SLAKTPRODUKTION Gotlandskanin med t.ex. Fransk Wädur?

[Mossedals Lantrasgård]

Ni som har erfarenhet av ren slaktproduktion... vad tror ni om att korsa Gotlandskanin med t.ex. Fransk Wädur eller Belgisk Jätte?

Frågan kommer sig av funderingar att på sikt starta upp en större skala med kanin för slaktproduktion. Vi har idag Gotlandskanin i genbanksarbete, och dessa kaniner är ju "lätta" och trevliga på alla sätt; foder- och utrymmeskrav mm. De damer vi har väger över 3,5 som vuxna och herrarna ligger på 4-5kg. Deras tillväxt är ju dock inte anpassad för "maximal" slaktvikt vid 15-17veckor som väl är brukligt vid större slakteriproduktion.

Kan ni rekommendera att gotlandshonorna, som ju är mycket goda mödrar och fertila, paras med en tyngre ras med snabbare tillväxt?

Eller räcker de renrasiga gotlandsavkommorna till? Vi vill givetvis fortsätta med genbanksarbetet (några kullar per år). De kaniner vi slaktat för husbehov har vi dock inte vägt och inte heller varit tvugna att slakta vid en given tidpunkt utan tagit när det passar/de har lagom storlek.

När det gäller att ta tillvara skinnet/pälsen - finns markand för avkommor (renrasiga eller korsningar) efter gotlandskanin? Pälsfärgerna kan ju variera oerhört inom samma kull. Vet att konstnärer uppskattar detta, men kanske är det svårare att sälja när inte alla pälsar är jämnt färgade?

Tilläggas bör att vi inte funderar på eget slakteri, utan i sådana fall skulle kontraktera av slakteri på annan ort. Så vi måste då kunna leverera minst 500 kaniner per år. Dessa bör då vara 15-17 veckor och ligga mellan 2,9-4,2 kg levande vikt för maximal avkastning.

Några funderingar eller svar ni vill dela med er av?

[Potatisblomma]

Japp! Har massor av funderingar och åsikter 

Jag har börjat använda gotlandshonor (och 3-korsningar)! Har bara fått ett fåtal korsningskullar men de har funkat så bra att jag tänkte satsa på det i jämförelse med NZ som jag inte får upp någon vikt på förrän de är 20 veckor + (om ens då  ).

Mina gotland/FV har kommit upp i 3 kg vid 16 v, mest realistiskt är nog att räkna med 3 kg vid 18 v för hela kullen.  Jag har inte hunnit med mer än 5 testkullar (varav förövrigt Mossedals Ansgard är far till de som växt bäst  ).

Men, men, gotlandskaninerna varierar ju mycket i storlek och tillväxt så man får plocka ut de med bäst förutsättningar och hålla dem utanför genbanken (för där vill man ju inte ha något sådant urval).

Med skinnen så är det bara fantasin som sätter gränser! Fläckig eller enfärgad är en smaksak och beror på vad som ska tillverkas.
Jag tycker nog att mina korsningsskinn har varit lite tunnare i hårmängd än tex NZ, men det kan ju också variera med gotlandsindividerna...?

[klorofyll]

Hej!
Vet ni om att det finns ett slakteri på Öland? Nära och bra för er...
Vi har New Zeeland, de skulle funka minst lika bra som FV att korsa era Gotlänningar med.
Alternativt köra två linjer: En genbank med Gotlandskaniner och en med köttdjur NZ. Sen kan ni
ju alltid korsa som försök.
Jag tor att vi alla har olika erfarenheter, så det bästa är att prova en ras och bilda sin egen uppfattning.
Vi har mycket goda erfarenheter av NZ sedan två år tillbaka.

[Mossedals Lantrasgård]

Vad spännande med era svar!!!

Kul med Ansgard förresten ;-) Är han då far till rena gotlandskaniner, eller parar han korsningshonor och/eller köttrashonor?
Vi funderade ju på Gottishonor (för att de är lättfödda, fertila etc) och en mer snabbväxt/tung pappa. Så får man hybrideffekt hos avkommorna som plus. I ytterligare ett led brukar ju hybrideffekten avta, i alla fall inom andra raser.

