Dikor och kalvar av köttdjur eller inköpta mjölkdjurskalvar?

[Nöten]

Hej svejs.
Ny som en oktobersnö här!

Mina funderingar går kors och tvärs om hur vi ska göra  i framtiden.
Vi har några ungnöt av mjölkras och även några betäkta tackor.
vi är ense om att utöka för att få lite lönsamhet på vår fritidssysselsättning.
Att bygga nått är ofrånkommligt, frågan är bara vad?!

Ska man bygga nått enkelt kallt lösdriftsvindskydd med halmbädd och utvändig utfodring som kostar nästan nada, eller ska man satsa på ett betydligt dyrare alternativ med kall lösdrift, liggbås och skrapgångar?

Största frågan är nog ändå vilken djurgrupp man ska sattsa på.

Mjölkdjurskalvarna är ju billiga i inköp men har ju ett lågt köttvärde om man vill sälja vid 14-18 månader.

Kjöttdjurskalvar är nog mycket bättre lönsamhet på vid försäljning, men då måste man nog ha amkor för att få tag på dem och dom kostar ju sitt i inköp och drift med foder klövvård mm.För att inte tala om tjuren!!
Hoppas på råd. Grubblar dag ut och dag in, kväll som natt!!!

[Rosa]

Kjöttdjurskalvar är nog mycket bättre lönsamhet på vid försäljning, men då måste man nog ha amkor för att få tag på dem och dom kostar ju sitt i inköp och drift med foder klövvård mm.För att inte tala om tjuren!!

Du menar väl Dikor inte amkor väl  

Mvh Rosa

[Dollar]

Du menar väl Dikor inte amkor väl  

Mvh Rosa

Ursäkta den obildade men vad är skillnaden?

[Rosa]

En Amko är en ko som förutom sin egen kalv "ammas" av andra ditsatta kalvar.
Mjölkraser kan användas till det.

En Diko är en ko som bara går med/mjölkas av sin egen kalv.
Köttraser används som dikor.

Mvh Rosa

[Ursus]

Hej!
Jag kan inte säga vad som ger bäst lösamhet, men det borde inte vara nån omöjlighet att göra en kalkyl på det hela.

Vad det gäller byggnader så skulle jag nog satsa på någon enklare konstruktion, men det beror nog på hur pass stor besättning man har. Ett system med skrapade gångar blir mycket dyrare att bygga, men ströåtgången bli ju mindre...

Lite tips kan du få här: http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/aktuellt_fr_slu/ALU440/ALU440.BAK

[Nöten]

Du menar väl Dikor inte amkor väl  

Mvh Rosa

Jo yr i nattmössan som man var så menade jag ju förstås Dikor och inte amkor....

[Nöten]

Tack för länken det verkade stå  mkt intressant där. Det får bli kvällens lektyr.

[halle]

Hej Nöten
Jag kan ju bara säga dig det att kalvar utav mjölkraser blir ju inte på långa när lika köttiga och växer inte lika fort som köttraser gör.
Du får mer kött på köttraserna, gentimot mjölkraserna, med samma mängd foder.
Mvh Halle

[Frances]

Ja,det måste finnas en anledning till att det är skillnad på köttraser jämfört med andra...

[Ursus]

Men kalvar av köttras är väl dyra att köpa? Det kostar ju en del att ha en diko som inte producerar nåt annat än en kalv om året... För mig som har mjölkkor, och som är med i KRAV, och alltså måste ge kalvarna helmjölk i 3 månader är det dyrt att föda upp tjurar. Skulle nog nära på skänka bort dem när de är en vecka gamla....

[Rosa]

Köttraskalvar kan du köpa i två olika "former".

- 6 månaders rena köttraskalvar kostar 5500 och uppåt....
- mjölk/köttras blandning som köps som småkalvar,
och då blir billigare i inköp men bara 50% köttras...

