Lantrastråd

[LaPi]

Regler hit och regler dit. Vissa (till ex jag) tycker att det är bra andra tycker att regler är till för att ändras, men det får stå för var och en. Det jag fastnat för och tycker är intressant i den här tråden (och andra) är den här inavelsfruktan som så många lider av. Många har verkligen hakat upp sig på att det är så få djur av varje "ras" som tillvara tagits.

Om man tittar på den genetiska variationen är det mycket större variation på lanrashönsen, kaninerna, gässen, korna osv än de konventionella raserna. Trots de beklämmande lilla antalet tillvaratagna djuren. En sak som jag tycker väldigt ofta glöms bort och negligeras i diskutionen är att man inte tänker på hur alla dessa "riktiga"raser har uppkommit, varesig de gäller en höna ,katt eller storboskap. De är ju tillverkade och väldigt ofta är det som founder ett muterat djur som någon tyckt varit spännande och sedan avlat, inavlat och korsningsavlat med sig själv och sin avkomma tills man fått en stabil stam som alla uppvisar samma utseende, egenskaper. Detta leder naturligtvis till att det är en mycket smal genetisk variation vi talar om och då får stammen vara hur många tusen eller miljoner djur det vill. De är ändå samma lilla genuppsättning i dem alla. Så därför kan jag helt klart förstå att de djuren skulle vara känsligare för inavel, sjukdomsutbrott mm eftersom alla djur ser likadana ut på insidan. Om någon liten genetisk vartiation skulle uppkomma slås de djuren i en perfekt sportodlarvärld ut eftersom de har en felfärgad fjäder eller fel formad kropp, kam, storlek eller annat som kan sticka ut i sammanhanget. Men lantraserna är aldrig avlade för att vara likadana och grundmaterialet på de århundraden som varit före oss var väldigt varierande, det är ju därför de spretar åt olika håll och samma ras rentav kan se ganska olika ut mellan två olika flockar.

Skulle det bli mycket enklare att skicka ägg kors och tvärs genom landet utan någon reel orsak skulle det med all sannorlikhet leda till att folk bytte djur med varandra med ljusets hastighet och helt plötsligt finns det bara en enda stor skål där allas genuppsättningar ser likadan ut. Nu när det är jobbigar och besvärligare för folk att byta in nya djur kan de olika stammarna utvecklas i lugn och ro med sina olikheter intakta. Blir det då någon linje som uppvisar fel som inte ska vara finns det felet troligen isolerat i den linjen och inte i alla som skulle bli fallet om alla fick byta in och ut djur (läs ägg) okontrollerat.

Bra skrivet! Håller med dej... men samtidigt inte....
När jag skriver att det ska gå att byta ägg, så menar jag inte att man ska kunna byta ägg hur som helst. Givetvis måste det vara under kontrollerade former. Man ska ansöka om detta och genbanksansvarig ska kolla upp både köpare och säljare för att se så allt är grönt. Sen kan man ju maila bilder när kycklingarna är kläckta.... så man har ganska bra kännedom om hur resultatet blev.
För precis som du skriver så har alla "sin egna" lilla genbank där hemma, men jag tror det skulle vara bra för rasen att "blandas" med givetvis sin egen ras men med någon annans blod. Det står ju att det är positivt att byta tupp ibland... och då gör man ju det på ett smidigt sätt.
Det här med sjukdomar och smitta... om man någongång varit med om skräcken, för sina egna eller någon annans djur, att de kan vara smittade med te.x ILT. Då vill man inte utsätta sig för det igen, då lovar man och svär att aldrig köpa in levande djur igen.... Du förstår säkert hur jag tänker. 
Inavel har jag inte så många åsikter om, då vare sig höns eller ankor är speciellt känsliga för det. Är man bara ärlig och uppmärksam så tror jag inte att det är något problem... men som sagt, lite nytt blod i ens grupp skadar ju inte.... trots att de har samma gen grunder.

