Bil som går på luft (komprimerad)

[Hasse]

Har funderat på energiåtgången i luftbilen. Det är ju helt riktigt att när jag komprimerar luft till flytande form kyls den mesta energin bort. Men omvänt gäller också sk fasomvandlingsenergi. Alltså när flytande luft återgår till gasform återvinns energin. Är det detta som utnyttjas i luftbilen?  

Det är ingen fasomvandling eftersom luften inte är flytande utan bara komprimerad.

[Körven]

Det är synd att sjöfarten inte nytjas,där kan man lösa energi problemet lättare.Man har en högergängad propeller i fören och en vänster gängad i aktern dom är sammankopplade med en axel tvärs genom fartyget.På axeln är koplat en likströms generator,som fungerar som broms vid ankomst,den laddar batterier,som driver generatorn eller elmotorn vid avgång.När fartyget går framåt snurrar ju propellern i fören,som driver propellern i aktern,och överskottsenergin laddar batteriet.

Låter det idiotiskt??  Ja då kan man linda in det lite i andra termer så kommer det nog gå att sälja ritningar och instruktioner på detta också.
                       
                               Körven

[Tompaiuppsala]

Komprimerad luft som drivmedel utnyttjar väl samma teknik som en ångmotor. Jag körde som barn min ångmaskin på ren tryckluft.

men i det här sammanhanget krävs det säkert orealistiska mängder komprimerad luft.

Någon kan säkert räkna på vad en 20 liters gasflaska och 200 bar räcker till. Förmodligen inte mycke!?!?

[109tum]

När experterna på KTH räknar så kommer dom fram till att en tank på 1,32 m3 och 300 bar kan utveckla 10 kW i 2 timmar.

Se uppgift 4 i tentan på http://www.energy.kth.se/COURSES/4a1112/FILES/2007-05-16.pdf

Svaret finns i samma pdf fil.

[loy]

Hej
Läste en artikel i www.bellona.no. Där jämförde dom den energisnålaste diselns verkningsgrad med verkningsgraden i luftbilens motor, och om dom antagandena är rätt så stämmer bilens räckvidd med minus ca 30km mot dom 150km som tillverkaren påstått.

[Blomme]

Ännu en spegling:
http://www.nyteknik.se/art/15782

[Bärfisen]

Ännu en spegling:
http://www.nyteknik.se/art/15782

Jo, naturlagarna gäller fortfarande, termodynamiken säger vad som är möjligt och vad som inte är. Räknar man på en gasvolyms tekniska arbete vid extrema tryck, så blir det inte så värst mycket, tryckenergi ensamt är ingen bra förmedlare.
Det är inte ens lönt att sitta och räkna, det faller på sin orimlighet.

[Tompaiuppsala]

jag skulle inte vilja åka runt med luftbomber i bilen för jämnan

helknäpp idé

Bensinbomber låter inte ett dugg bättre!  

[Per_G]

Jämför man kostnaden på att lagra energien i en tank, som bör hålla bilen ut, eller lagra energin i batterier, som förbrukas, så borde det första alternativet vara outstanding.
Får man bara ordning på motoren....

[johole]

Theaircar utførte en test med en prototype og kjørte 7 km.
Deretter gjør de teoretiske beregninger på diverse forbedringer og kommer fram til en distanse på 242 km. Betyr dette at de aldri har testet bilen på distanser over 7 km ?

http://www.theaircar.com/tests.html

Ved 7km testen hadde de en bil på 1226.5 kg.
Ved 240 km snakker de muligens om en bil med vekt på 920 kg, 400 liters tank med 350 bars trykk....

[johole]

www.zevcat.com


Er det ikke litt merkelig at bare utlenninger og "institutional investors" kan investere i et amerikansk selskap ?
http://www.zevcat.com/investment_ops.html

[take]

Jag har en bättre affär, köp öresundsbron av mig, jag är trött på den och behöver pengar till annat. Billigt vid snabb affär, endast kontanter eller schweisiskt postväxel.

