Fler som har det knapert..?

[Flickan från myren]

Jag är inte fattig men jag har ingen jätte inkommst.

Brukar inte bry mig om pengar, det är ju ändå bara papper
.. men man behöver dom trots allt. ^^
Jag ser mina vänner som kan unna sig saker, resor o äventyr. 
Medan jag själv sliter med att bara få ett jobb.
Jag är kanske rik på mycket annat men ibland vill jag kunna unna mig något litet
som en vandring i dom lappländska fjällen.. men det kan jag inte.

Jag vill inte ha en diskussion i hur man sparar för det kan jag redan.
Skulle bara vara 'skönt' o höra att det finns fler som har det knapert..
För här hemma hör jag bara folk tjoa över sina höga löningar.


Kram på er alla härliga

[christinag]

Du är inte ensam.

Själv så blir jag arg över allt skit som skrivs i tidningarna om arbetslösa och ekonomi. Nu debatterar de om att höja taket i akasseersättningen. Har de helt tappat sans och vett? Åter igen är det de som redan har, som skall få mera. Höj botten istället! Ingen skall behöva hamna under fattigdomsgränsen bara för att man varit arbetslös ett tag. Men där är det väl för många, så då blir det dyrt för staten. Litet enklare att "fria" till allmänheten på det sätt som de gör nu och hoppas på att ingen begriper konsekvenserna.

MvH
Christina G

[rapchic]

Jag har levt på lite pengar sen jag flyttade hemifrån (innan behövde ju inte jag tänka på det förutom att inte önska dyra saker eller så så det räknar jag inte)
Men jag vill ändå inte kalla mig fattig då jag är rik på så mycket annat 
när andra ska göra saker jag inte har råd med så tänker jag helt enkelt att dom är galna som slösar pengar på så orelevanta saker
och man kan lära sig att leva bra på lite penagr och göra saker som andra gör på sitt eget sätt, tex så reste jag och min man på vår bröllopsresa i våras en hel vecka för under 7000 för båda.
det är ju ganska mycket pengar men vi hade inget val då vi hade fått dom "öronmärkta" av släkten i bröllopspresent.

[TW]

De där resorna och äventyren klarar man sig gott utan. De är egentligen ingenting att fika efter. Målet är att klara sig och vägen dit är vårt äventyr. I dag försöker samhället få oss att tro att vi behöver en massa saker och att allt måste skaffas genom lönen från ett vanligt 7-4 arbete. De som inte förtjänar tillräckligt lånar för att kunna köpa de upplevelserna och statusprylarna som "alla måste ha" och sedan blir lånen en evig fotboja att släpa på. Om man kan ta sig loss från den föreställningen brukar det ofta gå att skapa en dräglig framtid på ett eller annat vis.

Själv hade jag väldigt svårt att få arbete och var arbetslös långa perioder mellan inhoppen innan jag började färdas runt och bygga åt folk i egen regi. Rik blir jag aldrig men jag klarar mig. På några års sikt kan det bli ekonomiskt möjligt att köpa något nedslitet hus i någon skogsby där husen är billiga. Om jag kan betala en tredjedel eller mera kontant går det nog att få lån på resten fastän jag har ojämna inkomster.

Den andra delen är den politiska. Vi småfolk måste sätta mera press på politikerna så att vi också får rätt till en framtid!

[ieenilorac]

Ofta är det ett omvänt förhållande mellan pengar och tid. Har man mycket av det ena har man lite av det andra.

Själv har jag varit sjukskriven länge, haft lägsta ersättningsnivån. Genom att leva billigt har jag ändå haft möjlighet att köpa ett litet hus, betala av skulder, spara pengar, renovera. Det gäller bara att prioritera, lära sig mera och kämpa på. Ersättningsnivåerna i Sverige är helt ok, tycker jag. Folk är bara för dåliga på att leva billigt, äta billigt, prioritera hårt för att skapa bättre förutsättningar för framtiden. Det går, och kan t o m vara kul, om man gör det till en sport att bli så duktig som möjligt. Det går att äta, köpa toapapper osv (allt som man behöver, som man kan köpa i mataffären) för under 800 kr i månaden. Det går att spara in på det mesta.

[ängesgården]

du har ju så mycket djur, ingår deras mat och annat i de 800 du nämner

[besk]

Om man är lite kreativ när det gäller inskaffandet av foder (köpa spannmål direkt från källan t.ex.) och säljer lite djur så behöver de inte kosta något.
Genom att hålla ögon och öron öppna har jag lyckats komma över 2.5 ton korn helt gratis mot avhämtning.

Poängen med att hålla husdjur är att de ska ge en avkastning till hushållet eller åtminstånde betala maten. Annars håller man keldjur 

[alfredsson]

Håller med. Kreativitet.
Samtidigt tänker jag på VERKLIG FATTIGDOM jag sett. Då är det ett hån att klaga i sverige.
Jag tror att det är lättast att klara sig bra ju större  stad man bor i.  Mer ställen att dumpstra, alla containrar, grovsoprum etc, attfynda i.
Jämföra priser..
Jag bor utanförgbg medmöjlighet att odla, att hitta gratis mat i naturen. Även om jag är nybörjare.