Vad är det för slakteri på Öland? Jättenyfiken!!!! Tar de mot kaniner och kontrakterar som t.ex. Vreta?

Vi har inte bestämt oss (för något) än... så fransk vädur var bara ett förslag. Har funderingar på alla större raser som NZ, BJ, BW, SS osv. Om vi ska korsa vill vi få in mer snabb tillväxt, och mer kilo ;-) Rena gottisar fungerar ju kanon också, men inte lika fort kan jag tro.

Tacksam för svar.

[Potatisblomma]

Kul med Ansgard förresten ;-) Är han då far till rena gotlandskaniner, eller parar han korsningshonor och/eller köttrashonor?
Vi funderade ju på Gottishonor (för att de är lättfödda, fertila etc) och en mer snabbväxt/tung pappa. Så får man hybrideffekt hos avkommorna som plus. I ytterligare ett led brukar ju hybrideffekten avta, i alla fall inom andra raser.

Ansgard parar mest gotlandshonor men har fått träffa en tjusig FV dam på 6,5 kg, vilket gav mycket bra resultat  De andra korsningskullarna har varit gotlandshonor och gotland/NZ honor. Jag är lite förvånad att det var just kullen med gotlandshane som växte bäst, men det kan ju vara en tillfällighet...? Måste testa fler kullar!! Det blir ju mycket billigare fodermässigt att hålla gotlandshonor istället för bamsestora FV. Hybrideffekten ska fungera i två led, har jag läst mig till, modell Piggham 

[bondelinda]

Det finns en liten teori att ungarna anpassar sig efter livmodern, dvs ju större hona ju fler/större ungar kan hon bära!

[Mossedals Lantrasgård]

Denna teori med livmoderstorleken/moderns storlek... går den att tillämpa på djur som är "förhållandevis" lika i kroppsstorlek men olika i tillväxt/kilo?

Vi har t.ex idag en gotlandsunghona på 3,5 (och två till i denna viktklass) samt en gotlandshona som väger 5 kg. Rent kroppsmässigt (livmoder) kan man väl jämföra dessa med en FW t.ex. på 6 kilo. Som att jämföra en smal o smärt kvinna på 160 med en muskelös kvinna på 165 om ni förstår vad jag menar? Skillnaderna i "längd" är ju inte så stor utan mer i kroppsmassa.
Kanske livmoderns storlek har större betydelse om man vill betäcka ett ponnysto kontra ett halvlodssto?

Funderar på hur man gör med kor för köttproduktion. Där är det väl förhållandevis vanligt med kossor som är mjölkkor eller korsningar med dessa och att korna befruktas med köttrastjurar?

Vi får fundera vidare ;-) Tar gärna mot fler tips och tankar.

[bondelinda]

Skillnaden mellan kaniner och hästar/kor/människor är ju att kaniner får mellan 5-12 ungar medans hästar/kor/människor får 1-2 ungar per gång. SÅ därför tror jag det har betydelsen, fast detta är bara en teori som min kompis har, så det är inte vetenskapligt bevisat.

Dessutom har jag hört någonstans att kaninhanar oftast är mindre än honor, kan vara från Kerstin på Tullsåkra gård 

[Mossedals Lantrasgård]

... och då blir ju följdfrågan - vilken korsning/ras ger normalstora kaniner som växer snabbt ;-))

[gimskogen]

jag tycker INTE man skall korsa en liten ras som gotland med stora kött kaniner... inte gotlandshonor med kött hannar. men i så fall tvärt om... gotlands hanne med kött hona. o sen spara avkommor som moder djur...
den har ju även ärft gotlänningarnas egenskaper..

Är ju ungefär som att betäcka roslagstacka med texel...

tror inte ens man får göra de enligt djurskydds lagen... på kor är de ju så iallafall.. att man inte får betäcka djuren med ett han djur där man kan förutse att de kan bli komplicerade förlossningar..


Vill man ha stora kaniner så är de väl nån kött ras man bör satsa på..
då är de väl bättre att sälja gotlänningarna till någon som inte tänker tjäna pengar på kött produktion...

