Räntefri ekonomi

[Suresh]

Systemet självsvänger för att det har för hög förstärkning i kombination med fasförskjuten återkoppling. Sänk förstärkningen genom att tvinga bankerna behålla en större reserv. Det har inte så mycket med ränta att göra, snarare vanlig reglerteknik.

Nå, nu är inte konjunkturerna (sinuskurvan) det största problemet, utan den galopperande kapitalansamlingen (exponentialfunktionen)

För att använda reglertekniksynsättet kan vi betrakta räntespararna som ett aggregat och samhällets övriga verksamheter som ett annat. Kapital flödar ut från spararna till verksamheter i form av lån, medan ett högre belopp flödar tillbaka från spararna till verksamheterna i form av lån plus ränta. Obalansen kan bara lösas på fyra olika sätt:

1) Spararna konsumerar tillbaka ränteintäkterna till verksamheterna igen

2) Verksamheterna ökar sin skuldsättning till spararna

3) Verksamheternas inbetalningar hejdas genom skuldsanering eler konkurser

4) Staten trycker upp nya pengar och konsumerar ut dessa i kretsloppet genom att underbalansera sin budget.

I praktiken sker en blandning av alla fyra, eller åtminstone de tre första , sedan hyperinflationen under mellankrigstiden gjort ioss nervösa för lösning nr 4. Kombinationen av 1 o 2 är särskilt giftig, den kallas för "dödens grepp". Kapitalägarna (lyx)konsumerar ut enbart en del av sitt överskott, vilket gör att verksamheterna ändå tvingas öka sin skuldsättning.  På så sätt var feodaltiden ärligare, då konsumerade baronerna ut hela överskottet till verksamheterna igen, genom ett överdåd av lärktungor och hermelinpälsar. Den lösningen är svåruppnåelig idag på grund av ekosystemets begränsningar. 

Förhållandet mellan ökad skuldsättning/ökad penningmängd och ekonomisk tillväxt reglerar inflationen. På grund av detta ser borgarekonomerna tillväxten som det viktigaste målte, eftersom det är ända sättet att hålla kapitalackumulationen igång utan att valutans köplraft minskar.

[Georgisten]

Fel, Vargalyster. En, låt säga, fördubbling av bankernas reserv halverar förstärkningen. Eftersom reserven idag är så låg blir det en marginell påverkan av den användbara pengamängden, som staten lätt kan kompensera genom att trycka mer pengar. Skillnaden mot idag är ett stabilare system. Vid någon nivå på förstärkning i bankledet elimineras självsvängningen helt, därför att hela kretsen inte har förstärkning > 1 vid någon frekvens. Då har man fått ett stabilt system. Eftersom återkopplingskretsen förändras över tiden är det svårt att beräkna vilken reserv som krävs för att få valutasystemet stabilt, men man kan göra långsamma förändringar och observera resultatet i verkligheten.

Men alltså... i ett läge där bubblorna har brustit och penningmängden kontraherats krävs kredit. Det är redan problem med att bankerna inte lånar ut som de ska. Sätt högre krav och de kommer att dra åt ännu mer och flera småbanker, de som lånar ut till folk o företag, är de som kommer att få det svårast och många kommer med all sannolikhet att tas över av storbankerna som på så vis kommer att kräva ännu större bailout-paket nästa gång de satt sig i klistret. Dessa effekter syns redan i spåren av Basel III. Jag tror faktiskt att det är precis vad de vill i detta läge faktiskt, storbankerna alltså. De har allt att vinna på det.

Staten trycker föresten nästan inga pengar. Staten lånar pengar in i existens av bankerna.

Det är inte svårt att beräkna vilken reserv som krävs för att stabilisera systemet - 100% är det som gör det. Tillägg: Men visst... det krävs nog ett antal år för att nå 100% reserver så etappvisa höjningar är sannolikt rätt väg att gå. Kreditförlusterna som lär skapas får kompenseras av statliga skuldfria pengar... men det kräver ny lagstiftning då staten är vinklippt i denna fråga som det ser ut idag.

