Arrende - bara till brukarens fördel

[Cecilia]

Jag har nyligen förvärvat en jordbruksfastighet vars marker ca- 4-5 HA varit utlånade på tämligen lösa arrendeöverenskommelser till de två närmaste jordbrukarna. De har i sin tur skaffat sig diverse stödrätter på denna mark. Nu kommer jag så småningom börja bruka min egen jord men då jag fortfarande ligger väldigt mycket i startgroparna är det kanske fördelaktigt låta dem låna jorden ett år till. Vad som gör mig lite fundersam är det upplägg de föreslår.

De utgår för det första från att:
1. de förra ägarna inte gett dem något skäl till återhållsamhet avseende stödrätternas tidsbestämmelse och ska jag köpa stödrätter så kan det kosta mig allt från 5 000 SEK och uppåt.
2. de har egentligen inget behov av mina marker för det finns så det räcker och blir över i trakten.
3. de vill inte fortsätta med den snöskottning som överenskommelsen förrut gick ut på då det skulle kunna innebära timmar av skottning och mycket pengar
4. de vill inte byta arrende mot spannmål till mina djur (jag har inte så många än.....) alt ge mig en säck av det ena eller det andra
utan de vill
5. arrendera för 500 SEK per HA och jag köper mitt spannmål, min snöskottning och allt annat från dem. De behåller givetvis sina stödrätter men jag kommer så småningom betala dyrt för stödrätter till mina egna marker.

Kan detta stämma? De flikar ju också in att alla egentligen vill att de arrenderar för de brukar marken så egentligen kunde jag ge det till dem bara för glädjen att....

Jag känner mig lite ambivalent till ett upplägg som innebär att jag inget får annat än glädjen av att se dem bruka marken samtidigt som jag  faktiskt inte kan bruka den själv precis riktigt än.....

Vad tänker nu kring detta?

[ieenilorac]

Beroende på var du bor, och kvaliteten på markerna, så är villkoren för betalning inte ovanliga. Det finns gott om mark och få brukare på många ställen i landet.

Däremot får de skylla sig själva om de sökt stöd på längre tid än vad som är skrivet i kontrakten. De flesta större bönder har dock så mycket mark att arrendera, att de kan ordna annan mark för att uppfylla sina åtaganden för att få stöd.

Om det inte finns någon skriftlig överenskommelse, så brukar man, vad jag vet, anse att arrende för betesmark löper på ett år i taget, och kan sägas upp inför årsskiftet.

Att komma bra överens med sina grannar, och utbyta tjänster, t ex snöskottning mot något annat än pengar är ju bra, men inte alltid möjligt. Men då kan du å andra sidan köpa in snöskottningen från vem du vill, och beroende på var du bor i landet behöver det inte bli så dyrt. Särskilt inte om du har tålamod att låta den som skottar ta din gårdsplan/väg när det passar. De flesta vill få skottat så tidigt som möjligt, och får då betala mer, eftersom föraren då inte kan ta på sig så många uppdrag. Är ytan inte stor kan man skotta själv, med hjälp av t ex en trädgårdstraktor med blad eller slunga, snöslunga, eller liten billig jordbrukstraktor.

Det brukar faktiskt vara lättast att betala, antingen vitt eller svart, för varje vara eller tjänst, så att man inte måste hålla räkningen på vem som är skyldig och hur mycket.

Välkommen till livet på landet, det är inte alltid så lätt, tyvärr...

[Existens!]

Men 500 kr per hektar, plus att arrendatorn tar stöden, är ju ett idiotpris.  Det blir ju ren vinst för arrendatorn. Här får vi 1500 per hektar om arrendatorn ska ha stöden.

Att du däremot får betala för dina stödrätter om du ska bruka själv, och få stöd, stämmer. Dom följer inte marken.

[ieenilorac]

Priset beror ju helt på vilken mark det är. Här i mina trakter är det inget ovanligt pris, för halvdåliga betesmarker, med dålig dränering.

Arrendatorn betalar billigt för min nyköpta mark, tycker jag. Men det finns ingen annan arrendator som är intresserad. Det är ca 4 ha hyfsad åkermark, som dels används till vallskörd, dels då och då används för kornodling. Och ca 2 ha bättre betesmark, och 2 ha betesmark som blir ganska blöt delar av året. För det betalar han 2500 kr totalt, och får alla stöden. Och det är detsamma som gäller överallt häromkring, det finns många som har lite mark, men få som vill bruka marken.