Varför inte ha något par goltänningar och sedan kött kaniner för sig...
gotlänningarna för genbank o egen kött konsumtion ev sälja överflödet, o köttisarna för kött försäljning..

för mig som sagt så bär de emot att betäcka ett lite hondjur med en hanne av stor ras...

och skulle du iallafall göra de så absolut inte förstföderskor med kött hanne...
Blad kor så är de ju så att man

[Gösta]

Vid korsningsavel skall alltid honan vara störst. Detta trodde jag alla visste,faktiskt.
Detta för att ungarna skall kunna födas naturligt. Liten hona stor hane ger ofta för stora ungar för att lilla honan skall kunna föda fram dem.
Samtidigt bör inte skillnaden vara större än "ett steg" Det vill säga att dvärgkanin paras inte med t.ex. Fransk Vädur.

[Mossedals Lantrasgård]

Måste säga att jag blir lite förvånad över vissa svar.

Mellan våra Gotlandskaninhonor som jag nämnt ovan, är skillnaden i vuxen vikt mot t.ex. Vädurshannar, Blå Wiener eller New Zeeland inte mer än ett kilo eller två - om det ens är en skillnad! Och dessa kilon lär ju inte finnas där vid födseln ;-)
Vi har t.ex en gottishona på 5 kg... och en zeeland kan ligga på över 4 kg. En av våra gottishannar ligger konstant på över 5 kilo, att jämföras då med t.ex. zeelander på allt över 4 kg. Borde jag inte betäcka med vår gottishanne heller då? Facinerande att denna kombination fungerat i flera år.....
Så, om jag parar min gottishona på 5 kg, eller en av våra lättaste på 3,4 kg med en hanne på 4-5 (kanske t.o.m. 6kg) vuxen vikt - är detta fel? Sedan är det väl självklart (i alla fall för mig) att jag tar min minsta hanne till förstagångsföderskona. Vår "lilla" gottishanne väger 4 kg.

Sedan säger väl djurskyddslagen inget om vilka raser som får användas - men man får inte avla så att man medvetet utsätter djuren för risker/lidande eller medvetet avlar på defekta djur. Jag trodde att det var uppenbart att jag inte hade sådana avsiker.... trodde också att det var uppenbart att jag vänar om mina djur. Frågeställningen var inte hur jag skulle uppnå stora ungar vid födseln (vilket ju kan ge komplikationer) utan att jag ville införa mer snabbväxande ras än gottisarna.

Sedan kanske det var några år sedan jag var "aktiv" inom kosvängen, men nog sjutton inseminerades mjölkkor med köttrastjurar och inte tvärt om. Har inte hört talas om köttraskor som seminerats med tjursperma från rena mjölkrastjurar. Varför skulle man göra detta? Och nu pratar jag inte Belgian Blue ;-) för att förtydliga mig (verkas behövas?). Vi hade många mjölkkor på lantbruksskolan jag gick på som betäcktes/seminerades med Herford eller A Agnus. Helt enkelt för att då mjölk och kalvar med bättre köttkvalité och snabbare tillväxt. Om detta får man väl ha olika åsiker, men så var det. JAG har heller använt ordet kviga, eller förstföderska, utan hela tiden pratat kor och avelshonor. Och smart... det har jag faktiskt papper på att jag är ;-))))

Så hur man än vrider och vänder på det så är väl inte steget mellan gotland (som faktiskt INTE är en lite ras utan medel med ett snitt på över 3 kg) och stor ras endast ett steg. Till jätteraserna är det dock två steg.
Att jag talat om gottisar som honor beror på att jag tror att de är "bättre" mödrar sett ur förmåga att föda sig själv och ungarna på "mindre" foder än de rena köttrashonorna. Och att man uppnår hybrideffekt.  Förvisso får jag hybrideffekt med omvänd kombination, och om pappan är gottis bör ju vissa "födogener" nedärvas till avkomman. Men mamman måste ju fodras utifrån sina/ungarnas behov.

Till sist... visst kan vi ha två "separata" besättningar med genbanksgottisar och köttrasdjur. Det jag funderade på var dock som sagt att kunna ta tillvara på gottisens anspråklöshet.
Så jag upprepar min fråga - vilken ras har snabbast TILLVÄXT?

[bondelinda]

Måste säga att jag blir lite förvånad över vissa svar.

