Dikor och kalvar av köttdjur eller inköpta mjölkdjurskalvar?

[Nöten]

Oj här händer saker minnsan!
kommer att läsa alla inlägg om och om igen för att inte missa nån viktig information!
När jag läste Anders innlägg nickde jag med hela huvudet och tyckte det lät helt naturligt pga vårtat läge som är nästan identiskt med Dollars (jag bor också i västerbottens fjälltrakter.) Sedan kom storbonden in och gjorde att funderationerna började grubbla igen. Men en sak som storbonden har emot sig är  priset på köttkalvarna.  För en fördel med mjölkkalvar är att dom finns att hämta på ett rimligt avstånd  (2-3 mil) från oss och till ett bra pris.  
Är det nån som testat legoslakt och fått privatpersoner, hotell eller restauranger att köpa köttet? Är det värt mödan, ligger det ett mervärde i att göra på det viset?

[Anders]

Slakteierna gillar inte legoslakt. Norrbottensgården tar 10 spänn + moms per kg.
Swedish Meats tar per djur ungefär detsamma. De mal inte heller köttet. Pga alla som utfodrat med kraftfoder (onaturligt för idisslare) och körde med kadavervarianten (pioner med Galna KO) så måste alla legoslaktade djur (ej kalvar) grovstyckas på slakteriet (ryggmärgen mm måste slitas bort för destruktion).

Detta tyckte Kjell Norrbin i kalix var så olönsamt så han byggde sitt eget slakteri och sin egen köttboda. Han har synnerligen bra lönsamhet på hela sin verksamhet. Men alla är inte som han.

Det beror ju på om du har kunder om legoalkt skall fungera. Du kan ju sätta ett enhetligt pris. Samma pris per kg och strunta i EUROP-klassificeringen.

Problemet med att föda upp djur i inland, fjäll och norr är att folk skjuter så mycket älg. Alltid är det någon som får älgkött här och älgkött därifrån. Men har man köpare så är det inget problem Bara runt och fråga. (Vill du ha ner legoslaktkostnaden så sälj djuren levande (var djuret slaktas och hur och av vem är då ointressant för din del). Ännu så länge får vi äta vårt eget kött.

Att vårslakkt skulle vara bättre än höstslakt är fel. Kilopriset på ensilage/hö/bra ensilage skall då jämföras med kilopriset på bete. Ett högre slaktpris kompenserar på intet sätt det oerhört billigare betet. Ingen sådan kalkyl finns som visar på vårslaktens ekonomiska fördel jämfört med höstslakt. Har man dessutom betesmarker, typ hagar, ängar, branter, skogsbete (där maskiner inte kan ta sig fram) så är fodret nära gratis i jämförelse med skördat foder.

Sedan vill köpare (privatpersoner) inte ha stora djur, varken hel, halv eller kvartar. Köttdjuren är till för industrislakten och inte för privatpersoners årskonsumtion.

Man kan argumentera hit och dit hela tiden. Det ger inte så mycket. Man måste utgå från varje gårds och dess innehavares indivduella situation och sedan ber man någon utomstående göra en jämförande kalkyl. Så får man lite hum i alla fall.

Lycka till hur som helst.

[Rosa]

Men en sak som storbonden har emot sig är  priset på köttkalvarna.  För en fördel med mjölkkalvar är att dom finns att hämta på ett rimligt avstånd  (2-3 mil) från oss och till ett bra pris.  

Köttras tjurarna har bättre ekonomi än mjölkraskalvarna trots de bidrag du kan hämta hem via stut/utrhotade raser.
Det ska vi väl inte ljuga om eller ska vi det ?

Sen är det väl en smaksak vilket djurslag du vill jobba med.
Då kan man väl offra den större vinsten på köttrasdjuren för egen trevnads skull  

Mvh Rosa

[Rosa]

Vi hade tänkt köra ekologiskt, och de får inge kraftfoder. Bara hösilage och grönfoder.  Alltså då åker de iväg till slakteriet. då är de 15-20 mån ev lite mer beronde på när de är födda.

Förutsättningar för att lyckas bra med Ekologiska stutar är:
En tillväxt på 850-900 gram per dag.
Och de ska nå en vikt om 300 kg klass O- fett 2+ till 3+
Och naturbeten med miljöstöd.
Slakt vid tidigast 22 mån.

