Stallgödsel i skogen?

[Huggorm]

Något händer i marken efter att man sågat ner en gran, det är tydligt. Jag har exempelvis haft hasselplantor som helt stannat upp i växten efter att jag sågat ner en gran i närheten. Jag vet inte vad det är som utsöndras från granrötterna, om det är något gift eller enbart PH-sänkande, men något är det. Efter några år avtar effekten, men de första åren är det uppenbart. Jag hade även en hög med granris liggande på ängen här, det låg väll ett år eller två innan jag flyttade högen. Där har knappt börjat växa gräs än, och det var minst tre år sedan.

Så min åsikt är att det går att plantera känsliga lövträd där det vuxit gran, om man väntar fem år. Innan dess är det lönlöst.

[ieenilorac]

Så min åsikt är att det går att plantera känsliga lövträd där det vuxit gran, om man väntar fem år. Innan dess är det lönlöst.

Bra att veta. Då tror jag att jag krukodlar eller odlar i rader som jag sedan flyttar, tills det gått några år efter avverkningen.

[Pong]

Bra att veta. Då tror jag att jag krukodlar eller odlar i rader som jag sedan flyttar, tills det gått några år efter avverkningen.

Med tanke på att lövuppslag är ett problem efter avverkning på goda boniteter (läs gran) så ger jag iaf inte mycket för teorin teorin om att granavverkning skulle hämma förynringen av löv. Hade det varit så så hade vi idag inte behövt röja skogen, eller på 60 och 70-talet bekämpa löv kemiskt.

[Stellan_J]

Med tanke på att lövuppslag är ett problem efter avverkning på goda boniteter (läs gran) så ger jag iaf inte mycket för teorin teorin om att granavverkning skulle hämma förynringen av löv. Hade det varit så så hade vi idag inte behövt röja skogen, eller på 60 och 70-talet bekämpa löv kemiskt.

Jag har aldrig hört talas om att man har behövt bekämpa exotiska lövträd som valnöt, kastanj och trädhassel på kemisk väg i granplanteringar. De trädslag man har haft problem med är oftast björk och sälg. Inte ens inhemska trädslag som bok och ek är några större problem på granåkrar. 

[Huggorm]

Och då är ändå ek och bok de tåligaste av ädellövslagen, de kan faktiskt växa ihop med gran. Men prova med surjordsskyende träd som ask, alm, lind eller fågelbär...

[Anders S]

Kvävegiva per ha / kväveinnehåll = gödselgiva per ha
Skogscan: 150/0,27 = 555 kg/ha
Hönsgödsel: 150/0,07 = 21 429 kg/ha

2143 kg/ha

[Pong]

2143 kg/ha

Sant fast jag skrev fel.

Hönsgödsel: 150/0,007 = 21 429 kg/ha

Menade jag glömde en nolla.

[fishyerik]

Märkligt vad komplicerat saker och ting kan bli, från att ge nåt (några?) hundratal små trädplantor lite bättre förutsättningar till att köra ut 20 ton hönsskit i skogen.  20 ton på 100 plantor är 200 kg per planta, jag kan ju ha helt fel, men efter vad jag fått för mig är det inte trådstartarens avsikt att leva på dessa träd, utan snarare att dra nytta av en biprodukt, och hur mycket hönsskit det krävs per hektar för att motsvara kommersiell gödning är en ganska ovidkommande beräkning.

Olika marker har olika förutsättningar, och olika trädarter har olika behov.  Lite extra näring ger ofta lite bättre förutsättningar, det är inte bara kvävetillgången som styr tillväxten, och tillväxten är inte alltid den enda faktorn man är ute efter. Är det spill/rester från kalktillskott åt fåglarna i dyngan får man nytta av det om marken är surare än vad träden vill ha den.   

Har man skogsnäring som huvudinkomstkälla är det mer relevant att göra beräkningar på vad det kostar att gödsla skogen, det är klart att det kan bli märkligt att köpa in och sprida 20 ton hönsskit per hektar i det läget.

[Stellan_J]

Märkligt vad komplicerat saker och ting kan bli, från att ge nåt (några?) hundratal små trädplantor lite bättre förutsättningar till att köra ut 20 ton hönsskit i skogen.  20 ton på 100 plantor är 200 kg per planta, jag kan ju ha helt fel, men efter vad jag fått för mig är det inte trådstartarens avsikt att leva på dessa träd, utan snarare att dra nytta av en biprodukt, och hur mycket hönsskit det krävs per hektar för att motsvara kommersiell gödning är en ganska ovidkommande beräkning.