Ska vi tänka innanför ramarna så bör man införa en ny Glass-Steagall och förbjuda bankerna att låna ut till annat än produktiv verksamhet. Då kommer mycket att lösas. En liten tobinskatt ovanpå så får Goldman Sachs lite nyp i stjärten därtill.

Ett steg utanför ramarna och alla storbanker som fuckar upp får tillåtas att gå omkull (som ju på sätt o vis gäller i Sverige). Kreditförlusterna kan här sannolikt kompenseras med nationella eller kommunala banker som ger kredit till realekonomin.

[sɹǝpuɐ]

Det som skulle till var att banker skulle få tillåtelse att försvinna. På riktigt.

När en bank får kris så gör staten inget alls, utan banken får gå i konkurs. Staten träder då in och övertar verksamheten och tar över skulder och tillgångar och säljer det till någon annan bank. Eventuellt anlitar staten någon konkurrerande bank, att ta över verksamheten. Vet inte om staten måste betala för det, eller kan ta betalt? Lokaler säljs, aktier dras in, personal får sluta, bankdirektören får som merit att han konkat sin bank.

För att det skulle fungera måste det nog bli enklare att starta banker.

[eremit]

och vi skattebetalare får stå för fiolerna om det blir bankkris eller stora kreditförluster!

[sɹǝpuɐ]

och vi skattebetalare får stå för fiolerna om det blir bankkris eller stora kreditförluster!

Det gör vi redan. Och bankerna går aldrig omkull, hur illa de än beter sig ...

Folk skulle kolla upp banken noga, innan de satte in sina pengar där. Skulle bli en intressant konkurrens-situation.

[take]

För att det skulle fungera måste det nog bli enklare att starta banker.

Det är rätt enkelt att starta bank, 5 miljoner i aktiekapital, lite rutiner, tillstånd från FI och rock and roll. Det är svårare att få lite storlek och därmed skalfördelar men det gäller all verksamhet.

[Georgisten]

One World Government Countdown Nov. 20th 2010

Irland påtvingas pengar, som de inte vill ha, för att rädda banker som förtjänar att dö. Glass Steagall or die?!

Andreas Cervenka - en liten ljus strimma i det svenska mediamörkret:

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/hoga-insatser-nar-eus-bluff-synas_5708845.svd

Full reserve banking i ett nötskal: http://www.positivemoney.org.uk/wp-content/uploads/2010/11/NEF-Southampton-Positive-Money-ICB-Submission.pdf?utm_source=BenDyson.com&utm_campaign=d300fa5e16-PM_Student_Conference_Nov_2010_10_12_2010&utm_medium=email

[Suresh]

Det är rätt enkelt att starta bank, 5 miljoner i aktiekapital, lite rutiner, tillstånd från FI och rock and roll. Det är svårare att få lite storlek och därmed skalfördelar men det gäller all verksamhet.

Fem miljoner Euro ja. Samt en styrelse med bankkompetens. Sen får du nog räkna med att lägga ut en par hundratusen i advokatarvoden för att skriva ansökan och lotsa den igenom kontakterna med FI, men vad vet jag - du kanske är en djävel på att starta banker. Hur många har du startat hittills?

[take]

Fem miljoner Euro ja. Samt en styrelse med bankkompetens. Sen får du nog räkna med att lägga ut en par hundratusen i advokatarvoden för att skriva ansökan och lotsa den igenom kontakterna med FI, men vad vet jag - du kanske är en djävel på att starta banker. Hur många har du startat hittills?

Visst, sant, men med tanke på att varenda affärskedja lyckas starta bank nuförtiden så kan det inte vara allt för tungt. Men kanske inget man gör på en kafferast med lite vänner.

