Måste kor ha horn?

[Trollmor]

Sqursad?  *avslöljar min okunskap om kor*

[Karlsdotter]

Djuret har hornanlag som inte växer ut till horn .
Man kan se en hornknopp som sticker ut där hornet skulle ha varit .

[Trollmor]

Som en följd av en misslyckad avhorning, eller naturligt?

[Karlsdotter]

Finns både och i det fallet , men händer väldigt ofta då avhorningen har misslyckats . Men det finns raser som har det i sin rasbeskrivning så det behöver inte vara ett fel . Tex så finns det med för fjällkorna .

[Klara]

Jag har trott att det där med ett litet hornanlag som inte växer ut var en effekt av att de bara har 25% hornanlag, eller mindre? För det brukar förekomma på samma stammar som där kullighetsanlaget finns. Är inte samma sak som en misslyckad avhorning, då växer hornet ofta ut som ett knörvligt horn som växer hela livet. De som åsyftas ovan har en hornknopp som egentligen bara sitter i huden och går att vicka omkring. Men som sagt, arvsgången har jag inte klart för mig.

[Tjalve]

Genen för hornlöshet (polled, kullig) är dominant så det räcker med en kopia för att kalven inte ska få horn.
Scurs genen som styr att djuren får små, lösa hornliknande strukturer är dominant hos tjurar MEN recessiv hos kor. För att detta anlag överhuvudtaget ska kunna uttryckas måste djuret vara pollad. Om djuret har riktiga horn kan inga scurs finnas och man vet inte individens genotyp. Scurs genen finns hos vissa köttraser men jag tror inte den ska finnas hos fjällras.

P=pollad, p=horn
S1=scurs, S0=inga scurs

PP och Pp ger pollade djur
pp ger horn
PxS1S1 ger scurs djur
PxS1S0 scurs tjur men pollad kviga.
PxS0S0 pollad djur

[Grimla]

Man ska också vara tydlig med att poängtera att två pollade (Pp) tillsammans också lämnar hornad avkomma.

Hör ibland att man inte har koll på det..

[Klara]

OK att den bara kan uttryckas när anlaget för kullighet finns förklarar ju varför jag har blandat ihop den med hornlösheten. Tack för förklaringen.

[Grimla]

Scurs genen finns hos vissa köttraser men jag tror inte den ska finnas hos fjällras.

Fjällkor med squrs får stamboksföras, men inte hornade djur.
Fjälltjurar med horn eller squrs får inte stambokföras.

[Anders S]

Genen för hornlöshet (polled, kullig) är dominant så det räcker med en kopia för att kalven inte ska få horn.
Scurs genen som styr att djuren får små, lösa hornliknande strukturer är dominant hos tjurar MEN recessiv hos kor. För att detta anlag överhuvudtaget ska kunna uttryckas måste djuret vara pollad. Om djuret har riktiga horn kan inga scurs finnas och man vet inte individens genotyp. Scurs genen finns hos vissa köttraser men jag tror inte den ska finnas hos fjällras.

P=pollad, p=horn
S1=scurs, S0=inga scurs

PP och Pp ger pollade djur
pp ger horn
PxS1S1 ger scurs djur
PxS1S0 scurs tjur men pollad kviga.
PxS0S0 pollad djur

Vad är det för loci? Är det ett locus för pollad/ej pollad och ett för scurs/ej scurs?

Vad menar du med "x" i t.ex. "PxS1S1"? Det brukar betyda "korsas med" eller "korsning mellan", men "P" ser ut som en haploid, så jag förstår inte vad du menar. Menar du t.ex. att "PxS1S1" betyder PP eller Pp kombinerat med S1S1?

[Tjalve]

Det är olika, icke kopplade loci för pollad och scurs. Px = PP eller Pp. Borde kanske använt ett "-" istället för "x".

Fjällkor med squrs får stamboksföras, men inte hornade djur.
Fjälltjurar med horn eller squrs får inte stambokföras.

Detta måste väl betyda att eventuellt scurs i fjäll kommer från inkorsning av andra raser. Inga av de fjällkorna jag känt har haft scurs eller horn.

[Karlsdotter]

Så här står det på fjällkornas hemsida :

Kroppsvikten på kor ligger oftast mellan 400-450kg levandevikt, med en mankhöjd på 120-130cm. Fjällrasen är kullig (hornlös) även om enstaka djur, framförallt handjur kan ha horn.

[Anders S]

Det är olika, icke kopplade loci för pollad och scurs. Px = PP eller Pp. Borde kanske använt ett "-" istället för "x".