Alla de regler som finns när det handlar om genbanken är bra, men man kan ju alltid titta igenom saker och diskutera om det finns något man kan förändra till det bättre. Man ska alltid lyssna på vad folk har att säga och inte tro att man redan har det bästa, för då är man körd i botten. När man varit med i en förening i många år kan man lätt bli lite hemmablind... man kör på som man alltid har gjort (jag säger inte att det är något fel idet, men det vara bra att ta in information och åsikter utifrån.) Jag har själv varit med i föreningar och vet hur det är 

[Gamina]

Ingemar
Jag har äntligen fått tillgång till reglerna för genbank och det som står där är egentligen allmänt sunt förnuft om hur man håller djur. Efter att ha läst reglerna så återstår ett par frågetecken för mig.
1. Vad en 1 m hög tät vägg i en säker avelsanläggning är. Ja ghar tidigare frågat om detta och fått svar från en SLK ansvarig att inget sådant behövs.
2. Detta äggbytarförbud. Jag läste reglerna flera gånger men kan itnen hitta något förbud mot att byta ägg. Det nämns tom i reglerna på ett ställe anågende äggbyte men då inte i negativa ordalag.

Jag måste bara få tillägga
Vad lätt allt blev när man äntligen fick information och inte behövde gissa längre  

Storky1
Jag tror att vissa skulle vilja ägna sig åt den typ av avel du talar om. De flesta skulle nog dock inte göra det mer än för att på ett säkert sätt få in nytt genmaterial någon enstaka gång. Har man bestämmt att äggbyte får ske efter kontakt med genbanksansvarige så borde man kunna stoppa den typen av riskavlande.

Allmänt.
Jag har fått ett meddelande från genbanksansvarige att det finns belägg för att endel Gotlandshöns tidigare har haft viss benbefjädring. Mina höns kanske ändå är rasrena och ingen blir lyckligare än jag ifall det är så. Jag har idag 6 st höns och alla i olika färger. Kan jag avla på allesammans så borde jag kunna få till en riktigt färgglad flock .

[Storky1]

Men va kul då är vi ju i grunden ganska överens. Problemet med att släppa för mycket på de restriktiva reglerna är nog att väldigt många lätt skulle kunna falla för frestelsen att utnyttja det till max. Det är ju så kul med nya färger, eller varianter och snabbt byter man in djur varje år eller till och med flera gånger per år och då är bytes karusellen igång.

Att byta in en ny tupp eller höna någon gång är ju helt Ok och då helst från någons linje som inte är så spridd men som sagt, det är väldigt lätt att det hela går över styr eller att folk i bästa välmening byter djur som andra byter underkläder för att inte tuppen ska få kycklingar med sina barn osv. Som det är nu tar man en kvalificerad risktagning (som oftast går helt obemärkt förbi) när man byter in ett djur och det verkar som en effektiv bromskloss för onödig cirkulation av djur.

Sedan kan det ju i viss fall finns orsaker som gör att tex ägg får skickas särskillt när det gäller de riktigt små raserna tex orusthöns men det är ju en annan sak.

[Vurre]

Vilka av genbanksreglerna är konstiga och säger emot varandra? Jag har läst denna allmännt negativa svepande formulering många gånger. Jag tycker att har man kritik, ska man kunna formulera den om man menar att bli tagen på alllvar.

Jag undrar över de motstridiga uppgifterna om äggbyte, se tidigare inlägg. Kan du förklara? Det är inte fråga om att kritisiera en regel, jag vill bara förstå. När jag eventuellt har förstått kanske kritiken kommer.

Tycker att det är trist med det gnälliga sätt som diskusssioner om SLK och genbankstanken förts i många trådar. Klart att en del av oss som står bakom reglerna till slut inte orkar vara tysta. Dessa allmännt svepande kommentarer ovan, är ett exempel.

Det är lätt att bli lite gnällig när man inte får svar på sina frågor. Jättebra om du inte vill vara tyst, och eftersom du har kunskaper om tankarna bakom kan du väl förklara?

Jag funderar på hur ska man tänka genetiskt.

Tanken med genbank är att bevara gener.

Lantrashönsen har antagligen en smal genetisk bredd, eftersom de härstammar från enstaka flockar.

Det är inte bra för lantraserna att man blandar alla djurs gener med alla andra, det utarmar det genetiska materialet.

MEN: hur ska man göra för att bredda det genetiska materialet? För det skulle väl vara bra? Finns det olika linjer av lantraser, ska dessa hållas separata eller ska man sätta samman en ny flock med djur från olika linjer och sen avla på den i tjugo år? Eller börja med säg tre höns och en tupp från fyra olika besättningar och sen avla fram en egen flock om 10-15 djur och ha dessa i tio år?

