit bakom mina och det hade jag inte gort om dom inte var tama. Sen får man inte vara så dum att man går bakom djur som är rädda eller inte tycker om när man rör sig bakom dom.
men även sådana kor kan få leva kvar om dom tillhör en ovanlig linje med endast en handfull levande hondjur!!
Tyvärr så hade sådana djur oftast slaktats i vanliga mjölkbesättningar, men när man arbetar med bevarande måste man se den stora helheten.

[gimskogen]

Ronny-
du missförstår mig..
JAG TYCKER att de räcker med en föreningen per ras....
Jag tycker vi skall kunna jobba under samma förening.. som vi gjort under mer än 10 år...  hade inte fjällrasföreningen bildats hade de fjällnära inte varit kvar... o vi skulle inte ha 20 tal tjuraR I semin..

men visst de behövs nya ideer .. o nya krafter...
alla måste inte tycka lika i en förening.. det viktiga skall ju vara raserna...


Johan...

Denna artikel ifjällko tidningen du pratar om är en debatt artikel... de är författarens egen åsikt... inte hela föreningens åsikt...
men han har poänger i endel han skriver...


själv tycker jag din liknelse med  de gamala utegångs fåren - gute o pälsfåren inte är samma sak.. som fjällnära o "vanlig " fjällko...

visst för att jag hört talas om folk som köper gute får för de vill inte klippa får o ha "problerm med Ullen"...


skillnaden är ju att fjällnära djuren i ALLA ursprungsflockar har varit mjölkkor.... (de "hittades ju under 80talet) man har avlat på de "bästa" djuren hela tiden ...OBS de bästa = de som fungerade bäst på gården helt enkelt... dvs snälla att mjölka, hantera , blir dräktiga , får man problem så slaktar man bort dem , blir de inte dräktiga har man sökt en nya tjur på annat håll..osv...

När de gäller inavels nördandet  så har jag ju hört endel skrämmande råd som fjällnära ägare fått... av den nya föreningen...
att bla göra flera far dotter parningar, tex dotter efter Arne skall betäckas med Arne osv....

Man ger inte heller sådana här råd i allmogekoföreningen även om flera av deras raserna är mycket färre till antalet........
de är ju lite väl extremt tycker jag... så hotade är ju inte de fjällnära att sådana här råd skall behöva ges...

och Jag och ingen annan i allmogefårs föreningen har givit sådana råd till allmogefårs ägare...
sådana råd ger man inte heller i linderödsföreningen... vad jag vet...
 
de vi sagt i allmogefåret är att om man råkar få en sådan parning så kan man behålla avkomman om den verkar ok... men man skall naturligt vis använda en obesläktad bagge till nästa betäckning.

att man linje avlar innom kofamiljen är ju en sak men så pass hård inavel är verkligen inte att rekomendera...
flera ursprungs besättningar av de fjällnära..har ju själva haft inavelsproblem... m ed bl a missbildningar o dålig fertilitet... (fertilitets problem kan ju ha med hypoplasin att göra - då den har funnits i rasen sen lång tid till baka...)


att insitu avel är vktigt har vi alltid sagt i tex allmogefårs föreningen... då all avel förändrar djuren...  varje gång det blir en befrutning blir de nya genkombinationer... så både miljö o den ursprungliga urvalet påverkar en ras.....

så helst skule alla fjällnära djur finnas på smågårdar i norr... vara hushålls kor...
roslagsfåren skulle skutta runt på kobbar o skär i roslagen om somrarna osv...
åsenfåren, dalapäls o svärdsjöfåren  beta fäbodarnas skogs beten i dalarna....

osv...
men nu funkar de ju inte riktigt så i verkligheten...
utan vi får göra så gott vi kan...

men tex på små bruk där man vill ha ne trevlig hushålls ko så passar tex just de fjällnära....

o kanske några stycken åsen får...

också precis som ronny säger o som vi alla säger - Även RObert Nilsson i sin debatt artikel är de helt ok att man mjölkar kon ibland.. tex del av året... kanske innan sin läggning... eller på kvällarna... då man har tid... man kanske har haft kalven instäng i en box brevid kon..
över dagen sen mjölkar man så mycket man vill ha o sen får kalven dirkca resten..


de jag personligen tycker är fel är när man har en stor besättning o Inte hanterar sina kor med annar än traktor o drivnings follor...
tex kör in rundbalar med ensilage några gånger iveckan.. skttar med traktor osv...

Tycker även detta är ETT STORT PROBLEM i alla lantras koraser... både Väne. rödkulla, ringamåla, fjäll osv...
vi har aldrig haft svenska dikoraser i sverige...

alla svenska raser har alltid varit mjölkkor.. sen gammalt... sen är de ingen som skall säga att bara för att de är mjölkkor så vräker man i dem kraftfoder ... man kan vara eko bonde med egna ideal.... de finns MÅNGA sådana bönder... o har man tex fjäll o rödkullor eller andra lantras kor då är man ingen vanlig storfräsaremjölkbonde...

Vill man inte hantera sina djur så kanske man inte skall ha lantras kor...
kanske några sävliga herford ... eller kanske inte ha kor alls... bara några stutar som betes djur...
 

tycker de är samma sak som att ha får men inte vilja klippa dem...
ha getter men inte mjölka dem...
ha höns men inte äta ägg...
ha kaniner men inte para dem o inte vilja äta en god gryta...
Ha gris men inte vilja para dem o inte äta en egne god julskinka...

tycker de är rent bond förnuft...

Detta är mina personliga åsikter o INGen förenings....