OK, då begriper jag. Jag vet inte vad som är standard (x, - eller något annat), om nu något är det. Det hade kanske varit lättare för mig att läsa om det hade stått t.ex. Px,S1S1.

[Lönnhult]

Jag tycker att det är stor skillnad på avhornade kalvar nu när man har en avhornare som bränner runt horanlaget några få sekunder mot när det gnuggades med ett brännjärn i flera minuter. Med bedövning och nya brännaren så märks det knappt alls att de påverkas. Förr blev de rädda om huvudet och påverkade flera dagar efteråt. Utvecklingen går framåt även om tanken att avla bort hornen hade varit ännu bättre.

[farfar]

Om jag hade kor skulle jag föredra kullkor. En släkting till min f.d. hustru förlorade synen på ena ögat p.g.a. att hon blev stångad och det tog illa så mitt val vore enkelt.

[Fåraherden]

På frågan kor ska ha horn eller inte. Jag säger bara, prova att jobba med kor ett tag, så tror jag ni förstår. Kor skadar skötare och varandra med sina kor. Om man nu ska se det naturliga i hornen så ingår det även att skada andra kor i det beteendet.

På föräldragården avlar vi för enkelhetens skull på pollade, hornlösa hereford.

[Trollmor]

Men om kor regelmässigt skadar varandra, är inte det egentligen ett tecken på att de har för trångt, jämfört med sin egentliga natur?  Hur levde deras vilda förmödrar, hade inte de ganska stora revir?

[Klara]

Jag har jobbat med kor nästan hela livet. När man började avhorna hade jag först lite svårt att vänja mig, tyckte korna blev lite karaktärslösa utan horn. Och man märkte tydligt att de släppte varandra närmare.
Visst stämmer det som trollmor skriver att det är för att de har trångt som de skadar varandra. Så trångt ska man helt enkelt inte ha. Men de skadar också varandra för att man inte alltid kan ha grupperna konstanta. I en lösdrift måste de ibland grupperas med hänsyn till juverhälsa, laktationsstadium osv. Även om man försöker flytta mellan grupperna så lite som möjligt och aldrig bara en så måste de ibland byta grupp, då blir det oroligt i gruppen någon dag.
Framförallt slipper man den där kon med stora horn som kunde stå fem meter från vattenkaret och bara genom att vinkla sina pampiga horn lite hit eller dit effektivt kunde hålla resten av flocken på behörigt avstånd från dricksvattnet. Bara för att det är så kul att känna sin makt...

En annan sak jag har tänkt på när det gäller djur som skadar varandra för att de har det trångt. Min yngste son frågade mig ifall mobbning förekommer bland djur. Och jag svarade att det gör det. Särskilt om man stänger in dem på en liten yta och stressar dem. När jag hade sagt det slog det mig att det är ju precis så vi gör med våra barn! Undra på att det är mycket problem med mobbning i skolorna....

[Anders S]

Ny ladugård med kor med horn:
http://www.ytterjarnaforum.se/mat-odling/ko-riket/
och fint foto av ko.

[skräptanten]

Inspirerande länk !

Jag har valt att låta både mina nötter och getter behålla hornen. Jag är mycket liten sett till antal kreatur, men någorlunda stor som getägare.
Är också medveten om vad hornen kan göra, så jag försöker ha en djurhållning som lämpar sig för behornade djur. Nu under stallsäsongen är de grupperade efter rangordning (och släktskap, för betäckningens skull), för att minimera bråkandet. Och de flesta djur, både bland nötterna och getterna, använder sina horn på ett vettigt sätt, men det finns vissa som jag håller ögonen på. Med en genomtänkt gruppering "behöver" dock inte bråkstakarna använda hornen som vapen. Men jag fick ta hit veterinären för att söva och såga av hornen (den övre tredjedelen där det inte är någon horntapp) på en av mina surtantsgetter för inte så länge sedan. För den som undrar varför jag inte bara dömde henne till nackskott direkt, så är hon värd att behålla både p g a sin mjölkproduktion och det faktum att hon inte ärvt sitt dåliga beteende vidare till någon av sina killingar.
Annars tycker jag precis som ni andra ovan att en måste vara observant på lynnesfel, och i ännu högre grad på behornade djur.
Alla bockar får alltså behålla hornen (men de med dåligt lynne får sedan inte behålla livet...), men vad gäller tjurkalvar är principen att de får behålla antingen kulorna eller hornen . Inte både och. Nån måtta får det vara.