Nån som kan det där med lantrasgenetik?

[Storky1]

1. Vad en 1 m hög tät vägg i en säker avelsanläggning är. Ja ghar tidigare frågat om detta och fått svar från en SLK ansvarig att inget sådant behövs.
2. Detta äggbytarförbud. Jag läste reglerna flera gånger men kan itnen hitta något förbud mot att byta ägg. Det nämns tom i reglerna på ett ställe anågende äggbyte men då inte i negativa ordalag.

Allmänt.
Jag har fått ett meddelande från genbanksansvarige att det finns belägg för att endel Gotlandshöns tidigare har haft viss benbefjädring. Mina höns kanske ändå är rasrena och ingen blir lyckligare än jag ifall det är så. Jag har idag 6 st höns och alla i olika färger. Kan jag avla på allesammans så borde jag kunna få till en riktigt färgglad flock .

Jag blev också lite frågande till varför denna regel med 1m tätvägg tillkommit. I min fantasi såg jag hur en tupp försökte sätta på en höna genom hönsnätet och konstaterade att detta verkade högst osannorlikt  .
Det svar jag fick var att det i någon anläggning där det endast varit nät mellan blivit så illa att tuppar på de båda sidorna om näten slagits och någon fastnat med sporren som slitits av och att man då för tupparnas säkerhet kom fram till lösningen med en fast vägg för att inte behöva råka ut för någon liknande igen.

Nä, men egentligen ska alla inköp av nya avelsdjur clearas med genbanksansvarig först tror jag och ägg vill man av de orsaker jag tidigare tagit upp inte skicka. Eftersom man inte kan utfärda genbanksintyg på ett ägg och man inte får ta in djur utan intyg i en genbanksflock blir det lite moment 21.

Kul att det verkar vara helt OK med Gotlänningarna. Djuren kan som sagt vara väldigt variabla och nya varianter kan också poppa upp helt oförklarligt. Döm om min förvåning när jag helt plötsligt fick ullisar efter att inte haft någon ullis i min flock och urprungsbesättningen till min flock inte haft några någonsinn heller. Men genkombinationen mellan tuppen och någon av hönorna gjorde visst så att just den variationen blev synlig fast den inte synts på så många år.
Det kan ju vara likadant med dina befjädrade ben. Det är gener som inte varit synliga på lång tid men just kombinationen av tuppen och någon höna som är mor till de djuren gör att den variationen ploppat upp igen. Visst är det kul 

[yrhönan]

Jag fattar inte att det gnälls över att man inte får svar på frågor. Det lättaste är ju att ringa lämplig involverad person och "beta av" sina frågor. Det är ju folk som brinner för samma saker som en själv och de jag pratat med tar sig god tid att svara och ge tips.
Får man inte tydligt nog svar så formulerar man om frågan eller ställer den igen, det är ju betydligt lättare än om man mailat. Missas ett svar där så måste man ju maila igen. Så mitt tips; ring! Lätt som en plätt.

Samma sak med detta att genbanksreglerna är krångliga, det är de inte, men att ställa frågorna HÄR är väl inte det smartaste, ställ dem till genbanksinvolverade så slipper man spekulationer och antagande om olika saker av folk som gissar eller inte har 100 koll.
Vill man påverka ändringar av regler så måste man ju först lämpligen vara medlem och gå på möten för att kunna agera inifrån. Inte kan man som utomstående ställa krav och försöka ändra regler!

[Storky1]

Lantrashönsen har antagligen en smal genetisk bredd, eftersom de härstammar från enstaka flockar. Det är ju det de faktiskt inte har, tack och lov

Det är inte bra för lantraserna att man blandar alla djurs gener med alla andra, det utarmar det genetiska materialet. Helt riktigt

MEN: hur ska man göra för att bredda det genetiska materialet? För det skulle väl vara bra? Finns det olika linjer av lantraser, ska dessa hållas separata eller ska man sätta samman en ny flock med djur från olika linjer och sen avla på den i tjugo år? Eller börja med säg tre höns och en tupp från fyra olika besättningar och sen avla fram en egen flock om 10-15 djur och ha dessa i tio år? Att bredda det genetiska materialet är nog omöjligt skulle jag säga men målet är att behålla den variation som finns och inte tappa gener på vägen. Det innebär alla flockar bör få avkomma som går vidare och vill man göra ett riktigt värdefullt arbete som ny genbank tar man kontakt med ansvarigt för den ras man vill ha som får se om det finns någon linje som är väldigt underrepresenterad så kan man försöka ta djur därifrån. Att ta tupp och hönor från olika håll är bra (men inte nödvändigt) och sedan är egentligen det bästa man kan göra att inte byta in några djur alls utan avla på det material man har

