Hjälp med Ligghall

[Mört´n]

Jag går i tankarna att starta upp en liten köttdjursuppfödning av Hereford och skulle behöva lite konstruktiv kritik och gärna idéer på förbättringar.
Jag ska göra en avverkning av skog för att få till hagar och slåttermark och avverkningen ska även bekosta ombyggnationen av ladugården hade jag tänkt.
Marken kan försörja upp till 40 djur så jag planerar att jobba mig upp till 30 djur och sen får vi se om det blir mer.
Ladugården är lagmässigt stor nog att husera 30 djur i form av två stycken ligghallar.
Men då jag har läst att man borde lägga på 30% golvyta för att minska bråk och underlätta för en själv så kanske jag ska sikta in mig på ca 25 djur.
Om jag vill ha fler tänkte jag bygga till en sektion på ladugården senare.
Jag kommer ha ca 100 000 kr att bygga om för, men jag kan nog klämma fram 50 000 kr till vid behov.
Jag vet att det inte är mycket pengar men utbyggnationen är inte medräknat, det kommer som sagt senare om behovet uppstår.
Golvet är för tillfället ett trägolv kanske jag ska nämna.

Ladugården är 22,9 meter lång och 6,5 m bred.
Här är en "ritning" över ladugården. Det som är i svart är vad som existerar, och det i rött är vad jag hade tänkt bygga.
Jag hade tänkt göra det jag kan själv och har många snickare i familjen var av brorsan arbetar gratis.



Jag är väl medveten om att det kommer bli en del fysiskt arbete med utmockning på vårkanten, då jag gissar att djupströbädden kommer bli upp mot en meter djup, så förslag på hur jag kan underlätta arbetet tas tacksamt emot.

[Karlsdotter]

Kalvningsboxarna ska väl också kunna fungera som sjukboxar? Djurskyddslager kräver visst antal sjukboxar efter antalet djur. Och de boxarna ska kunna skärmas av för att bekämpa sjukdomar som lätt sprids mellan djur vid kontakt. De boxarna ska även vara lätta att värma upp vid behov. Som du bygger nu hamnar de utanför själva ladugården och blir svårare att värma vid behov.
Du borde skilja av en del av lagårn som går att stänga från draget du får med öppningarna åt djuren, nu har du korsdrag genom vilket inte är lämpligt.
Så du bör ha djurens öppningar på samma sida och inte som nu på varje gavel.
Och ställa boxarna inne efter en av kortväggarna och med en gång fram till de övriga djuren samt ha täta väggar mellan boxarna.
Boxarna i mitten av lagården är ett alternativ och foderborden åt båda gavlarna med.
Sedan bör du tänka på kalvgömmor dit kalvarna tar sig men inte de vuxna så kalvarna kommer undan om de vill och även kan få extra mat som inte de vuxna når. Det kan du åstadkomma med boxarna i mitten av bygget då den boxen som inte används är öppningsbar från båda hallarna beroende på,

[Mört´n]

Ja det var tänkt att kalvningsboxarna även ska vara sjukboxar. Tanken var att ha boxdörrarna vänd in mot ladgården för att dom ska få del av värmen, men även ha dörrar åt utsidan för att det nog kan vara bra att ha

Tanken med gången igenom var att den ska vara stängd med portarna som redan finns när det inte används. Tanken var att när jag hämtar hö så ska jag med t.ex skotern bara kunna öppna portarna och köra rakt igenom när jag dumpar höet.
Det kommer med andra ord för det mesta vara stängt i hela ladugården för det mesta.

Jag ska kanske tillägga att djuren bara kommer att vistas i ladugården under dom månader dom inte kan beta ute.
Kalvgömmor samt golvyta för en tjur är inräknat i måtten.
Tjuren kommer såklart ha en egen liten hage där inne när han inte ska gå med korna/kvigorna.

Skulle man kunna göra som du föreslår men ha foderbordet på utsidan väggen? Så djuren liksom bara sticker ut huvudena genom väggen för att nå maten?
Då skulle jag tjäna många m2 golvyta samt underlätta när jag dumpar höet åt dom.

[Tjalve]

Ska du bara ha djupströbädd kommer det att gå åt stora mängder halm för att inte bli kladdigt. Bättre med en skrapgång vid matbordet. Jag hade byggt matbord och skrapgång på utsidan längs en långsida, med tak över.

