Sätt att freda sin gård?

[Pastorn]

man kanske kan få bort några pendlare och buskörare (folk som kan ta en annan väg) genom att sätta upp en sån där "Förbud mot trafik med motordrivet fordon"med tillägget "gäller ej fordon med tillstånd"... hade en vän som hade motsatt problem, för att ta sig till sin gård körde han dagligen på en väg som passerade en gård(dock på behörigt avstånd tyckte både jag och han), det hade gruffats lite om att han använde vägen och en dag när han kom hem upptäckte han ett antal kulhål i bilplåten, efter detta tog han en annan väg.  

[torparn]

och en dag när han kom hem upptäckte han ett antal kulhål i bilplåten, efter detta tog han en annan väg.  

Inget går upp mot myyysiga grannar!  

[Bokdungen]

Om du har någon "extra" gammal bil eller traktor kan du väl alltid parkera den längs med vägen så det blir lite trängre?... Om du inte har någon finns det alltid billiga bilar att få tag i genom morgontidningen eller internet, de ska ju bara vara parkerade så de behöver inte vara besiktigade eller ens körbara...  

Hur har det gått med vattenslangen? *nyfiken*

[Draupner]

Att grannarna kör fort är respektlöst och kan sannolikt avhjälpas med bolltricket om vanlig kommunikation inte hjälper. Bor man nära en gård får man räkna med att bo nära djur, så inget gnäll där heller. Men jag kan inte låta bli att undra hur farligt det är att någon sätter upp en gunga i skogskanten om man har 13 ha.

[asta]

Men jag kan inte låta bli att undra hur farligt det är att någon sätter upp en gunga i skogskanten om man har 13 ha.

Det var mer en fråga om var gränsen egentligen går mellan att vara rabiat, juste eller undergiven. Så länge grannarna vet var markgränsen går och respekterar detta så är ju allt ok. Har nu fått tag på de nya grannarna (i hyfsat nyktert tillstånd) och förklarat. de verkar helt ok, men som vi befarande hade varken säljare eller mäklare upplyst dem om var markgränsen gick. de förutsatte att marken vid gungan var deras och hade börjat planera för att fälla ett antal stora träd som stod ivägen. På vad de trodde var deras mark, men som alltså är vår mark. Eftersom vi ändå är på g och avverkar på annat håll så har vi lovat att överväga om huruvida vi ska ta de träden också. Nye grannen hade ingen koll på att man inte fick fälla träd på andras marker. Han skulle även såga ner ett par stora björkar på en annan markägares mark eftersom björkarna skymde utsikten!!! Nu vet han iallafall att det kan bli dyrt för honom att fälla andras träd utan tillåtelse!  

Vi har tydligt gjort klart var gränsen går och att vår mark är vår så länge vi äger den. Vill han använda som tomt så fixar vi arrende eller säljer den biten. (Nån som vet på ett ungefär vad 500 kvm tomtmark kan vara värd ute på landet?)

Skönt att det var en ok gubbe trots missbruksproblemen. Sånt gör alltid mig lite extra orolig.


Fortkörarna ska vi ta itu med! Vem som helst kan nämligen ansöka hos Länsstyrelsen om hastighetssänkningar. Vi har ett antal grannar som vi söker tillsammans med och förhoppningsvis får vi tillstånd om 30-skyltar i sommar!!!! Stöd har vi från alla som bor här, även de som själva kör för fort. de har dessutom bett om ursäkt och lovat bättra sig.

Så nu ser allt mycket ljusare ut!!!!!

[davidB]

Om jag mins rätt ville lantmäteriet ha 15 eller 17 000:- för att göra omstyckningen. var inne på att försöka köpa marken som mitt garage står på.

[Prins Tuvstarr]

Tror att det kan vara skillnader på om det är inom eller utom planlagt område. Sen kan det beror på hur stor avstyckning det gäller. Jag betalade för ca 4 år sedan 18 000 kr för en avstyckning inom planlagt område. Det verkar även som om man kan förhandla om priset, tex om det gäller ett par intill liggande fastigheter som ska styckas av samtidigt.

[asta]

Om jag mins rätt ville lantmäteriet ha 15 eller 17 000:- för att göra omstyckningen. var inne på att försöka köpa marken som mitt garage står på.