Första sommaren går de inte på bete.
Andra sommaren har man dom på bete.

Den beräknade foderåtgången per stut är:
Ensilage 1450 kg
Bete 1870 kg ts
Spannmål 750 kg
Koncentrat 100 kg
Mineralfoder 23 kg

Mvh Rosa

[Dollar]

Visst är det så att då man har ekologiskt får man ju inte ge spannmål, eller har jag fattat fel? En viss procent kanske det var som man fick ge men inga mängder iaf.

Sen så tänkte vi köra hösilage är det dumt? Bättre med ensilage? Jo å så hade vi tänkt att de inte skulle vara stutar, alltså okastrerade.... Dumt?

Sen har vi tänkt om och ja behålla dem tills de är omkring 24 mån. Det vi har gjort med småkalvarna nu är att de har ju inte få gått ut på bete i sommar utan de har stått inne å käkat hö och lite kraft, sen till sommaren kommer de att gå ut. Är det så du menar ROSA?

Sen har jag hört, jag har själv ingen erfarenhet av det men det sägs ju att köttraserna är lättare att hantera, de är lugnare än stimmiga mjölkraser Fast vi har ju haft dem som är lugn med mjölkraser också. Sen så har vi en fjälltjur och ja han tar dagen som den kommer. Njuter av livet liksom. Han tycker jag mkt om. Tycker om de andra med de får varsin portion med kel varje dag. Tycker det är viktigt eftersom man ska ha dem på bete sen och om de skulle komma lösa av en händelse, vilket ibland händer då vi har ren som springer genom stängslet och älg.  Då är det bra om de kommer när man ropar på dem.

Tack så mkt ROSA för alla dina tips och alla ni andra också. Det är mkt intressant att läsa. Så fortsätt bara. Sen så hoppas jag att jag inte har trampat dig NÖTEN på tårna genom att komma in och ta över tråden lite grann. Men vi verkar ha samma inriktning osv så därför spann jag vidare på denna tråd lite.

[Ursus]

Visst är det så att då man har ekologiskt får man ju inte ge spannmål, eller har jag fattat fel? En viss procent kanske det var som man fick ge men inga mängder iaf.

Om du ska vara certifierad enligt KRAV gäller följande för slaktdjur
Minst 70% av fodret ska vara grovfoder. Resterande 30% kan vara ex kornkross. Högst 5% av det årliga foderintaget får vara icke KRAV-godkännt. Så det går att ge en del koncentrat också...

[Rosa]

Om du ska vara certifierad enligt KRAV gäller följande för slaktdjur....

Glöm inte att reglerna för foder o djur då det gäller Ekologiskt o KRAV inte är samma sak !

Mvh Rosa

Visst är det så att då man har ekologiskt får man ju inte ge spannmål, eller har jag fattat fel?

Host....Är jag anklagad för att ha ljugit i tidigare tråd  

Mvh Rosa

[Anders]

Sen så tänkte vi

Hösilage är lättare att fördela om det är kallt. Ensilage kan frysa fast riktigt hårt.
Djuren präglas av brukarnes personlighet. En vänlig och hygglig skötare ger likadana djur.
Charolais (som är en köttras) är kända för att uppträda oberäkneligt. Lugn  sedan födseln - sedan totalt vrång.
Hondjur kan vara extemt agressiva om de försvarar sin kalv. Tjurar bryr sig inte om avkomman.
Varje individ har sina egna egenskaper och sätt att vara. Växande tjurar (liksom kvigor) kan ibland vilja testa sin plats i rangordningen. Ibland vill de utmana högsta hönset (=du) om de inte har daglig kontakt så att säga. Alla djur skall handskas med respekt.
Olika individer växer olika  också beroende på årstid. Fixera inte vid ålder utan titta mera påhur stor djuret är och om det så är lämpligt att ta det av daga.

[Dollar]

Oh, nej absolut inte..... Men jag menar att jag har läst det någonstans. Inte att du har skrivit det.

[Rosa]

Oh, nej absolut inte..... Men jag menar att jag har läst det någonstans. Inte att du har skrivit det.

