Förbjud kalhuggen för klimatets skull.

[Ursus]

Det är ingen nämnvärd slillnad, vad den sociala biten anbelangar.
Såvida man inte snackar om huggarlag utkommenderade av AMS, där tempot är lite laidback, om man säger.
När jag jobbade manuellt åt ett bolag på 80-talet, var det inte mycket snack huggarna emellan som hanns med.
Jag högg på rent ackord också, så att traska lång väg till kojan för att käka var det inte tal om, det blev några mackor och fika på en stubbe mol allena.
Klart, om det inte var för långt till de andra så kunde man snacka en stund, men vi körde så hårt som möjligt och gjorde kortare dagar istället.
Jag skulle mycket hellre sitta i en skördare än att slita med genomsura kläder och stövlar, inte så romantiskt i verkligheten.

Nä, tar man sig inte tid med ordentliga raster, och har pressen att hugga precis så mycket som man bara orkar med, så är knappast huggarjobbet något att stå efter heller. Det har väl tyvärr alltid varit sådär att jobba i skogen. Alla, vare sig man har jobbat med yxa och ståckså, eller motorsåg, eller med moderna skogsmaskiner, har varit tvugna att jobba skiten ur sig. Det är väl tradition i svenskt skogsbruk att det ska vara så.

[Filip Skräplund]

Man blir bara trött på dessa bärplockare som vill styra och ställa med andras tillgångar.
På de flesta håll skulle dom inte ens få knalla omkring i skogen utan vidare, här vill vissa ta över bestämmanderätten utan att göra ett handtag eller lägga ut en krona.
Man kan inte jämföra kalhyggen i tropikerna och kring medelhavet med våra förhållanden.
Där har det lett till jorderosion och ökenbildning, och huggs regnskogen bort så försvinner en viktig syrgasproducent förutom alla organismer.
Sverige var mycket skogfattigare på 17-1800-talet än idag, det som många nu kallar naturskogar har varit betesmarker för inte länge sen.
Det ändrar sig hela tiden i skogen, det finns inget statiskt tillstånd.
Och att det skulle vara lönsammare med Hegners modell tror bara någa få på, bara avverkningen ger stora skador på den kvarvarande skogen, det fungerar knappast alls för tall som är pionjärträdslag osv.
Men det tilltalar säkert såna som vill att allt ska se ungefär likadant ut jämt.
Därför har man för husfridens skull börjat testa metoden runt tätbefolkade områden, men man räknar också med att behöva ge ett skötselbidrag för att kompensera det lägre utbytet.

[donderboss]

Hey!
Det er jo tydeligt hvad som er galt ,alle forsvare deres ,lige fra at store skogs masiner er miljøvenlige ,men en motor på 400-600 heste gør forurening ,så kan man kalde det miljø alt det man vil ,men det er svært ,hele verden er et industri samfund hvor forbrug er generatoren ,der holder det hele igang .
der har været skog i verden i mange tusinde år ,der har været skog brænde ,storm men det har passet sig selv ,det forsile brændstof vi bruger i dag er jo også noget som er lagret fra tusinder år tilbage ,men problemet er vel bare at vi forbruger det for hurtigt.
Men det som er forbandet ,er at de store syndere peger på de mindre ,det ender jo næsten altid ved den enkelts borger ,og hans ved kamin ,alt imens fly ,biler,skibsfart, som virkeligt forbruger i stor stil ,men den varme kratoffel vil ingen jo gå igang med ,til eks ,et draken kampfly ,om den går ret up ,forbruger 2500 liter brændstof på 20 minutter,og tænk hvor mange fly der bringer folk rundt døgnet rundt.
Så vi kan mene og råbe op hvad vi vil ,det spil er noget kapitalen bestemmer ,men om man vendte blikket mod de store synderer ,og ikke mod vedkaminen, så kunne det ,måske trækkes en bid i det rigtíge retning
Salv ekologisk mad ,bliver fragtet rundt ,fra den ene ende af landet til den anden noget den halve jord rundt ,og de fleste steder med 200 hk traktore til at dyrke markerne ,det er jo også begrænset hvad ekologi der er i det.
Tænd for lyskæderne ,start billen och kør til storstden och køb in
God Jul

[Bo]

Markanvändningsskatt relaterad till graden av exploiatering.

Den fullödiga naturen med komplett fauna ses som normen och skatten blir i proportion till hur degraderad marken är i relation till normen.

[sɹǝpuɐ]

Som markägare är det en själklarhet att man måste prata med maskinförare och vara tydlig med hur man vill ha det huggt. Det går ju inte att sätta tillbaka nedkapade träd särskilt bra...

Sedan är ju ett problem just att maskinerna är så stora och dyra. De måste gå och gå. Och inte hålla på och flyttas hela tiden. Annars blir det för dyrt. Enda (nästan) lösningen är kalhuggning. Men kalhuggning kan vara mer eller mindre kal. Om man säger så... Det går utmärkt att hugga samma skifte så att det ser trevligt ut efteråt, eller så att man blir gråtfärdig. Men maskinförare och markägare måste vara på samma linje från början.

Sedan kan man ju hoppas på teknikutvecklingen. Det är snart ingen självklarhet att det skall sitta förare i alla maskinerna som går i skogen. Det kan räcka med att någon kör runt och tankar dem ibland och byter lite grejer. Och flyttar dem. Sedan sitter det folk på kontor och kör dem över satelit. IR-kamera och annat bra som gör att man kan köra dygnet om. Och maskinerna arbetar delvis autonomt. En sådan lösning kan också innebära att man kan skala ner maskinerna med påföljd att de stora kalhyggena inte blir lika nödvändiga. Man kan iaf hoppas...