[Mört´n]

Ska du bara ha djupströbädd kommer det att gå åt stora mängder halm för att inte bli kladdigt. Bättre med en skrapgång vid matbordet. Jag hade byggt matbord och skrapgång på utsidan längs en långsida, med tak över.

Det lät som en smart idé, men då måste dom stå ute.

Orsaken till att jag ogärna har dom ute är för att vi har i normala fall -30 grader om vintrarna. Därför tänkte jag att om dom står i värmen så drar dom mycket mindre foder.
Har jag fel? eller är det lite överdrivet?

[Mört´n]

En annan fundering jag har är om någon har provat att lägga sten-/tegel golv istället för betong?
Min tanke är att det borde vara bättre, men dyrare?, då urinen borde rinna ner i backen genom sand-fogarna.
Jag såg något liknande på 100% bonde för ett bra tag sedan.
Skulle det ens hålla då det är så tunga djur? Gatsten skulle väl hålla.
Betong har en livslängd på ca 50 år, hur länge håller gatsten? Gatsten kan man ju även gräva upp och använda till annat om man vill.

Det borde ju bli ett dränerande golv utan att det skulle räknas som det?

Orsaken till detta tänk är att jag inte gillar betong. Det är dyrt, fult och håller inte länge.

[Mört´n]

Det verkar som att gatsten i granit av hög kvalitet räknas som nästan outslitlig, men eftersom att allt behöver bäst före-datum så har man ändå satt en gräns vid 180 år.
Ett betong golv räknas ha en livslängd på 50 år och är mycket svårare/dyrare att riva upp.
Jag kunde med en snabb googling hitta marksten i granit för under 500 kr kvm, men det verkar som att man får räkna med runt 1000 kr kvm för betong.

Så varför har folk alls betong? Jag kan tänka mig att det är lättare att raka av och att det pga något sådant skulle räknas som mer hygieniskt?
Tacksam för svar.

[Tjalve]

Det lät som en smart idé, men då måste dom stå ute.

Orsaken till att jag ogärna har dom ute är för att vi har i normala fall -30 grader om vintrarna. Därför tänkte jag att om dom står i värmen så drar dom mycket mindre foder.
Har jag fel? eller är det lite överdrivet?

Det är lite kallare än vad jag är van vid 
Men blir det så mycket varmare inomhus? Det hade räckt med ett par, tre öppningar på 1,5m med kanske vindavvisare längs långsidan ut till gång och matbord.

Gatsten känns lite sådär. Du tror inte det blir problem vid utmockning? Urindränering behöver man knappast tänka på vad gäller djupströbäddar.

[Mört´n]

Det är lite kallare än vad jag är van vid 
Men blir det så mycket varmare inomhus? Det hade räckt med ett par, tre öppningar på 1,5m med kanske vindavvisare längs långsidan ut till gång och matbord.

Jag är uppvuxen på bondgård och minns att när vi hade kor så höll dom värmen i ladugården alldeles själv.

Gatsten känns lite sådär. Du tror inte det blir problem vid utmockning? Urindränering behöver man knappast tänka på vad gäller djupströbäddar.

Det är därför jag frågar Blir det problem? har någon provat?

[Karlsdotter]

Gatsten blir väldigt halt åt djuren att gå på och de kan halka och sträcka sig eller fläka sig lättare. Sedan får du aldrig ett sånt stengolv slätt utan det blir lite bulligt så att om du ska köra med traktor så får du antingen mycket gödsel kvar eller stenar i skopan.

Djuren klarar kylan om de bara får mat. Och för deras välbefinnande så är det bättre för dem att kunna gå utomhus under vintern. De dagar du har -30 är nog få. Du kommer att få friskare djur.
Här har det varit -29,8 som mest i vinter och djuren har en hage på ca ett hektar, 3 foderhäckar, och det går ca en bal per dag. De har en ligghall med tre väggar och tak.

[Skogsola]

 Minus 30 klarar de. Då fryser marken till ordentligt också så att det inte blir söndertrampat. Plus fem, regn och vind är betydligt otrevligare för dem. Du ska ha dem ute och mata dem i foderhäckar som du flyttar runt. Så ska du ha ett "paragrafskjul". En ligghall som du strör med halm och lätt kan ta ut ströbädden med traktor. Betonggolv må vara bra men jordgolv är billigare.