Mvh Rosa

[Anders]

varför inte köpa en dräkrig köttrasko för ungefär samma pris som en kalv?

[gimskogen]

Man skall nog fundera över vilka förutsättningar gården har...

Har du mycket naturbetes marker, och mycket hö o ensilage... men inga mängder av spannmål.

 då kanske du skulle satsa på lättare typ av nötkreatur..

Tyngre köttraser trampar lätt söder tex strandängar och sedan behöver de ju mer kraftfoder i foderstaten för att komma till sin rätt.

Varför inte ev satsa på stutar av mjölkras...
Om du har narutbetes marker och mycket ensilage...
Köper man dem som avvanda småkalvar så är de ju billiga oftast under 2000kr st sedan kasterar man ett helt gäng så får man ner kostanderna för vetrinären...

de behöver ju lite kraftfoder i början sedan kan de ju ha fri till gång på ba ensilage tex och sedan bete i 2 säsonger... slut gödning bör man ju alltid göra minst 2 månader innan slakt... 1 kg brakrafoder / 100 kg levande  vikt...

Viktigast är ju att skicka dem till sakt när de är slaktmogna...

Stutar växer ju saktare... men de behöver inte heller så mycket kraftfoder som man ofta ger köttras och intensiv uppfödda djur...

så har man gott om beten och ensllage så ätr det ju ett alternativ...

och slakta dem på våren å är det bästa betalningen..


Har man däremot fina åkermarks beten och mycket egen spannmål så kan man ju naturligt vis satsa på kött raser...


Men att ha charolais på magra naturbetes marker och köpa allt ktaftfoder på då blir det svårt att få nån ekonomi...

Som stutar passar även fjäll o framför allt rödkullor...
Rödkullan är ju en kombinerad kött o mjölkras precis som de n gamla typen av SRB...
Min rödkulle tjur vägde 436 kg slaktat då han var 3 år... Var ju avels tjur... och han var inte slut gödd- fick inget krafatfoder... slakades i november direkt från "betet"...

[Rosa]

varför inte köpa en dräkrig köttrasko för ungefär samma pris som en kalv?

Är nog svårt    att hitta en dräktig renrasig köttrasko i bra skick med alla papper i ordning för 5500:-

Dessutom att köpa en dräktig ko blir ju en annan produktionsinriktning som vi pratar om då...
kon kan dessutom mista kalven och då har du ju ingen kalv alls..
kon kan få en kvigkalv och det var ju inte avsikten om man vill föda upp tjurar..

Mvh Rosa

[Rosa]

Rödkullan är ju en kombinerad kött o mjölkras precis som de n gamla typen av SRB...
Min rödkulle tjur vägde 436 kg slaktat då han var 3 år...

Men man ska komma ihåg/veta att det är ingen "köttras" i modern bemärkelse...
Idag räknas de inte som köttras, utan en köttigare variant av mjölkras.

Höga totalvikter är ju inte intressant.
Då vikter över 400 kg belastas av avdrag på kilopriset!
Och dessutom inte kan klassas som Gourme kött !

Dessutom vill man ju inte ha tjurar i 36 månader...

Mvh Rosa

[Dollar]

Oh, här händer det grejer. Vad bra att ni diskuterar och ventilerar ni som  har lite kött på benen  

Vi håller oxå på att fundera i samma banor som nöten. Iaf så vill man ju inte ha djuren ända upp i 36 mån. Det blir för länge.

Att göra dem till stutar har vi funderat på men en del menar att de blir inge lugnare och en del menar att de blir lugnare så vem ska man lita på? Ja man kan ju prova själv iofs. Men som vi ser det nu kan de lika gärna få vara okastrerade. Fördelar nackdelar får ni gärna komma med.

Vi hade tänkt köra ekologiskt, och de får inge kraftfoder. Bara hösilage och grönfoder. Sen så har vi inga strandängar utan hur ska jag beskriva det, det är både skog och slåttesängar som de betar på. Sen hade vi även tänkt slakta på våren. Alltså då åker de iväg till slakteriet. då är de 15-20 mån ev lite mer beronde på när de är födda.