Sedan blir ju biomassa allt mer intressant, på bekostnad av timmer. Med ökade kvävenedsläpp, ökad nederbörd, längre växtsäsong och ask- och koldioxidgödning av skogen så kan det innebära ett uppsving för intensivodlad energiskog. Som blir pellets eller flis. Med ganska enkla skördare, typ uppskalade gräsklippare, med uppsamlare. Som kan arbeta helt autonomt.

Och kemiskt bunden solenergi är ju himla bra, eller hur?

Och kontinuitetsskog är ekonomiskt intressant om man bara har de rätta maskinerna. Svårslaget att slippa markberedning och plantering och dessutom ha växande biomassa hela tiden.

A

[kaabiTorsten]

För att återgå till ämnet efter en intressant lektion i skördarförares arbete mm.
Jag försöker tänka några steg längre, tycker det är mycket kortsiktigt att förbjuda kalhyggen, fast jag nog själv tycker att dom inte är speciellt vackra när dom är över 4-10ha stora, tror ju nog att en välskött blandskog är det bästa- för alla. Men då skulle man också kunna komma in på stockholmarna.
Vad jag ville få fram efter en viss introduktion, är tanken hur skogen och miljön skulle påverkas om man skulle dra ner på mängden reklam från möbel- och elektronikjättar, med flera, med 75%. Och om dessutom tidningen skulle bli lite tunnare, kanske inte heller hela mittuppslaget behöver prydas av en nerknarkad Britney eller nåt annat.
När jag änd är på gång så vill jag ju också tro att samtidigt som handel för oss framåt så är det konsumtion som drar oss mot branten till helvetet. Lös den ekvationen nån!!?

[Filip Skräplund]

Massaveden blir troligen allt mindre betydelsefull ut skognäringssynpunkt framöver, åtminstone i våra trakter.
Det är ett ständigt gnäll från industrin att veden är för dyr, ändå har producentpriserna halkat efter under decennier, det enda som någorlunda räddat situationen är att det blivit billigare avverkningar.
Men de stora besparingarna är nog redan gjorda där.
Det blir säkert mest snabbväxande träd från subtropiska områden som alltmer tar över som pappersråvara, medan veden i norr alltmer används till bioenergi.
Om man nu inte får/kan använda kol, olja och uran, så blir det nästan nödvändigt.
Solenergiutvinning i norr är rätt utsiktslöst, och vindkraft för osäkert och dyrt.

[Westan]

Citat DN:s nätupplaga

"Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden"
Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.

Det jäser i det akademiska träsket. Nu har det gått så längt att en samling forskar går till angrepp mot svenska skogspolitik.
Sent skall syndaren vakna-

 

[trädman]

Citat DN:s nätupplaga

"Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden"
Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.

Det jäser i det akademiska träsket. Nu har det gått så längt att en samling forskar går till angrepp mot svenska skogspolitik.
Sent skall syndaren vakna-

 

Gått långt och gått långt... Att 14 forskare inte gillar svensk skogspolitik är inte vare sig förvånande eller dramatiskt. Politiker har ansvaret att försöka sammanväga motstående intressen, vilket de också gör med större eller mindre framgång.

Under en tid har det varit stort fokus på bevarande av enskilda arter i Sverige. Det har investerats mycket forskningsresurser och forskar prestige i artbevarande. Så fort någon ifrågasätter artbevarandedoktrinen blir det ett våldsamt motanfall från Artdatabanken, centrum för biologisk mångfald eller vad de för tillfället heter.

Huruvida arterna är hotade i ett större perspektiv är enligt den doktrinen i stort sett ointressant. Det finns även forskare som, inte utan grund, frågar sig om det moderna skogsbruket (1900-talet) har gjort att någon enda art försvunnit. Att ens ställa frågan ses av många politiskt korrekta forskare som att svära i kyrkan.

 Nu flyttas fokus en aning mot att nyttja skogen för att ersätta produkter och energi från fossila källor. Några dramatiska förändringar av skogspolitiken är det inte frågan om. En mycket stor del av den svenska skogen förvandlades till en "odlingsyta" för många hundra år sedan, så det är knappast något nytt.

[Filip Skräplund]

Klimatförändringen är nog det största hotet mot många arter, speciellt de trögrörliga och de med "smalt födosök".
Många naturreservat riskerar att bli obeboeliga för de arter som reservaten skulle skydda.

[Filip Skräplund]

Vänta bara tills oljan sinar, då åker nog reservaten ut genom skorstenarna.

[Westan]

Till herr Skräplund
Det låter som om du själv siktar på att ta samma vägen

Tror du på den apokalyptiska västerländska guden månne?

[Westan]

Du gillar tydligen inte mitt svar.

Kanske en aning kryptiskt. Men jag tycker bara att du är lite benägen att extrapolera "den besta av alla världar in i apokalypsen"
Konkret är det inte så att de är de artrika ekologiska systemen som har störst förutsättningar att hitta vägar att äverleva
stora miljöförändringar. Du borde allså mer orra dig för plantager, exempelvis gran. Speciellt då man nu planerar för att lansera nya
helt oprövade sorter i stor skala.

Detta är en inbjudan till dans, no spinning