OK   läs inte mera på det stället....det verkar vara ett dåligt ställe...

Mvh Rosa

[Dollar]

Hösilage är lättare att fördela om det är kallt. Ensilage kan frysa fast riktigt hårt.

Jo det vet jag, men annars är det bättre med ensilage. Bättre näringsmässigt?

Djuren präglas av brukarnes personlighet. En vänlig och hygglig skötare ger likadana djur.
Charolais (som är en köttras) är kända för att uppträda oberäkneligt. Lugn  sedan födseln - sedan totalt vrång.
Hondjur kan vara extemt agressiva om de försvarar sin kalv. Tjurar bryr sig inte om avkomman.
Varje individ har sina egna egenskaper och sätt att vara. Växande tjurar (liksom kvigor) kan ibland vilja testa sin plats i rangordningen. Ibland vill de utmana högsta hönset (=du) om de inte har daglig kontakt så att säga. Alla djur skall handskas med respekt.
Olika individer växer olika  också beroende på årstid.

Fixera inte vid ålder utan titta mera påhur stor djuret är och om det så är lämpligt att ta det av daga.

Nä det har vi ju inte gjort tidigare heller nu den korta stund vi har hållit på. Vi privat slaktade två i höstas men den 3dje som var lika gammal ungefär fick vi behålla eftersom den var mkt mindre än de två andra. Nu 3 mån senare har han vuxit på sig mkt mer. Så det är sant som du säger man ska ju inte titta på åldern för mkt  utan hur djuret ser ut i sig.

[Dollar]

OK   läs inte mera på det stället....det verkar vara ett dåligt ställe...

Mvh Rosa

*Skrattar högt för mig själv* Ja det var nog kanske inge vidare ställe

[Rosa]

Sen så tänkte vi köra hösilage är det dumt? Bättre med ensilage Bättre näringsmässigt?

Problemet med hösilage är ju att det ofta har så väldigt dålig kvalite både näringsmässigt och hygienmässigt.
Dvs svårt att hitta bra hösilage, och  få vill ju hålla på med det just därför....

Ensilaget är ju ett säkrare kort och dessutom finns överallt...

mvh Rosa

[Dollar]

Problemet med hösilage är ju att det ofta har så väldigt dålig kvalite både näringsmässigt och hygienmässigt.

Hygienmässigt för vem? Kossorna? Vet inte om jag har sagt det tidigare eller om jag bara har tänkt själv i mitt huvud, men iaf så ska vi ha dem på kall lösdrift. De kommer att kunna gå ut och in som dom vill och fodret kommer att finnas ute.

Dvs svårt att hitta bra hösilage, och  få vill ju hålla på med det just därför....

Ensilaget är ju ett säkrare kort och dessutom finns överallt...

mvh Rosa

Vi slår allt vårt hö själv då vi även har hästar sen tidigare. Vi lejer endast bort självaste balning och plastningen.

Tycker du att det är smartare att gå över till ensilage helt och hållet till nötdjuren? Hö kommer vi fortfarande ändå att fixa just pga hästarna.

[Rosa]

Hygienmässigt för vem? Kossorna?

Ja hygienkvaliten på fodret..dvs sporer och svampar i fodret:
Hösilage är mycket torrare än ensilage som du vet, och ensilerar därför inte lika bra. Vilket ger sporer och mögelsvampar fina chanser att etablera sig i balarna...

Tycker du att det är smartare att gå över till ensilage helt och hållet till nötdjuren?
Hö kommer vi fortfarande ändå att fixa just pga hästarna.

Till tjurar så är det ju enklast att bara ge ensilage.

Förutsättningar för att lyckas bra med Ekologiska betestjurar är:
Kalvar födda på hösten.
Bete första sommaren.
Slakt därpåföljande vår då priset är bra.
Ingen andra sommar alltså...

En tillväxt på 900-1200 gram per dag.
Och de ska nå en vikt om 275-300 kg
Slakt vid tidigast 17-18 mån.

Den beräknade foderåtgången per betestjur är:
Ensilage 1130 kg ts
Bete 974 kg ts
Spannmål  1351 kg
Koncentrat  50 kg
Mineralfoder 24 kg

Mvh Rosa

[Anders]

Jo det vet jag, men annars är det bättre med ensilage. Bättre näringsmässigt?