[Suresh]

Visst, sant, men med tanke på att varenda affärskedja lyckas starta bank nuförtiden så kan det inte vara allt för tungt. Men kanske inget man gör på en kafferast med lite vänner.

Ungefär så. 50 miljoner i eget startkapital, ett par miljoner för initialkostnader, upparbetad juridisk- och bankmannakompetens brukar inte scouterna snyta ur näsan.

[Existens?]

Nej, men scouterna är väl inte de som står allra först på listan över bankstartare?

Jag tyckte det lät som ett högst överkomligt kapital..50 miljoner..det räcker ju inte till mycket idag.. 1,5 vindkraftverk..knappt.

[take]

Nej, men scouterna är väl inte de som står allra först på listan över bankstartare?

Jag tyckte det lät som ett högst överkomligt kapital..50 miljoner..det räcker ju inte till mycket idag.. 1,5 vindkraftverk..knappt.

euro, 15  vindkraftverk.

[Georgisten]

Argentina's Economic Collapse - Part 1 of 12

Så här såg det ut i Argentina. Soon in a country or town near you.

[Georgisten]

VAKEN.SE:s Marcus Borg med i SVT Sydnytt 101206

Svenskt nygjort reportage om den globala bankrunnen. Minst en vettig person intervjuas. =)

[Suresh]

Boräntorna på väg upp mot det dubbla. Nu börjar stålbadet för alla räntelåntagare.

Fåse, hur mycket har låneavgiften förändrats på JAK Medlemsbank. Aha - ingenting alls. Men, hur kan något sådant vara möjligt?

[Existens?]

Fåse, hur mycket har låneavgiften förändrats på JAK Medlemsbank. Aha - ingenting alls. Men, hur kan något sådant vara möjligt?

Det kan vara möjligt när man sorterar kraftigt i den möjliga kundkretsen, och enbart vänder sig till välbeställda.

[Suresh]

Det kan vara möjligt när man sorterar kraftigt i den möjliga kundkretsen, och enbart vänder sig till välbeställda.

JAK vänder sig inte enbart till välbeställda, utan till genomtänkta människor som kan prioritera långsiktigt och avstå från konsumtionsutrymme under lågränteperioder.

För att ta ett exempel på detta - vad hade jag för månadslön den dag jag tog ett JAK-lån på 660 000 kr? Svar: 17 000 kr. Förmögenhet? 30 000 kr.

[Nässelhäxan - babsan]

JAK vänder sig inte enbart till välbeställda, utan till genomtänkta människor som kan prioritera långsiktigt och avstå från konsumtionsutrymme under lågränteperioder.

För att ta ett exempel på detta - vad hade jag för månadslön den dag jag tog ett JAK-lån på 660 000 kr? Svar: 17 000 kr. Förmögenhet? 30 000 kr.

Samma här. Vi, jag o min sambo, tog ett lån på ca 80 000 spänn. Ingen av oss hade fast arbete eller så värst med pengar på banken. Ingen annan bank hade gett oss lån i den situationen - och till det priset. 
För pengarna köpte vi skog och kan nu titulera oss skogsägare! Gratis ved resten av livet samt en liten skärv då och då vid avverkningar. Lånet är numera amorterat och vi är icke längre satta i skuld! Vi är fria! 

[Suresh]

Och om man behöver finansiera ett husköp med 1 500 000 kr och inte kan räkna hem det med ett Jak-lån kan det fortfarande vara en god idè att lägga ett mindre topplån på JAK som en buffert mot obehagliga ränterörelser.

[Existens?]

Och om man behöver finansiera ett husköp med 1 500 000 kr och inte kan räkna hem det med ett Jak-lån kan det fortfarande vara en god idè att lägga ett mindre topplån på JAK som en buffert mot obehagliga ränterörelser.

Skulle dom ( jak ) gå med på det tror du?  Att bara sitta med topplånen brukar inte vara vad en bank drömmer om, den som har bottenlånen har ju största delen av säkerheten.