ROSA: Vad innerbär det då man klassas som gorume kött? Extra fint förstår jag men kan du förklara det lite?

[Anders]

Eftersom största intäkten kommer från de samlade EU-bidragen så är det ekonomisk dumhet att ha köttdjur överhuvudtaget. Ännu sämre ekonomi blir det om ni slaktar på våren, eftersom det bästa ekonomiska utbytet (den bästa tillväxten sker på betet; på åker, äng och i skog).

Ni får en långsam tillväxt om ni bara föder djuren på grovfoder. Skall ni slakta djuren vid så tidig ålder, 18 månader, så måste ni stressa djuren hårt (=ge dem kraftfoder).

Kan ni föda två djur ( t.ex två fjälldjur) på samma areal (mängd grovfoder) som ni föder ett köttras djur (simmental, charolais, limousin eller liknande) så blir ekonomin betydligt bättre jämförelsevis.

Ni bor i Dorotea som ligger i Västerbottens inland.

Grundregeln för bästa ekonomiska utbyte är då följande:

utrotningshotat djur (1.000 kronor per djurenhet och år)
ekologisk
bara grovfoder (ni kan ju inte odla spannmål själva)
bete i skog och äng
slåtter på vall
lång uppfödningsperiod (kalvar ger inga få djurenheter)

Sök hjälp hos Länsstyrelsens landsbygdsenhet för att få ekonomiskt stöd att nischa in slakten till gourmetrestauranger eller liknande. Nya Landsbygdsprogrammet ger den möjligheten. Djur uppfödda på bara grovfoder har betydligt högre halt av omega 3 fett. Dessutom är köttet smakrikare med längre uppfödningstid än stressat ungnötskött. Kan ni dessutom få tag i fjällras så har ni ytterligare ett plus i ekonomin.
http://www.fjallkon.org/

Betvivlar ni riktigheten i resonemanget eller vill vara säkra på vad ni gör - Tag kontakt med Hushållningssällskapet och be dem göra en driftskalkyl utifrån vad jag här beskrivet och andra alternativ.

[Rosa]

ROSA: Vad innerbär det då man klassas som gorume kött?
Extra fint förstår jag men kan du förklara det lite?

För konsumenten innebär det att citat:
Just därför har vi samlat vårt finaste nötkött och våra yppersta
delikatesser under Scan Gourmet. På så sätt kan du vara säker
på att maten verkligen är av högsta klass.
Allt nötkött från Scan Gourmet är hängmörat på ett speciellt sätt som gör att köttrådarna bli raka och fina. Efter hängmörningen får
köttet mogna en vecka innan vi förpackar det.

För den som föder upp tjurar som klassar sig som Gourme innebär det 2.50-3 kr mera betalt per kg.

Tjurarna skall väga mellan 275-399 kg. Ha formklassen E till R- och fettklass 2+ till 4.
För att nå dit det är det Köttraserna som gäller (inte Highland C)

mvh Rosa

[RaggarBonden]

Eftersom största intäkten kommer från de samlade EU-bidragen så är det ekonomisk dumhet att ha köttdjur överhuvudtaget. Ännu sämre ekonomi blir det om ni slaktar på våren, eftersom det bästa ekonomiska utbytet (den bästa tillväxten sker på betet; på åker, äng och i skog).

Att det skulle vara ekonomisk dumhet att ha ekologiska köttrasdjur är inte sant. De ger så pass mycket mer tillbaka på slakten så att dom 1000:- du får extra för utrotningshotade raser tjänas igen direkt.

Detta med vårslakten fungerar om man har ett BRA ensilage att ge djuren under vintern. Dessutom är ju slaktpriset oftast bättre på våren än hösten !

