Hönsgödsel som grundgödsling?

[gudmundh]

All kompostering innebär näringsförlust i form av kväve eller annat också om man inte tar hand om lakvattnet. Bästa miljömässigt och näringsmässigt är att sprida det direkt till växter. Men...sen blir det komplicerat. Är det avfall från odlingarna, typ växtrester beror det ju på vilka växter etc, man kan sprida sjukdomar med dött växtmaterial. Det är t.ex ingen hit att sprida onedbryten halm i veteodlingar. Man kan komma runt mycket av dessa problem genom att plöja/gräva ner avfallet, MEN, man kan få för mycket onebrytet i marken som hindrar rotutvecklingen eller binder upp näring när det bryts ner. Sen är det svårt att veta när växtnäringen i onedbrytet material blir växttillgängligt. Har man betande djur gäller det också att inte sprida parasiter. Generellt kan jag dock tycka att folk komposterar i allt för hög grad och bidrar till växthusgaser.

Själv härhemma sprider vi en hel del på hösten innan höstplöjning, men bara med hög kol/kvävekvot, dvs inte i närheten av färdigkomposterat, plus lägger på en del halm att binda upp kvävet + mata djuren i marken. Sen har vi lerjord så det är låg urlakningsrisk som det är. Medelnedbrutet, sprider vi på vår och harvar ner, det är dock problem med detta, dels får man mer problem med jordloppor, men mindre urlakningsrisk. Färdigkomposterat har vi väldigt lite av då det känns som miljöförstöring, matkomposten låter vi bara brinna sig riktigt varm och därefter avbryter vi komposteringen för att döda patogener etc. Urin sprider vi enbart i växande gröda som kan ta hand om kvävet och det vattnas alltid ner, detsamma gäller alla näringslösningar. Skulle helst plöja ner häst och kobajs på hösten, onedbrytet, när det gäller spridning på lerjord. Men vi har aldrig tillgång på det på hösten för har så mycket annat att göra då. Hönsgödsel betraktar jag som näringslösning beroende på hur mycket strö det är i, men sprids på våren, eller i växande gröda, men det är svårt, för vi har strö i hönsgödseln och det är inte helt lätt att veta hur näringsleveransen blir när man sprider det. Smitta från djur är ingen stor risk sålänge man inte sprider tjockt eller i nära anslutning till skörd. Att sprida avföring från djur på mark som betas av djur är ett helt kapitel i sig, men det kräver andra strategier.

Har man sandjord är förhållandena totalt annorlunda.

Sen det där med spridning, kompost och all fast form av näring ska ju helst grävas ner, inte läggas på ytan då man får betydande kväveavgång. När man sen plöjer höstgräver så tar nedbrytningen fart och man får näringsleverans när inget växer och urlakning som följd. Sen beror det ju på hur man vattnar, om man har mycket torrt på sommaren stannar nedbrytningen av för att återigen ta fart under hösten när inget växer.

Det är mina tankar. Kompostera inte för sakens skull, är miljöförstöring, ju mindre nedbrutet vid spridning desto bättre, men se till att något kan ta upp näringen när näringen finns tillgänglig och se till att materialet bryts ner under växtperioden, är meningslöst att gräva ner material med hög kol/kvävekvot på våren för det är osannolikt att det hinner brytas ner under sässongen. Se odlingsmarken som en kompost som du styr genom att tillsätta olika material. Ha reda på växtsjukdomar, patogener etc med allt du sprider och odlar och gör en analys över hur och vad som behöver komposteras av den orsaken. Kolla upp de växter du odlar och när de behöver näring på sässongen. Få växter tar upp mycket näring i början på sässongen, sprid t.ex inte färsk hönsgödsel på nysådda grönsaker då de ändå inte kan ta upp näringen, då behöver du få näringen mer långsam, vissa tar upp mycket näring långt in på hösten (t.ex vitkål). Kort sagt, kompostering är en process som bäst genomförs i marken men av olika skäl kanske man är tvungen att göra det någonannanstans.

Sen är ju frågan vad man ska använda det färdigkomposterade till, som näring är det rätt värdelöst jämfört med omkomposterat, man tappar rejält mycket näring under komposteringen. Som jordförbättring är det underlägstet det färska då man inte får samma livgivande effekt i marken. Ska man sälja krukväxter är det att föredra. Om det är estetiskt vilktigt att jorden är mörk och helt homogen är det såklart en fördel att avfallet är färdigkomposterat också. Sen om man måste av olika skäl (patogener, gifter) kompostera så har man väl inget val, har man svårt att få näringen i marken när växterna behöver det kan det också vara befogat i olika scenarion att kompostera men generellt är det en överskattad metod.