Avstyckningen skulle köparna få stå för själva. Antingen köper de för marknadspris + avstyckningskostnad eller också arrenderar de. Köper de så höjer de värdet på sitt hus. Huset är sålt till 2 olika nya ägare underen så kort tid som 4 år. Vid båda försäljningarna backade köpare ur pga att markgränsen går 3 meter från ytterdörren. När huset nu senast stått tomt i 2 år utan seriösa spekulanter så struntade helt enkelt mäklaren i att informera om tomtgränsen och nya ägarna förutsatte att markgränsen gick där trädgården tog slut.

När vi sist snackade med Lantmäteriet sa de att priset sätt efter hur svår den nya gränsen är att rita in på kartan. Allt mellan 10 och 25 tusen. Vi skulle sätta markgränsen efter en traktorväg, som finns väl utmärkt på kartorna eftersom den är gammal. På så sätt borde avstyckningspriset kunna hållas nere.

Kollade på ett kommundokument från 2002. Där hade de skrivit in att normalt tomtmarkspris utom planlagt område låg mellan 50 och 70:-/kvm. Kan man ringa kommunen och få uppdaterade prisrekommendationer eller ska man bara uppskatta hur mycket priset kan ha gått upp?
Själva trädgården som de har är 130 kvm stor, men marken mellan deras tomt och vår traktorväg är närmare 500 kvm. Vi vill inte bara sälja trädgårdsdelen. Dels för att de utnyttjar mer mark. De har kompost, grillplats, gungor osv. på marken utanför trädgården. Och dels för att det är lättare att hålla koll var gränsen egentligen går. Det hindrar denna eller nästkommande ägare att utöka sin mark, vare sig det är pga missuppfattning eller tjuveri.
Ska man ta hänsyn till det när det gäller prissättningen? Eller bara att köra på "allt eller inget"?

Nu ligger vårt arrendepris på 1200:-/5 år för 130 kvm. Är det ett ok pris?

[Rosten]

Eftersom de inte har så stor buffert i form av egen tomt så kan jag ju sätta mitt staket i stort sett under deras balkong och där släppa grisar. Även om jag ju inte måste hävda min äganderätt av marken genom att stängsla ända fram till deras ytterdörr så är det ju mitt jobb att hålla efter min mark. Ska jag låta den växa igen för att grannarna tycker att djur luktar illa?

Av den anledningen så måste vi nu flytta efter 17 år i huset. Grannen har hyrt ut stallet och hans bete räcker inte till. Så han har lånat marken bakom vårat hus. Vi hade 7 hästar som gick 15 meter från sovrumsfönstret i sommras. Tjejen och grabben är pälsdjursallergiker. Så vi kunde inte ha fönstret öppet när det var som varmast i sommras. Inte kunde vi hänga tvätt ute och inte gick det att sitta ute heller. Tjejen blödde näsblod varenda morgon som hon vaknade.
Till slut bröt hon i hopp och ville flytta ifrån mig. (efter 20 år) Så jag älskar dit sätt att resonera. Det kanske är därför som folk inte respekterar er.
Vi har hyrt ut vårt hus till socialt boende. Så jag hoppas att det blir en "trevlig" familj som flyttar in här. Våran granne är läkare och kan inte förstå varför vi gick över och pratade med honom. Han hade ju rätten på sin sida.

[asta]

Så jag älskar dit sätt att resonera. Det kanske är därför som folk inte respekterar er.

Det där var väl ändå orättvist? Det är inte jag som gett dig problem och om du läser hela tråden förstår du att jag inte på något sätt vill ge MINA grannar problem!
Hade du varit min granne hade jag självklart inte placerat en massa hästar intill ditt hus om jag visste att du var allergisk. 15 meter ifrån hade jag inte släppt dem ens om jag visste att du inte var allergisk. Att jag KAN släppa mina sommargisar på min mark intill grannen betyder inte att jag ska göra det. Inte heller att jag vill det. Marken intill deras trädgård åt de andra hållen har vi beslutat att plantera igen med skog istället för att ha bete där. Inte för att grannen bett oss utan för att vi själva inte uppskattat andras djur så nära inpå vår veranda.