[Nettis]

Rashönsen har en stor genetisk variation. Ofta tar man in nått nytt djur ibland eller så har man flera stammar att avla på. Man inavlar också till en stor del och rashönsen tål precis lika mycket inavel som några andra höns gör. Bara för att djuren ser någorlunda lika ut på utsidan gör de de inte på insidan. Mina djur uppvisar en mängd olika variationer inom en och samma ras.

Många av våra rashöns är många tusen år gamla, Dorking finns tex nedskriven redan 54 f.Kr och silkeshönan är ännu äldre. För att överleva så många år och generationer behövs det starka höns. Det blir de för att man avlar på starka och levnadskraftiga djur.

Lantrashönsen uppvisar alla egenskaper som rashönsen har fast i rashönsen är de mer renavlade och man kan mer förutsäga vad man kan få om man skaffar sig den eller den rasen.

Det har aldrig funnits vilda höns i vårt land och de djur som kallas för lantrashöns är importerade djur troligen rashöns som sen har blandats ihop med andra raser och sen "hittats" på isolerade gårdar. Vissa lantrashöns uppvisar väldigt tydliga tecken på att komma från rashöns och vissa är rena kopiorna.

Så oberoende av rastillhörigehet är alla våra höns friska och levnadskraftiga och alla är okänsliga för inavel vad som än skrivs i olika trådar här.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Hur okänsliga är höns för inavel egentligen? Kan man köpa en tupp och tio hönor, och sedan låta dem föröka sig hur som haver i all evighet? Gäller detta bara inom en ras, eller mellan raser också?

[Nettis]

Hur okänsliga är höns för inavel egentligen? Kan man köpa en tupp och tio hönor, och sedan låta dem föröka sig hur som haver i all evighet? Gäller detta bara inom en ras, eller mellan raser också?

Det kan du ända tills du får tomma ägg och det lär ta ett tag. Men när befruktningen blir dålig är det dags att ta in ett nytt djur och sen kan du köra på igen i många år.

[färnevik]

Jag för min del tycker att reglerna på det stora hela är bra och tämligen självklara. Det enda jag har haft lite problem med är kontakten, vilket ju dock inte beror på föreningen i stort. (har även fått mkt bra bemötande i annat fall)

Vad gäller fast vägg så har jag helt enkelt bara tagit en skiva som nedre del av väggen, istället för nät. Upplever att det fungerar mkt bra!

Har lite funderingar på det här med inavel. Det kan jväl förekomma andra problem än dålig befruktning? På just gotlänningar som ju disskuterats här, så har jag sett väldigt sneda stjärtar i hela flockar. Är inte detta ett tecken på inavel, eller hur ska man se på den saken...? (jag pratar verkligen sneda, så att stjärten varit vinklad i uppemot... kanske 45-70 grader åt sidan?)

[Nettis]

Alla anlag som de flesta i flocken får är det ju samma gen som ligger bakom. Vissa anlag är bättre och andra är sämre. Hade sned stjärt dykt upp i en flock med rashöns hade man tagit bort de djur som uppvisade det för att få bort det. Men de flesta anlagen kan ju hönsen leva med som sned stjärt och liknande.

Det är på den dåliga befruktningen eller det kan ju även vara så att det är så många dödliga anlag att kycklingarna dör redan i ägget. Så det är väl egentligen inte befruktningen man ska gå efter utan hur många av de befruktade äggen som kläcks.

[färnevik]

Så det är väl egentligen inte befruktningen man ska gå efter utan hur många av de befruktade äggen som kläcks.

Men dålig kläckning kan ju bero på annat också... Slarvig höna eller problem med äggkläckaren t.ex...

[Nettis]

Det är ju inte den enskilda kullen som räknas utan när man typ inte får några kycklingar alls av ruvningar som borde ha gett massor med kycklingar.

[Ingemar]

Lantrashönsen uppvisar alla egenskaper som rashönsen har fast i rashönsen är de mer renavlade och man kan mer förutsäga vad man kan få om man skaffar sig den eller den rasen.