[Anders S]

All kompostering innebär näringsförlust i form av kväve eller annat också om man inte tar hand om lakvattnet. etc etc etc

Jahadu ... Vad svarar man på denna drapa? Vill du över huvud taget ha något svar när du skriver så kategoriskt och obalanserat? Men har är i alla fall några kommentarer:

Man kan odla på olika sätt och man kan ta hand om gödsel på olika sätt. Vad som funkar beror till stor del på detaljerna i hur man går till väga och vilka omständigheter som råder. Jag säger inte att man måste kompostera eller låta gödseln brinna, bara att det är bra grundvarianter att i huvudsak bygga på för de flesta av oss i de flesta fall.

En mer balanserad genomgång av för- och nackdelar med kompostering finns här:
http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/JIN93-01/JIN93-01.HTM
Se ”Komposteringens för- och nackdelar”
Till detta vill jag lägga följande om de fyra nackdelar som där radas upp:
*”Ökad tidsåtgång vid mellanlagring i stuka på fält jämfört med fastgödsel utan mellanlagring.”
Anm: Bör vara hanterligt för den som planerar i förväg och har bra rutiner.
*”Växtnäringsförlusterna, främst av ammoniak kan bli stora under lagring.”
Anm: Troligen för kväverik blandning.
*”Utdragen mineralisering av tillförd växtnäring i marken under flera år.”
Anm: kan vara en fördel också.
*"Den lättillgängliga energin för markorganismer i gödseln är förbrukad."
Anm: behöver inte vara en nackdel. Man gödslar växterna och jorden. Att underhålla markorganismer är mer ett medel än ett mål. Vilka medel som är lämpliga beror av omständigheter.

För övrigt är det intressant att jämföra ditt inlägg i denna tråd med vad du skrev för ett halvår sen i en annan tråd. Där rapporterade du avsevärda odlingsproblem.
Se: http://www.alternativ.nu/index.php?topic=167438.0
Finns något samband mellan detta och de metoder du nu förespråkar? Vill du t.ex. hävda att din nya lära löst dina odlingsproblem? (Och att du provat ut detta under den senaste odlingssäsongen?)

[gudmundh]

Nedå, har problem, och framgångar. Vill slå ett slag för minskad kompostering helt enkelt. Rörde uppenbarligen vid en öm tå och ber om ursäkt om du känner dig kritiserad. Vill inte ha svar, ville ge ett alternativt synsätt.

Ska besvara dina frågor.

Vad svarar man på denna drapa?

Jag vet inte. Du får kalla mitt språk vad du vill

Vill du över huvud taget ha något svar när du skriver så kategoriskt och obalanserat?

Nej. Hade ställt en fråga då.

Finns något samband mellan detta och de metoder du nu förespråkar?

Nej, iår va ett skitår i de trakter jag bor på med avseende på jordstruktur. Tror inte skillnaden mellan att höstsprida kompost eller halm skulle ha gett några övervägande skillnader avseende jordstrukturen.

Vill du t.ex. hävda att din nya lära löst dina odlingsproblem?

Vet inte om det är en ny lära. Jag har alltid sökt sätt att optimera odlingen, finns många parametrar och jag använder inte näringskalkyler som ett sätt att förändra jordstrukuren. Jag vill ha en viss näring i marken en viss tidpunkt på året, sen försöker jag ha det med så stor hänsyn som möjigt till en miljon andra parametrar. Sen har jorden i sig en särskilld plats i mitt hjärta och att den mår bra är ett mål i sig. Men det förknippar jag inte helt med mina näringskalkyler heller, men de sammanfaller ofta.

Och att du provat ut detta under den senaste odlingssäsongen?

Jag hör din irritation, men förstår inte poängen. Att vi inte får nån frost och konstanta regn och en med facit i hand dålig jordbearbetningsplan, vad i hela friden har det att göra med komposten? Jag antar att du känner dig kritiserad. Så vad exakt är det du tror att jag har sagt som kritiserat dig?

Sen har jag en liten fråga angående dina kommentarer. Du skriver.

*"Den lättillgängliga energin för markorganismer i gödseln är förbrukad."
Anm: behöver inte vara en nackdel. Man gödslar växterna och jorden. Att underhålla markorganismer är mer ett medel än ett mål. Vilka medel som är lämpliga beror av omständigheter.

Föreslår att du gräver upp lite alv och häller näring på den och ser hur bra det växer där Där har du jord utan markorganismer. Detta är en av de frågor som är den absout viktigaste skillnaden som jag ser det, mellan konventionellt och ekologiskt lantbruk. Om man ser jorden som ett substrat i vilket växter plockar näring eller om man ser det som ett ekologiskt system som genom en av flera tjänster levererar näring til de växter jag väljer att odla där.

[Anders S]

Synd att du lämnat gudmundh. Men efter att ha påstått att de som komposterar är klimatbovar, vad för slags svar hade du egentligen väntat dig? Det är väl inte att inbjuda till en öppen och trevlig diskussion?