[fräsen]

Även här är det 500kr/ha som gäller.
Brukaren har stöden.
I de fall där jordägaren tar stöden betalar arrendatorn inget i arrende.

[Existens!]

Med tanke på att stöden ligger runt 1500 kr så tycker jag det är lite konstigt att gå med på ett arrende på 500 kr.  Om arrandet ligger i nivå med stöden så har brukaren gratis mark. Med ett lägre arrende får han ju betalt för att ta hand om marken och kan i princip sitta med armarna i kors och ta in pengarna.

[ieenilorac]

Man får ju inte bidrag för ingenting (om man nu inte har bidrag för träda). Det krävs ju antingen maskiner eller djur. Och de kostar pengar och tid.

I nuläget är min situation sådan, att vi har inte möjlighet att sköta markerna själva, eftersom vi har så mycket att göra med byggnader och infrastruktur. Jag tror att många har en liknande situation. I mitt läge skulle jag troligen låta någon bruka marken helt gratis, om alternativet var att marken låg obrukad (men säg inte det till min arrendator  ).

Det finns många platser i Sverige, där det inte finns någon konkurrens om marken. Hade jag i framtiden möjlighet att hålla djur i större skala, kunde jag säkert arrendera 500 ha i den här kommunen till lägre pris än 500 kr/ha.

[Tjalve]

Vi ger ca 1000 kr/ha i arrende eller gratis utnyttjande om ägaren behåller stöden. Skulle aldrig ge lika som stöden. Den som har stöden har ju ansvaret vid kontroll och de har blivit så nitiska kontrollanter på sistone. Man läser till och med om att markägare med stöd får betalar för att få markerna betade. Så jag tycker nog inte TS har någon särskilt dåligt avtal.

[Existens!]

Vad är det man behöver göra för att få gårdsstödet? Jag skrev träda på hela gården i år. Skötselkraven för träda är borttagna och man behöver inte göra nåt med den. Den får tom betas om man skulle vilja. Bara man inte gödslar den.

[Temeriaire]

Vad gäller stödrätter för marken så blir det väl nån sorts reform 2014?
Eller så är jag ute med monarken...

[Tjalve]

Marken ska brukad, slås och materialet ska forslad bort. Bete ska vara tillräcklingt avbetat. Grannen vars mark vi har gratis fick påbackning för ett par åt sedan, jag hade inte slagit tillräckligt nära kanterna på en oregelbunden åker. Har man miljöstöd med skötsel av stenmurar kan det vara ett digert jobb att hålla murarna rena från sly. Sedan ansvarar man ju också för att arealangivningen stämmer vilket det på många ställen inte gjort när flygfotona mätts.

[Lars-Göran]

Skulle man betala i arrende vad man får i stöd ,då betas nog inte mycket mark.
Jag betalar 4-500 kr per ha vid 1åriga avtal och 600kr per ha vid avtal som går in i mitt 5åriga åtagande.

Första året behövde jag min grannes mark så då var man (desperat) och snäll så han fick hela stödet första året .
Sedan stod folk på kö och ville ha avbetat..
Men det är mycket jobb att stängsla in och röja till gamla betesmarker .Kostar tid och pengar.
Sedan har man alltid många nitriska kontroller när man tar in gammal mark.
Antager att jag får mitt femte besök nu innan snön.
Men jag är nöjd drogs bara av 0,28 ha av 6,3 ha nygamla betesmarker.
Synd bara att det skall vara så jävla krångligt att ändra från åker till bete,innan kunde man bara ringa nu skall det ut minst en kontrollant och ibland kommer en till.

Lars

[Cecilia]

Jag är tacksam för alla svar. OK. Jag skulle kunna låta den stå i träda om jag så vill så den stressen behöver jag inte ta. Behöveralltså inte låna ut mark till några som vill vara svåra. Samtidigt hör jag i det ni säger att det verkligen är brukarens marknad. Den som kan nyttja har makten. Stödrätterna kan de få sälja på börsen men jag vet att det finns ett miljöåtagande avseende en del av en vall.

Å andra sidan vill jag inte markera mot mina grannar heller, man vill ju inte i onödan hamna i gräl. Det är helst det jag undviker helt.

Får finna mig i att fundera ett stycke till och se vad de kommer med.