Varför våra grannar inte respekterar oss är för att vi är FÖR snälla. Ber någon oss att fälla ett speciellt träd som tar deras sol, skräpar ner deras tomt eller vad vet jag så säger vi så gott som alltid ja. En granne har lov att röja en rad träd som skymmer hans utsikt och röjer han själv och dessutom bränner riset så får han behålla veden. Det är när folk BER om det. Inte på sina bara knän utan när de kommer för att prata med oss och de respekterar att vi faktiskt äger vår mark och träden som står på den. När det finns de som vill fälla träd och bara gör det - utan att be om lov eller ens bry sig om vem som äger trädet så känner man sig arg, kränkt och överkörd.
Denna lilla marksnutt som ligger framför grannens hus har gett oss så mycket magsår. Vi vill inte ge bort marken och för att vinna nån form av respekt hos grannarna känner vi att vi behöver sätta ner foten och ta betalt istället för att bara glatt säja ja. Ta betalt för varje träd som de vill ta bort. Inte hutlösa priser utan en mer symbolisk summa som visar att trädet har ett värde för oss. Och vill man använda vår mark så är det heller inget man bara gör. Det ska finnas kontrakt och även där betalas en summa för att man får utnyttja den som sin.
När vi hade sommargrisar på vårt hygge bökade de upp dräneringsslangar. Som en av grannarna dragit från sitt hus ner till vår bäck. En fin bäck där det finns massor av grodor och paddor av olika sorter. Vattnet som leddes dit och gjorde området runt bäcken till ett enda gungfly kom från deras garage. Vem vet vad för skit som spolades ner där. Ingen hade bett om lov, ingen hade sagt ett ord. Nu har vi ryckt bort slangarna - för de ska inte vara där!

Jag känner att ju mer jag ger desto mer kräver folk. Det måste jag få ett slut på. Utan att göra mig ovän med folk och utan att vara rabiat. Men någon stans får man dra gränsen och den måste vara tydlig.


I ditt fall kan du vända dig till kommunen.Är ni allergisk i familjen kan kommunen stoppa grannen från att ha djur så nära inpå ditt hus. De kan t.o.m. få djurförbud. Och vad jag har förstått äger inte din granne djuren utan den arrenderas ut till en djurägare. Varför då inte erbjuda dig samma arrende? I vilket fall utsätter man inte grannar för något sådant.

Men vad ska jag göra om grannen vägrar att betala min symboliska summa i arrende? Inte kan han väl få fortsätta att nyttja marken som sin trädgård? Då lägger jag ju mig platt och säger att det är okej att göra vad man vill med min mark.

[Rosten]

Det där var väl ändå orättvist? Det är inte jag som gett dig problem och om du läser hela tråden förstår du att jag inte på något sätt vill ge MINA grannar problem!
Hade du varit min granne hade jag självklart inte placerat en massa hästar intill ditt hus om jag visste att du var allergisk. 15 meter ifrån hade jag inte släppt dem ens om jag visste att du inte var allergisk. Att jag KAN släppa mina sommargisar på min mark intill grannen betyder inte att jag ska göra det. Inte heller att jag vill det. Marken intill deras trädgård åt de andra hållen har vi beslutat att plantera igen med skog istället för att ha bete där. Inte för att grannen bett oss utan för att vi själva inte uppskattat andras djur så nära inpå vår veranda.

Varför våra grannar inte respekterar oss är för att vi är FÖR snälla. Ber någon oss att fälla ett speciellt träd som tar deras sol, skräpar ner deras tomt eller vad vet jag så säger vi så gott som alltid ja. En granne har lov att röja en rad träd som skymmer hans utsikt och röjer han själv och dessutom bränner riset så får han behålla veden. Det är när folk BER om det. Inte på sina bara knän utan när de kommer för att prata med oss och de respekterar att vi faktiskt äger vår mark och träden som står på den. När det finns de som vill fälla träd och bara gör det - utan att be om lov eller ens bry sig om vem som äger trädet så känner man sig arg, kränkt och överkörd.
Denna lilla marksnutt som ligger framför grannens hus har gett oss så mycket magsår. Vi vill inte ge bort marken och för att vinna nån form av respekt hos grannarna känner vi att vi behöver sätta ner foten och ta betalt istället för att bara glatt säja ja. Ta betalt för varje träd som de vill ta bort. Inte hutlösa priser utan en mer symbolisk summa som visar att trädet har ett värde för oss. Och vill man använda vår mark så är det heller inget man bara gör. Det ska finnas kontrakt och även där betalas en summa för att man får utnyttja den som sin.
När vi hade sommargrisar på vårt hygge bökade de upp dräneringsslangar. Som en av grannarna dragit från sitt hus ner till vår bäck. En fin bäck där det finns massor av grodor och paddor av olika sorter. Vattnet som leddes dit och gjorde området runt bäcken till ett enda gungfly kom från deras garage. Vem vet vad för skit som spolades ner där. Ingen hade bett om lov, ingen hade sagt ett ord. Nu har vi ryckt bort slangarna - för de ska inte vara där!