Du tror väl inte att jag förespråkar konventionellt jordbruk? För att jag föredrar att kompostera en del av det organiska materialet? Konstig slutsats...

Angående växthusgaser från kompostering: Komplicerad fråga, men såvitt jag vet är det främst ett problem om komposten blir för varm eller för kväverik. Jag brukar ibland varna för varmkomposter, som lätt blir för varma. 30-40 grader är bra, men över 40 är feber. Annars är en väl genomförd kompostering ett sätt att göra näringen, bl.a. kvävet, bättre bundet i organiskt material.

[Denar]

Det är klart att du ska använda din hönsgödsel i trädgården!
Min erfarenhet från att ha odlat med hönsgödsel (och trädgårdskompost) som enda gödningsmedel under 30 år är att det fungerar bra. Hönsens djupströbädd med kutterspån brinner vanligen lite redan i hönshuset. Ibland lägger vi ut gödsel i hög i väntan på att den behövs, ibland lägger vi den direkt på trädgårdslandet på hösten. Resultatet brukar bli bra. Det är möjligt att det inte är helt optimalt ur näringssynpunkt, men det är praktiskt och det fungerar. Så mitt råd är att du naturligtvis ska använda den gödsel du har från hönsen. Ibland sägs det att man inte ska gödsla potatis med hönsgödsel, men om man gör det på hösten så brukar också det fungera.
Lycka till!

[Anders S]

Bra inlägg Denar.

Gammal odlardevis: gödslar man på hösten så gödslar man jorden. Gödslar man på våren så gödslar man växterna.

Och gödslar man jorden så bygger man upp en bra jord, som kan tjäna växterna många år framöver. Dock vill det till att det finns rätt förutsättningar. Jorden får inte vara för dåligt dränerad, för då lakas för mycket ut på vintern och strukturen förstörs också. Dessutom behöver man ha kvar landet ett antal år framöver.

[Anders S]

När man ska grund gödsla, dvs göra ordning grönsakslanden hur kan vi då använda vårt hönsbajs? Går  det att grund gödsla i vattenform ? Dvs färskt höns bajs utblandat med vatten? Känns ju helt fel att behöva köpa gödsel när vi har egna höns. Någon som har erfarenhet?

Grundgödsling i vattenform vill jag inte tillråda. Det ökar starkt risken för utlakning av näring och ökar troligen risken att sprida smitta från färsk gödsel. Gödselvatten kan man använda vid behov på sommaren, som ett komplement till grundgödslingen. Det bör vara baserat på brunnen gödsel eller kompost.

[Denar]

Bra inlägg Denar.

Gammal odlardevis: gödslar man på hösten så gödslar man jorden. Gödslar man på våren så gödslar man växterna.

Och gödslar man jorden så bygger man upp en bra jord, som kan tjäna växterna många år framöver. Dock vill det till att det finns rätt förutsättningar. Jorden får inte vara för dåligt dränerad, för då lakas för mycket ut på vintern och strukturen förstörs också. Dessutom behöver man ha kvar landet ett antal år framöver.

Tack Anders S!

[Johan87]

Ska man måsta vara biolog, Geolog, kemist och ingengör för att kunna gödsla med hönsskit? Finns det inga tummregler att tillgå för hobbyodlare med 15 bakgårdshöns. Jag sparar vinterns rena skit från gödselbrädan i plåthinkar i väntan på odlingssäsongen. Det lär bli 150 200 liter ren hönsskit innan slutet. Ska jag lägga det i komposten ett år, vattengödsla med det, eller spada ner det i grönsakslandet? Kan man förresten bli sjuka av hönsgödel i morotslandet eller åt tomaterna?

[Anders S]

Ska man måsta vara biolog, Geolog, kemist och ingengör för att kunna gödsla med hönsskit?

Nä, det går mycket bättre om man e populist.

Mitt råd till dej: Gör precis som du känner för, så trivs du nog, ska du se.

[Johan87]

Nä, det går mycket bättre om man e populist.

Mitt råd till dej: Gör precis som du känner för, så trivs du nog, ska du se.

Jo men det är ju inte tillvägagångssättet som är det viktiga för mig utan resultatet . Vill ju helst inte dräpa mina stackars odlingar. Och inte heller bli sjuk av felaktigt förfarande.

[Skogsvilde]

Jo men det är ju inte tillvägagångssättet som är det viktiga för mig utan resultatet . Vill ju helst inte dräpa mina stackars odlingar. Och inte heller bli sjuk av felaktigt förfarande.

Lägger du ett tjockt lager så kan du vänta med odling nått år där.
Strösslar du ut lite lätt så att det syns litegrand att du hystat ut det så är det antagligen lite i underkant men troligtvis riktigt bra ändå.
Hönsgödsel är det bra tjong i, lite som gödselvärldens strohrom.
Skall du odla squach och pumpor så kan du säkerligen ha mer där, då dom är energikrävande.