Hönsgödsel som grundgödsling?

[Änglatorpet - "Hjärta och Attityd"]

När man ska grund gödsla, dvs göra ordning grönsakslanden hur kan vi då använda vårt hönsbajs? Går  det att grund gödsla i vattenform ? Dvs färskt höns bajs utblandat med vatten? Känns ju helt fel att behöva köpa gödsel när vi har egna höns. Någon som har erfarenhet?

[Kretsloppan]

Jag undrar också. Förstått att gödsel ska vara brunnen, lagrats i  ett år? Men vad händer om den inte är tillräckligt brunnen, egentligen? Blir den för kväverik och därför svårdoserad eller finns det risk för smitta till t ex morötter som man äter råa?

[kurt]

Har man bara komposterat den så kan man använda den, annars så kan det bli problem

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=969.0

[honeyybees]

Blandar du med vatten urlakas näringen ganska snabbt.

[lilla e]

Hästgödsel och liknande med mycket strö i behöver komposteras först. Bakterierna som bryterner halmen behöver kväve, så de måste få "äta upp" halmen först. När de dör så frigörs kvävet från dem.

Hönsgödsel innehåller mycket kväve och antagligen inte så mycket strö (även om du säkert har mer än en konventionell äggproducent). Hönsgödsel bör du lägga på direkt när du behöver näringen, annars lakas mycket ur om du först komposterar den. För lantbrukare finns regler som förbjuder lagring i fält av hönsgödsel men andra gödselslag är tillåtna under längre eller kortare tid.

[Mitt i Planeten]

Det går bra att gräva ner hönsgödseln på hösten också, så slipper man besväret via komposten. Jag har fräst ner en del och det har inte varit några problem.
Förra årets "varmkompost" har hamnat längst ner i dubbla pallkragar med olika lager jord ovanpå, fungerar det också.
Det är bättre att vattna flera gånger med utspädd gödsel än för få gånger med för stark blandning. Det blir inte mera urlakning för att man gödslar flytande, det kan rent av vara bättre för grönsaker om det görs rätt. Sedan behöver olika grönsaker olika omsorg.
Den som fått sjukdomar och skyller på gödslingen hade fått det ändå.

[Kretsloppan]

Det går bra att gräva ner hönsgödseln på hösten också, så slipper man besväret via komposten. Jag har fräst ner en del och det har inte varit några problem.
Förra årets "varmkompost" har hamnat längst ner i dubbla pallkragar med olika lager jord ovanpå, fungerar det också.
Det är bättre att vattna flera gånger med utspädd gödsel än för få gånger med för stark blandning. Det blir inte mera urlakning för att man gödslar flytande, det kan rent av vara bättre för grönsaker om det görs rätt. Sedan behöver olika grönsaker olika omsorg.
Den som fått sjukdomar och skyller på gödslingen hade fått det ändå.

Att lägga ut eller gräva ner gödsel på hösten ger säkert inga problem i din odling. Däremot kommer kvävet ta sig via regn- och smältvattnet bort från d in odling och till vattendragen.

Jag siktar på sluten kompost blandat med kolrikare strö för grundgödsling och gödselvatten för övergödslingen och sedan fånggrödor efter skörd.

[Mitt i Planeten]

Vad som händer under vintern är bara spekulationer, det växer mycket bra på de gödslade ställena så varför klaga.

[sɹǝpuɐ]

Vad som händer under vintern är bara spekulationer, det växer mycket bra på de gödslade ställena så varför klaga.

Hönsgödsel är väldigt lättlöslig. Det innebär att det finns risk för att en hel del av den rinner/spolas bort till ingen nytta, om man gödslar med den vintertid.

Iom att hönsgödseln är lättlöslig så fungerar den i ren form alltså inte så bra som grundgödsel. Den ger snabb och stark effekt, men mycket kan spolas bort vid ett regn. Slösaktigt.

Rent hönsgödsel bör man gödsla lite, ofta och på stor yta. Perfekt att lösa i vatten och gödselvattna några gånger i veckan direkt i raderna när det växer som mest. Vanlig trädgårdskompost är bättre för grundgödsel. Exempelvis tillsätta i större mängd i nyanlagda odlingsbäddar. Gör nytta i flera år.

Men det går nog också att tillsätta hönsgödsel till en täckt kompost som är kvävefattig. Mycket löv, sågspån och halm, exempelvis. Efter normal kompostering så blir det troligen utmärkt som grundgödsel.

[Mitt i Planeten]

Du kan ju jämföra med dem som lägger hönsgödseln på komposten. Vi har en kompost som kan samla upp lakvatten och det kom 25-30 liter lakvatten från den totalt på säsongen.
Det lakar var du än lägger den. Består den av en massa halm, sågspån, kutterspån, torv mm kan den komposteras med fördel men lakar så in i bängen.
Jag ser ingen skillnad mera än via hanteringen och besväret att krångla till det och ta hand om allt från min vy.
Därför gräver jag ner det i landet och det som händer där är ingen större skillnad i vad som händer i komposten, den skall till landet i alla fall.