Så länge man ej parasiterar medvetet, menar ej soc fk etc. Utan mina meddjur.

[Vargerik]

Ofta är det ett omvänt förhållande mellan pengar och tid. Har man mycket av det ena har man lite av det andra.

Själv har jag varit sjukskriven länge, haft lägsta ersättningsnivån. Genom att leva billigt har jag ändå haft möjlighet att köpa ett litet hus, betala av skulder, spara pengar, renovera. Det gäller bara att prioritera, lära sig mera och kämpa på. Ersättningsnivåerna i Sverige är helt ok, tycker jag. Folk är bara för dåliga på att leva billigt, äta billigt, prioritera hårt för att skapa bättre förutsättningar för framtiden. Det går, och kan t o m vara kul, om man gör det till en sport att bli så duktig som möjligt. Det går att äta, köpa toapapper osv (allt som man behöver, som man kan köpa i mataffären) för under 800 kr i månaden. Det går att spara in på det mesta.

Skön läsning! Inget gnäll, bara göra det bästa av situationen, klokt och metodiskt agerande. Hatten av! 

[ieenilorac]

du har ju så mycket djur, ingår deras mat och annat i de 800 du nämner

Jag lyckas i princip att sälja djur och ägg för lika mycket pengar som djuren kostar. Och jag har inte alltid ätit osv för max 800 kr, men ibland gjort det under flera år i sträck, för att annat varit mer högprioriterat. Som att isolera så att uppvärmningskostnaderna minskar, amortera så att räntorna minskar osv. Nuförtiden har jag det mycket bättre, så nu brukar jag kunna låta maten, tandkrämen, toapappret osv kosta typ 1200 kr i månaden, men kan, om jag vill ha pengarna till något annat, välja att förbruka mindre pengar igen. Att leva på typ 4000 kr efter att boendekostnaden är betald är faktiskt inget problem, att klaga på det i Sverige där vi faktiskt har det bra tycker jag är själviskt. Jag har i långa perioder levt på betydligt mindre än så.

[Tokyoboy]

Du är inte ensam.

Det finns gott om fattiga i Sverige, men de flesta av dem hänger inte på forum och de som hittat hit brukar inte tala högt om det. Sverige har inte haft någon egentlig tillväxt sedan 1990-talet och trots det har befolkningen växt och de rikaste blivit rikare. Så det finns färre pengar och färre resurser att dela på för alla. Det är vad regeringen inte talar om för er, och det spelar ingen roll om det vore höger eller vänster i majoritet, det är bara två olika vägar som leder till samma ekonomiska kollaps, i olika hastighet kanske. Så ta det lugnt och njut av allt du har hälsan till. Det bästa i livet är gratis (sex, frisk luft och vackra moln), och det mesta andra är inte så dyrt. Att fotvandra i fjällen behöver inte kosta så mycket, om du kan överleva med ett gammalt tält, slita gympadojor och havegrynsgröt till frukost. Resan dit är inte dyrare än en cykeltur.

[getalina]

Vi flyttade ut på landet på grund av höga hyror. Nu bor vi billigare men lägger pengarna på annat i stället som det egna huset och djuren. Å så köper vi på avbetalning å de är inte så lyckat.

Men jag tror jag håller på att lära mig att det är bättre att inte köpa så mycket. 

Har man sjuk och ålders pension så blir det inte mycket att vinka på så man får sansa sig lite å tänka flera år framåt i tiden så man inte gör något man ångrar.

Å avis på de rika.... njä-ä... kolla Hollywoodfruarna jag tycker synd om dom.

[Hængur]

Om man har mindre pengar än vad man upplever att flertalet andra har är det viktigt att hitta ett sätt att känna sig i harmoni med sig själv ändå. Man kan tillexempel glädja sig åt sin goda hälsa.Är man mätt o frisk och stark kanske man är rikast i världen.
    Räkna inte mängder. Se till vad du har. Du har kanske en vän, en vacker plats du kan gå till.
Ja,du har kanske en diamant i ditt sinne. Glöm inte heller att det bästa i livet är gratis.

Är det ännu svårare förhållanden får man först och främst vara glad att man lever och utgå därifrån.  Ja det finns massor av sätt att förändra sitt mående till det bättre om man tycker det verkar vara enklare och mer eftersträvansvärt än att förändra sin ekonomiska situation.

[christinag]

Att leva på typ 4000 kr efter att boendekostnaden är betald är faktiskt inget problem, att klaga på det i Sverige där vi faktiskt har det bra tycker jag är själviskt.

Men då är man inte heller fattig. Fattig är du med mindre än 2000 kr över. Många arbetslösa jag känner har 800 kr att leva på efter att boendekostnaderna är betalda. Det är fattigdom. Det skall räcka till ALLT - exempelvis vinterskor, tandläkaren, mat en hel månad, glasögon, busskort eller cykelreparationer, internet, telefon el. tidningar för att kunna söka jobb, eventuella hobbyer, oförutsedda utgifter .... och allt möjligt annat.