Till sist... visst kan vi ha två "separata" besättningar med genbanksgottisar och köttrasdjur. Det jag funderade på var dock som sagt att kunna ta tillvara på gottisens anspråklöshet.
Så jag upprepar min fråga - vilken ras har snabbast TILLVÄXT?

Har du Åke Johanssons bok tror den heter kaninproduktion eller något sådant? Han har ett diagram däri där det står olika tillväxt på olika raskorsningar, då moderdjuret var vit lant (som är ett ganska litet moderdjur vikt 3-4 kg). Där är det korsat med bl a Belgisk Jätte, Fransk vädur, NZ etc. Ska leta fram boken när jag kommer hem om ingen annan hittar den innan mig.

Så att det skulle vara djurplågeri att korsa med stora raser finns nog inget belägg för, iaf om man pratar om raser över 3-4 kg.

Tyvärr är det nog mycket så att många expremeterar med olika raskorsningar men ingen dokumenterar det de gör (iaf inte här i Sverige) så varje ny uppfödare får börja om från början....

[Gösta]

Mossedals latrasgård, På den här tråden finns många olika åsikter. En del bra en del lite förvirrade kan man väl snällt uttrycka sig.
Gotlandsrasen är ju väldigt varierande i färger och storlekar. Flertalet grenar är ganska småväxta men det finns som du själv har även större grenar.
Generellt gäller att vid korsningsavel skall honan vara den större rasen. Det beror på att ungarna oftast är lite större vid födseln från större djur.
Tillväxttakt vid korsningar kan variera ordentligt om "fel" raser används. Till Gotlandsraser fungerar Blå Wiener, NZ samt vit lant bra. Tillväxten ligger då normalt på ca 200 gram/vecka vid kraftfodergiva på 1,2 hg/dag.

[gimskogen]

Sedan kanske det var några år sedan jag var "aktiv" inom kosvängen, men nog sjutton inseminerades mjölkkor med köttrastjurar och inte tvärt om. Har inte hört talas om köttraskor som seminerats med tjursperma från rena mjölkrastjurar. Varför skulle man göra detta? Och nu pratar jag inte Belgian Blue ;-) för att förtydliga mig (verkas behövas?). Vi hade många mjölkkor på lantbruksskolan jag gick på som betäcktes/seminerades med Herford eller A Agnus. Helt enkelt för att då mjölk och kalvar med bättre köttkvalité och snabbare tillväxt. Om detta får man väl ha olika åsiker, men så var det. JAG har heller använt ordet kviga, eller förstföderska, utan hela tiden pratat kor och avelshonor. Och smart... det har jag faktiskt papper på att jag är ;-))))

När de gäller kor o korsa med köttras så är man ju precis som Rosa skriver noga att  bara betäcka gamla kor med köttras.. o då helst lättare köttraser. kvigor bör man överhuvud taget inte alls betäcka med kött ras..  men gör man de så bör de vara lätta raser ...
Inte som min granne gjorde seminerade 5 kvigor med blond.. de slutade med att flera fick nödslakats..

Och visst för att få fram bra moder djur vid tex dikoproduktion så korsar man mjölkras o lätt köttras... då får man en moder ko som har bra med mjölk... (bättre än rena köttraskor) sen betäcker man avkomman med tung köttras... man har inte kvar mjölkkossan som diko fär att de helt enkelt inte passar som dikor.. de mjölkar iallmännher förmycket...

Ofta är de ju mjölkbesättningar som seminerar sina sämsta kor med lätt köttras.. sen säljer de kvigorna till köttbesättningar..

rena kött gårdar tex var jag på studiebesäk på en ch gård o han betäkte aldrig sina ch kvigor med renrasig tjur utan använde en lätt köttras till dem för att få små klavar.. tex Angus eller hf.


Mina gotlänningar väger mellan 2,5 - 3,5 kg... men de är ju naturligtvis olika..

men helt kalrt så växer ju köttraserna snabbare... de är ju avlade för de...

Och SMART? vem har sagt att du inte skulle vara smart? de är ju inte de vi pratar om..
jag bara framför min egen personliga åsikt...