Egentligen ska man inte gödsla skogen men om man ska göra det så måste man minst lägga ut 20 ton hönsskit/hektar. Jag tror att syftet med de exotiska trädslagen är för att det är kul och inte för att få en ekonomi på det.

[Pong]

Märkligt vad komplicerat saker och ting kan bli, från att ge nåt (några?) hundratal små trädplantor lite bättre förutsättningar till att köra ut 20 ton hönsskit i skogen.  20 ton på 100 plantor är 200 kg per planta, jag kan ju ha helt fel, men efter vad jag fått för mig är det inte trådstartarens avsikt att leva på dessa träd, utan snarare att dra nytta av en biprodukt, och hur mycket hönsskit det krävs per hektar för att motsvara kommersiell gödning är en ganska ovidkommande beräkning.

Olika marker har olika förutsättningar, och olika trädarter har olika behov.  Lite extra näring ger ofta lite bättre förutsättningar, det är inte bara kvävetillgången som styr tillväxten, och tillväxten är inte alltid den enda faktorn man är ute efter. Är det spill/rester från kalktillskott åt fåglarna i dyngan får man nytta av det om marken är surare än vad träden vill ha den.   

Har man skogsnäring som huvudinkomstkälla är det mer relevant att göra beräkningar på vad det kostar att gödsla skogen, det är klart att det kan bli märkligt att köpa in och sprida 20 ton hönsskit per hektar i det läget.

Skogs-can har redan kalcium för att motverka den försurning kvävet ger.


Iden om att gödsla skogsmarken är tokig på flera sätt.

Skogsmark, då antar jag att de är en podsol, men trådskaparen skriver om exoter.
Jag antar att trådskaparen menar exoter i form av lövträd och inte exotiska trädslag som contorta, klippgran eller svartgran. Utan vill ha olika exotiska trädslag med höga ståndortskrav. Skall man laborera med ädellöv och exotiska trädslag som valnöt osv då skall man inte hålla sig till podsoler utan brunjord, där kväveinnehåller ch boniteten redan är tillräckligt hög. En gödsling är helt onödig där. Där till så gödslar man inte skogen i ung ålder av flera anledningar. 1 träden har inte ett sådant rotsystem att den kan tillvarata mer kväve, spillet blir stort. Därtill har du en räntekostnad.

Sedan har vi den självklara anledningen till att inte gödsla lövträd. Kvävet hos ett träd sätter sig i bladverket, vilket leder till ökat bladmassa, vilket leder till ökad fotosyntes. Men som vi vet så tappar löven sina blad varje och (och lärken) varav effekten av gödslingen försvinner varje lövfällning. Därför gödslar man gran och tall varav gödslingseffekten är längre hos gran då granen har sina barr längre än hos tallen.

Tanken är grundläggande fel

Ska man hålla på med exoter så skall man plantera/så på marken som har naturliga förusättningar och lägga sitt fokus där det har effekt, det viktigaste är nog hos exoter att undvika viltskador. Det är där man ska lägga sitt krut, med antingen plantskydd eller hägn.

[ieenilorac]

Hmm, så löven komposteras inte, så att näringen återgår till träden  ? Meningen med gödslingen och den mer intensiva skötseln är ju just att skapa en mer mullrik och bördig mark, där det redan är hyfsat mullrikt, men behöver bli bättre för att passa mina syften. Marken är alltså hyfsat bra för syftet, men kan behöva bli bättre, och jag ville ta reda på vilka regler som gäller. Jag har inte plats att ta åker-/betesmark i anspråk, utan tänkte återställa den mark som tidigare varit brukad och mullrik så att den passade för detta ändamål.

Jag har i massor av år odlat annueller, perenner och vedartade växter. Vedartade växter behöver också näring.

En del av den mark jag tänkt plantera ovanliga träd, helst med ätliga delar, har tidigare varit betesmark, men varit skog i en generation nu.

Jag pratar inte om odling för virket, jag pratar om insprängda markbitar där jag vill odla intressanta vedartade växter, med en skötsel som liknar trädgårdens. Efterhand vill jag komplettera med växter i olika nivåer, alltså även buskar och perenner.