Det beror på vilken filosofi man har.
Det beror på vilken ekonomi man har eller vill ha.

Antingen kan man försöka hålla sig så nära djurens naturliga födointag som möjligt. Nu är visserligen dessa domesticerade och manipulerade och förstörda på det ena och andra sättet men mycket av grunden är kvar.

Ur en ekonomisk aspekt försöker många ta fram ett foder som liknar ganska så spätt betesgräs. Det innehåller hög halt av protein och beroende lite på tidpunkt också mycket energi och mycket hormoner.

Nu är ju naturens så ordnad och anpassad att den här skjutsen behöver idisslarna under en kort period efter en hård vinter, där de ätit de specialiserat sig på - lågenergirik celullollsa.

Att ge dem den här typen av foder under hela deras uppväxt är något som jag anser är helt fel. Att kompensera upp svagare foder med kraftfoder likaså. Fullständigt vansinne enligt min filosofi.
 

Nu blir garanterat många ilsk. Men det är ingen vits att bemöta min filosofi med en annan filosofi. Då får ni hellre betrakta mig som extremist (men ej terorist) och jag betraktar er som något annat.

Föda som människor kan äta kan jag aldrig tänka mig att ge till djur. Vi har fortfarande svält och transporter är något som föröder hela vårt klot. Idisslare är varelser som specialiserat sig (genom sina fyra magar) på att omvandla svårsmält föda (som vi enmagade inte kan nyttja alls). Idisslarna är fantastiska. Att ge dem föda till deras tarmsystem (utan att använda sig av deras fyra magar och idisslande förmåga) är så snurrigt att jag saknar ord.

Så normalt skulle djuren få hö, ganska så sent skördat, om man nu vill gå efter deras biologiska utvecklingsprocess under hundratusentals år. Vill man nu manipulera efter vår ekonomiska tideräkning där pengarna skall omsättas snabbt och rulla in fort så kan man ju använda sig av normalskördat hö (enligt det synsätt som rådde för normalskördat för en femton år sedan cirkus).

Sedan är det efter ens eget rymliga samvete hur mycket man vill manipulera.

Att ensilage skulle vara fritt från sporer är dock fel. I vissa kantoner i vissa dalgångar i Österrike (kanske även Schweiz) får det inte förekomma en enda gård som har ensilage. Alla är tvugna att använda sig av hö. Detta på grund av förekomsten av sporer i just ensilage. Sporerna förstör möjligheten att tillverka emmentahlerost.

Är det för mycket sporer i fodret så följer dessa med mjölken och saboterar osttillverkningen (det blir överjäsning och osten får varken den form eller smak man vill ha) . I vårt land, Sverige, utvecklades också av nöd, förmågan att lagra mjölk (=ost) till vinterns födobehov.

Så efter denna idé-tänkande text så åter till frågan.

Är ensilaget näringsmässigt bättre än hösilage?

Skillnaden mellan ensilage och hösilage är mängden vatten. Så är gräset slaget vid samma tidpunkt så är det exakt samma näringsinnehåll per hektar!

Eftersom hösilaget har torkat mer (dvs mer vatten försvunnit upp i luften) så är hösilaget betydligt mera näringsrikt än ensilaget per kilo!

Skulle det vara hö så blir det ytterligare lite mer näringsrikt per kilo.

Men som framgår av de olika inläggen så har ni att välja mellan eko och eko.

Så Rosas teoretiska kalkyl är en variant. Har man rätt tjurmaterial (genetiskt och födelsedatum) och får dem att äta 974 kg ts på bete och rätt mängd av den andra födan
och skickar till slakteriet när maten är slut så ger det antagligen det bästa ekonomiska resultatet om man jämför med andra ekonomiska kalkyler som har mindre betestid eller mera betestid, på den plats där Rosa har sina djur.

Själv får jag samma pris per kilo oavsett vilken tid på året djuret slaktas. Inget onaturligt foder typ spannmål eller koncentrat får mina djur heller. Och om en tjur får gå två eller tre sommrar på bete bekymrar mig inte. Han är vacker att titta på och trevlig att umgås med. När den har vuxit sig storleksmässigt tämligen färdig så äter den mest underhållsfoder och utan att ha räknat alltför strikt så tror jag att värdet i form av ekologisk djurenhet totalt sett ger mer EU-pengar än vad fodret kostar under den extratid han lever.