Det har aldrig funnits vilda höns i vårt land och de djur som kallas för lantrashöns är importerade djur troligen rashöns som sen har blandats ihop med andra raser och sen "hittats" på isolerade gårdar. Vissa lantrashöns uppvisar väldigt tydliga tecken på att komma från rashöns och vissa är rena kopiorna.

Jag känner dig inte, men är du ute efter att provocera eller visa upp total okunnighet?

Visst. Våra lanthöns har en gång i tiden passerat de gränser landet har idag, precis som dina och mina förfäder. Om det kom in nytt blod för tvåhundra år sedan eller tre tusen senast beroende på vilken av lanthönorna du talar om kan man fundera på. Liksom om de Gotländaska genetiskt är mer släkt med Balternas/ryssarnas gamla lantraser.

Det var länge sedan lanthönsen blev allmännt accepterade, vilket kanske grämer en del okunniga eler hobbyodlare?

Du kan säkerligen med viss genetisk kunskap och idogt arbete renodla en ny "ras" och göra som man alltid gjort när den mänskliga fåfängan ska tillfredsställas - begränsa det genetiska underlaget och renavla en ny ras ur bonnahönsen 

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Jag känner dig inte, men är du ute efter att provocera eller visa upp total okunnighet?

Vad av det hon har skrivit stämmer inte?

Visst. Våra lanthöns har en gång i tiden passerat de gränser landet har idag, precis som dina och mina förfäder. Om det kom in nytt blod för tvåhundra år sedan eller tre tusen senast beroende på vilken av lanthönorna du talar om kan man fundera på. Liksom om de Gotländaska genetiskt är mer släkt med Balternas/ryssarnas gamla lantraser.

... Vilket inte Nettis har sagt emot.

Du kan säkerligen med viss genetisk kunskap och idogt arbete renodla en ny "ras" och göra som man alltid gjort när den mänskliga fåfängan ska tillfredsställas - begränsa det genetiska underlaget och renavla en ny ras ur bonnahönsen

Den mänskliga fåfängan, eller behovet av att överleva (få mer ägg och kött).

[Ingemar]

Jag undrar över de motstridiga uppgifterna om äggbyte, se tidigare inlägg. Kan du förklara? Det är inte fråga om att kritisiera en regel, jag vill bara förstå. När jag eventuellt har förstått kanske kritiken kommer.

Jaadu Vurre. Jag kan försöka. Det står tex i Lanthönsklubbens Avelsplan som antagits av SJV, att naturlig uppfödning ska premieras framför artificiell. Detta för att kunna behålla kontrollen över ruvningsförmågan. Därför ska inte maskinkläckning inom genbanken förekomma. Dock finns undantag.
Man kan kläcka i maskin med den genbanksansvariges medgivande om det handlar om att förenkla spridningen av de mest hotade raserna, tror jag är en rätt hyfsad tolkning. Om dessa har en bra ruvningsförmåga kanske det inte behövs och då kanske man ska undvika.

Det handlar som jag ser det om att ha koll på att de inre egenskaperna bibehålls, tex ruvningsförmågan.

Det handlar också om att det finns många erfarenheter av hönsintresserade med många raser i sina hägn, som kläcker olika raser bredvid varann. Man har vetal sätta gränser för en omfattande handel med ägg inom genbanken, som skulle kunna äventyra rasens fortlevnad.

Läste om en annan forumbesökare i denna tråd som var osäker på sina Gotlandshöns härstamning utifrån yttre tecken som uppkommit och som oroade eftersom de inte kändes igen. Man får gratulera om det nu visar sig att oron var obefogad. Vi vill minimera riskerna för att det skall spridas andra gener i "banken" än de som kommer från ursprungsbesättningen/arna.

Rätt upptagen på dagarna. Därför dröjde svaret.

Kul att läsa den seriösa inavelsdebatten.

[Ingemar]

1. Vad en 1 m hög tät vägg i en säker avelsanläggning är. Ja ghar tidigare frågat om detta och fått svar från en SLK ansvarig att inget sådant behövs.
2. Detta äggbytarförbud. Jag läste reglerna flera gånger men kan itnen hitta något förbud mot att byta ägg. Det nämns tom i reglerna på ett ställe anågende äggbyte men då inte i negativa ordalag.