Jag tänker alltså sköta det hela som en trädgård, men reglerna som gäller kommer vad jag förstår att vara de för skogsbruk, det är därför jag startade tråden.

Ska det vara några barrträd där, så ska det vara sådana som ger ätlig frukt, alltså typ pinjetallar, fast sådana som ger bra resultat i Sverige.

Skogsbruk kommer att ske på andra delar av marken, tråden gäller hobbyodling av kul saker, barrträd för virke är förbaskat tråkigt i min värld, så de finns bara för ekonomins skull.

På dessa några tusen kvadratmeter så skiter jag fullständigt i ekonomin, detta är ett stort intresse för mig, och det får lov att kosta lite pengar och ganska mycket arbete. Det kommer att bli typ 1000 träd av olika slag, efterhand som jag kan hitta småplantor eller driva upp dem själv.

[fishyerik]

ieenilorac, jag håller på dig, hoppas att du hittar något smidigt sätt att klämma in det i regelverket. Det du planerar är mer av en trädgårdshobby än skogsbruk, så när du rotar i regelverken eller eventuellt pratar med myndigheter är det kanske gränsdragningen däremellan du ska leta efter.

För de som verkar tro att ieenilorac i smyg egentligen jobbar med att hitta alternativa lösningar för Sveaskog kan jag nämna att:

Hönsgödsel innehåller normalt 1,2-1,5 % totalkväve. 0,7% är ungefär vad som är tillgängligt för växterna första året vid vårgödsling, resten bryts ner till tillgängliga former med tiden, det mesta som inte blev tillgängligt för växterna första året blir tillgängligt under andra året.

Skogs-can är en produkt som måste köpas in, beräkningarna Yara har för Skogs-can är för konventionellt skogsbruk, inte hobbymässig trädgårds-träd-odling. Om man slösar med Skogs-can i onödan slösar man med ekonomiska och miljömässiga resurser, ieenilorac ska ge sina träd lite restprodukter från fågelskötseln, på hobbynivå.  Den felaktiga beräkningen om 20 ton hönsskit, (10 ton är närmre sanningen) är för övrigt för att motsvara Skogs-can måste vara för uppvuxen skog, inte småplantor. Att sprida ~150kg konst-ammoniumnitrat per hektar på vad som huvudsakligen är och kommande säsong kommer att vara barmark, är verkligen förkastligt.               

Självfallet har ieenilorac rätt i att näringen i löven till stor del kommer tillbaka när löven bryts ner, ja av det som träden inte redan "hämtat tillbaka" på hösten, ni vet, bladen ändrar färg på hösten för att träden hämtar tillbaka näring. När jag gick i skolan fick man lära sig sånt här i låg och mellanstadiet, men de läroböckerna har kanske bytts ut mot produktkataloger från konstgödningsföretagen?

[Pong]

ieenilorac, jag håller på dig, hoppas att du hittar något smidigt sätt att klämma in det i regelverket. Det du planerar är mer av en trädgårdshobby än skogsbruk, så när du rotar i regelverken eller eventuellt pratar med myndigheter är det kanske gränsdragningen däremellan du ska leta efter.

För de som verkar tro att ieenilorac i smyg egentligen jobbar med att hitta alternativa lösningar för Sveaskog kan jag nämna att:

Hönsgödsel innehåller normalt 1,2-1,5 % totalkväve. 0,7% är ungefär vad som är tillgängligt för växterna första året vid vårgödsling, resten bryts ner till tillgängliga former med tiden, det mesta som inte blev tillgängligt för växterna första året blir tillgängligt under andra året.

Skogs-can är en produkt som måste köpas in, beräkningarna Yara har för Skogs-can är för konventionellt skogsbruk, inte hobbymässig trädgårds-träd-odling. Om man slösar med Skogs-can i onödan slösar man med ekonomiska och miljömässiga resurser, ieenilorac ska ge sina träd lite restprodukter från fågelskötseln, på hobbynivå.  Den felaktiga beräkningen om 20 ton hönsskit, (10 ton är närmre sanningen) är för övrigt för att motsvara Skogs-can måste vara för uppvuxen skog, inte småplantor. Att sprida ~150kg konst-ammoniumnitrat per hektar på vad som huvudsakligen är och kommande säsong kommer att vara barmark, är verkligen förkastligt.               

