Äppelträd är lättare att torka än björk, eftersom björkens näver är fukttät.
Om vi tar äppelträdet först, så kan man täcka alla snittytor med trälim, det hindrar att fukten tränger ut och det blir sprickbildning. Ju långsammare trä torkar, desto mindre sprickbildning blir det. Så pensla på trälim och torka äppelträdsbitarna ute, på en torr och skuggig plats i ett år, sedan kan du ta in det och torka det inne i ett år till, och därefter är det möjligt att tex svarva eller göra vad du vil utan sprickor.
Det är dock naturligtvis lättare att bearbeta och forma färskt trä. När jag har gjort slevar och liknande saker av färskt virke sätter jag in dem i en plastpåse, och varje dag tar jag ut dem, vänder ut och in på påsen, och stoppar in dem igen. Efter ett halvår kan man slänga påsen och föremålet är nu ganska torrt och klarar av att torka i sval, skuggig luft. Inga sprickor.
Med björken är det svårare, som sagt, eftersom nävern är vattentät, så torkar inte trä genom barken, såsom andra träslag gör. Du måste göra snitt i nävret i längsgående riktning med stammen, och pensla ändträt med trälim (gör det minst två-tre gånger) Torka bitarna sen utomhus, på svalt och skuggigt ställe i två år, sen kan du ta in dem och torka inomhus ett år till. Ju långsammare det torkar, desto mindre risk för sprickor, det är liksom grundregeln. Lycka till.