Jag känner att ju mer jag ger desto mer kräver folk. Det måste jag få ett slut på. Utan att göra mig ovän med folk och utan att vara rabiat. Men någon stans får man dra gränsen och den måste vara tydlig.


I ditt fall kan du vända dig till kommunen.Är ni allergisk i familjen kan kommunen stoppa grannen från att ha djur så nära inpå ditt hus. De kan t.o.m. få djurförbud. Och vad jag har förstått äger inte din granne djuren utan den arrenderas ut till en djurägare. Varför då inte erbjuda dig samma arrende? I vilket fall utsätter man inte grannar för något sådant.

Men vad ska jag göra om grannen vägrar att betala min symboliska summa i arrende? Inte kan han väl få fortsätta att nyttja marken som sin trädgård? Då lägger jag ju mig platt och säger att det är okej att göra vad man vill med min mark.

Men du började ju ändå med att hota med vad du kunde göra.
Alla vet att grisar i direkt närhet av ett hus inte är något vidare trevligt.
Alla vet nog vad du kan göra men det första man gör är att prata med folk och förklara din åsikt. Om sedan folk inte vill lyssna. Då får man ta i med hårdare tag.

Gränsen för hur långt det får vara från hage till bostadshus är 15 meter. Så vi kom inte en meter med kommunen. Marken ägs av en gammal tant (82 år) som vi hjälpt med allt möjligt under dom 17 år som vi bott här. (lagat bilen, gräsklipparen, skottat snö, rensat avlopp, reparerat taket och tusen saker till. Vi har aldrig krävt en krona i betalning. Han som nu lånar marken är läkare och hon har en väldig respekt för honom. (läkare är fint folk) vilket vi inte är. Så när vi fick reda på att det skulle bli hästar bakom huset så gick jag över och pratade med henne och förklarade att vi inte skulle kunna bo kvar om det blev så. Så jag föreslog att hon skulle undanta ca 400 kvadratmeter av dom 30 tusen kvadratmeter som hon lånade ut gratis. Men hon menade på att han behövde marken och att allergi var bara "pjosk" Så vi gick över till läkaren för att prata. Då sa han bara att han han hade rätten på sin sida och att man inte blev allergisk genom att se hästarna genom fönstret. Sen var den förhandlingen slut. Så vi kontaktade kommunen för att få reda på vad lagen sa. Då fick vi reda på att gränsen var 15 meter. I bästa fall kunde man via domstol få upp avståndet till 30 meter. Men då byggde det på en förlikning enligt miljö och hälsoskydd.

[skräptanten]

Så vi kontaktade kommunen för att få reda på vad lagen sa. Då fick vi reda på att gränsen var 15 meter. I bästa fall kunde man via domstol få upp avståndet till 30 meter. Men då byggde det på en förlikning enligt miljö och hälsoskydd.

Det gäller väl ändå bara inom detaljplanerat område?
Jag skulle tro att asta har all rätt i världen att släppa grisar bredvid villatomterna om hon så skulle vilja, fast nu var det ju plantering som gällde. Jordbruks- och skogsbruksmark är ju tänkt att användas till jordbruk i någon form.

[asta]

Det gäller väl ändå bara inom detaljplanerat område?
Jag skulle tro att asta har all rätt i världen att släppa grisar bredvid villatomterna om hon så skulle vilja, fast nu var det ju plantering som gällde. Jordbruks- och skogsbruksmark är ju tänkt att användas till jordbruk i någon form.

Vår gård har funnits sedan 1732 och den används som jordbruk, det finns djur i hagarna osv. De som byggt hus på senare tid har vetat om det redan innan de köpt loss sin mark att bygga på. Så visst kan jag släppa grisar där, men sen ska man ju kunna stå för saker man gör också. Vill grannarna inte betala arrende för tomten (vilket det faktiskt lutar åt att de INTE vill   ) så känner jag att vi måste göra något för att hindra dem från att nyttja marken. Grisar använder vi själva för att "fräsa upp" mark, men det vore inte riktigt vettigt att släppa dem så nära inpå husen. I somras gick de 20-30 meter från husen, men då hade vi först snackat med grannarna INNAN vi drog staketet så att de fick vara med och estämma var staketet skulle gå. Och faktiskt var de riktigt förtjusta i grisarna och glada över jobbet de gjort.