Självfallet har ieenilorac rätt i att näringen i löven till stor del kommer tillbaka när löven bryts ner, ja av det som träden inte redan "hämtat tillbaka" på hösten, ni vet, bladen ändrar färg på hösten för att träden hämtar tillbaka näring. När jag gick i skolan fick man lära sig sånt här i låg och mellanstadiet, men de läroböckerna har kanske bytts ut mot produktkataloger från konstgödningsföretagen?

Ok nu är det tydligen inte skogsbruk han vill åt utan nån sorts parkskötsel. Jag missuppfattade saken. Nej inga läroböcker har bytts ut.

Vad är det som är helt förkastligt med skogsgödsling med skogscan då?

[fishyerik]

Att ge småplantor den mängd kväve uppvuxen skog kan ta hand om innebär att mycket av kvävet går förlorat. Blandar man kalk i samma granulat som ammoniumnitrat löper man stor risk att ammonium omvandlas till ammoniak när granulatet blir fuktigt, och ammoniakten dunstar bort.  Kväveförlusterna blir helt enkelt större vid ett högre pH. Nitrat kan sköljas bort med regn och vid anaeroba förhållanden brytas ner så att kvävet försvinner i form av kvävgas.

Framställning av kväve för konstgödning är ett av våra största miljöproblem.

Huruvida skogs-can generellt skulle vara bra eller dåligt ur miljösynpunkt givet till träd vuxit upp nog för att kunna ta hand om kvävet och växa betydligt bättre är en mer komplicerad debatt som inte hör hemma i den här tråden. Så länge nöjer jag mig med att hävda att det är en stor principiell skillnad mellan att som ieenilorac tänkt göra, att använda en restprodukt jämfört med att framställa och sprida kvävegödsel särskilt framställt med energi, från fossila bränslen.   

[ieenilorac]

Ok nu är det tydligen inte skogsbruk han vill åt utan nån sorts parkskötsel. Jag missuppfattade saken. Nej inga läroböcker har bytts ut.

Jag tror iofs inte att träden som sådana har olika egenskaper beroende på om man ser dem som virkesproducenter eller om man ser dem som producenter av mat, hantverksmaterial och en trevlig miljö. Däremot är det såklart inte kostnadseffektivt att gå och sköta om varje trädplanta med en liten dos gödsel varje eller vartannat år och rensning av konkurrerande växter ett par gånger om året. Men jag är övertygad om att även björk, bok, ek, rönn, fågelbär och andra träd skulle må utmärkt, och växa lite bättre, men med bibehållna bra virkesegenskaper om man skötte dem så som jag tänkt sköta mina "roliga" träd. Lite extra ompyssling, som ger varje trädindivid en bättre start och ett aktivt begränsande av konkurrens, ger ju rimligen en bättre tillväxt och ett friskare träd, förutsatt såklart att man inte övergöder.

En mullrik mark, med bra mikroliv, är viktigt för de flesta av de mer "ädla" träden. Lövträd skapar själva en bra förna med åren, och med lite insatser hade jag tänkt hjälpa till att skapa denna bra livsmiljö för såväl träd som mikroliv, insekter, svampar, i förlängningen fåglar och andra djur, lite snabbare.

Man kan välja att se det som "nån sorts parkskötsel", man kan också se det som ett skapande av ett habitat, som är gynnsamt för den biologiska mångfalden, och som faktiskt troligen kan vara ekonomiskt lönsam, om man tänker lite utanför lådan.

Det är knappast någon ny kunskap att stallgödsel, där man ju även har kolrikt strö inblandat, komposteras och avger sina näringsämnen långsammare än konstgödsel. Eller att komposteringsprocessen ger upphov till fler mikroorganismer, fler maskar, fler insekter, och i förlängningen fler större djur. Själv anser jag att stallgödsel är en ovärderlig resurs, som förbättrar bördigheten på lång sikt på alla typer av marker, om man brukar marken på rätt sätt.