MvH
Christina G

[Existens!]

Men då är man inte heller fattig. Fattig är du med mindre än 2000 kr över. Många arbetslösa jag känner har 800 kr att leva på efter att boendekostnaderna är betalda. Det är fattigdom. Det skall räcka till ALLT - exempelvis vinterskor, tandläkaren, mat en hel månad, glasögon, busskort eller cykelreparationer, internet, telefon el. tidningar för att kunna söka jobb, eventuella hobbyer, oförutsedda utgifter .... och allt möjligt annat.

MvH
Christina G

Om dom har 800 kr kvar att leva på, så förstår jag inte varför dom inte söker socialbidrag, när existensminimum ligger på runt 3500.

[ieenilorac]

Men då är man inte heller fattig. Fattig är du med mindre än 2000 kr över. Många arbetslösa jag känner har 800 kr att leva på efter att boendekostnaderna är betalda. Det är fattigdom. Det skall räcka till ALLT - exempelvis vinterskor, tandläkaren, mat en hel månad, glasögon, busskort eller cykelreparationer, internet, telefon el. tidningar för att kunna söka jobb, eventuella hobbyer, oförutsedda utgifter .... och allt möjligt annat.

MvH
Christina G

Socialbidragsnormen är väl ca 3400 kr, och får man inte det, så har man fyllt i sina papper fel. Det är det lägsta man har rätt att ha efter att boendekostnaden är betald. Och man får extra för glasögon och tandläkare, förutsatt att det är nödvändigt.

Jag levde på halvt studiemedel en termin, av envishet, hade kunnat få pengar från fk. Hade 1000 kr efter att boendet var betalt. Åt mycket hittad och fådd mat. Betalade all litteratur. Klarade mig helt ok, och detta är alltså lägre än vad man får om man fyller i sina papper rätt och går till soc. Det är lägre än det minsta man får som sjukskriven.

[christinag]

3.400:- låter väldigt högt. Dom flesta kommuner ligger nog betydligt lägre. Det varierar ju från kommun till kommun och i min kommun så var det 2.600:- sist jag kollade. Och folk söker bidrag men får inte ändå, skälen till detta varierar. För det mesta har varje kommun vissa prioriterade grupper och tillhör du inte en av dem, då får du inget. Har man minderåriga barn som bor hemma, psykiska problem, jätteskulder (även om privata skulder ej räknas in här) eller missbruk av något slag så är sannolikheten högre för att du skall få något. Är du ensamstående "medelsvensson" utan invandrar- eller flyktingbakgrund och utan att tillhöra någon av dessa prioriterade grupper då kan det vara tji! Och det är så i min kommun, det vet jag eftersom jag arbetar som tolk åt andra och även hjälper folk i olika sociala situationer. Det är åtstramningar överallt. Vi lever i fattigsverige idag, det är verkligheten för många mäniskor.

MvH
Christina G

[ieenilorac]

Socialbidragsnormen är den samma oavsett kommun, däremot kan kommuner vara olika generösa med extra bidrag utöver normen. Och så länge man redovisar varje månad att man betalat sina räkningar osv, och fyller i sina blanketter rätt, så kan kommunen inte neka någon rätt till socialbidragsnormen, förutsatt såklart att man inte har annan inkomst. Har man skulder får man inte mer pengar för det.

[getalina]

På tal om glasögon. Mina två par sitter med gummiband runt huvet. Gubben är säkert 20 år gamla. Vi har inte råd att köpa nya. Men nu måste vi så det får bli avbetalning igen.

Har till och med avbetalning till veterinären. 

Det är dyrt med djur. Å socialen skulle jag inte förlita mig på. varken till tandläkare eller glasögon.

Hörde mig för om tandvård och det finns inga fonder att söka men facket kan gå in så det meddelade jag grannen som inte har råd att gå.

Tror det finns många fattiga runt om i landet som inte tänker på att de är fattiga för de har haft det så hela sin uppväxt. När jag var liten visste jag inte om att vi var fattiga på det viset. Tyckte vi var rika som hade bondgård å odlade allt själva. Men både mamma o pappa fick börja jobba för vi hade inte råd med kläder utan fick avlagda av släkten så man kan vara fattig o rik ändå.

Så roligt att öppna klädlådorna det var julafton nästan. 

[Flickan från myren]

Du är inte ensam.

Om man har mindre pengar än vad man upplever att flertalet andra har är det viktigt att hitta ett sätt att känna sig i harmoni med sig själv ändå. Man kan tillexempel glädja sig åt sin goda hälsa.Är man mätt o frisk och stark kanske man är rikast i världen.
Räkna inte mängder. Se till vad du har. Du har kanske en vän, en vacker plats du kan gå till.
Ja,du har kanske en diamant i ditt sinne. Glöm inte heller att det bästa i livet är gratis.

Väldigt fint sagt