[Kretsloppan]

Vad som händer under vintern är bara spekulationer, det växer mycket bra på de gödslade ställena så varför klaga.

Men hallå I Planeten? Emellan oss ligger Östersjön. Förklara för henne att det här med kväveläckage från jordbruk bara är spekulationer, så kanske hon tar sig samman och rycker upp sig?

Om jag och andra nu vill fördjupa oss i hur hönsgödsel bäst används, med minsta möjliga kväveläckage så är det väl bra och knappast något att fnysa åt.

Du kan ju jämföra med dem som lägger hönsgödseln på komposten. Vi har en kompost som kan samla upp lakvatten och det kom 25-30 liter lakvatten från den totalt på säsongen.

Hade du tak på komposten då som hindrade regnvatten att komma in?

Vad hindrar att i så fall samla lakvattnet och sprida det under tillväxtperioden?

Om jag nu får mer hönsgödsel än vad som går åt till gödselvattning under tillväxtperioden; borde det inte då fungera att tillsätta hönsgödseln i kutterspån och halmströ från får o gris? Såvitt jag kunnat läsa mig till förbrukas kväve vid förmultning av kolrikt material och mikrolivet bearbetar kompostmaterialet så att näringen görs mer tillgänglig för växtrötterna. Om det sker i sluten behållare måste väl rimligtvis kväveläckaget minska jämfört med att allt läggs ut eller grävs ner obearbetat och till vintern?

[Mitt i Planeten]

Komposten då stod under tak och hade även eget tak. Det var en isolerad varmkompost. Läser du på hur en varmkompost fungerar så lakar den stora mängder lakvatten.
Använder man dagens vanliga varmkomposter har de ofta ett galler nedtill så att lakvattnet rinner rakt ner i jorden under komposten.

Skall man gödsla med lakvatten bör man späda den 1:10 alt 1:20.
25-30 liter lakvatten blir då minst 250-300 liter gödselvatten om vi räknar lägsta utspädningen.

Miljömuppar förstår lixom inte problemet. Uppblandat med strö, cutter, mull fungerar gödseln bättre i trädgårdslandet än i komposten och både miljö och trädgårdsland mår bättre av det.

Är man rädd för lakning är faktiskt komposterna de största bovarna.

[Kretsloppan]

Miljömuppar förstår lixom inte problemet. Uppblandat med strö, cutter, mull fungerar gödseln bättre i trädgårdslandet än i komposten och både miljö och trädgårdsland mår bättre av det.

Utifrån din attityd och innehållet i dina inlägg betvivlar jag att du har något att tillföra diskussionen men om du mot förmodan besitter sådan kunskap som jag saknar så är du varmt välkommen att sprida ditt ljus över mitt mörker.

Låt höra resonemanget bakom dina påståenden!

[Anders S]

Jag undrar också. Förstått att gödsel ska vara brunnen, lagrats i  ett år? Men vad händer om den inte är tillräckligt brunnen, egentligen? Blir den för kväverik och därför svårdoserad eller finns det risk för smitta till t ex morötter som man äter råa?

Kvävet finns i alltför lättlöslig form, nitrat och/eller ammoniak/ammonium. Vid rätt genomförd kompostering med tillsats av kolrikt material byggs kvävet till stor del in i mer sammansatta organiska ämnen som inte är lika lättlösliga, och därför inte urlakas lika lätt, utan magasinerar en stor del av näringen. Dock blir det kväveförluster till luften under själva komposteringen. Dessa är ingen fördel, men är svåra att helt undvika.

Färsk gödsel kan också innehålla smittoämnen.

[Anders S]

Du kan ju jämföra med dem som lägger hönsgödseln på komposten. Vi har en kompost som kan samla upp lakvatten och det kom 25-30 liter lakvatten från den totalt på säsongen.
Det lakar var du än lägger den. Består den av en massa halm, sågspån, kutterspån, torv mm kan den komposteras med fördel men lakar så in i bängen.
Jag ser ingen skillnad mera än via hanteringen och besväret att krångla till det och ta hand om allt från min vy.
Därför gräver jag ner det i landet och det som händer där är ingen större skillnad i vad som händer i komposten, den skall till landet i alla fall.

Att säga att lakvatten är oberoende av strömedel och av var komposten placeras faller på sin egen orimlighet.

Gör så här för att undvika eller åtminstone minimera lakvatten:
Balansera kol-kväve och vatten-luft genom rätt blandning.
Se till att gynnsamma mikroorganismer gynnas ytterligare genom tillsats av (ler)jord, mogen kompost samt strukturbildande material (flis/spån, stråmaterial o dyl).
Täck med jord eller torvmull bl.a. för att fånga upp en del avgaser och dämpa kompostens luftutbyte med omgivningen.
Se till att regnvatten rinner av till stor del genom att täcka med stråmaterial (vid högkompostering), eller ha vattentätt lock med luftning (vid kompostering i behållare).
Placera komposten på plats som inte blir vattendränkt.