Jag kommer ju att driva upp merparten av mina trädplantor själv, först i odlingsbrätten och sedan i bäddar på friland eller i stora krukor, hade jag tänkt. Beroende på hur känsliga rötter plantan anses ha, så ska den sättas ut på sin slutgiltiga plats i skogen vid lagom storlek. Och självklart skyddas mot betesskador så gott det går. Genom att plantan är lite större när den sätts ut, så tänker jag mig att den har bättre förutsättningar att klara sig. Samtidigt blir tillväxten lägre/obefintlig en tid efter en flytt, om rötterna skadas eller omställningen blir för stor. En balansgång alltså.

En del av marken som jag vill använda till detta kommer inte att bli tillgänglig för plantering förrän om 5-10 år. Samtidigt tar det tid att få tag på plantmaterial, lära sig mer om olika växter, och driva upp lagom många plantor till lagom storlek, så jag tror att tidsaspekten kan vara väl avvägd om jag börjar nu.

[ieenilorac]

Efter lite läsande på nätet, hittar jag uppgifter om att en värphöna producerar ca 11 kg torrsubstans eller ca 38 kg stallgödsel vid 30% torrsubstans per år.

Färsk fjäderfägödsel  innehåller:
• 1,2–1,5 % kväve (12–5 kg per ton)
• 0,3–0,4 % fosfor (3–4 kg per ton)
• 0,4–0,6 % kalium (4–6 kg per ton)

Min tanke var att en rimlig mängd gödsel var ca 1 kg gödsel per planta ca vartannat år under de första 8-10 åren. Det kan jag fördela med hjälp av en skopa på vår gamla lilla volvo-traktor och en skyffel. På områdena som är närmast mot ladugården duger en skottkärra eller tom en spann, så det går inte åt några nämnvärda resurser för att sprida gödseln.

Efter lite tester (säg inget till myndigheterna, om de nu skulle bry sig om ca ett 100-tal kilo gödsel spridda som experiment i skogen) så konstaterar jag att det är viktigt att välja gödseln från bajsbrädorna till ändamålet, eller åtminstone gödsel som är hämtad långt från fodertrågen. Detta eftersom även mycket små rester av spannmål får vildsvinen att böka i gödseln.

Någon som har några tankar/kunskaper/erfarenheter att dela med sig angående den tänkta gödselmängden, eller har andra intressanta synpunkter?

[JFOT]

När man planterar fruktträd så brukar det rekommenderas runt en halv näve eller mindre hönsgödsel per träd och att annan gödsel har brunnit innan man lägger ut den. Så även om du har har mycket strö så låter ditt kilo låter högt och du bör vänta på att det brinner. För mycket kväve får trädet att sticka iväg och gynnar också gräset.

[ieenilorac]

När man planterar fruktträd så brukar det rekommenderas runt en halv näve eller mindre hönsgödsel per träd och att annan gödsel har brunnit innan man lägger ut den. Så även om du har har mycket strö så låter ditt kilo låter högt och du bör vänta på att det brinner. För mycket kväve får trädet att sticka iväg och gynnar också gräset.

Jo, men det gäller väl köpt hönsgödsel, som är torr? Min är ju blöt, ca 40% torrsubstans har jag läst på nätet att det är i den när den är färsk. Och jag tänker sprida ut den en bit ifrån trädet, inte mylla ner den vid planteringstillfället. Att mylla ner gödseln funkar ju dessutom bara vid planteringstillfället, inte om man sen upprepar vartannat år. Men du kan ha rätt i att ett kilo är i överkant, åtminstone i början, innan träden blivit lite större och tillväxten kommit igång.

Tanken är att gödseln ska komposteras på plats, och avge näring långsamt. Det som lakas ur ska träden ta upp efterhand. Jag har ingen plats att förvara gödseln på, den gödsel som jag inte själv använder direkt har jag ett avtal med en grannbonde om att leverera till hans godkända gödselplatta.

[Huggorm]

Och jag tänker sprida ut den en bit ifrån trädet, inte mylla ner den vid planteringstillfället. Att mylla ner gödseln funkar ju dessutom bara vid planteringstillfället, inte om man sen upprepar vartannat år.

Rötternas aktivitet är ju som störst ungefär i dropplinjen, alltså så långt ut som kronan sträcker sig. Där kan man gräva hål och lägga i gödsel, visserligen skadar man smårötter då men de växer strax ut igen och tar för sig av godsakerna. Man kan även göra hål med spett och hälla i flytgödsel, men det är ju lättare för enstaka fruktträd i trägården än hundratals träd i skogen...