Ni får en långsam tillväxt om ni bara föder djuren på grovfoder. Skall ni slakta djuren vid så tidig ålder, 18 månader, så måste ni stressa djuren hårt (=ge dem kraftfoder).

Man behöver inte alls stressa djuren som du kallar det för ! Ger man slaktdjuren fri tillgång till bra grovfoder och en liten giva kornkross så växer som bra på det. på 18-20 månader bör man då kunna slakta mycket tilltalande djur

Kan ni föda två djur ( t.ex två fjälldjur) på samma areal (mängd grovfoder) som ni föder ett köttras djur (simmental, charolais, limousin eller liknande) så blir ekonomin betydligt bättre jämförelsevis.

Detta måste ju vara en dröm !! Men i verkligheten så kommer du inte att kunna föda upp 2 st fjälltjurar på samma mat som en köttrastjur. Plus att de två fjälltjurarna kommer vid 20 månader att vara värda hälften av köttrastjuren till slakt.

Ni bor i Dorotea som ligger i Västerbottens inland.

Grundregeln för bästa ekonomiska utbyte är då följande:

utrotningshotat djur (1.000 kronor per djurenhet och år)
ekologisk
bara grovfoder (ni kan ju inte odla spannmål själva)
bete i skog och äng
slåtter på vall
lång uppfödningsperiod (kalvar ger inga få djurenheter)

Jag säger att det borde bli minst lika bra ekonomi på att göra så här:
ekologisk mark och djurhållning
köttdjur
bra grovfoder
en liten inköpt giva korn
bete på betesmark och återväxt
slåtter på bra skötta vallar

Sök hjälp hos Länsstyrelsens landsbygdsenhet för att få ekonomiskt stöd att nischa in slakten till gourmetrestauranger eller liknande. Nya Landsbygdsprogrammet ger den möjligheten. Djur uppfödda på bara grovfoder har betydligt högre halt av omega 3 fett. Dessutom är köttet smakrikare med längre uppfödningstid än stressat ungnötskött. Kan ni dessutom få tag i fjällras så har ni ytterligare ett plus i ekonomin.

http://www.fjallkon.org/

Betvivlar ni riktigheten i resonemanget eller vill vara säkra på vad ni gör - Tag kontakt med Hushållningssällskapet och be dem göra en driftskalkyl utifrån vad jag här beskrivet och andra alternativ.

Detta gäller ju även köttdjursraserna !
De får ännu bättre kött om man förlänger uppfödningstiden lite och ger dom grovfoder och bete. De får då precis som du skriver en bättre fettstruktur. Dessutom blir köttet från de ekologiska köttrasdjuren lättare att sälja till gourmetrestauranger än magra fjälldjur pga större och mer tilltalande styckningsdetaljer.

Man kan alltid se saker ur många olika perspektiv. Det gäller bara att välja det man själv trivs bäst med !!

Storbonden

[Anders]

Det beror nog lite på var man, bor, vilka marker man har, hur extensivt eller intensivt man vill sköta vallarna osv.

Det är möjligt att man under opitimala förhållanden (tidigt skördat ensilage, bra vallar som för det mesta ger hög avkastning, osv, osv) kan få en bättre ekonomi med köttrasdjur. Genomsnittet räknar man nog med att ändå upp till 80% av intäkterna kommer från EU-bidragen  vid köttdjursproduktion. En del ligger ännu högre. Det beror också på hur gårdens indivduella förutsättningar är.

Men om djuren skall slaktas på KRAV-slakteri så är det nog för närvarande bara Norrbottensgården i Luleå och Scan i Uppsala att välja på. Kanske det finns något litet som är certifierat. Men jag tycker transporterna fallerar om man skall skickaf rån Dorotea till Luleå.

Men hur som helst. Bäst är att låta någon göra en kalkyl på olika alternativ som baserar sig på den aktuella gårdens förutsättningar.

Bra att du storbonde kom med dina synpunkter.