[Anders S]

Balansera kol-kväve och vatten-luft genom rätt blandning.
Se till att gynnsamma mikroorganismer gynnas ytterligare genom tillsats av (ler)jord, mogen kompost samt strukturbildande material (flis/spån, stråmaterial o dyl).
Täck med jord eller torvmull bl.a. för att fånga upp en del avgaser och dämpa kompostens luftutbyte med omgivningen.
Se till att regnvatten rinner av till stor del genom att täcka med stråmaterial (vid högkompostering), eller ha vattentätt lock med luftning (vid kompostering i behållare).
Placera komposten på plats som inte blir vattendränkt.

För övrigt är dessa punkter en sammanfattning av komposteringens grundregler, särskilt vid kompostering i hög eller behållare, men även i hög grad vid ytkompostering. (Jag skulle tro att dessa principer gäller i hög grad även vid jordisering.)

Fast kanske ska man lägga till:
Det är en fördel om komposten kan ha direkt kontakt med marken (med jorden). Bl.a. för att maskar och andra medhjälpare ska kunna vandra in i komposten, men även för att hela processen stabiliseras av markkontakten.

[Kretsloppan]

Fast kanske ska man lägga till:
Det är en fördel om komposten kan ha direkt kontakt med marken (med jorden). Bl.a. för att maskar och andra medhjälpare ska kunna vandra in i komposten, men även för att hela processen stabiliseras av markkontakten.

Att jordbakterier behövs för nedbrytning av ev smittämnen har jag förstått men lerjord kan man ju tillsätta i slutna komposten. Maskar o andra nyttodjur kan ju få det för varmt men hoppas kunna kompensera i viss mån åtminstone genom stor volym. Markkontakten lär väl dränera, utjämna temperaturväxlingar och vara det bästa för mikrolivet men så snart man tillför större mängder gödsel och hushållsavfall måste väl kväveläckaget till marken snart bli en större nackdel ur klimat- och miljöperspektivet.

Finns det fler stabiliserande effekter av markkontakten?

[Mitt i Planeten]

I en fungerande varmkompost med temperaturer på 45-55 grader bildas en massa vattenånga/kondens pga materialet man tillför komposten innehåller vatten och bryts ner av mikroorganismer.

Det finns inte en mask eller kryp i en dylik varmkompost oavsett markkontakt eller ej.

[Anders S]

I en fungerande varmkompost med temperaturer på 45-55 grader bildas en massa vattenånga/kondens pga materialet man tillför komposten innehåller vatten och bryts ner av mikroorganismer.

Det finns inte en mask eller kryp i en dylik varmkompost oavsett markkontakt eller ej.

Om man har tillräckligt mycket lagom torrt vattenabsorberande strömaterial så suger det upp en hel del vatten. Det underlättar även nästa fas, som är en uppbyggnadsfas. Dock är alltför täta väggar troligen ett problem i en varmkompost vad gäller kondens.
Man behöver inte nå den temperatur du nämner. Man kan få god omsättning ändå, även om det tar längre tid.
Även om det blir för varmt för mask under en tid så kommer de in senare om komposten tillåts svalna.
Dock i en varmkompost med kontinuerlig drift och de temperaturer du nämner så trivs inte masken.
Risken för växthusgaser ökar också ju varmare det blir.
Finns därför en del skäl att ifrågasätta en sådan kompost.

[Anders S]

Att jordbakterier behövs för nedbrytning av ev smittämnen har jag förstått men lerjord kan man ju tillsätta i slutna komposten. Maskar o andra nyttodjur kan ju få det för varmt men hoppas kunna kompensera i viss mån åtminstone genom stor volym. Markkontakten lär väl dränera, utjämna temperaturväxlingar och vara det bästa för mikrolivet men så snart man tillför större mängder gödsel och hushållsavfall måste väl kväveläckaget till marken snart bli en större nackdel ur klimat- och miljöperspektivet.

Om man följer de regler jag ställde upp så tror jag inte detta är ett stort problem. Det är t.ex. viktigt med kol-kväve-kvot, men framför allt: följ alla reglerna. Dock ju större högar det handlar om, desto noggrannare bör man vara om man lägger dem på marken. Men å andra sidan är det lättare att få bra förbränning i en större hög. Regnvatten ska inte ledas in i högen mer än vad högen torkar vid torrt väder. Det ska finnas jord och strömaterial i komposten som kan suga upp överskottsvatten.

Hushållsavfall förkomposterar jag i behållare av hygieniska skäl. Sen högkomposterar jag det ihop med annat material. Jag lägger ungefär en större hög per år, på 1-2 m3, men skulle kunna lägga större hög om jag hade mer material.

Finns det fler stabiliserande effekter av markkontakten?

Biodynamikerna anser det. Jag uppfattar av egen erfarenhet att det är så. Det är bara att testa.