[Rosa]

Hamnar vi inte lite på sidan om trådens ämne nu ?
Ursprungsfrågan i tråden var ju:
citat "vi är ense om att utöka för att få lite lönsamhet på vår fritidssysselsättning"

Vill man få det så är inte vägen dit halvsvälta djur med stora skallar o stora horn
som måste äta flera år för att växa    
Så upplever jag din filosofi i praktiken...
(jag får väl skriva det nu, när du just skrivit din åsikt om dem som inte delar din)

Jag har dessutom aldrig sagt att ensilage skulle vara "fritt" från sporer !
-Utan jag skrev att att det är mycket svårare att få till ett hösilage som inte ger sporerna (klostridier) o bakterier  (Listeria) en bättre miljö att växa i.

Hösilage brukar vara av sämre kvalite än ensilage skrev jag.
-Och syftade då givetvis på att folk brukar göra hösilage att det sämsta förvuxna gräset de har sent på hösten    och sedan sälja det...

Och tillsist....
Så Rosas teoretiska kalkyl är en variant  
Den är väl i så fall inte mer "teoretisk" än din variant ....

/Rosa

[Anders]

Amkor och kalvar av köttdjur eller inköpta mjölkdjurskalvar?
var huvudtråden.

Sedan blir det ju alltid utvecklingar som svar på frågor. Så blir det ju i alla trådar.

Du skrev faktiskt:

Problemet med hösilage är ju att det ofta har så väldigt dålig kvalite både näringsmässigt och hygienmässigt.

Näringsmässiga kvaliten har jag redogjort i tidigare inlägg. Låt oss då titta på den "hygieniska kvalitén". Man vill undvika jäst, mögel, klostrider och listeria. Jäst och mögel är något som ofta uppträder på ytan. Idisslarna tål detta tämligen bra när det är i små kvantiteter, så det kan vi lämna åt sidan.

Nu är gränsen flytande mellan hösilage och ensilage. Men frågan gällde mer en allmän och ganska ytlig diskussion om skillnaden mellan hösilage och ensilage. Då kan man ju tränga djupare in. Låt oss göra en obetylig och snabb djupdykning i en aspekt.

"Det finns inga absoluta gränser för vad som är ensilage och vad som är hösilage, men då ts-halten överstiger ca 50 % brukar fodret kallas för hösilage." SLU (Lantbruksuniversitetet)

Vill man inte ha klostrider i sitt ensilage handlar det därför om att man måste skapa en miljö där inte klostridier kan växa. Detta görs genom att man håller grödan ren, förtorknar och skapar förutsättningar för en snabb pH-sänkning.

För att gynna mjölksyrabakterierna bör grödan förtorkas. Hur mycket den ska förtorkas beror på flera olika faktorer som t ex pressvattenrisker och om grödan ska ensileras hackad eller skuren. Normalt rekommenderas 40-60 % ts-halt i balar, direktskördat-50 % ts i tornsilor (torrast i botten) och 28-35 % i plansilor. Anledningen till detta är att man vill undvika onödiga pressvattenförluster i plansilo och tornsilor och maximera kapaciteten i balpressarna. Dessutom vet man av erfarenhet att mjölksyrabakterierna gynnas på bekostnad av klostridier när ts-halten går över 30 % i hackade grödor. I skurna grödor bör däremot ts-halten vara över 40 % eftersom omblandningen blir sämre och fermentationen långsammare i långstråiga grödor.

Eftersom hösilaget har högre halt torrsubstans än ensilage blir inte mjölksyrajäsningen så stor. Därför är en syrefri miljö av yttersta vikt för att bra resultat. Andelen torrsubstans i hösilaget är också viktigt för hösilagets kvalitet. Den optimala torrsubstanshalten ligger mellan 50 och 65 %.

Klostridiernas tillväxt ökar vid hög lagringstemperatur. låg TS - halt, lågt sockerinnehåll (vattenlösliga kolhydrater; WSC) och hög buffertkapasitet i grödan men även genom en försenad täckning och dåligt skydd mot luftinträngning (Mc Donald et al., 1991).