[Mört´n]

Ni har rätt om att det inte är många dagar med -30, men -20 är det i en månad eller två.
Jag kan inte förneka att en ligghall med tre väggar, tak och jordgolv vore smidigt. Men jag hade tänkt vara snål med fodret
Gör det helt enkelt ingen större skillnad fodermässigt om dom har -15 eller +15 grader?

Rätta mig om jag har fel men visst måste ett "paragrafskjul" ändå ha samma golvyta som en ligghall? Det är väl samma sak?
Då om jag inte ska använda ladugården så måste jag bygga en helt ny byggnad gissar jag, och då räcker knappast 100 000 kr.

[Skogsola]

Skillnad gör det helt klart. Men gräs är billigare än betong. Beroende på hur du lägger upp produktionen så kan du ha kalvning och digivning under betesperioden. Under vintern ska du bara underhållsutfodra lågdräktiga djur. Modellen förutsätter förstås att det finns gott om bra bete.

[Mört´n]

Skillnad gör det helt klart. Men gräs är billigare än betong. Beroende på hur du lägger upp produktionen så kan du ha kalvning och digivning under betesperioden. Under vintern ska du bara underhållsutfodra lågdräktiga djur. Modellen förutsätter förstås att det finns gott om bra bete.

Det kommer att finnas bra bete då marken som ska bli bete är väl lämpat för ändamålet. Men betesperioden är inte lång här uppe, 5-6 månader i bästa fall.
Hur skulle du föreslå att jag lägger upp det?

Jag tror jag har kommit så långt att jag vill överge djupströbädden. Det kommer nog inte gå ihop att köpa all halm som krävs för en så liten besättning.
Jag funderar över detta med skrapgång vid matbordet för tillfället.

[Skogsola]

 Ska du föda upp alla kalvar ända till slakt? Det kräver betydligt mera både i foder och i byggnader. Det smidigaste är att bara ha kor och sälja kalvarna som halvfabrikat vid 5-6 månader. Du slipper mycket trassel och du blir bättre på att få fram bra kalvar. Fler kor ger dessutom bra poäng i EU stödsystemet.

[Mört´n]

Ska du föda upp alla kalvar ända till slakt? Det kräver betydligt mera både i foder och i byggnader. Det smidigaste är att bara ha kor och sälja kalvarna som halvfabrikat vid 5-6 månader. Du slipper mycket trassel och du blir bättre på att få fram bra kalvar. Fler kor ger dessutom bra poäng i EU stödsystemet.

Jag har kollat lite prislistor bl.a hos nyhlens hugosson, men jag kan inte påstå att jag förstår prislistorna till fullo.
Men om jag läser dom rätt så verkar det som att jag behöver sälja 3,5 kalvar för att motsvara ett vuxet djur. Det skulle ju innebära en förlust då jag behöver större byggnader för att kompenserar för fler vuxna djur.
För det verkar som att jag får ca 2000 kr kalven, men är det något jag missat i form av tillägg?

[Tjalve]

2000kr får man för en två månaders mjölkrastjur. Säljer du am/dikalvar på hösten när de är ca sex månader borde man få 5000-8000kr. Tjurar betalat mycket bättre. Färdiga slakt djur ca 40kr/kg för köttdjur.

[Karlsdotter]

Du säljer ju kalven som avvand vid 6-8 månaders ålder och då en köttras får du ge om du köper ca 6-8000 kr för. 2000 kr är väl för en spädkalv av mjölkras? och då som veckogammal nästan för att uppfödas på mjölkpulver? Inte har det med köttraserna att göra i alla fall
Jag har nog fått ge ända upp till 9000 kr för en avvand köttraskviga också ibland.

När man säljer köttraskalvar så brukar de gå efter kilovikt också.

[Mört´n]

För slaktdjur så räknar man väl slaktvikten, dvs ca 1/3 av djurets levande vikt?
Men hur räknar man med kilovikt på kalvarna? Det måste ju vara levandevikten man räknar på?

Men om man får lika mycket för en kalv som för ett fullgånget slaktdjur varför har någon då ens slaktdjur?

[Skogsola]

 Det är inte mycket pengar kvar att tjäna från en sexmånaders avvand tjurkalv och fram till slakt. Det passar bäst för dem som kan köra på i stor skala  och har rationella byggnader och foderhantering. För en mindre brukare passar det bättre att få fram kalvar eftersom det kräver mera tillsyn och "djurkänsla."