Jag måste bara få tillägga
Vad lätt allt blev när man äntligen fick information och inte behövde gissa längre 

Den som söker skall finna  även om också jag vet att det ibland behövs en del envishet. Ingen är ofelbar.

Angående fråga två:
Fick du ett svar som klargjorde något när du läste mitt ovanstående svar 62 till Vurre? Hope so

Angående ettan:
Det är väl en skiva/trävägg/mur eller så istället för en ren nätvägg. Bakgrunden VET jag inte till hundra på varenda regel.

Det finns en grundinställning att det säkraste sättet att veta att rasen får fortsätta vara oblandad är att man har en hushållsflock per genbanksbesättning. Om man av någon anledning vill ha flera raser, skall det vara väldigt säkert uppbyggt. Detta är ju inte regler som uppkommit pga av nån paragrafryttares elakheter, utan av den anledningen att man vill vara så säker det vara går på att det inte sker korsningar inom genbanken.

Tycker också jag att reglerna är enkla, genomtänkta och handlar om sunt bonnförnuft.

[Gamina]

Det är väl en skiva/trävägg/mur eller så istället för en ren nätvägg. Bakgrunden VET jag inte till hundra på varenda regel.

Det finns en grundinställning att det säkraste sättet att veta att rasen får fortsätta vara oblandad är att man har en hushållsflock per genbanksbesättning. Om man av någon anledning vill ha flera raser, skall det vara väldigt säkert uppbyggt. Detta är ju inte regler som uppkommit pga av nån paragrafryttares elakheter, utan av den anledningen att man vill vara så säker det vara går på att det inte sker korsningar inom genbanken.

Jag blir mer och mer förvirrad angående detta. Jag läste i någon tråd här att man skulle ha dubbla nät mellan olika raser. I reglerna står det en 1 m hög tät vägg (menas det inomhus eller även rastgård?) och genbanksansvarig säger ungefär att det räcker att inte kycklingar kan ta sig ut in ur rastgården altså kycklingnät i enkel uppsättning. Jag har svårt att begripa hur en tupp skulle kunna få till det genom ett kyckling nät men med tanke på att det inom hästaveln har skett väldigt konstiga betäckningar så säger jag inte att det är omöjligt.
En 1 m hög tät vägg runt rastgården skulle milt uttryckt se ganska så konstigt ut förutom att jag inte riktigt kan få in i huvudet hur man skulle få det rent praktiskt funktionellt. Sen är ju frågan om det spelar någon roll vad den andra rasen är för något. I detta fall rör det sig om en icke flygkunnig ras så där kan man hålla bort pilska tuppar med avsevärt mycket lägre säkerhetsbarriär (de hönsen är inte mina).

[Ingemar]

Jag blir mer och mer förvirrad angående detta. Jag läste i någon tråd här att man skulle ha dubbla nät mellan olika raser. I reglerna står det en 1 m hög tät vägg (menas det inomhus eller även rastgård?) och genbanksansvarig säger ungefär att det räcker att inte kycklingar kan ta sig ut in ur rastgården altså kycklingnät i enkel uppsättning. Jag har svårt att begripa hur en tupp skulle kunna få till det genom ett kyckling nät men med tanke på att det inom hästaveln har skett väldigt konstiga betäckningar så säger jag inte att det är omöjligt.
En 1 m hög tät vägg runt rastgården skulle milt uttryckt se ganska så konstigt ut förutom att jag inte riktigt kan få in i huvudet hur man skulle få det rent praktiskt funktionellt. Sen är ju frågan om det spelar någon roll vad den andra rasen är för något. I detta fall rör det sig om en icke flygkunnig ras så där kan man hålla bort pilska tuppar med avsevärt mycket lägre säkerhetsbarriär (de hönsen är inte mina).

Gamina.
Det ska finnas en sluss mellan rasgrupperna. Det betyder hönsfritt område med dubbla nät och vägg en meter upp. Hönsgården skall vara täckt, nätet (finmaskigt kycklingnät) väl förankrat i marken.

Jag kan inte svara för hur den som besiktigar resonerar, men reglerna är till för att vi skall vara säkra på att det inte sker oönskade kotsningar eller att kycklingar springer mellan gårdar.

Själv tycker jag det är väldigt enkelt att hålla min Kindaflock och slippa bekymra mig. Ingen behöver oroa sig här