Höga sporhalter i ensilage kommer huvudsakligen från jordinblandning eller om sporbemängd stallgödsel följt med grödan vid skörden. Sporhalten på växande gröda är däremot normalt ganska låg och bör inte utgöra något stort problem.

Bete är därför bättre än all annan form av födointag.
Så ur hygienisk kvalitetstänkande skall man alltid låta djuren beta så mycket som möjligt.

Eftersom sporer i huvudsak kommer från jorden och spormängd gödsel så skall man undvika att få in jord (dåligt plattad mark, sorkhögar) och gödsel som är spridd på åkern och inte förmultnad på ett naturligt sätt. (Men sådant är faktiskt självklarheter).

Då är vi inne på skördemetoder och brukningssätt och här finns en djungel av information.
Jag utgår att man skördar efter bästa förmåga.

Det är trist att höra att i dina trakter eller din erfarenhet är

att folk brukar göra hösilage att det sämsta förvuxna gräset de har sent på hösten och sedan sälja det..

Bevare mig väl för sådant folk. Jag har aldrig hört talas om detta och i mina trakter förekommer det verkligen inte sådana skumraskmetoder. Skulle någon göra något sådant en enda gång så skulle han/hon aldrig få sälja något foder mer.

Det är rätt att frågeställningen var

citat "vi är ense om att utöka för att få lite lönsamhet på vår fritidssysselsättning"

Jag tolkade detta som att man har marker och maskiner och vill och kan använda dessa för att få bättre ekonomi på "fritidssysselsättningen". Inte att man skulle bli heltidslantbrukare.

Din foderstat är en teoretisk och professionell beskrivning. (Det var inte negativt syftat från min sida). Den var bara på en annan nivå (mer utförlig och avancerad än min). Jag håller mig på en mera allmän nivå och det är svårt att göra jämförelser mellan olika nivåer.

Utan att redovisa siffror (då jag tycker att man måste utgå från den egna gårdens förutsättningar som bas och göra jämförelser på samma nivå) så vidhåller jag att en förbättrad ekonomi baseras bäst på hur man kan utnyttja EU-bidragen, förädling och finna nisch-kanaler vid försäljning än att fortsätta i de gamla hjulspårdsrekommendationer som som pågått i samma tappning sedan andra världskrigets slut.

(Förädling kan vara rökt hjärta eller torkat kött. man kan få likartad eller tom godare smak än renköttet.)

De hanliga indivderna av "bos mutus" har stora skallar och stora horn. (det var en bild på en sådan och de tillhör inte släktet nötboskap).  De ser ut så.
Mina djur har alltid fri tillgång till foder. Däremot ger jag dem inte kadavermjöl eller annat foder som är främmande för deras art.

[Ursus]

Kom väl lite utanför ämnet nu, men jag blir lite nyfiken.

Anders: Hur mycket mjölkar en fjällko som bara får grovfoder?

På Nya Zeeland där jag jobbade på en stpr mjölkgård, så levde korna i princip bara på bete. De hade en Holstein-besättning, och många individer blev ganska magra, även om jag inte direkt tror att de led av det. De mjölkade naturligtvis MYCKET mindre än vad vanliga svenska kor gör, men de Nya Zeelänska bönderna är mer intresserade av hur mycket mjölk de kan producera per hektar mark, inte per ko.
Nu behöver de visserligen inte investera i några byggnader för sina djur och behöver inte lagra så mycket foder till vintern, så de låter koantalet bli exakt så stort som arealen tillåter.

Det är tur för de svensak bönderna att det är långt till Nya Zeeland, för de kan producera mjölk väldigt mycket billigare än vad vi kan här i Sveige...

[Rosa]

De hanliga indivderna av "bos mutus" har stora skallar och stora horn. (det var en bild på en sådan och de tillhör inte släktet nötboskap).  De ser ut så.

Mina djur har alltid fri tillgång till foder. Däremot ger jag dem inte kadavermjöl eller annat foder som är främmande för deras art.

Det var inte din bild jag syftade på Anders .....
jag ser skillnad på en jak o en fjäll  

Mina djur är inte svältfödda heller och de har aldrig ätit kadavermjöl !
/Rosa