Som sagt måste vi hitta på en plan för vad vi ska göra om de inte vill arrendera mer. Nån hämnd behöver vi ju inte utverka för vi har inget att hämnas dem för. Vi erbjuder arrende och de avböjer erbjudandet. Inte svårare än så.
Även om jag varit jättearg och ville hämnas på dem skulle jag aldrig göra det genom mina djur. Jag skulle aldrig utsätta dem för att grannarna ev. blev arga tillbaka och hämnades på mig genom mina djur.



Någon som kan ha en vettig lösning för vad man kan göra? OM de tackar nej till att fortsätta att arrendera eller till att köpa marken. Jag tänker inte släppa någn sorts djur i en hage utanför deras ytterdörr, men det måste ju på något sätt bli en tydlig gräns. Eller hur? Annars lär vi ju falla ännu mer i respekt och det vill vi absolut inte.
Vill inte heller plantera igen med gran (vilket vi också har rätt att göra om vi vill). Bakom deras hus blir der ny skog, men inte 3 meter framför ytterdörren.

[Rosten]

Som sagt måste vi hitta på en plan för vad vi ska göra om de inte vill arrendera mer. Nån hämnd behöver vi ju inte utverka för vi har inget att hämnas dem för. Vi erbjuder arrende och de avböjer erbjudandet. Inte svårare än så.
Även om jag varit jättearg och ville hämnas på dem skulle jag aldrig göra det genom mina djur. Jag skulle aldrig utsätta dem för att grannarna ev. blev arga tillbaka och hämnades på mig genom mina djur.

Varför avböjer dom erbjudandet? Är dom galna eller? Tycker dom det är för dyrt?
I sista utväg så skulle jag plantera energiskog. Men sedan är man osams för resten av livet. Vilket kommer att påverka vägsamfälligheter mm. Men som du säger. Släpp aldrig djur i närheten om du är rädd om djuren. Vissa folk kan hitta på vidriga saker.

[Rosten]

Det gäller väl ändå bara inom detaljplanerat område?
Jag skulle tro att asta har all rätt i världen att släppa grisar bredvid villatomterna om hon så skulle vilja, fast nu var det ju plantering som gällde. Jordbruks- och skogsbruksmark är ju tänkt att användas till jordbruk i någon form.

Nyetablering av djur i detaljplanelagd område är 200 meter. Vi bor 100 meter från detalplanelagd mark. Så dom som bor där skulle kunna klaga åt oss. Men vi känner ingen där. Då vi hållt oss för oss själva. Tyvärr så ligger vårat hus i ena hörnet av marken. Så villaägarna har 100 meter till hagen och det är massa träd i mellan. Så dom ser aldrig hästarna när dom går i hagen nedanför vårt hus.

[Rosten]

Har även haft jägare som går med vapen över vår mark och låter sina hundar söka av den. Bara för att vårt hus ligger för långt bort för att vi ska ha uppsyn över hela området.

Att få bort jägare från marken kan vara ett bekymmer. Enklast är att själv börja jaga. Eller att hyra ut marken till någon ung entusiast som är på marken ofta. Det en jägare är mest rädd för är inte markägare eller polis utan andra jägare. För då vet han att det blir ett jäkla liv. Att hundar driver över marken är svårt att göra något åt. Det finns vissa regler om att huvuddelen av jakten skall bedrivas på rätt mark så man kan inte släppa hundar om marken är för smal. Man får inte heller släppa hunden för nära gränsen. (tyvärr så finns det inget mått på hur långt ifrån det skall var) Sen måste marken vara på viss area. För att släppa en tax krävs 50HA en mellanstor hund 100HA och en stor hund 200HA.

[asta]

Varför avböjer dom erbjudandet? Är dom galna eller? Tycker dom det är för dyrt?
I sista utväg så skulle jag plantera energiskog. Men sedan är man osams för resten av livet. Vilket kommer att påverka vägsamfälligheter mm. Men som du säger. Släpp aldrig djur i närheten om du är rädd om djuren. Vissa folk kan hitta på vidriga saker.