Du ville ju ha synpunkter på avel med gotlanddskaniner... o detta är mina synpunkter...
jag anser att de passar inte för intensiv uppfödning då blir de bara feta..

de är mer en hushålls kanin... som passar att födas upp på ett mer extensivt sätt..
Har haft mina i 10 år... o mig passar de utmärkt.. men jag äter ju upp dem själv..

Jag anser att vilka raser o hur man vill föda uppsina djur är ju upp till gårdens förutsättningar och ägarens filosofi.. och övertygelse..

Tycker även att Gösta har stor erfarenhet av kaninuppfödning.. o för mig så väger hans åsikter tungt..

Men alla gör ju som man vill..

 
Själv är jag ju så korkad o dum att jag har haft roslagsfår i 13 år... När man kan ha mer snabbväxande raser...
Är ju vad endel grannar tycker..  Men de får sköta sitt så sköter jag mitt..  

[bondelinda]

Tillväxttakt vid korsningar kan variera ordentligt om "fel" raser används. Till Gotlandsraser fungerar Blå Wiener, NZ samt vit lant bra. Tillväxten ligger då normalt på ca 200 gram/vecka vid kraftfodergiva på 1,2 hg/dag.

Är det här något som finns dokumenterat? Det skulle ju vara intressant att se.

En annan intressant inblick tycker jag är att se hur mycket kött man får ut kontra foderintag. Hög tillväxt är ju oftast bra, men hur mycket foder kostar det egentligen. Kanske är en mindre tillväxt per dag bättre om det går åt mindre dyrbart foder totalt?!

[Dandelia]

Vid korsningsavel skall alltid honan vara störst. Detta trodde jag alla visste,faktiskt.
Detta för att ungarna skall kunna födas naturligt. Liten hona stor hane ger ofta för stora ungar för att lilla honan skall kunna föda fram dem.
Samtidigt bör inte skillnaden vara större än "ett steg" Det vill säga att dvärgkanin paras inte med t.ex. Fransk Vädur.

I en tidigare tråd som jag inte vet var den är just nu, har vi diskuterat detta med storleksskillnad vid parning. Vi kom fram till att fostren är outvecklade och ungefär lika stora oavsett ras, att alla kaniner eg är samma även om vi avlat dom till olika utseenden, storlek etc. Slutsatsen var att stor hane/liten hona går utmärkt.

Jag har några dvärgkaninhonor som paras med fv-hane för att ge större avkomma, dvs större viktmässigt när det är dags för slakt. Fördelen med små honor är att dom äter mindre gentemot exv en fv-hona.

Säger du att den här sortens avel är fel? I såna fall, har jag orsakat mina honor skada?

/Dandelia

Tidigare diskussion i ämnet: korsa Gotland/BJ  Hur gör man det till en länk?

[Gösta]

Daniella, vad jag skriver är att du tar en risk. Det är inte bara slutresultatet (den vuxna kaninen) som växer snabbare. Det gör även fostret. Nu är ofta naturen så funtad att om fostren blir för stora föder honan ofta tidigare än hon skulle ha gjort annars. Skillnaden är inte särskilt stor men den finns och det ska man vara medveten om.
Ett annat perspektiv är också att en mindre hona producerar procentuellt även mindre mjölk vilket då förtar honans mindre foderintag. Mindre mjölk ger lägre tillväxt i startskedet.
Nu är detta mätbara konsekvenser men den noggrannheten har mycket få uppfödare traditionellet. Det är mest inom försöksdjur man dokumenterar detta.

[Melica]

http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=27875.0

(Gå till sidan du vill länka till. Kopiera adressen. Gå tillbakaoch svara på inlägget. Klicka på jordgloben. Klistra in adressen mellan url och /url.)

[Dandelia]

Melica: Tack

Gösta: Så för att ungarna ska ha nytta av sina "fadersgener", dvs fv-hanens storlek, måste dom ha mycket mjölk den första tiden? Och en liten mamma kan inte producera den mängd som dom eg skulle behöva för att bli riktigt stora? Har jag förstått rätt?

Isf kunde jag ju nöja mej med att para mina små honor med vitlanthanen istället. Han är mer lagom i storlek åt dom. Om jag ändå inte får ut maximalt resultat med fv-hanen, menar jag. Då torde ev risker med dräktighet och förlossning minska betydligt.

/Dandelia