[Överingenjör Johansson]

Nu finns visserligen luftdrivna "fordon" inom industrin, men gemensamt för dem alla är att de antingen har mycket begränsad räckvidd eller har någon typ av matarledning ansluten. Utöver det så går de normalt på räls och rör sig över plana ytor. Den typen av fordon kan vara önskvärda i t.ex. gruvor eller Ex-klassade miljöer, men inte till mycket annat. Tanken på att använda dem till drift av någon typ av "normala" nyttofordon såsom t.ex. personbilar har väl de flesta slagit ur hågen. Nu vet jag inte hur gamla, eller möjligen intresserade, ni är som har skrivit i tråden men inom järnvägsverksamhet har det funnits en hel del ackumulatordrivna lokomotorer. I princip handlade det då om ett ånglok berövat sin inbyggda termiska energikälla, och med ett väsentligt lägre effektuttag för t.ex. rangering.

Därför anser jag att alla vägar omedelbart ska ersättas av Allmänna Järnvägar. Förkortningen AJ passar ju bra också eftersom det antagligen inte komma dröja särskilt länge innan folk kör ihop och man hör utrop av det slaget.

EDIT: Jag hade för mig att Zö-loket var tryckluftsdrivet, men det är det inte... annars hade jag tänkt skicka luftbilsentusiaster på utflykt för att se dess fantastiska prestanda i drift.
http://www.jarnvag.net/lokguide/Zo.asp

[Skytten]

Man har tidigare (åtminstone på 30-talet) gjort försök med ångackor, däe ånga förvarades under tryck för att kunna användas senare eller som spetskraft.

[torbjorn]

Som det redan är konstaterat här i tråden, så är det inte vidare energieffektivt att lagra eller överföra energi i form av tryckluft. Man brukar räkna med en verkningsgrad på i bästa fall 10 % för systemet kompressor - tryckluftmotor när det gäller tryckluftverktyg inom industrin.

Det finns en tumregel som säger att om man har ett elverktyg med viss motoreffekt som står på märkskylten(säg t ex 300 W, det motsvarar då kanske 150-200 W mekanisk effekt ut från motorn), och ska ersätta det med ett tryckluftverktyg som kan göra samma arbete, så behövs en kompressor med en motoreffekt på 3 hk (alltså samma antal hk för kompressormotorn som antal 100 W upptagen effekt för elverktyget). I detta fall kan vi anta att den där 3 hk motorn drar ungefär 2,5 kW från elnätet och om vi då får ut 200 W ur tryckluftverktyget så blir verkningsgraden 200/2500 = 8 %.

Det är ju iofs möjligt att man kan få något bättre verkningsgrader i större kompressoranläggningar och med kraftig optimering, men man kommer knappast över 15-20 %.

[trädman]

Man har tidigare (åtminstone på 30-talet) gjort försök med ångackor, däe ånga förvarades under tryck för att kunna användas senare eller som spetskraft.

Ångackumulatorer används även i dag för att hantera effektbalansen i ångsystem. I princip en tank med ånga och vatten...

[torbjorn]

Jo, ångackumulatorer är bra att ha t ex i en processindustri där ångförbrukningen varierar kraftigt och man inte alltid kan meddela ångcentralen i förväg om man tänker förbruka en massa ånga eller stänga av.

På 1920-talet byggdes en ångackumulatoranläggning vid ett ångkraftverk i Malmö, den var epokgörande på sitt sätt. Syftet med den var att man alltid skulle kunna hålla ånga tillgänglig för att snabbt starta en ångturbin och hålla elleveranserna igång vid avbrott på högspänningsledningen från Sydkraft. Att göra det med en panna som eldas på "sparlåga" hade ju varit rätt oekonomiskt. Nu hade man istället ett par väl isolerade ångackumulatorer som kunde försörja turbinen medan man eldade upp pannorna och fick fart på nyproduktion av ånga.