Har inte en aning om varför de inte skulle vilja arrendera. Gubben i familjen säger att han inte är så mycket för trädgård. Tror att han tror att om han inte arrenderar så är det bara gräsklippning och rabattrensning som han inte har "tillstånd" till och att allt kommer att fortsätta vara som det är. Alltså fri tillgång till marken. Enligt allemansrätten så är det ju egentligen så. Bara han låter bli att lägga sin kompost på vår mark eller klippa gräset eller bruka marken. Dessutom är jag tveksam om han verkligen fattat hur lite mark han har. De som ägde huset när vi flyttade in i vårt gjorde en stor tillbyggnad. Har inte hittat några papper på att de hade tillstånd att bygga så nära tomtgränsen, men det är 3 meter vid den smalaste biten och det måste ju vara mindre än tillåtet.
Nedslagningsrören sitter kvar i gräsmattan, men den som en gång stal vår mark grävde över dem för att kunna klippa gräset. Det går att peta upp dem om man vet var de finns. Eftersom vi skrev ett arrende så brydde vi oss inte om att kräva att de skulle grävas fram. De skulle ju gräsmattan inte gå att utnyttja.
Ska gå dit nån dag när grannen inte hunnit bli för full och visa med ett rep hur gränsen går.

Pris har vi ännu inte diskuterat, vare sig vad gäller arrende eller försäljing så det kan inte vara anledningen till att de tackar nej.

Jobbigt när saker och ting inte bara flyter på.  

[Alva]

Hej Asta, när jag läst din tråd så har jag undrat över hur mycket mark det rör sig om ?

[asta]

Hej Asta, när jag läst din tråd så har jag undrat över hur mycket mark det rör sig om ?

Inte så mycket egentligen, mer en principsak.
130 kvm är odlad trädgårdstomt som ligger på vår mark. Gräsmatta, äppleträd och tulpanrabatt. Utöver det finns röjd, men inte odlad. Där har de en liten grillplats med bänkar, gunga, kompost & brännhög, koja till barnen osv. Allt som allt tror jag att det rör sig om 500 kvm. Inte jättemycket för våra 13 hektar, men familjen äger själva bara 1000kvm så det är ju hälften av vad de äger.

[trädman]

Känner igen delar av problemen med grannar som utvidgar sina domäner. Visst kan det finnas anledning att vara smidig mot sina grannar osv, men samtidigt går gränsen någonstans. Både bildligt och bokstavligt. I ert fall tycks det i alla fall inte råda någon tvekan om var fastighetsgränserna går. När de gamla  gränsrösena är bortgrävda och marken "stulen" blir det till att först engagera lantmäteriet för att först fastställa gränsen.

Jag ser ingen anledning att låta grannar utan lov, avverka träd, röja buskar, hämta julgranar, utvidga sina trädgårdar, ta jord och grus eller anlägga gräsmattor.  Om däremot någon frågar får dom gärna hugga sig en julgran, och vedhuggning, röjningar och till och med gräsmattor går det nog för det mesta att komma överens om, till ingen eller ytterst ringa kostnad. Men den som inte frågar blir jag förbannad på.Var och en har sin mark och styr och ställer med den. Ska någon annan ordning råda ska man först vara överens om det.

En annan sak som gör mig förundrad är att det förefaller vara relativt vanligt med människor som flyttar ut på landet och vägrar acceptera hur världen ser ut. Är det ett jordbrukslandskap så odlas det, det kan finnas djur på bete osv. Köper man ett hus i skogen så kommer skogen att förändras av och till. Ibland röjs det, i bland gallras det och rätt som det är är favoritsvampskogen avverkad och ersatt av små granplantor.

Man har naturligtvis rätt att ha åsiker om hur skogsbruk och jordbruk ska bedrivas och även propagera för dessa. Men att kräva att grannarna ska anpassa sin verksamhet utöver vad som följer av lagar och regler har jag svårt att förstå mig på. Det kan väl inte komma som någon överaskning att saker och ting förändrar sig även på landsbygden. Och köper man ett hus med liten tomt så får man väl försöka komma överens med sin granne om man vill påverka den närmaste omgivningen. Inte utgå från att man kan eller har någon rätt att kontrollera den. Vill man fullt ut kontrollera vem som betar i närheten, vilka träd som huggs ner osv så ska man köpa ett hus med större tomt.

Stå på dig Asta.