Så har står det i en av mina hönsböcker från 1917 , skriven för torpare och andra egnahemsägare , dvs idag hobby brukare och inte stora herrgårdarna .
Förutom dessa animaliska foderslag finnas i handeln äggviterika (dvs proteinfoder) foder av helt eller övervägande animaliska beståndsdelar . Dylikt foder bör även den mindre hönsodlaren anskaffa . Detta kan ju lätt åstadkommas genom att flera hönsodlare slå sig tillsammans och gemensamt rekvirera , om man ej vill kosta på frakt på en mindre sändning för egen del .
Huru stor mängd av alla de olika foderämnena som böra beräknas åt hönsen , kan ej angivas i en uppgift . Närma sig hönsen värpställning , eller äro de stadda i högvärpning så är deras foderbehov större (alltså det här har med egna flockens variation att göra och inte m,ed hönseri höns) . Under fjäderfällningen äro de i stort behov av fetthaltigt foder för kroppsvärmens bibehållande och för de nya fjädrarnas bildande . Om hönsen ej värpa eller värpa dåligt , böra ej stärkelsehaltiga foder såsom korn , kokt potatis o.dyl givas i någon större myckenhet , ty därav bli de blott för feta .
De foderstater som här nedan följa böra alltså tillämpas så att det animaliska fodret ökas med ½ a 1 hekto under fjäderfällningen och under vinter . Likaså ökas den hela säden upp med 1 hekto under högvärpning och då hönsen visa sig särskilt matfriska .
Ex 1 ) 1,5 hekto havre , 1,5 hekto majs 1,5 hekto vete , 1 kg råa rotfrukter . till mjukfoder 6 hekto kokt potatis , 1,5 hekto klöverhö , 1,5 hekto hönskraftfoder beräknat för 10 höns per dag .
Ex 2 ) innehåller köttmjöl och är inte intressant .