[kurt]

Bor man på landet så bör man se till att man är så oberoende att man t ex kan sköta snöskottningen själv. Även om man köper in en sådan tjänst, så kan man inte vara säker på att få det gjort när man verkligen behöver det och på det sätt man vill ha det gjort.

Skall man arrendera ut mark och få lite bättre betalt, så skall man försöka arrendera åt kapitalstarka hästägare eller liknande.

[Existens!]

*kapitalstarka hästägare* ?....   Nu var du rolig...


Och ja, snöröjningen bör man nog göra själv.  Som gammal entreprenör inom snösvängen så vet jag att principen när det gäller det är enkel.: *hur du än gör, så gör du fel*.

[pyromanen]

Men 500 kr per hektar, plus att arrendatorn tar stöden, är ju ett idiotpris.  Det blir ju ren vinst för arrendatorn. Här får vi 1500 per hektar om arrendatorn ska ha stöden.

Att du däremot får betala för dina stödrätter om du ska bruka själv, och få stöd, stämmer. Dom följer inte marken.

I Värmlands finns det trakter där markägare får betala för att få nån att slå av en gång om året för att slippa det växer igen! Och andra områden där det är flera aktiva brukare i närheten och det kan bli nåt litet arrende, dock sällan mer än det som motsvarar gårdsstödet alltså nån dryg 1000 lapp/ha. Det är inte säkert det blir någon vinst för arrendatorn i ts exempel ovan. Han har jobb, bränslekostnader, utsädeskostnader o.s.v. och om han egentligen inte behöver marken så ....Det är utbud och efterfråga som sätter priset...

Stödrätter kan du dock troligen få tag i mycket billigare!  Det måste ju inte vara just de stödrätterna han en gång fick för dina marker utan du kan köpa stödrätter t.ex. via LRFs hemsida. Stödrätterna behövs enbart för gårdsstödet. om du söker någon typ av miljöersättning på marken kan du få det utan stödrätter.

[besk]

Havremoppe MC ska hållas kort och på långt avstånd. Allt man får ut av det är odugligt betade hagar som snart översvämmas av smörblommer och skräpper. Sen så är de där kamelerna fantastiska på att
trampa ner diken. Sen som sagt, huruvida man får betalt är ofta ett rent lotteri.

Jag råkar ha en väldigt vänlig och generös arrendator/granne som plogar bra, ofta och på eget initiativ. På våren brukar det helt automagiskt ligga ny grus i eventuella hålor. Och detta får jag åvanpå
1000 kr/ha och rensning och frihuggning avdiken samt andra plustjänster. Hur man ska hantera arrende och vad som är brukligt att inkludera är mycket en fråga om personkemi. Vissa ska man bara dra ur så mycket pengar som möjligt och i övrigt inte ha någon kontakt med medans andra kan man ha hur komplicerade förhållanden med som helst genom en uppsjö byten av tjänster. Jag håller nog inte alls med om trådtiteln men det enda råd som går att ge är att sköt det så smidigt som möjligt. Vilket kan betyda allt mellan himmel och jord. En sak man kan räkna med är att arrendet inte täcker räntekostnaderna, vilket vore den mest rimliga prissättningen. Men det beror ju på att markvärdet inte avspeglar någon avkastning utan en förväntad värdeökning på jorden.

Priset på stödrätter varierar i princip inte, börsvärdet gäller. Det som kan gå att göra är att du kan hyra av någon nabo till ingen eller liten kostnad, om denna har över.

[Existens!]

På 4-5 ha vetekatten om jag hade brytt mig om att köpa in några stödrätter.

[take]

Det finns rätt gott om stödrätter i nationella reserven, sök dem, har man tur så får man har man otur så kostar det ju inget.

Alla mina stödrätter har gått dit och jag har återbetalningskrav för 2009-2011.

[pyromanen]

Det finns rätt gott om stödrätter i nationella reserven, sök dem, har man tur så får man har man otur så kostar det ju inget.

Man kan bara söka ur nationella reserven om man har betesmark eller slåtteräng som man restaurerat (som ingen fick några stödrätter för då de delades ut eftersom marken var för igenväxt då) Eller om marken vid stödrättsutdelningen var utarrenderat och arrendatorn av någon anledning inte fick stödrätter.  Man kan alltså inte få ur nationella reserven för mark som redan delats ut stödrätter för én gång.